Ledartavla

Detta är flottans nya "Stealth-båt" Snike lackerad i radarabsorberande mattsvart sprayfärg och plattformen på taket gör den osynlig från luften samt skyddar mot inkommande. På styrbordssidan hänger en ASW-torped förklädd till puttifrånpåse och LED-rampen är ett dolt laservapen ala Goldfinger. På stävpulpiten sitter en ultraljudsplatta som förgör undervattensfarkoster ner till 500 m djup. Du har sannolikt fotograferat ett skyddsobjekt🤫

Jag var ju med nästan från början i PB.s historia. Då var den inte ägd av de stora drakarna och stämningen mellan redaktionen och den stora mängd frilansskribenter (bl a undertecknad) man då hade var mycket god. Artiklarna fick sticka ut och vara djupa, och det är klart att alla som läste tidningen inte förstod (eller var intresserade) av allt. Men rätt som det var kom just det där man själv nästan var nördigt intresserad av, och dessutom tillräckligt ofta för att tidningen skulle vara värd att fortsätta prenumerera på. Och med ett faktadjup som gjorde att även den som kunde en del i ämnet fick sig något till livs. Och inte sällan faktagranskade frilansarna varandras artiklar, så de skulle vara så rätt som möjligt. Den stora mängd frilansare man knutit till sig var dessutom utspridda i hela landet, och kunde då på ett trovärdigt sätt skriva om just sina hemmahamnar t ex, eller förstod traditionerna på just platsen reportaget kom ifrån. Dessutom var det i varje nummer någon form av kåseri kring båtlivet. Sedan bytte tidningen ägare, kvällstidningspersonal anställdes och en stor del av frilansarna fick sina avtal uppsagda. I stort sett en enda person från redaktionen i Stockholm åkte nu runt i landet och gjorde de reportage som frilansskribenterna gjort tidigare. Givetvis försvann hela lokalkänslan och den djupa sakkunskapen, och artiklarna blev lika slätstrukna som kvällstidningarnas. Detta trodde man alltså kunde ersättas med samma koncept som alltid - "personorienterad journalistik". Dvs man åker ut och hittar någon lokalbo som gjort något med sin båt och kan berätta. Denne lokalbo blir både expert, sakkunnig och (tror man) ger den där lokala och mysiga "hela Sverige"-känslan. Men istället blir det en väldigt ytlig artikel, då redaktionsmedlemmen som skriver ner allt inte gör det av brinnande hjärta utan bara pliktskyldigast för att få sitt arvode. Avsaknaden av granskning gör också att artiklarna även faktamässigt blir rätt fundamentala och tillför inget du inte redan kan få reda på genom att fråga vem som helst i din hemmahamn..... Minns att jag strax efter omläggningen till nya rutinerna hade en artikel (en av de sista innan jag inte heller var välkommen att skriva) om hur man med bara måttliga elkunskaper kunde bygga till halvfart på en modern bogpropeller (t ex Sleipner). Det är ju faktiskt väldigt sällan man behöver full kraft, och redan på halvfart går den 90% tystare. Den kom i tryck, utan att man som förr fick en PDF att korrekturläsa innan. Jag begrep knappt artikeln själv: Alla lägre spännings- och strömsiffror var uttryckta med ord istället för siffertal (för så skulle det vara, minsann), vilket gjorde vissa formler helt obegripliga. Men vad värre var - chefsdonnan för design hade plockat bort elschemat på bogpropellern som visade ombyggnaden rent elektriskt, med motiveringen att det var säkert ändå ingen av PB-läsarna som förstod vad det visade (underförstått: för hon gjorde det inte)..... Så ja, det var en helt annan tidning under dess första 10-talet år. En som jag gärna skulle kunnat tänka mig att prenumerera på igen.

Eller så är det bara är en civilist som inte gillar poliser. Sifferkombinationen 1312 används ibland som synonym för ACAB som i sin tur står för All Cops Are Bad. Så möjligt den är medvetet stripad så som ett hån mot polisen, eller då är det bara en slump. Ser ju lite för gammal ut för att vara något polisen faktiskt skulle använda.

Fortsätter med mina topplock. Slipar in ventiler, när det blir en grå matt sammanhängande yta ventil och säte så är jag nöjd. Kollar med lacknafta och tryckluft när det är monterat, snustätt. Montering av ventiltätningar med monteringsskydd så inte tätningen skadas av skarpa kanter vid fästet för knastret.

Ja tyvärr ett näst intill ofrånkomligt dilemma och oftast är det avgasventilerna som drabbas hårdast. En motor stannar på förutbestämda positioner och en V6 stannar på 3 olika ställen, vilket man även kan se på startkransen som är mest sliten på dessa ställen. En eller flera ventiler i motorn står helt eller delvis öppna och det bildas lite mikroskopisk ytrost på ventiltallrik och säte. Sedan när motorn går så sliten denna ytrost lite grand och fortsätter nästa gång man kör men då kanske på andra ventiler. Till slut har samtliga ventiler mer eller mindre ett läckage. Oftast avgasventilerna som drabbas hårdast eftersom det står vatten i avgassystemet och kondens från sjövatten stiger uppåt mot den öppna ventilen och är det så att motorn stannar i en position där en cylinder befinner sig i överlappsperioden är ju både avgas- och insugningsventilerna öppna. Sprutar man in lite konserveringsolja (fogging oil) via förgasarhalsen medan motorn går på ca 1000–1200 r/min när man skall vinterkonservera motorn då finfördelas denna olja via luftströmmen i insuget och ventilerna får en oljefilm på tallrikarna och sätena, motorn är nu bättre korrosionskyddad när den står stilla under flera månader på ett och samma ställe. Att spruta in olja via tändstiftshålen och köra runt gör inte samma nytta som om man gör det via förgasarhalsen med motorn igång. Har motorn flera förgasare måste man göra samma procedur på alla. När blåröken kommer via avgaserna vet man att oljan gått igenom motorn och man kan stänga av. OBS! Endast för motorer med förgasare! Gör INTE detta på motorer med insprutning då man kan skada sensorer i insuget och absolut inte på en motor med överladdning då oljan kan skada vingarna i turbon. //Pär

Att grejer mår bra av att röra sig kan vi enas om men att starta och röra kalla metalldelar och mänskliga leder är ingen bra ide. Både metall och senor/leder tar stryk i kyla. Det är väl därför idrottsfolket kör med "uppvärmning". Smörjningen vid kallstarter är ett av problemen och är en av anledningarna att kallstarter är slitsamt för motorer och att jag definitivt undviker att starta i onödan på vintern. Stora påkänningar direkt i en dieselmotor när den tänder och går igång. Men var och en gör som den vill😎

Anpassning av insugsportarna

Jag har tidigare kört med Ceteks D250SA och Smartpass med mindre lyckat resultat. Tanken med D250SA var att hålla uppe spänningen även om batterierna började bli fulla. Tyvärr ledde detta till att jag kokade sönder två fina uppsättningar av Victrons dyraste AGM- batterier. Det tog några år att förstå det. Detta system fungerade inte på batterier där man inte kan fylla på extra vatten. Men om du skaffar en Victron Orion XS så har den lite fler avancerade inställningar som skall förbygga kokning av blybatterier. Victron skriver mycket om detta. Men jag tror inte du tjänar så mycket på det. Den långsamma laddningen från generatorn kan vara rätt hälsosamt för blybatterierna. Framförallt täta batterier. Börja med att skaffa en Victron BMV-712 eller Smartshunt. Med den kan du övervaka batteriladdningen oavsett vilket system du skaffar. Du kan efteråt se om om dina servicebatterier blir över eller underladdade.

"den landbaserade tulpanen är en lökväxt och gersig inte på båtar." Inte?

Jag är ju lite skeptisk till hur Sjöfartsverket ”utvecklar” karttjänsterna. 😉 Men blir det bra så lär väl de andra apparna/plottermärkena följa den nya standarden också, eller? Jo, Sjöfartsverket står ju inte så högt i kurs efter att de förstör alla sjökort i det sk. sjökortslyftet, men man kan ju hoppas att det kan bli ett verkligt lyft då med en ny sjökortsstandard. I bästa fall blir alla numer mörkblåa områden där man förut hade både vita partier och grynnor utsatta kanske kan bli farbara igen med den nya standarden. Jag förstår ändå inte hur man plötsligt ska börja navigera på ett nytt sätt bara för att kartan får en ny standard. Min misstanke är att det är någon marknadsföringsmänniska som hittat på något som låter bra, men som i verkligheten inte innebär något nytt alls.

Det är väl en kombination av många orsaker. Tidningar och tidskrifter har länge haft nedåtgående kurvor. Många har i tråden beskrivit anledningarna till att tryckta tidningar och tidskrifter nog försvinner helt snart. Väldigt dålig återväxt på tidskriftsläsare. Jag hade glömt att jag efter senaste prenumerationsvändan på PB tänkte att jag var klar med den tidningen, pga allt som skrivits i tråden. Det är sällan det dyker upp något matnyttigt. Så det är också lite fel på mig, som någon skrev. Vi kan redan för mycket. Nivån är den ständige nybörjaren. Det håller liksom inte med att betala 80 kr eller något sådant för en blaska och sedan är ca 20 proc av innehållet relevant och intressant för mig. Det gäller alla områden, inte bara båtlivet. Bättre med internetforum, där man kan rådfråga och samverka med experter helt gratis. En annan spaning jag har på längre sikt, som sänker tidskrifterna, är det faktum att ungefär hälften av dem som går ut gymnasiet nu inte kan varken läsa eller skriva ordentligt. Det är ganska skrämmande inför framtiden. De unga vuxna har på grund av sina tiktokinsta-skärmar växt upp utan att behöva läsa eller skriva en rad utanför svenskalektionerna, det är bara video och bilder i alla sammanhang. Lärarna har gett upp och ger alla godkänt i svenska, oavsett hur usel man är. Att skriva sin namnteckning är tydligen för svårt, det blir bara förnamn har jag sett. Tänk er ett land där majoriteten av befolkningen är halvanalfabeter som inte klarar av att ta till sig innehållet i en dagstidning, än mindre skriva en insändare till den för att klaga på något. Eller läsa några A4-sidor och därefter skriva en sammanfattning av innehållet på en halv A4. Hur går det för näringslivet i det landet? BNP? Pensioner? ÄH, AI FIXAR ALLT! Tur att man har det mesta & bästa av livet bakom sig....

Gissar att även Mercury har några bra elfenor anställda som ger input till verkstadshandboken🙂 Men som amerikanskt kommersiellt bolag kan det vara möjligt att de lägger på en större säkerhetsmarginal i sin beräkning. Eller att de har en beräkning som först avrundas uppåt till närmsta standard area för kablar mätt i den där skit enheten de använder där borta. Sen till europeiska marknaden omvandlar de från standard arean på kablar där borta, i den där skitenheten, till först riktig enhet och sen avrundar uppåt igen till närmsta riktiga standarea på kablar.

Det kanske inte är fel på tidningen utan på oss? Jag kan bara se till mig själv som har haft båt sedan 1975, jag får inte ut så mycket av reportagen om vad man ska göra inför sjösättning och torrsättning men för den som är ny båtägare kan det ju finnas många frågetecken som behöver dom svar som vi tycker är tjatiga. Det är ju samma sak här på forumet, många frågor återkommer med ojämna mellanrum. Dock kommer det ju ibland något nytt i form av nya regler för bottenfärg eller andra påfund som kan vara läsvärda.

Jag har hoppat på några erbjudanden, men blivit lika grymt besviken varje gång. Den enda behållningen har varit gratis biljetter till båtmässan och den har tyvärr också börjat urarta. O-praktiskt båtägande mår nog bäst av att gå i graven! Då kanske det finns möjlighet att någon startar en båttidning värd namnet. Jag tror att det krävs något nytt både när det gäller båtmässor och båttidningar.

Jag har kört med WD-40 med gott resultat dvs alla kranar funkar bra fortfarande. Ingen kran är nyare än trettio år.

Gå för all del ett varv och knacka på däcket, det är ett bra komplement till fuktmätningen för du kommer inte att missa eventuella rejält blöta och/eller delaminerade partier om du går lugnt och systematiskt fram. Jag tog en liten video när jag tittade till mina båtar igår där jag visar vad du söker. Frisk balsa till vänster, dålig balsa till höger. Notera hur tonläget i knallen blir lägre över den dåliga balsan. Och studsen i verktyget blir en annan så man går lite på känsla också. Det är inga större mängder våld som behövs. Använder du en kulhammare (finns för 79kr på Biltema) så kan du knacka på halkskyddet utan att skada det. Här har för övrigt varit blött i >25 år enligt gamla besiktningsprotokoll i pärmen som kom med båten men ändå är det fortfarande så här tvära kast mellan bra och dålig balsa. Så känn inte att skarpa avgränsningar skulle vara något argument för att det inte kan vara blött. IMG_0839.mov

Kallstarterna är det som sliter mest på en motor så varför starta i onödan.

Radarn har två anslutningar, Raynet och strömförsörjning. Men bara en anslutning till Raynet (eller vad det är) på plottern, Element. Men jag kom iallfall på att roligare sätt att testa ekolodsgivaren. Svärdbärarna och kardinaltetrorna ger små knappt synbara ekon, inga bra ekon…😀

Hittade en sida med tidningen Teknik för alla från 1964 som är ett speciellt båtnummer med mycket läsning för oss nostalginördar men kan nog vara intressant även för andra och det finns mycket att läsa om hur båtar, båtmotorer och tillbehör såg ut för 62 år sedan. Länk till tidningen: https://www.aef.se/Amatortidningar/Teknik_for_alla/1964/TfA_1964-06.pdf Finns bl.a. en lista med alla utombordsmotorer 1964 med priser från det året på sidan 23. För att räkna om till dagens pengavärde, lägg till ca 8% för OMS på 1964 års pris och multiplicera med ≈ 13,2 så får man fram ungefär vad det skulle kosta idag. T.o.m. STIGA importerade utombordare på den tiden som hette MAC 3 och kostade endast 538 kr + oms, se sidan 40. En "3 hk" luftkyld 2-taktare, troligen med en Aspera/Techumseh gräsklipparmotor liknande den som satt på de första "Flymo" svävarklipparna utan hjul. Inga Japanska utombordare med i listan för 1964, Yamaha hade väl 2 modeller och Tohatsu 1 medan övriga knappt kunde stava till utombordare😏 Nymanbolagen hade två annonser i tidningen för sina märken Monark resp. Crescent, se sidan 41 och 45. Där anger de att deras båda största modeller mätte effekten på propelleraxeln vilket var ganska ovanligt på den tiden men frångick detta efter bara några år och började mäta på svänghjulet istället. Även Electrolux motor har annons för Archimedes/Penta och 1964 var väl sista eller näst sista året för dessa innan Nymans köpte upp tillverkningen och rättigheterna. Finns även en artikel om den s.k. "Bertrambotten" med steglister som var ganska nytt och ovanligt på den den tiden då det fanns fler träbåtar än glasfiberbåtar i hamnarna. //Pär

