Mackey

Jag fick två offerter på runt 20 000:- kronor och en på 5 000:- kronor. 5 000:- kronor med kvitto var rätt rimligt i förhållande till vilken tid de lade ner på arbetet. Vi täckte, täckte av och tog hand om blästerrresterna som vi körde till ÅVC. Tror det tog ungefär sex timmar för oss sammanlagt. Blästerfirman (två man) riggade sin "dammsugare" och allt annat på knappt en timme. Blästrade i knappt en timme. Avetablerade jättesnabbt. Framkörning och returkörning 2 x 30 minuter. Total arbetstid för blästerfirman i mantimmar var alltså sex timmar. En analys av om 5000:- kronor är en rimlig kostnad. 6 x 500:- kr(h = 3 000:- kr. Blästersand 25 - 50 kg någonting gissar jag kostar 200:- kr. Slitage och drivmedel har jag ingen aning om, men säg att det kostar 800:- kr för enkelhets skull. Vinst 1000:- kr, eller 166:- kr/arbetad timme eller ca. 300 000:- kr på ett år om man har full beläggning. Nu tror jag att just blästring är ett sådant arbete som ofta prissätts efter hur stor nytta man får av det som görs och då ska man ju jämföra med en massa eget arbete som man kanske inte har lust eller orka att göra. Fast det tar inte så läng tid att skrapa en båtbotten med en bra skrapa. Fördelen med att blästra är att man får bort all ev. lös gelcoat och att man får hål på alla plastpestblåsor om man har plastpest.

Tycker jag låter som ett bra alternativ. Så här gjorde vi, lät blästra och gjorde resten själva. https://www.maringuiden.se/forum/topic/78329-epoxibehandling-för-fart-och-miljö/

Intressant fråga faktiskt. Om man väl har något neddraget till sittbrunnen så kan man ofta hitta någon vinsh, kanske inte avsedd för just att sträcka för/bom-lik, men en användbar vinsh. Personligen tycker jag man får bra kraft när man står i sittbrunnen och kan luta sig bakåt, men då väger jag kanske onödigt mycket. Man kan oftast använda benen när man är i ett bakåtlutat läge och få ungefär samma kraft som när man står på däcket. Den största fördelen är väl att det är säkrare att slippa gå upp på däck om vädret är dåligt och/eller när man seglar ensam. Seglingsmässigt har Peter_K redan svarat. Den vanligaste fördelen, det man använder mest, tror jag är att man kan ta ner seglen (iaf. storen) snabbt och lätt utan att gå fram på däck.

Finns det krav på hur en ankarlanterna ska vara utformad och/eller vara godkänd? Med det sagt så borde det inte vara godkänt att ha ankarlanternan i masttoppen. Se gör i stort sett ingen nytta! Jag minns särskilt en mörk och blåsig natt när vi kom till viken vid Flakskär i Blekinge skärgård vid inloppet till Gåsefjärden där U137 smet in. Vi var sena från Bornholm eftersom vi tog ett långt och mysigt stopp på Christiansö och vädret var väl lite sådär, 9 - 10 m/s, mörka moln och kolmörkt. Det var praktiskt taget omöjligt att förstå var alla båtar låg och vi fick lysa oss fram med strålkastare fast väldigt många hade ankarlanterna (i masttoppen).

Lådnafladen verkar man inte heller komma in i från öster längre, men det gör man och om jag minns rätt är det inte särskilt grunt om man träffar rätt. Tillägg: Även sundet mellan Norra Ljusterö och Siarö är "Blockerat".

Samma elände fortfarande enligt de sjökort man kan se på Sjöfartsverkets kartvisare. Brändö och Storö ligger bland öarna SO om Möja. Förresten, är det ett elände eller är det korrekt? Man borde ta en solig dag och loda lite i området och se vad som finns och inte finns och sedan rapportera in felen till Sjöfartsverket. Jag har lyckats få bort ett litet skär i viken på norra Öja (Landsort) en gång och några vänner har fått med ett grund utanför Blidö, så det gör skillnad om man för en dialog med Sjöfartsverket om felaktigheter.

