Mackey

Propylenglykol smakar också sött, men inte riktigt lika sött som etylenglykol. Ofta tillsätts något bittert ämne (tex. denatoniumbensoat) för att det inte ska vara gott att dricka glykol. Det går säkert jättebra att gissa hur myckey sött det smakar, särskilt som man inte vet vilken koncentration av glykol man har i kylvätskan. Vad kan gå fel? Friskt vågat hälften brunnet! som elektrikern brukar säga.

Ser fint ut, men om den inte har tillstånd är den troligen olaglig. https://www.imy.se/verksamhet/kamerabevakning/offentlig-verksamhet/behover-ni-soka-tillstand/

Det börjar bli lite kyligt nu så hoppas att värmaren går igång på söndag. Den krånglade lite senast vi var ute. Fortfarande är vattnet över tio grader så det blir ju inte iskallt i alla fall. PS Tror jag fattar hur du menar, men det stannar hos mig.

Det jag påstår har nog inget med varesig politik eller genomslag i media att göra. I korthet bygger min fråga "Varför är miljörörelsen så ointresserad av att stoppa den rostiga ryska rosneftflottan i Östersjön?" på vad organisationer och partier väljer att presentera på sina webbsidor och i sociala media och vad de svarar när man mailar till dem angående den ryska skuggflottan i Östersjön. Givetvis ska man inte generalisera och klumpa ihop, men i det här fallet verkar det tyvärr gå att göra det, eller gick i alla fall när jag skrev inlägget. Då var media betydligt mera engagerade i frågan på sina webbsidor än vad partier och miljöorganisationer var. Endast Greenpeace visade något tydligt engagemang på nätet. Svar på mail gick också till stora delar (men inte helt) att generalisera till ungefär att om du är intresserad av att driva frågan är du välkommen till oss som medlem. Tyvärr tror jag min fråga kvarstår. Varför är miljörörelsen så ointresserad av att stoppa den rostiga ryska rosneftflottan i Östersjön? Jag hoppas jag har fel och att någon kan visa att frågan numera har en mera framträdande roll på webbsidor och i sociala media. Det borde vara ganska lätt att få stort folkligt engagemang i denna fråga. Många i Sverige använder Östersjön åtminstone på sommaren och dessutom ogillar många i Svetige Rysslands krig i Ukraina.

Det viktigaste är väl egentligen att komma tillrätta med kavitationen för att slippa probkemet, om det nu är kavitationsskador.

Inte testat, men det borde kunna funka tycker jag. Eller inte, om det är kavitationsskador. Då tror jag lagningarna slås sönder (eller slås loss) ganska snabbt.

Hej och välkommen till MG! Det går att komma fram till vad man har för glykol på flera olika mer eller mindre komplicerade sätt, men inte på något enkelt sätt hemma vid diskbänken. Bäst och enklast är nog att byta ut all glykol. Glöm inte att skriva upp vilken sort du fyller på med. Om du använder koncentrerad glykol är det bra att späda med avjoniserat vatten från tex. en avfuktare eller en kondenstorktumlare. Då sliper du få med salter, ev. kalk, mm. Sämst är att dricka några klunkar, om du överlever kan du fortsätta använda propylenglykol och om du inte överlever har det ju ingen betydelse vilken gjykol du har. 😉 Det räcker om man har en fryspunkt på minus 15 - 20°C. Om det blir kallare så fryser inget sönder eftersom kylvätskan blir mera som sorbė. Testa att frysa en skvätt kylvätska i frysen eftersom det inte gpr att mäta den nör man inte vet vilken glykol nan har. Den lösningen fungar inte om du tänker använda båten under vintern.

Nu närmar vi oss Greenpeace mål med insamlingen, tiotusen underskrifter. Vill du inte bada i olja så är det en bra idé att skriva under så vi får se vart det leder. Egentligen borde det ju vara skitenkelt att få en miljon underskrifter kan jag tycja.

