Jump to content
Monday 30 November 2020

Faderullan

Medlemmar
  • Content Count

    1,169
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    10

Faderullan last won the day on October 2

Faderullan had the most liked content!

Community Reputation

438 Expert

About Faderullan

  • Rank
    Vice Amiral

Recent Profile Visitors

The recent visitors block is disabled and is not being shown to other users.

  1. Intressant tråd med många fina idéer! En trollingmotor som podmotor är dock inte att rekommendera om inte båten tas upp efter varje seglats. Läser man det finstilta i manualen till de flesta trollingmotorer så brukar det stå att motorn helst skall sköljas i sötvatten efter varje användning. Det som brukar ta kål på de flesta trollingmotorer är vatteninträngning i motordelen och det även om motorerna bara varit i vattnet just medan de används. Tätningarna runt motoraxeln är helt enkelt inte särskilt långlivade och när vattnet en gång hittat vägen förbi dem tar det inte länge förrän motorn är körd. Jag har försökt reparera mina bekantas trollingmotorer men när vattnet hittat in i motorn finns det inte mycket annat att göra än att surfa runt och leta bra priser på en ny... Ett tag fanns det flera europeiska tillverkare av podmotorer men de flesta var inte ens avsedda att användas i saltvatten och dessutom verkade motorerna vara tänkta till båtar som tas upp när de inte används. Det är dock några år sedan jag surfade runt i ämnet så de har kanske utvecklats till det bättre vid det här laget.
  2. Här i Finland skall man bära munskydd på platser där det är svårt att hålla avstånd. Med andra ord på ställen som i affären, bussen osv. På jobbet är jag tvungen att tidvis använda munskyddet. Jag besöker alla möjliga sorters fastigheter, skolor, kontor, industrier, shoppingcenter, vårdcentraler, byggarbetsplatser, ja så ser det ut för en serviceingenjör i fastighetsautomationsbranshen. Väl inne i ventilationsrummet eller värmecentralen jobbar jag oftast ensam och tar kanske av mig munskyddet och tar ett nytt när jag går genom fastigheten på väg ut. Att hänga på sig ett munskydd och bära det en stund då och då är inget som besvärar mig efter första veckans tillvänjning. Å andra sidan har jag ofta jobbat i dammiga miljöer och använt andningsmask hela arbetsdagar, ibland tom. gasmask en hel arbetsdag. Det är helt klart en vanesak. Det skulle kännas bedrövligt den dag man inser att man varit smittbärare några dagar innan sin covid-diagnos och inse att man kanske smittat ned ett otal människor under den tiden. Någon beskrev tidigare i tråden hur masken fungerar; försök blåsa ut ett ljus med masken på. Det är precis så det fungerar. Masken diffuserar utandningsluften och sänker hastigheten på den vilket minskar utandningsluftens aktionsradie. För det gäller inte bara att dämpa våra lugna andetag, vi pratar, fnyser, harklar oss, ja, en del till och med skrattar. Masken är inget totalt skydd men det hjälper säkert en hel del när det gäller att förhindra att våra orala utsöndringar sprids vida omkring 🙂
  3. Det här backslaget är enligt skylten av modell PLV150. Det är kopplat till en Volvo B20 som är sammansatt till ungefär en AQ 110 - 130 'ish. De rättslärda säger att oljekylaren skall monteras lägre än backslagets max oljenivå så den här kylaren sitter en aning fel. Man kan tänka sig att det blir svårt att få rätt oljenivå i backslaget om oljan rinner ner ur kylaren när motorn stannat. Motor och backslag är för tillfället urmonterade för lite uppiffning så jag kanske åtgärdar oljekylarens placering på samma gång. På nedre bilden syns var oljestickan skall sitta. Oljestickan har bara ett märke, jag antar att nivån skall vara över det märket. Mellan oljestickan och slanganslutningen sitter en luftningshatt, har för mig att det är via den man skall fylla på olja men har inte lyckats pilla loss locket så jag har en liten tratt som passar i oljestickans hål för det. Främre delen av backslaget, (den med riktningsreglaget och slanganslutningarna som i båtar med V-drive blir bakre.. :-) ) närmast motorn är den samma som vanliga backslag utan V-driven. Reduktionsväxeln sitter i V-driven. På "raka" backslag av samma tillverkare sitter en reduktionsväxel där den här kopplingen har sin V-drive. Det medför att samma delar sitter i V-drivebackslag som i i de med rak propellerutgång. Velvet Drive / Borg Warner har snarlika backslag. De är lite lättare att få tag på delar till.
