Leaderboard

Dom är frisimmande larver som sätter sig fast litet varstans, det gäller då att lura dom att båtens botten eller propellrar är någonting annat än fasta föremål. Och det är det som Hempel försökt göra med SilicOne. Den färgen är som ett silikonöverdrag. Jag har ju sett det att då man kladdat med silikon eller andra marina tätningsmedel under vattenlinjen så fäster det inga havstulpaner just där, men på sidan om, så det är nog en bra uppfinning, SilcOne, dessvärre är den för dyr att måla hela botten med. Sedan lär havstulpanproblemet vara värre här i väster, sägs det, det beror kanske på vattnets salthalt. Om man skall bli kvitt dessa larver, till att börja med, så bör man då kanske skrubba botten ofta, i alla fall på de ytor där larverna sätter sig fast, oftast då i olika skrymslen, eller på min båt även i slaget direkt under vattenlinjen. När de väl satt sig fast och bildat ett skal kan man inte skrubba bort dem, då får man skrapa med en isskrapa, och då gäller cyklop och snorkel, samt våtdräkt om det är kallt i vattnet. Om nu det är så att sillen fiskas för hårt, blir det färre torskar och andra rovfiskar som då äter färre havstulpanslarver (och andra organismer) som ställer till förtret för oss... Så köp inlagd abborre och rökt sik istället för inlagd sill, eller korv och hamburgare...😵

Det finns ju en hel del skrivet här tidigare om vinterförvaring så du kan ju prova sökfunktionen. Om jag ändå försöker svara på dina frågor skulle jag säga att de varv jag har sett alltid själva gör konservering av motor etc även om de säljer en förvaring i varmhall. Detta för att de kan råka ut för strömavbrott med påföljande frostgrader i sina hallar och är det inte frostskyddat får de då en hel del kostnader för frysskadorna. Med detta sagt så rekommenderar jag att du kollar avtalet angående detta (frysskador och ansvar för följdskador pga kyla) innan du skriver på.

Jag har sagt det förr men det tål att återupprepas. Köp ett paket blöjor att ha i båten! Eller sno några från en barnfamilj vid tillfälle. Bättre och mer prisvärd uppsugningsutrustning finns inte! Perfekt under motorn vid alla kladdiga jobb eller i ett söligt kölsvin. Den stora skillnaden mot kopiösa mängder papper är att blöjan håller kvar vätskan i sig när du lyfter upp den. Papper, svampar och trasor droppar ju när de börjar bli mättade.

I min ungdom hade jag en kompis som såg hur en civil polisbil (liten stad, alla visste vilken bil som var den civila polisbilen) körde förbi honom på motorvägen i tydlig överhastighet. Eftersom polisbilen vid tillfället inte varken tutade eller blinkade ansåg min kompis att det också för honom borde vara ok att köra överhastighet eftersom polisen också gjorde det. Han tryckte ner gaspedalen på sin Ford Taunus och följde efter. Kompisen lärde sig något under de påföljande månader han cyklade och åkte buss; bara för att någon annan beter sig tokigt är det inte nödvändigtvis ok för alla andra att göra det. På den tiden kallade vi det för klantighet. Numera heter det whataboutism. Jag kan i princip rättfärdiga vilken som helst av mina tillkortakommanden och dumheter med att det minsann finns en annan som gör likadant eller ännu värre....

Utmärkta tips från Peter K. Det man ofta missar i debatten är att det går att MINSKA, man behöver inte SLUTA. När ytterligheterna debatterar blir det ju lätt polariserat. Många har insett att lösningen på det mesta inte innebär att man går till ytterligheter utan att det mesta går att förändra med måttliga åtgärder om många gör det. Det är ingen poäng i att några få helt överger bilen eller båten. Den stora miljövinsten finns i att alla tänker efter lite och gör smartare val. Själv har jag t.ex.. minskat min bränsleförbrukning med 30 %. Jag behövde inte köpa en ny miljöbil för det, jag bara planerar och undviker impulskörning. Tidigare var det lätt hänt att man hoppade i bilen och åkte in till stan för att handla skruv när det tog slut under kvällens projekt. Numera lägger jag det på minneslistan och åker via skruvaffären på hemvägen från jobbet. Stannar till för att handla mat på samma gång. Samma sak med rött kött, Det gick enkelt att minska på det också. I stället blir det några vegetariska måltider per vecka. Samma sak där alltså, det gick att MINSKA utan att SLUTA. (dessutom mår jag av någon anledning bättre efter det draget...)