Vi har båten i Stockholm med en 100 W panel under en genomskinlig presenning och vi måste ladda en gång på vintern för att inte komma ner i allt för låg spänning. Båten ligger soligt, men horisonten är inte fri åt söder. Vissa år är det väldigt få soltimmar eller så ligger det kvar snö på presenningen, andra år hade nog batterierna klarat sig utan att bli alltför urladdade. Man bör ju titta till båten då och då under vintern och då kan man ju passa på att kolla om det behövs någon laddning.

Jag roade mig med att fråga ChatGPT "Hur mycket kostar det att ha en egen segelbåt på 40 fot om man seglar i den grekuska övärlden?" ChatGPT sade: ChatGPT Att ha en egen segelbåt på cirka 40 fot och segla i den grekiska övärlden innebär olika kostnader beroende på faktorer som båtens ålder, din användning och underhållsnivå, samt hamn- och servicekostnader. Här är en ungefärlig uppdelning av vad du kan förvänta dig: 1. Inköp av segelbåt Priset på en 40-fots segelbåt varierar kraftigt beroende på ny eller begagnad båt, märke och utrustning. För en ny båt kan du räkna med att betala runt 2–4 miljoner kronor. En begagnad båt kan kosta från 500 000 kronor upp till cirka 2 miljoner beroende på skick och ålder. 2. Underhåll och service Årligt underhåll: Detta inkluderar rengöring, mindre reparationer, bottenmålning, byte av segel eller rigg och allmän service av motor och elektronik. Kostnaden kan ligga mellan 50 000 och 150 000 kronor per år beroende på båtens skick och hur ofta du seglar. Försäkring: Båtförsäkring för en 40-fots båt kan kosta mellan 10 000 och 30 000 kronor per år, beroende på båtens värde, utrustning och användning. 3. Hamnavgifter Grekland är relativt prisvärt när det gäller hamnavgifter. För en 40-fots segelbåt kan du betala runt 200–400 kronor per natt i populära hamnar, medan mer avlägsna områden kan vara billigare. Om du vill ha en fast plats för hela säsongen kan kostnaden vara mellan 20 000 och 50 000 kronor per år, beroende på hamnens standard och läge. 4. Bränsle och förbrukningsvaror Även om segling inte kräver mycket bränsle jämfört med motorbåtar, kan du räkna med kostnader för diesel när du använder motorn, särskilt när vinden är svag eller när du navigerar i hamnar. Bränslekostnader kan variera beroende på hur mycket du använder motorn, men räkna med runt 5 000–15 000 kronor per år. 5. Levnadskostnader och förnödenheter Under segling behöver du också budgetera för mat, dryck, samt eventuella inköp av vatten, el och andra förnödenheter när du ligger i hamn. Detta kan variera beroende på din livsstil, men för ett par kan kostnaderna ligga på 10 000–30 000 kronor per månad beroende på hur ofta ni äter ute eller köper dyrare varor i turistområden. 6. Oförutsedda kostnader Det är viktigt att budgetera för oförutsedda reparationer, reservdelar och eventuella problem som kan uppstå under segling. Ett säkerhetsmarginal på runt 20 000–50 000 kronor per år kan vara klokt. Total årlig kostnad: Inklusive alla faktorer kan du förvänta dig en total årlig kostnad på cirka 150 000 till 400 000 kronor, beroende på hur mycket du använder båten, vilka hamnar du stannar i och vilken nivå av service och underhåll som krävs. Om du hyr ut din båt under perioder du inte använder den, kan du dessutom minska dina kostnader betydligt. ChatGPT kan begå misstag. Kontrollera viktig inform

Vi har haft våra Baltica-västar i båten i mer än 10 år i sträck utan att de blåst upp sig och även utan att byta bobin. Om de råkar blåsa upp sig vid fel tillfälle har liten betydelse enligt vårt sätt att se det. Gaspatronerna väger vi ibland för att kontrollera att de inte läckt. De som långseglar och/eller längeseglar har ofrast inget annat hem än båten. Om det var ett vanligt problem att västar blåser upp sig borde långseglare känna till problemet med självuppblåsande västar, men det är inget jag hört/läst något om.