Det räcker säkert att koppla laddaren till ett av batterierna , men i teorin är det bättre att koppla till plus på det ena batteriet och till minus på det andra. Hur det är i praktiken tvistar de (el-)lärde om. I vår båt är det lätt att följa teorin, men om det skulle vara det minsta svårt skulle jag inte bry mig om att anstränga mig för att lyckas följa teorin.

Ett T-rör ger nog ungefär lika mycket strömningsmotstånd som ett filter om man inte borrar ur diverse klackar som håller filterkorgen, men i vilket fall var det en smart lösning. Jag skulle göra rent det befintliga y-röret och återanvända det om xet inte är uppenbart dåligt skick på det.

Nope. Autosol är grymt, men jämför det med kraftig rubbing. Autosol har numera en massa olika produkter, eller om det bara är burkarna och flaskorna som är olika, så det beror nog på vilken Autosolprodukt man talar om. Autosol för mig är just den gamla klassikern Autosol Kromglans, men Autosol kan ju betyda en massa anat också nu för tiden. Priset mindre viktigt än att hitta en produkt som funkar tycker jag. Autosol Kromglans är en kraftig rubbing som Janne_G skriver och den bör nog följas upp med polering, fast det gjorde aldrig min far och han var noga med utseendet.

Håller med, och dessa genomföringar brukar vara lite annorlund med ett invändigt spår där en "sil" kan fästa. Det finns lösa silar att köpa på Hjertmans om dina saknas.

Jag har ingen aning, men rent navigationsmässigt borde det väl inte vara någon skillnad mot vanliga sjökort och då blir ju frågan istället om det sk. Sjökortssänket som genomfördes har åtgärdats på något vis. Här kan man se aktuella sjökort. https://www.sjofartsverket.se/sv/tjanster/sjokortsprodukter/kartvisare/ Jag har precis nu kollat några vikar och passager där vi kan komma in i vita eller ljusbĺå "strimmor" med de gamla sjökorten, men där är det bara mörkblått. Det är väldigt tråkigt att man inte kan (läs vill) byta sjökort i plottern och det är ju inte heller särskilt bra för sjösäkerheten.

Hej "stofil"! Jag håller med dig om att det är en föryngring på gång, eller iaf. en ökad aktivitet, Vi kan ju hjälpas åt att marknadsföra MG lite så att vi får ha kvar forumet även framöver. Hur det ska gå till vet jag inte, men man skulle ju kunna svara på frågor i andra forum, eller det är ju mest facebookgrupper som tagit över, med länkar till trådar på MG där svaret finns. Stort tack själv för allt du bidrar med. Krya på dig! Stofilen Mackey

Du kommer att kanske tvingas omvärdera det du just skrev, om USA:s och Israels krig mot Iran fortsätter.

Det brukar ta några dagar att skrapa en 10 m segelbåt med en Gelplain Proscrap som man ansluter till dammsugaren. Skillnade är väl att segelbåtens botten är helt slät, men om du har någotsånär stora ytor som är släta så kan det ju funka med skrapa och sedan komma p någon metod att ta dig an det som skrapan inte kommer åt. Alternativet att blästra behöver inte bli så dyrt. När vi blästrade vår 9,5 m segelbåt var prisspannet enormt mellan den billigaste och dyraste så om du har möjlighet att fråga flera firmor då gör det. Vi betalade 5 000:- kronor 2014, den dyraste ville ha 20 000:- kronor.

Tur att jag "glömt bort" båtmässan i år. Får komma ihåg Allt på sjön i Gustavsberg istället. FAKTA 📌 Plats: Allt på Sjön på Kattholmen i Gustavsbergs hamn. 📅 Datum: 28-30 augusti. ⏱️ Tid: Fred 10-18, lörd 10-18, sönd 10-16. 💰 Entré: Gratis! https://www.alltpasjon.se/

Nej verkligen inte! För oss skulle det bli billigare, eller lika dyrt kanske, att inte köpa segel och lägga pengarna på diesel istället. 70 000:- kronor räcker till 14 000 M för oss. Våra nuvarande segel verkar funka några år till tycker segelmakaren, så totalt 18 år blir det nog.

En annan viktig fråga, kanske viktigare än vilken utrustning man har, är var man ska fiska för att få någon fisk. Det är lätt att bli uttråkad om man aldrig får något. När jag var barn (60-/70-tal) var fisket ett helt annat. När jag var 7 - 9 år (och även senare) kunde jag säga till mamma vid 11-tiden att idag kan vi väl äta abborre till lunch. Sedan grävde jag upp några maskar och cyklade till bryggan, tog upp fyra hyffsat stora "borrar" och cyklade hem så jag var hemma straxt före kl. 12. Hela min uppväxt från 4 års ålder präglades somrarna av fiske på alla de vis, både lagligt och ibland (väldigt sällan) lite olagligt. Det enda som jag aldrig lyckades med var att få fisk med kastspö. Jag fick en 100 g abborre på typ 15 år. Kompisarna som stod bredvid fick fisk, men inte jag. Vi bytte spön och vi bytte drag och jag vevade in lika snabbt som de vevade, men det blev aldrig napp, förutom en gång då.

Håller med de som påpekar att FB är fel när det gäller att diskutera olika frågor, men för snabba nyheter kring båtliv, tillverkare, mm. så gör det ju inget om nyheten sjunker som en sten eftersom det är just fråga om snabba nyheter. Det finns ju ett antal forumlika grupper på FB och där kommer ofta samma saker upp gång, på gång på gång utan att man har någon större möjlighet att länka till tidigare svar. Nu går det ju faktiskt att söka på FB också, men inte så bra.

Som seglare bryr man sig inte om bränslekostnaden så mycket. Det har liten betydelse om man betalar 15:- eller 30:- kr/l när man tankar 50 eller 100 liter per säsong. Vår motor drar 1 - 1,5 l/timme och på en timme kommer man utan vidare 5 M, så max 3 dl/M. Med det sagt föredrar jag att bränslepriserna håller sig i den lägre skalan så att de som bor i glesbygd inte får allt för höga kostnader för sina biltransporter som ofta inte går att ersätta med något annat.

Det behöver inte vara så. Jag tycker det ser ut som att TK och Respo iaf. använder samma leverantörer. Jag tycker inte det är så konstigt att ett mera industrialiserat företag i Estland som tillverkar 9 000 släp årligen kan hålla en lägre kostnad än ett svenskt företag som tillverkar 1000 släp årligen lite mera hantverksmässigt. Neptun som har en skruvad ram kan nog vara lite mindre vridstyv och med tiden göra att trailandet blir lite mindre säkert, eller iaf. mera slingrigt.

Jag tror att en skruvad trailer är sämre, så jag skulle nog välja bort Neptun av den anledningen, om jag ny lyckats med min googling att de har skruvade ramar.

Jag hör ju till de som ständigt upptäcker att man inte alls får vad man betalar för. Lite googling: TK är en liten, nästan hantverksmässig, tillverkare i Sverige och deras vagnar är absolut bra. Ramarna är svetsade och sedan varmförzinkad. Tillverkar ungefär 1000 släp årligen. Respo verkar vara en halvstor tillverkare från Estland som har robust konstruktion. Ramarna är svetsade och sedan varmförzinkad. Tillverkar ungefär 9000 släp årligen. Neptun verkar vara ett stort polskt/europeiskt massproducerat märke, ofta billigare och med lite lägre kvalitet. Ramarna är mestadels hopskruvade av galvade profiler. Tillverkar ungefär 150 000 släp årligen inom koncernen varav 40 000 är Neptun. TK och Respo verkar använda liknande tillverkningsteknik och ungefär samma underleverantörer för sina komponenter, så om jag skulle tänka mig att ha kvar trailern en längre tid skulle jag välja någon av dessa. Sedan finns ju Brenderup och Fogelsta också, och säkert flera. Hoppas du kan få lite svar från sådana som använt släpen också.

Jag har använt zinkanoder från kartonger märkta med VOLVO och anoder från Biltema och de förbrukas ungefär lika fort. I övrigt håller jag med dig om att det blir mera vanskligt om man ska skaffa aluminium-anoder. Där kan man nog riskera att få fel legering även om det inte är någon raketforskning att smälta aluminium och tillverka en önskad legering.

Det som händer är ju att kölen rostar lite mera och så kanske inte bottenfärgen är så effektiv, så du kan få mera påväxt än sommaren 2025.

TBT är har varit väldigt vanligt även i Stockholmstrakten. Mellan 40 och 70 % av de äldre båtarna har jag för mig har haft TBT här i Stockholmstrakten när man testat.