Mellan 3 och 4 mm ligger 1/8, 3,2 mm.

Jag har tummstorlekar på min sittbrunnsbågar - skaffa nya insexnycklar

kan också vara tum storlek på insex skruven.

Aha, Axopar har utombordare. Sorry, Kane har rätt.

Min botten är inte så stor, så monetärt skulle SilcOne inte va några problem. Det jag räds är att den ska vara svår att få bort.. silikon annars skapar ju en beläggning som inget fäster på och som är svår att få bort när man vill måla ytan

Det gäller väl bara på ostkusten eller har jag fel?

Frost är inget problem om motorn är nertrimmad. Bränslestabilisator är bra att haft i tanken innan upptagning så det gått igenom bränslesystemet.

Service på motorn gör du väl på en firma?

Avloppsrör är användbara till mycket. Vita 40 mm har jag trätt över vantskruvar och vant som skydd. Uppslitsat rör över skrovet istället för halkipar, (det gav bättre vinkel för förtöjningstamparna.) Grå 75 mm rör för att ta hand om fallen. 2 rör skymde sikten ett långt rör blev bättre http://lasselundell.se/adagio.html

Bara för att klargöra, om du serikopplar fem batterier och laddar med 12 V så får du problem. Batterierna skall paralellkopplas. För övrigt låter det som en bra idé.

50% chans antingen går det bra eller åt helskotta.

PS det går inte att smaka sig fram till skillnaden då båten ligger i Mälaren (Västerås).

Kanske bäst att ta reda på var läckan är innan man börjar reparera. Börja med att smaka på vattnet, är det regnvatten eller havsvatten. Botnia 23'an är ju inte självlänsande så regnvattnet hamnar nere i kölsvinet hur man än gör. Ser att det finns en länspump, fixa så den fungerar. Det är lättare att hitta läckan när det är någorlunda torrt i kölsvinet. PS Om båten är av årsmodell 1988 - 1989 kan det hända att jag har varit med och byggt den. Låter vara osagt om det är en bra eller dålig sak 🙂

Vi provade en duk under en av våra båtar för några år sedan och vi upptäckte att duken skavde gelcoaten i konturer som exempelvis köl och steglister. Det såg ut som om någon hade slipat skrovet med fint sandpapper. Jag tror att det var smutsen som med tiden hamnat ovanpå duken som var boven i dramat. Jag hittade något år senare en representant på båtmässan och berättade för honom om vår upptäckt men de hade aaaaaaldrig hört talas om något sådant. Produkten kanske är förändrad/förbättrad sedan dess men för oss räckte det med den sommarens "skavsår".

Att skjuta axeln fram och tillbaka påverkar inte talgflätan.

Det är liksom det som det handlar om. Om alla gör något, så kommer vi väldigt långt. Om man rycker på axlarna och säger ”men alla i Kina då..?” tja; då lär alla i Kina göra samma sak och säga ”alla i Europa då..?” Så. Det är ingen som påstår att Sverige skall rädda världen. Men om vi går först, om vi visar att det går att förändra... tja, då kanske förändring sker. För oavsett om man tror på den globala uppvärmningen eller inte finns det väl ingen som tror att det är bra för miljön att köra på fossila bränslen, att köpa mat och prylar från andra sidan jorden, att köra bilar som släpper ut avgaser osv..? Eller?

Okej då är jag med, tack Peter. Danskt griskött kommer inte innanför dörren, och som sagt nära till bonden 😋

Fast vem pratar om att förstöra ett lands ekonomi..? Tänk t ex hur bra det är för Sverige att köpa svenskproducerad mat så som alla som vill förbättra miljön vill? Eller om vi kan framställa drivmedel från skogsråvara i stället för peteoleum-olja? Eller plast från cellulosa? Eller reparera sakerna i landet i stället för att köpa nytt från låglöneland i Asien..? Eller framställa energi från vår vindkraft, vattenkraft eller andra förnyelsebara energislag i stället för att importera energi från utländsk kolkraft..?