  4. Har en Paragon V-drive i min båt. Minns inte så här på raken vilken modell den är. Kan kolla behändigt dock, motorn med backslaget är urlyft för tillfället och står i garaget. Mitt har en oljekylare. Kan ta en bild på var den är inkpplad. Kan vara att den inte behövs i alla motorkombinationer. Har för mig att de här brukar vara godkända för rätt höga effekter men maxvarvtalet brukar ligga på under 5000 rpm. Jag kör med automatlådeolja i min, den har ju liknande lameller som finns i bilars automatlådor. De delar jag behövt till mitt backlag, packboxar har varit i standardstorlekar men i tumsstorlekar. De flesta som säljer lager och hydraulikdelar brukar ha de här packboxarna i lager. Lagren verkar också vara i standard tumsstorlekar och finns att få tag på enkelt. Packningar gick att få tag på när jag hade min isärplockad men jag knackade mina själv, gick snabbare än att beställa från USA... Man har med andra ord inga större problem med att få tag i delar om man inte behöver lameller eller kuggdrev, då blir det att beställa från USA Jag är rätt nöjd med mitt backslag. Hydrauliska backslag växlar mjukt och utan smällar som man ibland hör från mekaniska backlsag. Sedan jag bytte packboxarna på axeln mot motorn och propelleraxeln har oljan hållit sig där den skall. Viktigaste av allt är att ha koll på oljenivån. Blir den för låg gäller det att få tag på nya lameller.
  5. En försiktig början kunde vara att ta av ventilkåporna och kolla på hur vippor och ventiler rörs. Hur tändstiften ser ut kan också ge lite indikationer på vad som hänt. Glödtändning brukar tyda på rikligt med sotbildning eller felaktiga tändstift.
  6. Föregick råden från eventuell expertis. Insåg att frostpluggar finns att fås online så jag tog ut den främre pluggen och kunde då dra ut röret som inte är ett runt kopparrör. Det är ett profilerat mässingsrör med intrikat design och uppenbarligen noggrant avvägda avlånga hål av olika storlek för varje cylinder. Nu, med röret urplockat är det en smal sak att borra upp det där extrhålet i änden. Sedan får jag smida till det där det skall fästa framtill på locket bredvid termostathuset. Kanske smetar jag på någon form av packningslim mellan ytorna.
  7. Jo, det visste jag. Men likväl kallas de för frostpluggar så jag körde på det i brist på bättre benämning :-)
  8. Håller på att marinkonvertera ett Volvo B20-topplock. Enligt konstens samtliga regler skall man borra ett 6 mm hål i änden på det där kopparröret inuti toppens kylkanaler för att förbättra kylningen längs bak i motorn. Slog ut frostpluggen och satte borren i rörändan som tydligen inte satt fast utan trycktes fram när man försökte borra. När man kikar in i andra ändan av toppen genom hålet till bilmotorns vattenpump så kan man se röret och peta på det så det åker tillbaka i rätt läge. Men det hålls ju inte på plats! Behöver alltså tips från någon ärrad Volvokirurg som vet hur man får röret att sitta där det skall. Åtkomligheten är ju inte den bästa. Man kan slå ut frostpluggen framtill på toppen också men min lokala frostpluggshandlare verkar inte ha några 35 mm frostpluggar. Framförallt inte rostfria. Går det här att åtgärda med titthålskirurgi eller är jag tvungen att offra frostpluggen framtill på locket också?
  9. Faller in i kören och vill gärna veta lite mer om motorn och gärna se en bild också. Fast ett litet försök i dimman med skott från höften kan man ju försöka sig på. På undersidan av startapparaten brukar det finnas en liten hake som fälls ut när man börjar dra ut snöret. Haken fäster i spår i svänghjulet och då dras svänghjulet runt. Problemet kan vara brist på smörjning så att haken inte svänger ut tillräckligt eller så är den sliten, på modernare motorer brukar den vara gjord i plast som slits ut med åren. Det är inte fråga om någon seriös raketkirurgi så att ta loss startapparaten längst upp på motorn är ett tämligen lätt jobb, det är fråga om tre skruvar som skall loss. Då kommer man åt att se hur det fungerar.
  10. En mycket bra sammanfattning. Man kommer osökt att tänka på Dunning-Kruger-effekten. Den innebär att när man i början närmar sig ett ämne tror man sig mycket snart kunna en massa men med tiden kommer insikterna och man förstår att det här var mer komplicerat än man trodde. När man så småningom faktiskt når en högre nivå på sitt faktiska kunnande i ämnet är självförtroendet slutligen lägre än i början. Som jag brukar säga. De människor som är jobbigast att ha att göra med är klantskallar med bra självförtroende 🙂 Dunning-Kruger på Wikipedia
  11. - Färgborttagningsmedel under skarp bevakning så den inte får verka för länge. Gelcoaten håller nog i sig men kan bli ojämn. - Varmluftspistol och skrapa. Medför två risker; överhettning och repor från skrapan. Båda är rätt lätta att undvika efter lite övning och bearbetning av skrapans kanter. Klart jobbigare än att slipa. - Bäst resultat dock med exenterslipmaskin. Jag gillar att använda abranet som gör att man kan köra 60 tom 40 grovlek utan att få sliprosor. Kräver att man kopplar till dammsugare. Jobbigt? Kanske vid första åtanken men det ger mindre efterarbete än kemisk färgborttagning och skrapa. Hur du än gör måste du slipa efteråt. Genom att köra slipmaskin slår du liksom ihop alla arbetsskeden. - Lej bort arbetet och betala för någon annans tålamod 🙂
  12. Blev lite nyfiken och googlade jag med. Den negativa feedbacken på de där topparna verkar komma från hotrodders som vill ha höga effekter i sina bilar. De söker toppeffekt vid relativt höga varv. De här topparna är mera optimerade för bravrid på låga varv så de borde vara alldeles utmärkta i en båtmotor. Upp till 300 hp räcker de tydligen gott.
  13. Überfixare är ju helt okej. Får mig att tänka på sprängarskrået vars kompetens graderas så här i Finland: Yngre laddare, äldre laddare och den kunnigaste av alla; överladdare.
  14. Fixaren inte att förglömma. Fast att kalla killar som Heimlaga "Fixare" är en aning i underkant. Jag är lite bekant med Heimlaga och vet att han är på en egen nivå när det gäller att bygga och göra saker från noll och början. Engelskans "building from scratch" är mer lämpligt. Hittar inget träffande svenskt uttryck för det. Själv kom jag en dag på mig själv med att undra över vad folk som inte gör sina grejer själva gör på sin fritid. Tanken kom över mig när jag stod i carporten/garaget som jag själv byggt och vinschade upp motorn jag själv renoverat ur båten jag renoverat från ett bakgårdsvrak. Jag använde en vinschställning som jag byggt uppe bland takstolarna. Med en trädgårdstraktor jag själv byggt om från en rävfodertruck drog jag ut båten undan den upplyfta motorn. Båten står på en trailer jag själv byggt. Jag sänkte ner motorn på en släpvagn jag byggt och så vidare. Bland de bästa känslor jag vet är när man gjort någonting själv och får det att fungera. Att pyssla ute i verkstaden om kvällarna har antagligen räddat mig från idrottskador, en massa dålig TV och baksmällor från redan glömda utekvällar. Det finns många nivåer på självbyggare. Nolländen av skalan är de som gör sina pengar på det de är bra på, som te.x. hegdefondförvaltning, butikschef, företagande, knarkhandel eller vad som helst som inte kräver fingerfärdighet. De köper i stället händighetsjobb av de som är bra på det. De får ofta delar av sin båtsäsong förstörd pga. något litet skitfel som någon händig båtägare i andra ändan av händighetsskalan hade fixat medan kaffet rinner genom bryggaren. De allra flesta befinner sig antagligen nära mitten på händighetsskalan och får grejer fixade genom att googla, läsa på i manualer och fråga runt på vissa forum 🙂 Namnförslag på de här nivåerna är självklart välkomna!
  15. Jag betvivlar att bensinmotorn som konstruktion står inför en snar död. Den har under historien fungerat med ett flertal olika bränslen. Ännu på åttiotalet kunde man här i Finland köpa sin finsktillverkade Saab som bifuel-bil. En del andra märken erbjöd också samma teknik. Då startades och stoppades motorn på bensin men själva körningen gjordes med fotogen. Skattemyndigheten satte sedemera stopp för det hela. Nu kan man köpa konverteringssastser till de flesta insprutade bilar som då kan köras på E85. Jag har förstått att framställningen och råvaran till E85 har utvecklats under åren. Varför kunde inte en modern båtmotor konverteras för E85? Största problemet med E85 är starter i seriösa minusgrader men det problemet konfronteras rätt få fritidsbåtägarte med. En bekant till mig berättade att han i största hemlighet kört sin Peugeot från 2006 på E85 med hjälp av en konverteringssats till insprutningen i flera år. Att han inte haft några större problem påstod han med glimten i ögat berodde på att han inte berättat det för någon. "Alla vet" ju att alla packningar smälter eller sväller och det är omöjligt att få igång en E85-bil i temperaturer under +15 grader. Kompisen har inte märkt något annat problem än att han fick göra några startförsök för att få igång bilen en morgon när det var -20'. Nästa dag kom han ihåg att använda motorvärmaren. Det är troligare att det dyker upp nya bränslen anpassade för en viss motorkonstruktion än att man kommer fram med ett bränsle först och sedan konstruerar en ny motrotyp för det. Det finns med andra ord en risk att min Volvo B18, numera B20 sammansatt av blandade delar från tre decennier kommer att bränna någon sorts vätska en bit in i framtiden.
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy