Jump to content
Tuesday 18 May 2021

Faderullan

Medlemmar
  • Content Count

    1,224
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    10

Faderullan last won the day on October 2 2020

Faderullan had the most liked content!

Community Reputation

496 Expert

About Faderullan

  • Rank
    Vice Amiral

Recent Profile Visitors

The recent visitors block is disabled and is not being shown to other users.

  1. "Vatten rann ut när du testade att tömma den". Du har inte sett något läckage? Om du inte ser av något läckage och oljan ser normal ut så kan du haft tur och motorn har klarat sig. Sätt på spolmuffen och testa att köra ett par minuter. Sedan kollar du färgen på oljan och letar efter läckage. Om du inte hittar några symptom så kör du en stund till och kollar igen. Även med rätt liten mängd glykol i vattnet så bildas sörja snarare än is i motorn och det spräcker inget.
  2. Verkar som att Stavhammar ensam sköter sajten. Han kan knappast ha jour 24/7. Han har väl ledigt som många andra i veckosluten. Blir väl fixat i veckan antar jag...
  3. Som vanligt när man söker "fakta" som man själv behöver för sina argument så väljer man gärna vilka meningar man lämnar bort och vilka man klistrar in. "In Finland there is very little awareness of the negative environmental effects of toxic antifouling paint use and also very little in the way of infrastructure to support more sustainable practices. Fouling of the sea in Finland means visible litter and industrial effluence; antifouling paint is not recognized as a source of environmental degradation." Mellgard valde kanske av denna orsak inte att översätta första (kursiverad) meningen i stycket om Finland. Den som antyder att allmänheten har måttliga insikter i vad giftiga färger gör med vattenlivet. Stycket i sin helhet ger en bild av vad gemene man har för insikter i de marinbiologiska konsekvenserna av giftfärger. Det är alltså inte myndigheternas eller forskarnas åsikt och forskningsgrund som avses i stycket ovan. I ett annat senare inlägg argumenterar Mellgard precis som en typiskt populist gör när argumenten tryter; man gör sitt bästa för att misskreditera de som ägnat en hel yrkeskarriär åt att studera ett ämne. Då undsläpper man sig meningar som "Man kan ha i åtanke att marinbiologer tillhör en yrkesgrupp som måste upptäcka och framhäva faror för sin fortsatta försörjning. I Sverige finns det många marinbiologer, samt särskilda gymnasieutbildningar för sådana." Jag råkar känna två marinbiologer, mycket närstående dessutom. En som nyligen skrev sin kandidatexamen på universitetet och därefter fortsatt studierna och en som ägnat en snart fyrtioårig karriär åt fiske- och marinbiologiska frågor. Båda anser att TBT är ett otyg som inte borde få komma ut i kretsloppet varken på land eller i vattnet. För det handlar inte bara om bottenkrypen i hamnbassängen, de äts upp av småfisk som äts upp av större fisk som äts upp av än större fisk. Dessutom har vi fiskande fåglar som kommer in i kedjan och så vidare... Ingen av ovanstående marinbiologer har fått en cent för att yppa dessa ord. Jag upprepar min åsikt att Mellgard bråkar i ett ämne som förklarades slutdiskuterat för decennier sedan när TBT-färger förbjöds i Europa. Att driva det här ämnet år 2021 kommer inte att leda till att lagstiftning eller båtklubbsregler ändras. Mitt råd står fast: Efter trettio år av påmålning är det nog dags att för en gångs skull slipa av all gammal färg och modernisera ytbehandlingen till något miljövänligt. En så vacker båt är värd det.
  4. Ursäkta en finne men... Måste man vara medlem i en båtklubb för att ha en segelbåt i Sverige?
  5. Skulle inte oroa mig speciellt mycket över skrovets hållfasthet, samma skrov har funnits som helt öppen, styrpulpet, HT osv. Så länge en del av fördäcket finns kvar runt kanterna borde det vara ok. Antagligen plastar du fast nya konstruktioner mot skrovsidan i samband med ombyggnaden som även det styvar upp det hela.