Ca. 120 cm 38 mm slang/rör blir 1.35 liter så jo det blir nog en del vatten men tanken rymmer 150 liter så det skall nog funka.

Trist, men ibland är släkten värst... För en som inte är bror med din bror kanske det funkar bättre, så använd lägenheten att byta med. Kanske jag föreslagit det tidigare.

Tråkigt men troligen vettigt. Du får väl bo i båten, det blir billigt!

Inte lätt att räkna ut det när man bara i allmänhet försöker minska på sin konsumtion. Det enda jag har helt på klart via bilens besiktningsdata är mina årliga körkilometrar med bilen. Det var också lite av min poäng, vi behöver inte sitta med kalkylatorn och fila på decimalerna, en minskning är en minskning och en minskning är av godo för klimatet och miljön. Tråkigare för marknaden men den klarar sig nog ändå...

Det är för mig lite underligt att de som vill avsluta diskussionen enbart "kommer från den ena sidan". För de som inte kände till Romklubben och även andra föreslår jag ännu en gång: läs Jacob Nordangårds bok eller titta på intervjun på Swebbtv.

Med perfekt passform i hålet så borde man kunna spänna fast hållare enligt din bild underifrån Några fästpunkter under i ankarhållaren och ett par fyrkantprofiler som dras emot undersida badbrygga Hålet håller den på plats i längs och sidled då formen är elliptisk och fyrkantprofilerna håller den på plats för krafter uppåt vilka inte blir särskilt stora Nedåt så så finns där väl en kant i hålet som tar hand om de krafterna Hoppas du förstår hur jag menar

https://sv.wikipedia.org/wiki/Halmdocka

Hittade en rolig skylt! Man kan ju undra om det finns kannibaler i Hammarö kommun också, sådana som lever av badgäster....

Fast se till att fylla på utanför båten. Om man spiller lite, eller bara dammet som bildas när man häller upp saltet är starkt korrosivt. Fråga mig inte hur jag vet det

Var har du hittat ditt renoveringsobjekt? I början av 90-talet "ägde" jag en kort period en båt (vrak) som liknar din. Jag tog tyvärr inga foton innan jag sålde den till en träbåtsentusiast som skulle renovera den.

Kul projekt, lär hålla dig bort från andra kostsamma fritidssysselsättningar under lång tid Det roliga med Pettersson är att det nya båter ser nästan likadana ut så det är ett riktigt kulturarv.

Jo visst har det hänt att tidigare användare lämnat anläggningen på ett felaktigt vis. Därför börjar jag med sköljning... 1. Munstycket i vattnet 2. Starta pumpen 3. Öppna kranen, skölj ca 10 sek Stäng av i omvänd ordning. Tömning av septin 1. Munstycket i hålet 2. Starta pumpen 3. Öppna ventilen och töm Stäng av i omvänd ordning. Avsluta med en sköljning!! 🤗

Som de andra redan har sagt. Inga elastiska massor. De klistrar ihop borden så någonting annat sannolikt går sönder när borden krymper och sväller. Min erfarenhet från när jag hade en klinkbyggd snipa är att insidan absolut inte skall målas eller lackas (fernissas). Då träet blir instängt ruttnar det i förtid. Nu kommer säkert halva internet att hoppa på mig och säga att jag har fel men jag såg det tydligt på den båten och flera bekanta har varit med om samma sak. Båtbyggarna som jag har talat med bekräftar det. Nya båtar som är limmade och impregnerade med diverse högteknologiska ämnen kan man kanske lacka inuti men aldrig en traditionellt byggd klinkad båt och i synnerhet inte en gammal båt. Jag skrapade rent och så dränkte jag hela skrovet med en blandning av ungefär 60% rå linolja och 20% Valtti grundolja och 20% pinenterpentin. Sedan roslagsmahogny ovanpå utom under durkarna där jag använde ren tjära. Då kunde träet andas och förruttnelsen stannade av men mycket var redan förstört. Roslagsmahogny och tjära visade sig ha den fina egenskapen att när man strök på flödigt på insidan rann det nedåt in i sian (nåten) och tätade båten. Ofta rann det tjära på utsidan när jag hade tjärat insidan men båten blev tätare för varje år..... utom under motorbädden men det är en annan historia. Motorrötterna var knäckta så vibrationerna från motorn fick borden att röra sig så när motorn gick läckte båten under motorn. Att byta bord (om det var så du menade med "bräder") är inte särskilt svårt om man är snickarkunnig men det kräver mer tid och tålamod än man tror. Det gäller ju att få loss det gamla bordet såpass helt att man kan rita av det på ett nytt bord och sedan såga ut det nya med en smula övermått i alla riktningar. Kärnsidan skall normalt vara utåt. Sedan basar man det nya bordet och sätter det i spänn med litet större böjning och vridning än det skall få på plats i båten. Det fjädrar ju tillbaka en smula så man tar loss det. Sedan mäter man vinkeln på landen (anliggningsytorna) och för över dem på nya bordet och märker på kanten på bordet. Man måste malla av landet på många ställen för vinkeln ändrar ju utefter hela bordet och så hyvlar man vinkeln på landet från märke till märke. Man hyvlar medvetet bort för litet material så det finns mer att ta. Då man passar in bordet för man det uppåt på sin plats och ser efter var det ligger emot och så tar man loss det och hyvlar litet med stöthyveln och provar igen och hyvlar igen tills det passar någorlunda. Då stryker man tjära på landet på gamla borden runtom och sätter dit det nya och så ser man på tjärfläckarna var man skall hyvla bort litet till. Småningom får man tillräckligt bra passning. För att nya bordet skall gå in på sin plats kan man bli tvungen att göra det i flera delar. Skarven skall sågas snett så att man kan putsa bort litet i gången på ändträet varefter man passar in det nya bordet och för det uppåt mot sin plats. Då allt är inpassat tjärar man landen på både det nya bordet och de gamla runtom och givetvis också i spunningen om bordet når ända till stammen. Så stiftar man fast en remsa tjärindränkt bomulltstyg som blir tätning mellan borden. Man tjärar också alla anliggningsytor mot vränger och rötter (spant). Sedan är det bara att pressa in bordet på sin plats och spika/nita fast det i de gamla hålen i borden runtom. Thomas Larssons bok är inte alls i min smak. Han får saker att verka svårare än de är. Kanske för att han har arbetat med såna där båtar som är perfekta som herrskapsmöbler och byggda av trä som inte växer i byskogen enligt millimeterexakta ritningar . Medan min erfarenhet är av gamla klinkbyggda snipor av gran byggda på ögonmått. Jag är ingen båptbyggare man jag har gjort en del reparationer själv och så var jag med och bytte halva bottnen och kölen i en skötbåt.

Strunta i det gamla materialet, det kan Du göra något annat mindre stekigt av någon annan gång. Om något går galet måste Du ändå köpa nytt material. Köp en ny teakfanerskiva och passande kantlist redan från start. Såga, putsa, prova, putsa igen, limma, putsa igen och lacka. Fasen så vackert det blir. Mungiporna uppe vid örsnibbarna. Inte svårt alls och tillfredsställelsen står lååångt ovanför flinten varje gång Du ser bordet. På't bara. Marsch pannkaka!

Hej Grattis till en trevlig båt, vi har seglat vår båt i 8 år med rullmast,ser egentligen bara fördelar med det,har fina segel från uk som funkar väldigt bra,för oss vanliga seglare är det bara fördelar,enklare segelhantering,enkel revning.Mörker att man använder storseglet mycket oftare än våra bekanta som vi seglar med ,som inte har rullmast.Nån skrev att man måste ta i bra vid inrullning på en 50 fotare,vi har just bytt båt till en utan rullmast igen,tyvärr. Där måste vi ha elwinch för att orka dra upp det.Finns för o nackdelar med allt men rullmast var mest fördelar,vi hade samma storlek på masten som de med vanlig mast,så ingen försämring där heller //Johan

Gratulerar till en grymt fin båt

Vad ska vi göra med alla politiker då? Tänk bara hur det skulle bli i trafiken. Blinkar höger, svänger vänster?

Låter som du är typen som fortfarande betalar räkningarna genom att gå till Posten? Autopilot, AIS och plotter är fantastiska hjälpmedel. Är dock långt ifrån ett stolpiller som råder bot på dåligt sjömanskap.

Jag tänker på förbrukning/fart när jag säger påverka. Är huvudanledningen att jag gjort detta. För att få en fin botten med giftfri färg. Du har naturligtvis en poäng, men jag ser inte att detta händer över en sommar. Är inte orolig för böldpest.

Jag har inte skrapat där stöttorna står. Så där ligger gammal färg, ingen risk att det ska bli någon böldpest över några månader för den sakens skull. Slött är väl kanske fel ord. Har en hel del annat som måste göras innan båten ska i nästa helg så hinner inte.

Skröna, ja väldigt nära. Jag konstruerar några exempel. Vi utgår från en tank på 1000 liter = 1 m3. Enklast är att se vad som händer när vi använder dieseln och suger in luft. Vid 20 C kan luft maximalt innehålla 17 gram vatten/m3, sedan blir det dimma. Det är mycket ovanligt att luften innehåller så mycket fukt, men vi antar att båten bara körs vid sådana tillfällen. När tanken är tom har det alltså kommit in en matsked vatten i tanken. Ett annat exempel. Båten ligger på land över vintern med tom tank. Vid 10 C kan luft maximalt innehålla 9 gram vatten/m3. Det är inte så ovanligt att luftfuktigheten är så hög på vintern. Vi antar att lufttrycket varierar väldigt kraftigt, säg mellan 1100 och 900 mbar, och ganska snabbt, kanske en gång per vecka. Från 900 mbar till 1100 mbar och tillbaks till 900 mbar på en vecka. Det händer aldrig och framför allt inte vecka ut och vecka in, men som ett exempel funkar det. Det kommer då in 20 liter luft i tanken varje vecka och på 20 veckor kommer det in 400 liter ny och fuktig luft. Det blir inte ens en tesked vatten. Sedan ligger alltid båten med 1/2 tank hela sommaren, dvs. i 30 veckor. Lufttrycket varierar på samma sätt som på vintern. 10 liter luft per vecka blir 300 liter luft som innehåller 17 gram vatten/m3, dvs. ca. en tesked. Om man kör upp 4 m3 diesel på sommaren, ligger med halv tank hela sommaren och med tom tank hela vintern får man alltså in ca. 3/4 dl vatten i tanken under ett år. Det krävs extrema väderförhållanden, men det går i alla fall teoretiskt att få in nästan en dl vatten i tanken per år. Skröna eller inte, bedöm själva. Eftetsom jag är lite yrvaken kan det ju blivit lite tankefel som säkert någon hittar. Låt säga att det blir en hel liter vatten per år, fortfarande lutar jag åt att det är en skröna. Mackey (Ändrat lite, hittade själv ett fel.)

Första månadsslurken Nu är det ju inte så länge som vattnet varit i flaskan, men det är ändå månadskifte. Vattnet är rummstemperera, 21℃. Färgen är klar, helt fri från grumligheter. Lukten är lätt Coca Cola-aktig av någon anledning, troligen för att en flaska Freeway används. Smaken är helt ok, ingen cola-smak känns. I övrigt finns inget att tillägga. Min bedömning är att vattnet är tjänligt. Mackey

Jag har för mig att det är Norröra som är Saltkråkan. Husen och bryggorna där filmen spelades in lär stå kvar.

..eller Gore tex skidkläder Då blir det som ett kinderägg .. fast bara 2 överrakningar Till havs och till fjälls

Hej Kör med mitt Musto Offshore (MPX) det är väl lite överdrivet för att ha innomskärs men jag trivs. Om man inte vill lägga samma pengar tror ett nytt sådant idag ligger runt 13 kkr så finns ju gill eller musto breathable. Tycker man ska ha ett seglaställ om man seglar mycket, kommer alltid till användning. MVH CAlle