Jump to content
Tuesday 21 May 2024

Mackey

Guldmedlem
  • Content Count

    13,927
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    227

Everything posted by Mackey

  1. Håller med om att våta batterier är helt okej och billiga, våra Tudor Dual höll i 10 år. Sedan är det alltid bättre att köpa det som är anpassat efter det de ska användas för så om du hittar stora fritidsbatterier/förbrukningsbatterier så är de bättre som förbrukningsbatterier än var startbatterier är. Kolla igen, det brukar vara väldigt mycket billigare. Verkar som att man får våta batterier för runt 14:- kr/Ah vilket är minst 20 % billigare än de bästa priserna jag sett i Sverige. Här är ju tex. ett väldigt prisvärt AGM-batteri, 160 Ah för 2400:- kronor. https://www.autobatterienbilliger.de/Accurat-Supply-S160-AGM-Bleiakku-umsatzsteuerbefreit
  2. Jag blir förvånad! Vi har fullskaligt krig i Europa och en despotisk ledare i öster som ställer om hela Ryssland till ren krigsekonomi och räknar med att 30 - 40 % av budgeten ska användas för kriget i Ukraina och upprustning av den ruska krigsmakten och samtidigt ser vissa problem med att öva vårt försvar. Det är sällan svårt att se var de militära områdena är belägna och det är sällan svårt att förstå vad som gäller, men det kräver viss ansträngning. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/skjutfalt-avlysningar/uto/tilltradesforbud-uto-v20-2024.pdf Jag tror att problemet är att de flesta inte har papperssjökort och därför missar en hel del information som är lite knepigare att få fram i plottern. Det kan man inte beskylla Försvarsmakten för kan jag tycka. Som svensk medborgare får man segla genom militära skyddsområden, men som utländsk medborgare får man inte göra det. Sedan har väl de flesta militära skyddsområdena tagits bort jämfört med hur det var förra gången vi var rädda för ryssen. Dags att ta vårt försvar på allvar igen!
  3. Kan du kanske dela med dig av några lämpliga trådar till TS? Det korta svaret är vad jag vet att det du söker inte finns i detalj. Det som finns är Sailguide som har inrapporterade försäljningspriser, men det finns många hål i statistiken. Mackey
  4. Kan kanske funka att lägga på svart Tec7 eller någon annan MS-polymer som skydd mot barnfingrar.
  5. Jag har en tråd med massor av tips, se nedan. Mitt bästa tips tror jag är att strecksegla ibland för att sedan kunna ta det lugnare där man vill vara. Vi valde att strecksegla från Stockholm till Haparanda på fyra dygn, men man kan ju satsa ett dygn bara för att komma "loss" från Stockholms skärgård. Strecksegla innebär i det här läget att hålla minst fyra knop mot målet oavsett vind, så det kan bli motorgång. Jag vet inte var ni börjar, men om jag utgår från Möja tex. så skulle jag ta en första lite kortare etapp upp till trakterna av Kapellskär - Arholma. Nästa etapp skulle bli ca. ett dygn (100 M) till Storjungfrun, eller om vädret är så att man vill hamna i lite mera skyddade vatten till Gåshällan. Starta på morgonen/förmiddagen och upplev soluppgången på Gävlebuken. Laga frukost under gång eller när ni lagt till på någon skyddad plats. Sedan finns det gott om tid att ägna åt kusten norr ut. Jag vill föreslå att ni förlänger resan till Umeå - Holmön om det finns tid. Se till att ni har fungerande värme ombord. Det hade inte vi något behov av 2016. Året innan blev det aldrig metrologisk sommar längs stora delar av norrlandskusten och vi hörde berättelser om att det var kallare i båten än i kylskåpet på morgnarna. Ha en riktigt skön seglats oavsett hur ni väljer att göra. Mackey
  6. Många längeseglare har ju en massa landbaserad elektronik ombord (dator, skrivare, router, tv, radio, mm.) och den håller ganska bra vad jag förstått. Mina erfarenheter med egen båt är från stockholmstrakten, så inte särskilt salt vatten. Vi har en 20 år gammal bilstereo i vår båt, så nu när jag skriver detta går den väl sönder. Någon från västkusten kanske kan ge besked om hur det funkar där. Min enda erfarenhet är att jag köpt en ganska ny bil från västkusten som var rostig överallt. Teoretiskt är det ingen skillnad på att ligga i sötvatten eller saltvatten eftersom det som avdunstar från vattnet inte innehåller salt. I praktiken piskas även vatten upp i luften av vågor och vindar, så är det saltvatten man ligger i så är luften mera korrosiv än om man ligger i sötvatten. Hålla torrt är naturligtvis bra, men hålla på med värme i båten är överkurs.
  7. Om man tejpar med genomskinlig packtejp över lagningen är det ofta lättare att få rätt form om lagningen inte är på en slät/plan yta. Även på släta/plana ytor brukar jag tejpa för att få lagningen slät och blank. När spacklat härdat drar man av tejpen och vips så är allt klart utan ytterligare arbete.
  8. Okej, jag fattar. Det verkar som ett vettigt alternativ att byta tank. Jag skulle nog också övervägt ny tank i det läget.
  9. Själva kroken är en kättingkrok. En snubber (på båt), eller mera korrekt mooring snubber, tror jag egentligen är en vanlig förtöjningsfjäder. Kanske finns det inget namn på själva arrangemanget med ankarkrok, lina och förtöjningsfjäder?
  10. Det jag menar är att man inte kan dimensionera kättingen efter vindlasten så att den blir så tung att den fjädrar även i kraftig vind. Även en lite överdimensionerad kätting blir en stång (i dragriktningen) när det blåser ordentligt (sådär ungefär mer än 15 - 16 m/s) Naturligtvis är det rimligt att dimensionera efter båtens vikt, inte efter ytan över vattenlinjen. Det skulle ge väldigt grova kättingar. På ett vis är det rätt att dimensionera efter vindlasten eftersom en kätting som är som en stång kan slita loss ankaret, slita loss saker ombord eller helt enkelt ryckas av i vågor om man inte själv hängt på något elastiskt. Med det sagt. Jag har stött på några långseglare som blivit missnöjda med sina rostfria kättingar, inte för att de är rostfria utan för att de är för starka. Det som hänt är att de lurats, eller lurat sig själva, att köpa lite klenare kätting eftersom den är starkare och inte rostar. Resultatet har blivit att det inte behöver blåsa så väldigt mycket innan kättingen blir som en stång (i dragriktningen). Lösningen är ju en snubber, men det märks ändå ombord att man förlorar lite elasticitet i kättingen redan i lättare vind än tidigare..
  11. Jo, det är klart att det är skillnad. Framför allt tycker jag sällan man behöver svajankra en motorbåt på en lite sämre plats eftersom det går så fort att ta sig hem eller till en bättre plats. Motorbåtar har oftast större vindfång i förhållande till vikt. Kättingen väljs vanligtvis beroende på båtvikt och då får motorbåtar lite klenare kättingar jämfört med segelbåtar med samma vindfång. Problemet med sträckta kättingar borde alltså vara större på en motorbåt om man ankrar på samma plats vid samma tillfälle, men som sagt. Med motorbåt hamnar man sällan på lika utsatta platser som med segelbåtar för man åker hem eller till närmaste gästhamn/marina. Det är faktiskt väldigt sällan man ser några ankrade motorbåtar när det är riktigt blåsigt eller tom. om det regnar någon/några dagar.
  12. Som jag förstått det på din andra tråd har du paraffinerad diesel. Paraffinet finns överallt och kan effektivt sätta igen filter, pumpar, spridare mm. Det brukar gå att få snurr på allt mha. värme så slipper man plocka isär allt. Sätt in en värmefläkt i motorrummet i något dygn. Ta en liten dunk med diesel, gärna rumsvarm eller helst upp mot 30°C, och sug direkt ur den med din "blåspump" och lufta vis spridarna. Går ofta också att köra med startmotor, men tänk på att batteriet kan ta slut plötslig. Nu borde du få igång motorn och kunna köra den från den från dunken. Fortsätt bakåt i systemet och kolla om det går att köra med varm diesel genom filtret. något bränsle genom filtret på motorn och sedan genom förfiltret. Sedan gäller det att få tanken att fungera igen och det är ju inte troligt att det blir någon vidare värme i vattnet de närmaste veckorna, så det är nog bara att pumpa ur tanken och låta värmen lösa upp paraffinet. Det sägs att det behövs 55°C, men jag har för mig att paraffinet löser sig vid rumstemperatur, men det tar lite tid. Det kan man ju testa. Ser förekommer diverse tips vet jag på tex. forumet Maskinisten om att blanda i bensin för att lösa paraffin eller blanda i fotogen, men jag har ingen koll på hur det funkar. Jag skulle se till att den urpumpade dieseln blev klar igen och värma den så mycket som möjligt på något vis och sedan hälla tillbaks den varma dieseln i tanken och låta värmen göra jobbet med det som är kvar. Några extra förfilter kan nog vara bra att köpa om det finns paraffin kvar i tanken.
  13. Jo, det är olika diesel på mackarna på sommaren och på vintern. Grumlingstemperaturen är fortfarande okej att få igenom filter så det finns en annan temperatur som är cirka 10 grader lägre och då är det kört så att säga, eller snarare går det inte att köra. Detta förvånade mig också. Nu är det ju sällan -26° söder om Gävle, men det är ju inte uteslutet. Något som också förvånar mig är att problemet med paraffinutfällning inte diskuteras oftare på båtforum. Alla har ju sommardiesel i tankarna. Plötsligt blir rådet att fylla tanken full inför vintern ännu konstigare för vem vill ha 500 liter paraffinerad diesel att ta hand om. Trots att jag är väl medveten om problemet med paraffinering så har jag aldrig tänkt på det i samband med båtåkandet. I lastbilar händer det ju att grönsakslaster från södra Europa blir stående på vägen eftersom de inte alltid har koll på det här med låga temperaturer och diesel.
  14. Självklart kan man använda en snubber även om man har den typ av kättingstopp du har, det har jag aldrig menat att ifrågasätta. Behöver man dämpning är man ute även när det blåser. När kedjan blir helt sträckt är det rätt skönt med en dämpare och kedjan blir helt sträckt när det blåser ordentligt.
  15. He, he! Nämn något som inte kan gå fel! Det funkar troligen jättebra, men allt kan gå fel. Bara en tanke. Om du kör HVO så får du ju ingen tillväxt så varför lägga tid, möda och rätt mycket pengar på att byta tank. Det finns ingen anledning att vara "besatt" av ha en invändigt ren tank. Bättre att satsa några hundralappar på ett förfilter med vattenavskiljare om du inte redan har det, tycker jag.
  16. OM su ska lägga på epoxi ska du göra set ganska snabbt, innan aluminiumet hinner oxidera så mycket. Det kan inte ta lång tid att rolla på epoxi och stryka den jämn med en pensel. Ett par timmar inklusive vägning och blandning av bas/härdare. Nils Malmgren AB är jätteduktiga och hjälpsamma, så ring dem och fråga hur de tycker du ska göra för att göra det enkel för dig. En strykning med deras lamineringsepoxi borde fylla ut det grova mönstret och ge en slät yta.
  17. En sådan har jag inte sett förut. (Inte för ut utan förut! ) Det funkar ju också bra om man inte behöver någon dämpning.
  18. Du behöver en snubber, vet inte vad det heter på svenska. En förtöjningslina. Ett slitskydd om det är risk för slitage över tex. relingen. Gärna en gummidämpare, men det behövs bara om man ofta ankrar där det blåser kraftigt så att kättingen är sträckt. Ett fäste till kättingen av något slag. Det är bra att ha detta färdigt och gärna med en ögonsplits i änden så att man bara lägger den över knapen/knaparna. Lycka till! Mackey
  19. Lite riktlinjer när det gäller pris och kostnad och det beror ju givetvis på båtstorlek, kvalitet och säsong också. Komplettera och korrigera gärna ålder och priser om ni tycker och tänker något annat. En motor håller i 40 år och kostar 100 000 om man byter själv, 130 000 om man lejer bort installationen. Dynor håller i 20 till 30 år (fast våra är 40 + och fasta, hela och luktfria) och kostar 40 000. Segel håller i 10 till 15 år och kostar 60 000. El och elektronik som kyl/kompressor, vindinstrument, logg, ekolod, plotter, vhf mm. håller i snitt i 20 år och kostar 30 000. Riggen (mast, bom, stag och vant) vill jag påstå håller nästan evigt länge om de skötts om och spänts upp ordentligt, men en 30-årig rigg kan vara bra att låta en riggverkstad gå igenom och nu gissar jag friskt att det kostar 10 000 inklusive lite tillfixning. En helt ny rigg är dyrt, gissar på mer än 100 000.
  20. Min erfarenhet är att besiktningsmän friskriver sig från bedömning av just motor eftersom det i princip inte går att göra en säker bedömning. Det kan absolut vara en bra idé. Om man kan köpa rätt dammsugarpåse och byta den själv utan att läsa några instruktioner klarar man av att byta en motor själv. Det är betydligt lättare än man tror vill jag påstå efter att ha gjort det. Så här gör man. (Det är en länk.)
  21. Det finns tillsatser som håller bakterierna i schack. Vi använder Bio-Protect, men det finns andra också. Jag sög ut lite vatten och slem med oljesug, som Peter_K föreslog, för kanske 5 år sedan och har sedan dess använt Bio-Protect och inte fått något skit i förfiltret. Vi har aldrig brytt oss om vilket bränsle vi tankar med eller hur mycket eller lite diesel det är i tanken på vintern. Din tank är inte rostfri, så det är lite extra viktigt att få bort vatten som annars kan ge rost. Jag skulle hälla i en halvliter E85 och suga ut det som går innan jag fyllde på diesel. Sptiten absorberar vattnet och med tiden blandar sig det sista med dieseln och du har en vattenfri tank som inte rostar. Det finns fuktabsorberande tillsatser för kontinuerligt bruk också, men jag vet inte hur bra dessa funkar.
  22. Jag tror den största risken med samägande är att man har olika ambitionsnivå och olika intresse/möjlighet att satsa pengar i båten. Om den ena ägaren hela tiden skaffar nya dyra grejor och den andra ägaren i te är intresserad av dessa förbättringar är konflikten i te långt bort. Samma sak om en delägare städar, putsar och fixar med båten och den andra inte alls tycker det är viktigt att allt är tipptopp. Innan man väljer att samäga en båt är det viktigt att vara överens om vilken nivå man vill hålla. Kanske bättre att vara överens om att underhålla utrustning, segel, tågvirke, motor mm. för 20 000:- kronor/år istället för att bestämma att man delar på alla kostnader. Kanske är det bättre att komma överens om att man städar båten till önskat skick när man börjar använda den istället för något krystat om att lämna båten i det skick du själv skulle vilja ha den i. Om vi inte skulle använda båten så mycket som vi faktiskt gör så skulle ett samägande absolut vara något för oss. Nu har vi 50 - 60 övernattningar per år och ibland mera och då är det svårt att få in en ägare till.
  23. En kapellmakare nära dig fixar en ny båge.
  24. Vi har inge bottenfärg, så epoxin är ett bra slitstarkt material i borsttvätten. Dessutom blev botten väldigt slät med den lamineringsepoxi som vi använde vilket gjorde båten lite snabbare. Har men inte böldpest efter 48 år och använder bottenförg är det sannolikt helt onödigt att lägga pengar och tid på epoxi.
×
×
  • Create New...