  6. Till Fein och motsvarande finns blad avsedda för glasfiber, rätt dyra dock. Brukar lyckas bra med vanliga blad avsedda för metall men man måste sänka varvtalet (eller skall man säga frekvensen med Fein) till lägsta så håller bladet långa sträckor. För högt varvtal alstrar så mycket värme att polyestern smälter och kladdar igen tänderna vilket leder till mera värme och olämplig språkutveckling 🙂.
  7. Självpolerande färgens främsta och avsiktliga egenskap är att den sakta skalas av. Det är ju så den fungerar. Därför är den en dålig grund för en färgtyp som är avsedd att sitta kvar. Det går utmärkt att rolla mer självpolerande färg på självpolerande färg, är man noga använder man färg av samma märke och typ för att slippa problem. Att däremot stryka/rolla på en annan färgtyp kommer att leda till att den nya färgen inte fäster särskilt väl på den självpolerande färgen som hamnar under. Färger av olika typ passar sällan bra ihop. I bästa fall sker reaktionen medan den nya färgen härdar i form av bubblor och kokning. Då är det bara att slipa rent och börja om. I sämsta fall flagar färgen av under sommaren och du torrsätter med en fläckig botten som du får åtgärda än en gång. Mitt råd är fortfarande att efter tre decennier med påmålning för en gångs skull skrapa rent till gelcoaten och måla ny färg enligt konstens alla regler. Det garanterar att du har ett tämligen problemfritt båtägande flera år framöver, kanske rentav trettio år...
  8. Det finns för- och nackdelar med båda alternativen. Äldre båtar har sällan flytkraft som gör att de flyter vattenfyllda. En båt kan vattenfyllas av andra orsaker än hål i skrovet, motorstopp och insköljande sjö när en ostyrbar båt vänder sig fel mot sjön eller några krängningar i hårt väder kan vara lika ödesdigert. Min båt, den du ser i min profilbild är ett tidigt glasfiberbygge, sent femtiotal. Robust byggd i glasfiber med inlaminerade stålspant. Kör jag på en sten med den så böjs antagligen propelleraxeln med konsekvensen att propellern slår hål i botten. Båten väger lite drygt ett ton. Flyttankarna är sammanlagt kanske 150 liter. Med andra ord är riktningen rakt nedåt med ett hål i skrovet. Många båtar från de första glasfiberdecennierna har visserligen flyttankar men inte tillräckligt mycket så de sjunker kanske snett nedåt i ställe för rakt 🙂 Det kan gå åt helsike på många sätt och det är aldrig det sättet man tänkt sig...
  9. Här är det kanske läge att sätta in ett historiskt perspektiv också. På 1950 -60 -70 och en god bit in på åttiotalet byggdes inte båtar i fabriker enligt databeräknade hållbarhetskalkyler. Små varv tog fram modeller där man provat sig fram till vad som behövdes för att få tillräcklig hållfasthet och så dubblade man det för säkerhets skull och lade man lite extra där det kunde bli slitage. Resultatet blev båtar som känns mycket solida men en aning tunga och därmed bränsletörstiga. Det är helt enkelt mycket mer beräknad, beprövad och utforskad vetenskap i båtarna vi köper idag. Innerskrov och inredning utgör en del av den bärande konstruktionen och man vill hålla ner vikten för att få en konkurrenskraftig bränsleekonomi. Precis som någon skrev här ovan; Hur ofta ser vi båtar som faller i bitar när de används normalt? Båtar delas in i sjövärdighetsklasser och bör förstås användas i vatten de är avsedda för. Att jämföra med träbåtar från förr håller inte heller. De har spant, skott och däckskransar som hjälper till att ge den solida känslan. Utan dessa är även ett tämligen kraftigt träskrov ganska fladdrigt.
  10. För att få den nya färgen att fästa måste du få bort resterna av den självslipande färgen, dess främsta egenskap är ju att inte sitta fast särskilt bra. Målar man på den så lossnar det nya lagret garanterat. Det gäller alltså att vara mycket säker på hand när du avlägsnar all självslipande färg utan att skrapa TBT-färgen som sitter underst...