Känns lite drastiskt att borra hål i skrovet. Hur lägger man igen hålet när jag inte kan komma åt från insidan? Det är inte så drastiskt som det låter! Du har ju redan ett hål att laga så ett till gör ju varken till eller från. Det är inte särskilt svårt att laga plastbåtar så länge det inte rör sig om sandwish-konstruktioner. Jag var 16 år när hag lagade min första plastskada. Googla på reparera plastbåt eller liknande så kommer du att få bra beskrivningar hur man gör, både i text och som videor. Det finns en bra bok som heter Vårda din plastbåt. Begagnad, https://www.bokborsen.se/?f=1&qi=9789189564626 Ny, https://www.bokfynd.nu/9789172236493/varda-din-plastbat-handbok-renovering-och-underhall/

Hej och välkommen till MG! Jag skulle gå med i Oceanseglingsklubben https://www.oceanseglingsklubben.se i Stockholm eller Jordenruntseglarklubben https://jrsk.org i Göteborg för att få alla svar. De ordnar "avseglarutbildningar" för de som ska ge sig av på längre seglingar och de hjälper även till med de formella utbildningar ni behöver. Ni kommer garanterat att få svar på alla era frågor. Dessutom är det roligt att träffa likasinnade. Det är nog dags att anmäla sig nu. Längden är nog drygt ett halvår och ska man iväg sommaren 2025 är det dags att börja nu. Svenska kryssarklubben har en medelhavsavdelning som borde kunna ge er en del råd och tips, https://www.medelhav.se Kanske finns det någon där som kan hjälpa er att hitta en båt eller som ni kan besöka för några veckors segling (mot lite betalning). Jag och min fru har seglat som paying crew ett par gånger. Det är absolut lärorikt att segla med någon som har en någorlunda välutrustad båt och som skaffat sig erfarenhet av långsegling. Kostnaden för den erfarenheten är inte överväldigande, mellan 1500:- till 3000:- kr/vecka och ofta rör det sig om någon eller några månaders segling, så 30 000:- kronor per person som mest. Det finns olika sätt att hitta de som erbjuder paying crew, men jag har ingen koll på var och hur. Vi har glidit in på bananskal och mönstrat på bara för att tillfälle gavs. Saknar man erfarenhet av segling och båtliv, som din fru, så kan en tre till fyra dagar lång kurt för Seglarintyg 1 vara en bra start. https://www.kurser.se/kurs/segling Min fru var nästan landkrabba för drygt 10 år sedan och vi har som sagt "oceanseglat" ett par gånger. Min fru kickstartade med denna kurs med Linda Lindenau som har mycket erfarenhet i bagaget. https://tarodret.nu/praktisk-information-och-bokningsregler-sverige/ Det är nog det jag kan bidra med för att ni ska komma igång med era planer. Lycka till! Mackey

Rekommendation från marinan. Jag tror det, men såldes på västkusten så jag misstänker att de lagt på ett lager VK-färg. tror du färgen är boven? Färgen är med all säkerhet boven, och även om det kan finnas andra orsaker också så har du ju nu sett att Buster starkt avråder från att använda kopparbaserad bottenfärg. Om ett företag rekommenderat den behandlingen din båt fått borde de ta sitt ansvar och åtgärda problemet utan kostnad för dig. Det påminner lite om att lämna in bilen på tvätt och helrekond och företaget använder saltvatten med lite grus i utvändigt och sockerlösning invändigt. Lite överdrivet, men ungefär lika fel. Jag skulle maila till Buster och beskriva hur din båtbotten är behandlad samt några foton och fråga vad de tror är problemet och hur det bör åtgärdas. Du kommer att få liknande svar som du fått här. Sedan tar du med svaret till de (idioter) som bottenmålat din båt och ber dem fixa det de ställt till med utan kostnad för dig. Lycka till! Mackey

Rostfritt och aluminium är lite knepigt. Där själva skruven sitter korriderar aluminiumet, men det borde inte ge de skador dina bilder visar.

Så gör vi, men du borde/måste ladda minst en gång under vintern om allt är inkopplat som vanligt. Det finns några små strömtjuvar som drar något/några 10-tal mA som tex; minne i bilradio, gasollarm, själva solcellsregulatorn, motorstyrning och elektroniskt skiljeŕelä. Även det som bara drar 10 mA (0,01 A) blir mycket under den solfattiga vintern (november tom. februari) 0,01 A x 4 månader x 30 dagar/månad x 24 timmar/dag = 28,8 Ah Även med bortkopplade batterier behövs ofta en uppladdning under vintern pga. batteriernas självurladdning. Med det sagt så om det funkar att lämna allt utom startbatteri hela vintern borde det funka även med ett inkopplat startbatteri.

Tack själv för ett modigt, om än motvilligt erkännande. Jag ser ingen not på min plotter, så jag förstår att du och andra inte uppmärksammar detta. Möjligen borde man efter några passager ha sett skylten, men samtidigt finns det ju annat som är bättre att ägna sig åt just där än att leta skyltar på land.

Inte bara båtar, utan husbilar, husvagnar, bostäder med gasolspisar, gasolvärnare, osv, osv, osv, osv, osv...

Ja, det är ju ganska enkelt att förstå varför. Ingen sätter ju en tilluftsfläkt på toautrymmet. Jag tycker du ska ta till dig det Raol skriver om att satsa på chassifläktar till datorlådor. Raol är en "motvalsmänniska" vilket kam ligga honom och hans synpunkter till last, men han är också tekniskt kunnig.

Japp, skyltarna är små. De gamla var större och syntes bra, men det påverkade inte var båtarna framfördes de heller.

Min tanke var aldrig att ha en diskussion om vilka farvatten som är väst, men jag har uppenbarligen inte lyckats förklara situationen så bra. Det västra sundet är 70 m brett som smalast, där gick en linfärja som nu är borttagen, skärgårdstrafiken passerar sundet och har sitt manöverområde i sundet. Vägfärjan med cirka 80 avgångar dagtid finns också, men den påverkar ju inte så mycket efter som de aldrig backar och inte passerar det förhållandevis "aktiva" sundet. När linfärjan fortfarande var i drift var det ständiga incidenter mellan den och fritidsbåtar. Fortfarande är det ju ungefär samma trafikmängd med turister ut till fästningen. Frågan återstår, vad är det som är svårt att förstå eller varför väljer många att inte förstå. Det finns säkert många platser med svåra trafiksituationer där man försöker få ett bättre trafikflöde eller en lämpligare hastighet utan att lyckas. En orsak tror jag är att de flesta inte har några sjökort ombord och att navigationsappar och plottrar inte visar trafikinformation, skyltar mm. annat än om man väljer att klicka sig ner i systemet (i bästa fall).

När dimman lättade i förmiddags. Mantågsnät! En av våra spindlar som vi gärna låter bo kvar ombord har jobbat på. Stegen har vi där för att inse vimse spindel ska kunna klättra upp igen.

Den ryska skuggflottan är ute hela tiden! Gör vad ni kan för att stoppa den! https://www.greenpeace.org/sweden/agera/oil-is-war/ Det kan ta emot att skriva under, men låt ändamålet helga medlen. Kontakta även gärna dina favoritpolitiker.

Det finns skyltar i land, men de är lite för små. När man kan läsa på dem är det för sent så att säga. 99,9 % av de som seglar/kör den här vägen har gjort det åtskilliga gånger, så efter första passagen bör man känna till vad som gäller även om man inte läser sjökort och även om skylten är lite för liten.

Så skulle det kunna vara, men så är det inte tror jag. Vaxholm är en knutpunkt för 3/4 av Stockholms skärgårdstrafik, kanske 100 ankomster och avgångar per dag av Waxholmsbolaget och andra bolag. Jag har ingen exakt uppgift, men jag vet att det nästan alltid är en eller ett par båtar påväg in eller ut oavsett när man paserar. På morgon/förmiddag och på eftermidag/kväll kan det vara åtminstone fyra skärgårdsbåtar påväg in eller ut. Alla dessa passagerarbåtar ska gå väster om Vaxholns kastell (den röda vägen). Mängden fritidsbåtar som passerar är också stor, "Fel väg" (den röda) är 120 meter närmare än rätt väg (den gröna).