Håller med i det mesta som skrivits. @anuba väcker just frågan vad du skulle tjäna på det. För som redan nämnts bestämmer blybatterierna själva hur mycket laddström de vill sluka i sig, och det blir knappast en snabbare laddning med DC/DC. Däremot skulle den kanske kunna bli något säkrare - i det fall man mot förmodan har en väldigt opålitlig laddregulator på generatorn. Detta genom att man kan ställa fast max utspänning till något "säkert" värde (14,0-14,1V eller så). Visst kan man få ett par tre procents snabbare laddning om man ökar till 14,4V men då riskerar man att förkorta batterilivslängden radikalt. De allra flesta generatorer ligger på just kring 14V ut, och därmed blir det ingen skillnad mot vad du redan har idag. Som också nämnts labbar många "intelligenta" laddare med olika metoder att komma åt de där sista kanske 10% i laddhastighet genom att dra på spänningen vid laddstatus och lägen de tror är säkra(re). Snabbast i klassen verkar vara ledordet. Funkar bra vid enstaka laddning i garaget och framförallt när laddaren är just ansluten till enbart batteriet. Men i en båt med olika förbrukare blir det ofta fel då laddaren tror allt är laddström till ett svultet batteri. Med förkortad livslängd som följd.

Jo, jag har i alla fall en annan åsikt. En DC-DC-laddare mellan generatorn och batteriet kommer att vara bra för ditt blybatteri, oberoende av vilken typ av blybatteri du har. En vanlig laddningskrets för en motor består av en generator med en laddningsregulator. Det är laddningsregulatorn som är problemet. "Vanliga laddningsregulatorer" är rätt dumma komponenter (det finns klokare typer men de är rätt sällsynta på standardmotorer men om det finns en sådan så är den rätt lik en DC-DC-laddare). En modern DC-DC-laddare laddar batteriet i flera steg. Laddningen styrs till optimal spänning och laddningsström i de olika stegen. Denna laddningsstyrning gör att batteriet laddas snabbare utan att laddas sönder av för höga spänningar. För ca 15 år sedan installerade jag en Sterling AB1280 laddningsstyrare till min nya 300Ah AGM-batteribank. Den var inte lika intelligent och gick inte att ställa in som dagens Victron Orion XS men det var det mest effektiva jag hittade då. Med den så fungerade min batteribank väl under elva säsonger och jag hade aldrig brist på ström i batterierna. Det var inte "utmattning" som tvingade mig till batteribyte utan det var en kortslutning i en cell i ett av batterierna som fick mig att lyfta ur dem. Och då blev det LFP för min del. Sterling styrde genom att "lura generatorn" att ge en korrekt spänning för att effektivisera batteriladdningen genom val av lämplig laddningsalgoritm (det fanns åtta olika batterivarianter att välja på). Orion styrs genom att konfigurera de olika laddningsfaserna till tid, ström och varaktighet för att optimera. Det finns ett antal standardinställningar för olika batterityper och sedan kan man själv justera dessa inställningar. Att installera t.ex. en Victron Orion XS 50A till en blybatteribank ger enligt min uppfattning längre livslängd och effektivare laddning. XS 50A är ett bättre val än 30A-varianten. Den har lägre förluster (blir inte lika varm) och har bättre inställningsmöjligheter. Å så har man redan en av de viktigaste säkerhetkomponenterna när det blir dags att installera en LFP-bank.... Läs gärna avsnitt "4.5.3. Laddarläge - Batteriinställningar" i manualen för Orion där det framgår inställningsmöjligheterna. https://www.victronenergy.com/media/pg/Orion_XS_12-12-50A_DC-DC_battery_charger/sv/index-sv.html

Tack för all input – här kommer en uppdatering. Jag kontaktade Viking Yachting, där jag köpt slangen, och de var otroligt tillmötesgående. De erbjöd mig att välja en ersättningsprodukt eller få pengarna tillbaka. Jag valde återbetalning och redan nästa dag fanns pengarna på kontot. Nu kommer jag att beställa Sanipomp Extra i stället. Vill verkligen lyfta Vikingyachting.se för deras generösa och snabba hantering. Riktigt bra service!

När jag hade segelbåt med just den NOA som du visar på bilden så tog jag bara ut mantågsstötttorna och la dem på däck. Så det var inga problem. Sedan, om man vill, kan man hänga fendrarna horisontellt mot skrovsidan precis upp mot däck vid mantågsfötterna, eller spänna fast dem på däck vid fötterna, då blir det mjuk övergång som skyddar mot skav. Eller skära hål på tennisbollar och sätta påmantågsfötterna.

Tack för svar. Det är polisen som ska ha det i sitt gym. Svårt med svarta pengar! Frikort vid hastighetskontroller? Och om repet - Det är 30 mm juterep, Biltema, , treslaget. Men varje kardel upplöses i ca 30 mindre och nästan omöjligt att splitsa. Men det blev hyfsat bra.

Hej Utombordaren fäller du väl upp när du inte använder den, om inte börja med det. Går inte främre delen av växelhuset (torpeden) upp helt ur vattnet, kolla din monteringshöjd. Sticker antiventilationsplattan under botten skall du höja motorn. Om båten har en konstruktionsfart på under 25 knop skall antiventilationsplattan ligga i nollpunkt, d.v.s. jämns med botten. Om båten gör mer än 25 knop skall antiventilationsplattan ligga högre än botten,. Se även bild nedan: Kolla din monteringshöjd enligt bild nedan: Här ligger antiventilationsplattan ca 1/2" (12,7 mm) under vilket är för långt ner för farter över 25 knop. Rester av gamla havstulpaner tvättas bort med citronsyra alt. oxalsyra eller dyra specialmedel för detta ändamål. Finns nog några trådar på MG om just detta, här en: https://www.maringuiden.se/forum/topic/109941-borttagning-av-havstulpaner/?tab=comments#comment-850115 Bättringslackera växelhuset vid behov och vaxa innan sjösättning. Mvh Pär

Det är en BlueSea med plats för sju säkringsbrytare och två huvudströmbrytare. Panelen är "custom designed" för den modell av båt jag har. Konstant + som jag skrivit om har elmatning även när huvudbrytarna slagits av. På min båt är den ansluten till solpaneler, radiominnen, värmarna och kylboxen. Jag har kylboxen påslagen från sjösättning till upptagning så för att slippa ha huvudströmmen påslagen hela tiden så flyttades den till konstant + för ett par år sedan. När vi lämnar båten (även för utflykter iland) så slår vi av de båda huvudbrytarna. Då slås framförallt vattenpumparna av så ev slangbrott inte riskerar att sänka båten.... Tydliga säkringsbrytare och kontrollampa när det är spänningssatt. Elwinscharna har dubbla 100A-säkringar bakom panelen (därför ett blankt uttag). Å så här ser det ut på baksidan med ordentliga skruvplintar och sammankopplingsbleck. (De klena röda kablarna är till kontrolllamporna)

Ok, men flytta BP-säkringen till nära plusplinten ! Säkringen är till för att skydda kabeln mot överbelastning/brand, och skall sitta så nära kraftkällan som möjligt. Nu har du inget som skyddar mot kabelbrand om de långa kablarna skulle gnagas på vägen fram och bli kortis mellan t ex. Även BP-nödbrytaren bör sitta någonstans på vägen där den är lättåtkomlig. Framme i fören kanske under kojen vid BP är den inte till någon nytta när propellern hängt sig och man behöver stänga av den kvickt. Nej, det tycker inte jag heller. Kortslutningsströmmen på en 75W-panel är så låg att den 10A-säkringen aldrig kommer gå sönder. Inte ens med tvärkortis mellan plus och minus i t ex regulatorn. Inte heller blir det någon risk för kabelbrand ens med klena kablar (1,5-2,5mm²). Däremot skulle jag rekommendera att säkringen mellan regulatorn och plusplinten även den flyttas ner till plusplinten. Då skyddas kabeln mellan plint/regulator eftersom den ström som kan gå baklänges från plinten och upp (vid en kortis mellan plus/minus på vägen) lätt eldar kabeln, medan energin åt andra hållet inte blir mer än panelen kan ge. Som sagt - säkringen nära den kraftiga energikällan. Gäller även laddarsäkringen.

Jag tycker att det i stort ser bra ut och jag håller i stort med ChristerN ovan. När du frågar efter förenklingar så skulle jag definitivt se över kablaget runt batterierna. På plussidan skulle jag byta ut de tre kablarna med säkringar till en gemensam. Dra generatorkabel till kopplingsplinten. På minussidan (det är lite otydligt hur du ska koppla ihop kablarna) skulle jag dra en kabel från sista batteriet till shunten och koppla ihop batterierna med en kort kabel mellan varandra. DC/DC-laddaren till bogen är väl den teknisk mest säkra lösningen men också rätt påkostad. Som du skriver ovan kan man behöva beakta kabeldimensionen. Du kan lösa problemet med ofrivillig urladdning av bogbatteriet med ett skiljerelä om du vill komma ner rejält i pris alternativt använda de 3500 kr till att gå upp i kabeldimension.

"Allting går att sälja med mördande reklam" hette en låt för många år sedan. Det är samma här. För en okunnig så låter batteritestare bra men det är "bara" en spänningsmätare för två batterier. Det går så klart att få lite indikation på laddningsnivån, i alla fall på ett par blybatterier, men någon speciellt bra och noggrann batteritestare är det inte. Jag skulle råda TS att lägga på några kronor och köpa ett mätinstrument med en strömshunt istället som kan räkna på in- och utmatad effekt. Den typen av instrument brukar även kunna anslutas till två batterier så spänningen kan avläsas från både start- o förbrukarbatteri. Med en extra strömshunt kan en del instrument hålla full kontroll på två batterier.

"nånstans runt 40-50" vadå för sort?? I valet mellan bly/litium så fundera på att du helst inte ska ta ut mer än 50% av tillgängligt antal Ah ur ett blybatteri och snabbt ladda upp det igen för att inte förkorta livslängden. Ett LFP-batteri kan tömmas till ca 10% kvar och är inte lika kritisk för snabb återladdning. Så ett 100Ah blybatteri kan ge lika lång drifttid som ett 50Ah LFP. Dessutom så faller inte spänningen i ett LFP lika mycket som i ett blybatteri när de belastas med högre strömmar. Du behöver räkna på förbrukning och drifttid för din motor så att du kan bestämma hur många Ah du behöver i batteriet. Titta gärna på vad 12 celler från EVE eller motsvarande fabrikat med aktuellt antal Ah kostar. Komplettera med en BMS för 36V-batteri/12 celler kostar. BMS måste tåla det antal ampere som din motor behöver. Då får du både skydd mot över- och underspänning samt balansering av de 12 cellerna. Ett sådant batteri får avsevärt många fler cykler än ett blybatteri som dessutom behöver vara dubbelt så stort (och fyra gånger så tungt...).

Jo, det är fel på PB! Eller så är det fel på mig. Nu är det ju många år sedan jag försökte läsa PB, men som jag upplever tidningen så var den ofta väldigt ytlig utan djup och mening. Jag fick alltid känslan av att det saknades kompetens och förståelse för båtlivet bland de som skrev. Det viktiga var att producera en tidning, inte att göra den intressant. Som du skriver så är det en jämn lunk runt året helt utan överraskningar.

Jag vill tipsa om ett läckage som jag har haft på min båt i flera år och som jag äntligen har hittat orsaken till. Det har läckt in havsvatten in i den främre boxen som innehåller vattentanken på denna modell. Grundproblemet är följande: Vatten pressas in bakvägen genom dräneringshålen till ankarboxen när man kör sakta i hög sjö eller svall. På min båt var dräneringen från ankarboxen dragen en liten bit genom botten på ankarboxen och ut genom skrovet. I hålen satt det ett rör som var tätat enbart uppifrån, d.v.s. vatten som hamnade i ankarboxen rann ut utan att det hamnade mellan botten på boxen och skrovet. Men när vatten i stället trycks in underifrån så läcker det in mellan botten på ankarboxen och skrovet. I det mellanrummet ligger påfyllnadsslangen till vattentanken och även avluftningsslangen. Längs dessa slangar rinner vattnet sedan vidare in i den främre boxen som vattentanken ligger i. Årsmodellen på min Aquador är -99 och tillverkad på Irland. Jag kan tänka mig att det kan finnas samma problem på flera Aquadorer. Har man ingen vattentank i den främre boxen så kan inte vattnet rinna in där, då man inte har slangar där. I stället hamnar vattnet mellan skrovet och inredningen och då ser man det inte – men det är ju om något ännu värre. För att kontrollera hur dräneringshålen är utformade så får man lossa på de yttre dräneringsblecken och undersöka om dräneringen är tät åt båda håll.

En omvandlare med ställbar utspänning kan fungera utmärkt som just laddare av bly/syrabatterier, då dessa är konstantspänningsladdade och dessutom själva reglerar sin laddning utan att man behöver göra något med laddspänningen. Generatorn är ju en sådan t ex med sina 14V konstanta utspänning. Så om du ställer in utgången "12V" på att lämna 13,9-14,0V så kommer det nog fungera riktigt bra och vara tämligen säkert men ändå hyfsat snabb laddning. Jodå, med just bly/syrabatterier fungerar ju som sagt en fast spänning riktigt bra 😉. Men den kan/ska ju inte vara just 12V på ett 12V-batteri, den måste ju vara högre än batteriets egenspänning för att strömmen skall vilja flyta in i batteriet - det har du helt rätt i. Att sedan tillverkarna av laddare för bly/syra har hittat på en massa olika faser av laddcykeln och laddmoder är mest för att kunna tvinga i laddström så snabbt som möjligt. Ibland nästan mot batteriets vilja kan man tycka. Eller automatiskt känna av om batteriet börjar bli sulfaterat/dåligt, och då ösa på med höga spänningspulser som i alla fall ibland kan få det att må lite bättre ett tag igen. Annorlunda är det däremot med andra typer av batterier, där det kan gå riktigt galet om laddaren inte är anpassad för batteriets kemi, och t ex känner av när det är dags att lugna ner sig. EDIT: "DC/DC" betyder ju egentligen bara att det är en omvandlare som matas med DC-ström/spänning och omvandlar den till en annan DC-ström/spänning. Denna utström/spänning kan sedan vara fast variera eller vad som. Jämför med en AC/DC-omvandlare, en typisk nätadapter t ex. Sedan har det lite slarvigt blivit underförstått att en DC/DC är en switchande omvandlare, en som alltså hackar upp spänningen och på det sättet kan omvandla mycket mer effektivt än s.k. linjär omvandlare (som eldar upp överskottet i värme, men å andra sidan inte stör annan elektronik/radio). Så både batteriladdare, spänningsomvandlare och en hel del annat kvalar alltså in som "DC/DC-omvandlare" 🙂

Jag är absolut inget proffs på batterier med blandade spänningar men jag tror det ska funka med några få ändringar. 12V-batteriet kommer aldrig få någon direkt laddning eftersom DC/DC-omvandlaren inte fungerar som laddare. Men om du sätter en anpassad regulator mellan din 36V-bank mot 12V-batteriet så tycker jag det borde funka ok. Ett alternativ kan vara om du hittar en DC/DC-laddare som kan utgå från 36-voltsbatterierna och ladda 12V. Men jag kan ha fel. Andra kan säkert detta bättre.

Det kan jag hålla med om. Det är ganska vanligt att det är tjockt med båtar på själva strecket och ganska glest vid sidan om. Det gäller nog inte bara de som kör på autopilot, men det skulle absolut vara bra att ersätta strecken, Så här kanske farledsmarkeringarnsa ska se ut istället.

Kör med original, om dessa nu klarat sig sedan-84 till i princip dags datum så fick det bli standard ventiler. Utan att veta så tänker jag att det även finns nackdelar med rostfria ventiler i en gammal motor som inte är konstruerad för dessa. Jag inbillar mig att man bör anpassa ventilsätena, att den sämre värmeledningen gör det mindre bra att ha rostfria ventiler i en båtmotor som ofta går hårt och att byte till rostfritt kan ge både oväntad korrosion och oväntat slitage.

Kallstartat motorer har vi gjort sedan begynnelsen och det är inte optimalt, sliter mest på glidlager (vev-, ram- och kamaxellager) men även annat slits och det går åt mycket ström för att dra runt motorn vid kallstart. Under WWII vintertid eldade de i fyrfat under flygplansmotorerna som hade "tält" över sig av gamla hästfiltar (inget att rekommendera) och många av motorerna var dessutom vevtstartade. Men vid kallstart är det viktigt att motorn inte går på låg tomgång mer än någon minut p.g.a. lågt oljetryck och oljeflöde samt att det tar längre tid att värma upp motorn. i min ungdom sommarjobbade jag på en traktorfirma och där kom in en Ford 4000 som bara var några år gammal med motorhaveri. Ägaren som var ökänd på firman kallades "Evert fullgas" p.g.a. av att han aldrig kört motorn över 1000–1200 r/min och lät den stå långa perioder på låg tomgång direkt efter kallstart för att som han trodde "värma upp" motorn. Vev- och ramlager var totalt nedslitna till kopparmetallen och ännu mer... 2-takts motorer är inte så känsliga som 4-takts motorer då de saknar trycksmörjning utan har nål-, rull- och kullager som smörjs av oljan i bensinen och dessutom tänder varje varv. Vad jag vet så brukar skogshuggare förvara sina sågar inomhus där det är några plusgrader. Det enda som är problem med motorsågar i minusgrader är kedjeoljan som kan vara trögflytande vid kallstart men går ganska snabbt att värma upp när väl motorn går. //Pär

Finns en app som heter Wifi Analyzer.

Antalet felkällor ska minimeras. Alla komponenter har en felfrekvens och när en DC/DC omvandlare med 150 komponenter byggs in i serie med ett befintligt enkelt system kommer tillgängligheten att bli lidande. Jag ska inom kort byta batterier, men väljer bly återigen - för att inte behöva byta laddare och bygga in 150 ytterligare felkällor.

Jag med, fast bara en strafflina framåt och en bakåt. Började med det efter den där vintern när det kom stora mängder tung blöt snö. Plastkopplingarna mellan "benen" och överliggaren var redan gamla och några spruckna. Lite vind på det och hela tältställningen vek sig framåt/förut. Men nu när ett benpar vid kopplingen till överliggaren straffats åt båda hållen kan det inte hända.

Nej, jag uttryckte mig kanske lite slarvigt. Slangklämmor är försäkringskrav. Sika är för att slippa oroa sig för läckagerisk med konskvensen - slagvatten och odör. Läckande slangar eller t.o.m. slangar som lossnar från rörstosen kan kännas avlägset. Jag kom själv i en situation att assistera en nybliven båtägare med detta problem mitt ute på en fjärd för några år sedan. Under hemkörning med en helt nyinköpt begagnad motorbåt (relativt ny modell) så upptäckte de att båten tog in vatten i motorrummet (den låg rätt djupt i vattnet). De stoppade naturligtvis och började leta efter var vattnet kom in. Då båten var nyinköpt så var det inte så enkelt att hitta runt nere i det vattenfyllda motorrummet. Dessutom lyckades den uppstressade hustrun inte larma via mobil och 112. Vi passerade under segel och noterade att det gavs tecken upp-o-ner med armarna och seglade närmare. Hon ropade till oss om vatteninträngningen och ville ha hjälp att larma sjöräddningen. Vattnet kom in fortare än vad länspumpen klarade av att pumpa ut. Jag ropade upp på VHF och de drog stort larm direkt och satte fart på både Kustbevakningen och Vaxholmsbåt mot haveristen. Sedan bärgade vi seglen (vi gick för gennaker så det var inte bara att vända o kryssa tillbaka) och vände tillbaka till haveristen. Väl där fick vi lite mer klarhet i situationen och vidarebefordrade till sjöräddningen. Vi hann snurra ett antal varv runt båten innan ägaren lyckades hitta en genomföring utan slang där det sprutade in vatten och fick den stängd (tack o lov så fungerade kranen..). När sjöräddningen fick den informationen så övergick ärendet till ett Trossenuppdrag då det inte längre var fara för liv och Kustbevakning m.fl. avlarmades. Då stod vattnet en bra bit upp över vitala motorkomponenter (startmotor o generator) så de vågade inte prova att köra därifrån själva. Vi låg kvar som en trygghet vid haveristen tills SSRS kom och då hissade vi segel och fortsatte vår avbrutna resa.

Varit i båten. Allt verkar ok. Nu laddning och det ser normalt ut efter några timmar.

Presenning och några fastsydda liggunderlag (klippta till små bitar för att ge mer följsamhet) borde kunna approximera en köpeskrovduk. För en bråkdel av priset.

Får man tipsa om rea utan att det ses som reklam? Jag vet inte hur det går för Egmont och Praktiskt Båtägande. Kanske de går på knäna och är desperata efter fler prenumeranter? Det vore ju ändå lite trist om Sveriges sista båttidning (väl?) försvann. PB firar 30.0000 följare och kör rea med 10 nr för 299 kr inkl leverans, gäller till 22 Feb. Första tidningen kommer i mitten av april. Ganska prisvärt ändå, även om tidningen numera är ganska tunn. Man får också tillgång till alla tidigare nummer via Flipp, Egmonts site för att läsa tidningar online. Så det blir väldigt mycket läsning för pengarna. https://dintidning.se/praktiskt-batagande/?code=PB2923&fbclid=IwY2xjawP33WhleHRuA2FlbQIxMQBzcnRjBmFwcF9pZA80MDk5NjI2MjMwODU2MDkAAR6iGNPZ71E_DijfqKFGYyJ2ISh9QhHmgr3xwQZypKgGqXKtj25EiqoWb6OMTg_aem_fpG1Tju3kGVCUYAJxZl4fg

Gissar att din startmotor drar cirka 300A. På min Mercruiser 140 drar den cirka 250A. 35mm2 kommer nog fungera men det är i underkant. Skulle gärna gå upp till 50mm2. Fast det viktigaste är att alla anslutningar är helt friska och välgjorda. En dålig anslutning ger mycket större spänningsfall än en kabel som är ett nummer för liten.

Det är inte så lätt att hitta vare sig naturhamnar eller gästhamnar mellan Hangö och Helsingfors. I och runt Helsingfors finns det några ställen som jag bara har namnen på, vet inget om dessa platser och vet inte hur nära Helsingfors de ligger, men de ligger helsingforstrakten. Suomenlinna Harbour Katajanokka - MarinaBay Lähteelä NJK Nylandska Jaktklubben Vallisaari Pohjoisranta Harbour Helsingholmen Porkkala Marina

Det går bra! Det som påverkar laddningen är batteriernas interna motstånd och laddningstillstånd. Det kan mycket väl vara så att ena batteriet först inte tar laddning, utan ger ström till det andra. Men det gör inget. Jag har 4 batterier parallellt, 3 som ursprungligen var identiska - vilket de säker efter 10 år inte längre är, och ett startbatteri. Detta är fullt normalt.

Nu har jag kört HVO i mina tre lampor varav två med ringbrännare och det verkar funka fint, jag upplever inte att jag behöver mata ut veken och lågorna brinner stabilt och fint. Men vi får se när vintern är över. Den i mässing ska förresten komma från mässen på jagaren Vidar byggd 1909.

Har rivit och reparerat två balsadäck så besiktningsmannen har nog mer erfarenhet. Jag reagerar bara på att han tvärsäkert vågar lova att det hade luktat ifall det funnits fukt. Det kan lukta men behöver inte nödvändigtvis inte göra det enligt min erfarenhet. Den balsa jag har rivit ut har i vart fall inte luktat, mer än en lättare doft av jord där den varit väldigt rutten. Ytterst skulle jag säga att det väsentliga är att reda ut ifall det finns någon delaminering. Fukt sprider sig inte särskilt bra horisontellt mellan fibrerna i balsan utan behöver luckra sig fram i gränsytan mellan distansmaterialet och laminatet för att komma åt ändträt. Främst då via frostsprängning under vinterhalvåret. Så om det nu skulle vara en fuktskada av konsekvens så är det inte så sannolikt att den kan växa sig så här stor utan att orsaka delaminering bitvis. Det första jag hade gjort om jag fick titta på båten hade varit att skruva ner innertaket och plocka fram hammaren och knacka mig runt en stund och känna efter och lyssna. Eventuell delaminering är omöjlig att missa, det låter tydligt ihåligt och trasigt när man knackar på ytor där distansmaterial och laminat inte sitter ihop som de ska. Särskilt nyfiken hade jag varit längs långsidan av balsapanelerna åt styrbord för att det är den lägsta punkten. Finns vatten i däcket vill det gärna söka sig dit.

Ett annat val är 35 mm kopparrör, koppar luktar inte heller och ingen lukt går igenom. Löddelarna kan limmas med epoxi och de är 38 mm utvändigt så sanitetsslangen passar. Korta slangstumpar för enklare anslutning och för att undvika spänningar kommer att lukta med tiden, men är lätta att byta ut.