  11. Hur fäster spärrfärgen på dussintalet lager med bottenfärg som lagts på under decennierna? Om färgen under spärrfärgen reagerar kemiskt och börjar bubbla eller flagnar så är man ju tillbaka på ruta 1...
  12. Det är svårt att få till en riktig "sitter-som-en-smäck-passform" mellan skivan och båtens sidor hela vägen runt. Det är inte alltid 90 graders vinkel mellan aktern och sidorna heller. Det blir enklare om man lämnar en så stor marginal att man får inkletat glasfiberspackel mellan skivan och båtsidan. Några millimeter räcker. Samtidigt kan man runda ut med spacklet så man får en lätt rundning (hålkäl) mellan skivan och skrovsidan vilket underlättar när man lägger glasfibern. Ett tips för de som vill ha ett hål för dyvikan längst ner i akterspegeln är att inte låta skivan gå allra längst ned mot botten i mitten. Lämna en liten trekant längst ner mot mitten av botten. Fasa av skivkanten så det går lättare att plasta. På det viset slipper man borra dyvikehålet genom plywoodskivan. Det hålet är ofta en av orsakerna till att skivan drar i sig vatten och gör att man måste byta den 🙂 Här en bild på mitt gamla projekt:
  13. Ur oktanhänseende är det ingen skillnad för motorns del. Motortillverkare strävar till att göra så få motorversioner som möjligt. Att försöka sälja en motor som behöver 98 oktan eller ens 95 är knappast klokt, antalet tillgängliga marknader minskar radikalt på det viset. De flesta utombordsmotorer brukar ha kring 90 oktan som krav. Motorer från tidigt 2000-tal är snart 2 decennier gamla och om man inte bytt bränsleslangar under den tiden så är det nog dags ändå. Att byta bränsleslangar på en snurra är inte raketkirurgi precis :-) När det gäller alkoholen så brukar man se siffror på effektminskning mellan E85 och bensin på ca 20% när det gäller bilar. Effektskillnaden vid 10% är nog försumbar. Dessutom får man fördelen att eventuellt vatten i bensinen åker med i förbränningen. Avlagringar slipper man genom att tömma förgasarna vid höstservicen, något som dessutom rekommenderas i instruktionerna för höstservicen.
  14. Eller mera farlig; föraren. Även en omdömeslös helt nykter person kan ställa till med mycken oreda fast en berusad har nog större sannolikhet för det ändå. Därför anser jag att det inte är juridiskt eller praktiskt möjligt sätta en hastighetsgräns relativt till berusningsgraden. Det blir helt enkelt en lag som är omöjlig att genomföra. Man kan ha en båt som går 35 knop på våren med ren botten som går rejält under 30 knop längre in på sommaren när prylar samlats i båten under sommaren och bottenbeväxning gjort sitt. För att kunna verkställa en sådan lag måste man ha ett register där det går att läsa ut hur snabbt en viss båtmodell går med en viss motor, en viss propeller och en viss belastning vid olika grader av skitig botten. Det behövs inte någon långvarig tankepaus för att inse hur orimlig den tanken är. Dessutom skulle det oundvikligen leda till ett båtregister. Alternativet är då att polisen gör en provkörning med båten för att utröna vilken maxhastighet den har. Även det blir krångligt och tidsödande. Dessutom kanske föraren hävdar att hen inte av kunskapsmässiga skäl fått upp båten över 30 knop och därmed borde dömas lindrigare. Fast lite komiskt vore det nog med en tabell där hastigheten sätts i relation till förarens promillehalt, en fylletabell helt enkelt. Om polisen klockar dig i en hastighet under 5 knop så kan du ha 0,5 promille, om du kör 30 knop så måste du vara under 0,2. Såhär ungefär 🙂
  15. Egentligen ser jag inte att det finns något problem här. Det är helt enkelt så att TS inte är intresserad av segling och båtliv längre. Han verkar utan att ha märkt det själv bytt hobby och föredrar numera att nörda ner sig i paragrafer, juridik och utöva kverulans. Vi har alla våra hobbies. Det enda jag inte riktigt förstår är varför debatten förs här. Det måste ju finnas bättre forum för juridik än ett båtforum.
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy