Leaderboard

På ett båtforum borde vi väl ha ett marint perspektiv på dilemmat? Normal misshandel torde väl närmast innebära verbalt våld eftersom det är det normala på sjön. Exempel: I naturhamnen: "Jag kör väl generatorn så jävla länge jag vill! Dessutom har du en jävligt ful båt!" Helt klart minst dagsböter i det här fallet. I farleden när du påpekar att du har företräde med hänvisning till nautiska regler och får svaret "Men jag har större båt, haha!" Du svarar "Men jag har större k*k och snyggare kärring!" Här blir det däremot dagsböter för båda. Lite mer för den senare dock. Han kränkte motparten, även om det var rättmätigt. Men också för att han lämnade sin maka i mental turbulens genom att i samma mening ge henne ett kränkande tillmäle samtidigt som hon fick en charmerande kommentar som delvis misogynt objektifierade henne som kuttersmycke.

Det är i sig riktigt. Men det urladdade batteriet behöver inte många Ah för att lyftas en bit över 12V. Sedan slukar det i princip ingen ström eftersom spänningsskillnaden från det laddade batteriet är för liten. Det krävs en ganska liten ström för att hålla kvar det urladdade batteriet på denna nivå, vilken alltså inte skall sammanblandas med vilospänningen som anges på instrumentet. För det urladdade batteriet är inte i vila. Skulle man lämna det oanslutet ett dygn däremot, skulle det sjunka i spänning igen. Så ja - en viss utjämning mellan batterierna sker. Men den kommer gå långsamt, så långsamt att man knappast kan tala om att det dåliga laddas från det bra.

Skam den som ger sig. Lite ny info. Det här är min båt på 50-talet i Båstad. HG2189.

Jag har tidigare, under en längre tid, hållit kurser för ett antal NFB-intyg, något som jag la på hyllan för några år sedan. En av de största förändringarna under den tiden var ändringarna av kursdeltagarnas fokus, framför allt gällande kursen för förarintyg. Tidigare var övningsuppgifterna med sjökort, passare och transportörer, olika typer av beräkningar osv väldigt populära, men på senare år var det mer intressant att resonera/diskutera vilken plotter som var bäst, touchscreen kontra knappar osv. Den egenskapen hos kursdeltagarna minskade rejält när det handlade om kursen för Kustskepparintyg, Utsjöskepparintyg osv., alltså sådana kurser som handlade mer om intresse. Visst samtalades det om plotter då också, men övningsuppgifterna och resonemangen kring dem var fortfarande mycket intressanta. Min uppfattning är att den digitala navigationen har hjälpt oss att våga oss på utflykter vi tidigare kanske inte vågat göra. Antalet sjömil i nya vatten har nog ökat och därmed även en del tråkigheter. Jag anser inte att plotterns intåg är eländes elände. Plottern har hjälp många att komma ut på sjön och framförallt längre ut på sjön, något som tidigare var nästan förbehållet vissa andra. Om vi ser till att inte fastna med blicken i skärmen så blir det mesta bra.

Ett litet sidospår: Skulle för drygt ett år sedan hjälpstarta en relativt ny bil, sån med startknapp. Batteriet i bilen var riktigt rejält urladdat. Körde upp en bil jämsides, kopplade ihop med startkablar, högt varvtal för att ge full effekt och tryckte på startknappen i den döda bilen. Vad händer! Startmotorn orkar inte dra runt, startautomatiken går inte att stänga av när man väl tryckt på startknappen, så den försöker och försöker. Efter kanske 10-20 sekunder börjat startkablarna ryka och enda sättet att stoppa det är att koppla loss dem, men jisses vad varm krokodilklämman var. Fick en brännblåsa i handen☹️ Så vet man att man har ett helt dött batteri så är det inte säkert att det funkar med kablar, i alla fall inte klena billiga startkablar.

Tänk på att en s.k. "halvplanare" inte kan rucka på de fysiska lagarna. Den har fortfarande sina mest ekonomiska lägen i planande fart och deplacementfart, som @Boanjohan varit inne på. Planande går den dock inte riktigt lika ekonomiskt som en rent planande, då de oftast har mer "skrot" kvar i vattnet (roder, lite köl o.s.v.). Det krävs därför också mer motorkraft för en "halvplanare" vid samma (planings)fart jämfört med en rent planande. Skillnaden med en halvplanare är ofta att du kan ligga i mellanområdet under planingströskeln utan att nosen pekar upp i skyn. Men tro inte att den är mer ekonomisk i den farten än något annat, fast kan vara bra att kunna köra så i riktigt grisig sjö t ex.

Tror det kommer bli mer syntetisk diesel i framtiden, så den typen av motorer kommer nog fortsätta att finnas. Som @kossor skriver är inte el ett lämpligt alternativ för allt, även om det just nu är väldigt politiskt korrekt att ge sken av det när man talar miljömål. Men det var det med etanol också - ett tag. Tills man bl.a. insåg hur mycket miljöpåverkan framställningen hade. Verkligheten för att både nå miljömål och ändå ha ett fungerande samhälle kommer sannolikt baseras på mycket mer mångfald och variation i drivning och drivmedel. Allt är inte lämpligt i alla situationer, men det finns alltid något som är bäst någonstans. Syntetisk diesel är ju heller inget fossilt bränsle, vilket är just det man vill dra ner på. Inte förbjuda förbränningsmotorer, även om de flesta inte förstår skillnaden. Minns Mythbusters som körde runt en gammal Merca-diesel med filtrerad "begagnad" frityrolja från MacDonalds. Gick alldeles utmärkt, i alla fall på deras provrunda.... Själv är jag glad att den nya 36-fotsbåten klarar sig på 0,7l/nm om man vill. Och bara har en motor.

En av fördelarna med mittknap och halkipar är att lasten kommer från rätt riktning i knapen. Har man dem på sidan - så som jag har - så kommer lasten från sidan av knapen och den kan ryckas loss. Har man så som på bilden kommer lasten längs med knapen och det blir oerhört mycket starkare.

Det stora problemet med att bara ha en pollare i mitten med två tampar på är att det är alltid är den undre tampen man vill justera.

Jag har liknande efrsrenhet från flottan fast i stridsledningscentralen på en patrulbåt. Dvs, inga fönster... men jag har inte speciellt lätt att bli sjösjuk. Konstigt nog kan jag inte jobba med en laptop på x2000. Då slår det till ganska snabbt. Det gungar även rejält för mig på land när jag varit på sjön. Kan ha lite svårt med balansen då om jag blundar. Tar runt ett dygn innan det går över.

Du får roa dig i vintermörkret med att leta fram domar för misshandel så kanske du får en insikt vad normalgraden avses straffrättsligt. Skilj på normalt beteende och normalgrad som en graderingsnorm.

En Tresfjord (eller Westfjord) 26 eller 28 fot kan ju vara bra. Trevliga falska snipor. Det vill säga dom är har en platt bottenprofil akteröver, så dom kan halvplana litet granna, men inte för mycket för då gräver dom ned sig i aktern. Dessa båtar uppför sig bra i hastigheter upp till 11-12 knop ungefär, försöker man köra snabbare drar man bara upp en massa svall och förbrukar mer diesel utan att hastigheten ökar. Naturligtvis går dessa båtar bra i 6-7 knop också. Tresfjord byggdes i Norge av några olika varv, sedan köpte Calanders i Munkedal formnar och rättigheter till tresfjordsniporna och byggde dessa under namnet "Westfjord". Det som skiljer är främst inredningen som i westfjordvariantrerna håller bättre kvalitét och bättre planlösning. Min favorit är 26 F, där F står för fiske, dessa har en liten hytt istället för doghouse. Vi hade en sån i "familjerederiet" (en ingift farbror ägde den) den hade en TAMD31 på 150 hk under durken. Visserligen en bra motor, men den var överdimensionerad för den båten. Det hade nog räckt med 75 eller kanske max 100 Hk. Det finns ett fenomen som drabbar båtar med tvär akter, företrädesvis planande eller halvplanande båtar när dom färdas långsamt, det bildas virvlar bakom båten växelvis på bb och sb-sida, som då gör att båten får en slingande gång. Denna effekt kallas för Karman-effekten efter den personen som vetenskapligt beskrev den först. Enligt ett klipp på Youtube drabbar det fartyg som är breda i förhållande till sin längd och trubbiga i aktern, men inte smalare spetsgattade båtar. Min planande båt var hopplös i diverse kanaler och andra passager där sth var 5 knop. Då slingrade sig båten ordentligt, det blev ett himla rattande. Men vid 6 knop blev det bättre. Efter tips här höll jag på att justera trimplan/interceptorer och drevvinkel, men det hjälpte inte, men så bytte jag ut mina dupropellrar, mot den fyrbladiga varianten, nu har Karman gått i land, för nu slingrar sig inte båten längre.

Det är inte båtens ålder som räknas utan året den sattes på europeiska marknaden. Och eftersom du ämnar ta in den i år och den brytgränsen gick vid sena 90-talet skall den CE-godkännas (vill inte kalla det CE-märkning, som är en lite missvisande benämning. Det är inte "märkiningen" som är det viktiga, det är det undertecknade CE-dokumentet överensstämmelseförsäkran). Ansvarig för detta är importören, dvs du. Eftersom den skall godkännas mot dagens CE-regler (de har uppgraderats genom åren) vad gäller emission, säkerhet o.s.v. och båten är "gammal" kan du få problem med t ex motorerna. Till modernare motorer brukar tillverkarna vid förfrågan kunna tillhandahålla protokoll och data för emissioner o.s.v., inte minst för att motorn ofta säljs även i europa. Men om de är gamla är det kanske inte helt lätt. Fanns motorn även i europa kan det dock gå att bygga om de delar som skiljer USA/europamodellen. Sedan finns biten med säkerhet, hållfasthet o.s.v. Eftersom båten är såpass skadad (orkan ?) att den lösts in av ett FB istället för att repareras så kommer den ju kräva omfattande reparation. Och om du väljer den enkla vägen att inte CE-godkänna utan blunda för lagkraven och bara köra och se glad ut (och räkna med att båten blir svårare att sälja en gång) så skall den ju ändå försäkras här. Många försäkringsbolag kräver CE-godkännande, helt enkelt för att det blir juridiskt strul om de behöver lösa in (och därmed äga) en för europamarknaden "olaglig" båt. En del försäkrar utan att fråga, men får du skada så kan det hela rullas upp och du blir utan ersättning. En uppförsbacke du har redan här är att båten varit så skadad att ett annat FB dömt ut den. Då kan ett grinigt bolag kräva mycket dokumentation och besiktningar på att reparationen gjort den (minst) lika bra som den var innan skadan. Utan att veta mer än det du skrivit skulle jag ändå avstått från denna båt, alla dagar i veckan. Man kan förblindas av det tillsynes låga priset, men när den är på plats i Sverige, reparerad och ombyggd för att klara dagens CE-krav (om det ens är möjligt) kommer den ha kostat mycket, mycket mer. Och då står du ändå med en gammal båt, antagligen udda på svenska marknaden och med ett förflutet som kan få potentiella köpare att gå därifrån - den dag du behöver sälja den.

Man får inte glömma att det ligger otroligt mycket politik och ekonomiska intressen i elektrifieringen som sker plus att det mesta i denna värld bygger på tillväxt/hålla bollen rullande Miljö är absolut inget som kommer i första hand hos de styrande även om de ibland vill få det att se ut så Kan vända snabbt Vad gäller priser så kan jag bara tala för motorbåtar där det gått ner ganska kraftigt i år Väldigt lite säljs och marknaden verkar stå still trots att många båtar nu ligger ute till vettiga priser

Och han kom dit han skulle?

Elbilar är en parentes i framtiden, så mycket metaller finns ej att tillgå på jorden så att all trafik kan bli eldrivna. Du glömmer stora entrepenadmaskiner de kommer aldrig kunna bli eldrivna då energi förbrukningen inte kommer att kunna magasineras i ett batteri. Diesel såväl förnybar som fossil kommer finnas under mycket lång tid, var så säker. Likaså pratar du egentligen mot dig själv att båtarna på sikt kommer vara modell större. Tror inte det jag, 45-50 fots båtar med dubbla motorer kommer inte svensson ha råd att tanka längre fram, skulle tro runt 25-30 fot och en motor blir ett säljbart objekt

Använder ni karta och kompass när ni kommer till en ny stad - eller Google maps?

Förstår jag det rätt att detta är ännu en sändare som kommunicerar via 2G/3G? Är det inte dumt att köpa en produkt som så snart kommer att sluta fungera? Jag känner lite att @Georg_Ohms fråga ovan är relevant, vad borde man köpa som fortsätter funka efter nedstängningen? Själv har jag en GeoSafe sedan många år och är väldigt nöjd med den, men blir väl snart tvungen att köpa någonting annat...

Min båtklubb införde för några år sedan en rekommendation att man inte skulle måla om hela bottnen - av miljöskäl - utan bara lappa på där det behövdes. Har nu gjort det I några år och märker ingen skillnad på hösten jämfört med när jag varje år målade hela bottnen.

Nja, TS vagn är ju väldigt mycket mer välbyggd och mer dimensionerad än Biltemas, men den är bara en 30 kärra och sannolikt inte för mer än ca 500-700 kg.

Jag har varit sjösjuk/åksjuk tre gånger i mitt liv och jag har verkligen försökt att bli sjösjuk vid flera tillfällen utan att lyckas. Mitt tips är helt enkelt, låt bli att bli sjösjuk. 😉 När vår dotter var liten blev hon åksjuk i bil, men inte sjösjuk. Jag läste en artikel som en av Sveriges då bättre rallykartläsare skrivit om att han var väldigt åksjuk. Han hade kommit på att om han snurrade runt på stället ("piruettade") precis innan de gav sig iväg så blev han mindre åksjuk. Det funkade på vår dotter. Min fru har kört med åksjukearmband med kula - eller den billigare varianten, liten flirtkula och gasbinda - och hon tycker att det funkar, fast viktigast för henne är att undvika att vara nere i ruffen och se till fylla på med kolhydrater. Vid längre överfarter som man vet ska bli skumpiga brukar hon ta åksjuketabletter den/de första dygnen, sedan behövs det inte mera.

Men tänk om späckhuggarna är som en del hundar och älskar att rulla sig i skiten. Då får man hoppas att man hinner öppna bottenkranen till septictanken i tid, så kan späckhuggarna tumla runt i skitstrimman, medan båtägarna glatt seglar därifrån. En misstiming där kan få ödestigra konsekvenser.

Ät bananer. Spyorna smakar trevligare i munnen ifall de har lite banansmak. Själv så har jag erfarenhet av sjösjuka från lumpen vilket jag gjorde i maskinrummet på HMS Carlskrona, vilket bland annat innebar en långresa över Atlanten till Sydamerika. Bland de första resorna som vi gjorde var från Karlskrona till Visby. Jag minns att hela båten gungade och att Gotland gungade när jag gick iland så jag undrade hur tusan det här skulle gå. Men efter någon vecka så hade kroppen vant sig och efter det hade jag inga direkta problem med sjösjuka under resten av lumpentiden. Självklart så blev jag sjösjuk och spydde ibland när det blåste, men det blev ju alla ombord. Så för mig handlar sjösjuka inte om ifall du blir sjuk eller inte. Det handlar mer om ifall du kan fortsätta att utföra dina arbetsuppgifter trots att du är sjösjuk. För mig gick det bra ifall jag hade någonting att göra som höll mig i gång, la jag mig i sängen och tyckte synd om mig själv så blev allting värre.

När barnen var mindre och blev sjösjuka brukade jag ge dem en enkel uppgift, typ "säg till när pricken dyker upp bakom udden där borta" och sedan se till att de höll koll. Udden låg på avstånd. Tricket är att fokusera på något långt borta en stund, då minskar eller försvinner sjösjukan. Jag har lätt att bli sjösjuk när jag skall hämta grejer i ruffen eller stirra i ett sjökort eller packa en spinnaker i ruffen eller annat skoj, men styr jag blir jag aldrig sjösjuk av den anledningen. Men - för att påtala det som påtalats ovan - efter några dagar på havet brukar sjösjukan gå över säger de som ägnar sig åt den typen av segling. Jag som mest luffar runt i skärgården har inte erfarenhet av detta.

Frisk luft är ju också bra, jag tänker på barnen som hellre vill sitta i ruffen än i sittbrunnen, det är som gjort för sjösjuka. Man ser ju ofta i hamnarna när det kommer in båtar där det gungat mycket, att man har spolat däcket, tvättat madrasser, dynor och andra textilier, och att vissa besättningsmedlemmar är ovanligt bleka i ansiktet... Vi satt en gång i en restaurang, där det kom in en besättningsmedlem, pappan i familjen och avbokade bordet, då alla utan han var ordentligt sjösjuka. Bästa kompisen hade under något år en katt med ombord, den blev ordentligt sjösjuk, den fick sedermera stanna i land, jag har även hört att hundar kan bli sjösjuka, så denna farsot drabbar även husdjuren ombord. På föredrag av SSRS berättas det ibland att sjösjuka besättningar blir apatiska, förvirrade eller oförmögna att vidtaga enkla åtgärder för att reda ut en situation som istället resulterar i livräddning. Så man skall ju ta sjösjuka på allvar.

Jag blir normalt sett varken åksjuk eller sjösjuk. I yngre tonåren var vi med hela klassen på ett skolfartyg, och efter en halv dag med väldigt långa dyningar från aktern blev nästan alla ombord sjösjuka. Bara de två i besättningen och vår hemkunskapslärare samt en förälder klarade sig helt. Vi andra mådde rätt kasst. På landfordon har jag aldrig känt av nåt, inte ens som "kartläsare" i passagerarsätet. Inte under flygning, trots bitvis kraftig turbulens. Inte heller på egen båt i normalfallet. Jag har dock känt mig lite konstig, kanske begynnande sjösjuka men det har aldrig "blommat ut", när jag fått in långvågig sjö från aktern, så det blir en långsam hävning. Jag har haft gäster ombord som mått dåligt. En var så känslig att hon mådde lite dåligt på nästan platt vatten, bara av båtens gungning under segel. Men tipsen generellt är väl att se till att ha sovit bra, ätit bra och ha god vätskebalans, och att hålla blodsockret uppe genom att småäta lite då och då. Och att se till att hålla ögonen på horisonten eller långt bort, så mycket det går.

Angående ansvarsfrågan så har jag lite att tilägga efterflertalet år ha arbetat i just BRF-styrelser (två stycken olika). Sitter säkringen nere i föreningens elrum (där oftast mätarna sitter) så har bostadsrättshavaren skyldighet att kontakta den som styrelsen anvisat (den kan vara medlem av styrelsen eller en firma direkt). Vi hade tex berättat för hiss-företaget att de inte fick skicka ut jouren för småsaker utan styrelsens godkännande då vi hade stora kostnader att de ringdes sent på nätterna utan en anledning som får anses rimligt. Men i detta fallet har du ju kontaktat styrelsemedlemmen som bett dig ringa jouren och då är det ju solklart föreningens kostnad. Det är ju inte ditt fel att en säkring går utanför din lägenhet. Där du saknar nyckel. I nästa mening skulle jag skicka med en uppmaning att vara förstående mot eran styrelse eller själva arbeta i den. Alla som köper en bostadsrätt skall ha intentionen att själva ställa upp minst ett år för att göra rätt för sig. Det kan vara oerhört otacksamt, har personligen fått motstå både hot och rena personangrepp när jag försökt utföra mitt uppdrag. Ett uppdrag som jag åtog mig ytterligare ett år för att ingen orkade engagera sig. Ett av det mest uppseendeväckande exemplet är nog när en medlem ville att styrelsen skulle betala dennes parkeringsbot de fått när denne parkerat utan tillstånd på handikaplatsen med hänvisning till att de inte orkade bära maten från garaget och det var så dåligt med parkeringsplatser (det har inte blivit färre platser sedan de köpte sin bostad.....) (förutom mordhotet eftersom tvättstugan inte var städad förstås)

Även dessa finns - liksom gamla porslinssäkringar - i olika tröghet. Trögheten avser tiden det tar för säkringen att lösa vid en viss överlast, inte att säkringen alltid skulle ha en viss "marginal". Främst är de tröga till för att inte lösa på startströmmar som alltid blir på induktiva laster (t ex motorer som kompressorer i kylskåp, äldre dammsugare, vissa maskiner o.s.v.). Vanligen sitter "normaltröga" säkringar i hemmacentralen (märkta "C", t ex C10 för en "trög 10A"), men jag kan tänka mig att det kan förekomma att man sätter snabbare ("B") i lägenhetscentral för att få bättre selektivitet. Dvs att säkringen inne i lägenheten skall hinna lösa före lägenhetens huvudsäkring (som oftast finns på mer oåtkomlig plats) vid överlast och fel.

Precis vad jag avsåg. Om en av fastighetens huvudsäkringar löser ut så slocknar det delvis i hela fastigheten (i äldre fastigheter med enfasmatning till lägenheterna så slocknar det helt i ungefär en tredjedel av lägenheterna). Sen finns det en eller tre huvudsäkringar/lägenhet beroende på om det är enfas eller trefas matning till lägenheterna. Med enfas så slocknar hela lägenheten. Med trefas så slocknar en del funktioner i den enskilda lägenheten, bl.a. så kan trefasanslutna spisar uppvisa konstiga uppvärmningsbegränsningar. Om fastighetens huvudsäkring löser ut så är det definitivt föreningens ansvar. Ett elfel i en lägenhet påverkar väldigt sällan fastighetens säkringar. Lägenhetssäkringarna löser ut långt före fastighetens. I huset där jag bor så har fastighetssäkringen löst ut vid ett tillfälle under tiden vi bott här. Då var det elfel i kabeln på väg in i fastigheten. Även nätägarens säkring på matningen löste ut. Då var det nätägarens ansvar att ta kostnaden för både akututryckningen och reparationen av den skadade kabeln (isolationsfel i en gammal skarv som fick grävas upp så det blev provisorisk kabel tills grävjobbet genomförts) eftersom felet låg utanför fastighetens anslutningspunkt.

Ibland har vår gode forummedarbetare @Hybro nog lite långtråkigt, och då slår skrivkrampen till. Efter alla år på forumet är väl glädjen just nu stor över att ha upptäckt avdelningen "Off Topic" 😝

Om du har en form som du målar med gelcoat och sen glasfiber/polyester på det så är det gelcoat du ska ha.

En provocerande rubrik. Tänkte bara snacka lite över hur det har blivt med "navigation" idag. Som jag fattar det så handlar tråden numera nästan enbart om de olika "plotters" för å nackdelar å anslutande instrument mm. Får en känsla av att folk navigerar inte längre. De kollar in plats A å plats B å lägger ev en waypoiint osv å sen stirrar de på skärmen å "kör". Men är man närvarande då? Eller har man slutat segla å är bara intresserad av att komma till den där viken före alla andra å få en bra ankarplats för natten? Eller så är jag gammaldags å tillhör ett utdöende släkte. För jag kan tänka mig att om väder å vind eller annat ändras, bara en tanke dyker upp, så går jag till nått helt annat ställe än tänkt. Blire bus-väder el om jag är trött går jag bara in första bästa ö i lä å kastar ankar. Jag har hela tiden koll på var jag är å tittar på skärmen bara för att undvika ev grund jag inte observerar med ögonen, för se jag tittar på havet å vågorna å landskapet i den mån man är nära, förtoningar å fåglar å allt annat. Skärmen är bara till för att jag får en "exakt" plats på kortet- där är jag nu, å så kan jag själv se å bedöma hur jag skall ev snirkla mig fram dit jag tänkte mig. Det är sällan det kommer frågor å tankar "om jag skall från A til B å så är det där gattet kanske lite smalt å så om djupet....osv.", hänger ni med hur jag menar? Det tycks för mig som om folk bara vill fram, inte segla. Kör bil på vatten med köl å ev flaggstång å en vit motor som är tyst men dyr. Är jag siste mannen på plan? Som tycker så här? Eller har det ändrats pg tekniken å att folk "blivit" med båt? Själv har jag seglat sen ca 10 års ålder å på riktigt sedan jag var ca 16. Lärde mig på en skärgårds 30:a med namnet Zorra i västra Mälaren. Nu är jag nästan 80 m över vattnet men tycker likadant. Lite att själva seglatsen är målet å navigatorn är ingen gud utan ett hjälpmedel, med stora fördelar utöver vanliga kortet. Skall användas men inte styra mig å bestämma över mig. Upplevelsen är det primära. Säger en Ruskig Prick. Kanske inte sååå ruskig ändå? 😉

Det går inte att ladda ett tomt batteri med ett fulladdat, spänningen är för låg. Så länge det inte är kortis i det tomma så kan det vara inkopplat, men det är inte till mycket hjälp vid start.

Blev en runda i helgen, var ingen trängsel i hamnen direkt. Idag åkte jollen upp, vågar inte ha kvar den på badbryggan när det snöar som det gör nu. Båten får nog ligga i får vi se om man kan få till en runda till i år. Än är inte båtsäsongen slut, tror jag.

Till slut kom jag till skott

Längd ger ger inte alltid fler sovplatser. På senare år har antalet sovplatser fastnat på fyra upp till 40fots båtar. Men om du går upp i ålder kan man klämma in sex personer redan på 30 fot. Titta gärna på Vinga 30 och liknande.

Jo, så är det ju. Det bästa är att ha en båt som är en meter lång, då får man ju en deplacemetsfart på 2,427 knop. 😉 Edit. Det är ju såklart ännu bättre om båten är under en meter lång...

Med viss kunskap om EUs fritidsbåtsdirektiv (CE-märkning) så skulle jag starkt avråda från att importera från utanför EU. Om inte annat är det stor risk du blir nekad försäkringsersättning den dag det händer något!

Som jag uppfattat det finns tre huvudsakliga natur-toaletter. 1. Mulltoa, med omrörare och fläkt som ständigt är igång och långsamt luckrar upp innehållet. Ett stort massivt schabrak, som knappast lämpar sig för båt. Och dessutom är det tänkt att innehållet skall grävas ner och komposteras. 2. Separett. Marknandsföringen är att man strör lite mull över efter varje besök, och att det då skall förvandlas till kompost. Totalt lurendrejeri. En sån hade vi. En liten fläkt som inte torkar ut nånting. Lika mycket jobb som med ett gammalt utedass. Nej, mer. Rena skiten. Många är de som förtvivlat radat upp behållare efter behållare bakom huset, och inte vetat vart de skall gör av det. Jag föredrar en hederlig gammal spann, den är åtminstone lättare att tömma, utan att man får allt över armarna och fötterna. Jag gick till deras kontor i Göteborg och klagade, och fick till svar att vi skulle gå mindre på toaletten. 3. Förbränningstoalett. Ah, drömmen! Dyr. Men så effektiv. Bara aska kvar, inga bakterier, ingen lukt. Strö på krukväxterna. Eller varför inte på müslin? Denna toalett är ändå ganska smidig till formen. Dessutom sprider den värme omkring sig vid förbränningen, så den får samtidigt lite funktion av kamin, bra om man bor i båten under den kallare årstiden. Den behöver en skorsten förstås, men det är inget stort problem. Men om den fungerar energimässigt, även när båten inte ligger i hamn, så verkar den idealisk. Om någon vill vara först på arenan, och installera en i sin båt, så följer jag gärna med stort intresse hur detta artar sig.

Styrarm och styrgaffel DP-E Glapp i bussningar till styrgaffeln på båda dreven. Bara och börja med att frigöra turborör in och ut och så småningom intercoolern på SB motor, för att över huvud taget komma åt styrarmens länkbultar till servo och mellanstag till BB drev. SB motor skulle ändå genomgå ventilöversyn och ompackning av ventilkåpan. Därför demonterades kompressorrör ,luftburk, lyftok och för att underlätta spridarrörens demontering så togs EDC-styrenheten också bort. Möjligheten för att limma på packningen till ventilkåpan rätt och tätt ökar också. Det första som slår en är att på min gamla båt var styrarmen splinesad med en slits som klämde om splinesen. Detta var ersatt på senare DP-C till DP-E drev med en fyrkantstapp som skulle vara bättre ur glapp hänseende, men med en värre låsning visade det sig. En M8 insex stoppskruv , 22 mm lång, valde någon Volvoingenjör, som inte tänkte sig att bräckt vatten någonsin skulle ta sig in till styrarmen, och inte var stoppskruven i rostfritt utförande. Det första som skedde var att insexbitsen 4mm bröts av och den avbrutna delen satt kilad i stoppskruven. Efter värmning med gasol och slipning med en Dremel fick jag ut biten. Där och då provades med mycket rostlösare och kylspray utan att lyckas, nästa insexnyckel 4mm avsågad till bits ,vred sig kraftigt utan att brytas. Nästa steg var på med mycket värme så att nylonbussningarna började smälta och då bröts nästa insexnyckel dock utanför stoppskruven. Slutligen så ordnade svärfar en vinkelväxel till en borrmaskin som passade perfekt och med en lågvarvig lagom stor batterimaskin, så gick det att borra med ett Dormer titanborr , hela vägen, 22 mm. Därefter fick man åter börja hamra in huggmejslar/sprängkilar för att tvinga ner styrgaffel o hjälm utvändigt, sitter riktigt hårt fast , man tror att gaffeln ska spricka när man våldför sig på den. Har gjort det på ett 290DP-A tidigare, med lite erfarenhet så vet man att styrgaffeln tål en del. Alla delar ser hela ut men bussningarna glappar på lagertapparna när man provar i bänk och den nedre bussningen ser krackelerad ut. Krackeleringen beror på att fett ej nått denna bussning varpå låsningen släppt och bussningen roterat med styrgaffeltappen. Nya Volvo bussningar på styrgaffeltappen indikerar att tappen inte är för sliten. Smörjkanaler rensas på härdat fett. Packboxen till styrgaffeln satt väldigt hårt , undrar om den blev limmad dit vid orginalmonteringen. Återmontage av bussningar med låsvätska , ny rostfri stoppskruv inkletad i alupasta. Ny packbox för styrgaffeln samt nya o-ringar till trimindikatorn. Diverse uppfräschning med färg. I övrigt så blir det en runda med trimkolvarna, en läcker lite, samt byte av vattenintagsslangen nu när man klätt av SB motor. Packboxen till mellanaxeln ska också bytas, den tappar fjädern. Sen har man ju nästa drev men nu vet man hur man gör tack vare lite träning .

Tack för att du tillåter mig att göra som jag vill🙏. Det är ju inte automatiskt ohyfsat bara för att någon har en annan uppfattning om något än du. Om ditt batteri tappar så mycket som du säger i självurladdning så skulle jag gissa på att det var moget för byte (kasst) redan innan vintern. Frysrisken finns men ett fullt laddat batteri fryser sönder vid minus 67 grader!! Skulle det bli så kallt så har vi nog andra och större bekymmer än båtbatterier. Om batteriet är laddat till 80% fryser det vid minus 45 grader, även det betydligt kallare än vad vi riskerar i Sverige. Det är först när folk medvetet eller omedvetet har diverse elektroniska grejer inkopplade som belastar batterierna som fara uppstår för låga laddvärden. Därför SKALL man koppla loss polskorna och inte nöja sig med att bryta med batterifrånskiljare då vissa saker ofta är kopplade före brytarna. Även du får göra som du vill, men mitt system har funkat för mig sedan1975 så det är nog inte nybörjartur.

För chefen att tänka på; svart blir oerhört varmt i solen. Så varmt att man kan bränna sig.

Hur ser värdeutvecklingen ut på den bil du äger..?

Gasreglaget är väl även stoppreglage. Avsikten var att det skulle vara ett större motstånd när man trycker ner gasreglaget från tomgång till stopp. Detta fungerade ofta dåligt redan från början pga att kablarna var så långa och hade så stort motstånd att man inte kände skillnad. Detta lär ju inte bli bättre med åren. Med detta sagt så borde inte motorn stanna redan när reglaget nått mitten. För mig låter det som att kabelns position behöver justeras. Om kabeln/reglaget går trögt så kan även kabelbyte behövas.

Egentligen är det inget konstigt alls utan bara olika generationer i utvecklingen, där viss teknik (t ex LTE) införts i en tidig utgåva på en viss plattform för att sedan vidareutvecklas och lever vidare ännu bättre i samband med plattformsbyte. De olika generationerna karakteriseras av ett antal olika funktioner, tekniker och parametrar. För att göra det enkelt för "Svensson" så har man försökt plocka in dem i olika "grupper" som 2G, 3G, 4G och 5G. F.ö. talades det sällan om 2G förrän 4G blev på tapeten. Men i verkligheten är det alltså många olika tekniker och deras versioner som ligger i varje "grupp" som tillsammans utgör respektive standard. Ett annat exempel på rörigheten är ju TV-marknadens plötsliga användande av LED i beteckningen. Sammanföll märkligt nog med att "riktiga" LED-displayer (OLED) började hamna i apparater (men då ändå fortfarande som väldigt små skärmytor och displayer). Trots att det egentligen bara handlade om att bakgrundsbelysningen bytts från kallkatodrör till LED så hävdade många säljare att detta minsann var en LED-TV (rätt, på sätt och vis) och inte LCD. Det sista stämde ju inte, då tekniken för bildpunkterna fortfarande var LCD-baserad. Sedan kom så småningom "riktiga" LED-TV, som helt riktigt inte var LCD. Som nu fick kallas OLED, oavsett teknik för bildpunkterna (som visserligen oftast är just OLED). Rörigt ? Javisst.

Aha! Nu har jag fått klarhet i hur det hänger ihop. Först lanserade man alltså LTE och var väldigt noga med att det INTE var det som var 4G (och Telia fick smisk på fingrarna för att de kallade det 4G fast det inte var det) men så senare (om jag förstår det EFTER att riktiga 4G hade lanserats) så gjorde man en pudel och kom på att man nog skulle få kalla LTE också för 4G. Det tro tusan att marknaden är förvirrad när man håller på och ändrar fram och tillbaka...

De flesta kedjorna. Men det gäller att hålla koll på vad som är ordinarie pris för att inte blir lurad av en saftig utlovad "rabatt".

Håller med om mätmetoden, men tycker att den första mätningen skall ske med avstängd motor och sedan göra mätning två med motorn igång. Detta för att mäta på ett opåverkat batteri i vila som grundvärde.

Jag får nog ändå säga att jag inte tycker att man behöver börja med mindre båt om inte utrymme eller ekonomi kräver det. Större båtar ger mer lugn, stabilitet och fart, och det är förbaskat skönt att inte behöva gå dubbelvikt inne i båten. Med större båt minskar behovet av att hänga på sidan för att minska lutningen eftersom man väger så lite i förhållande till båten att effekten är rätt liten, vilket innebär bekvämare och enklare segling. Större vågor, hårdare vind och sämre väder tål man bättre i en större båt, allt annat lika. Motor är oftast också kraftfullare och tystare så man kan gå mer för motor när man vill eller behöver det. Vi är på tredje båten nu. Första var strax över sex meter och knappt ett ton med kryphöjd inuti. Andra var knappt åtta meter och ca två ton, men sitthöjd inuti. Nuvarande är knappt tio meter och full ståhöjd och en helt annan komfort.