Jump to content
Friday 21 February 2020

Faderullan

Medlemmar
  • Content Count

    1,063
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    8

Faderullan last won the day on October 3 2019

Faderullan had the most liked content!

Community Reputation

367 Expert

About Faderullan

  • Rank
    Vice Amiral

Recent Profile Visitors

The recent visitors block is disabled and is not being shown to other users.

  1. Min erfarenhet är att Biltemas datablad inte är några apoteksrecept precis, enheter och mått blandas friskt... Din generator "trycker" inte ut 115 A konstant oberoende vad som sker i laddkretsen. 115 A är vad den maximalt kan leverera vid behov och vid ett visst varvtal. Vid låga varv ger den mindre vid höga mer. Batterierna tar emot den ström som de förmår under ett ett visst laddningsläge. Det är batteriernas inre resistans som bestämmer hur mycket ström de tar emot. Urladdade batterier tar emot mer, nästan fulladdade tar de emot en liten laddström. Din generator har en inbyggd regulator som håller spänningen på en viss nivå. När belastningen i systemet ökar så ökar generatorns regulator laddspänningen för att kompensera. Om du inte har något fel på din generator eller din Sterling kokar inte batterierna.
  2. Träbåtar byggdes inte alltid i serier med många likadana som våra nutida glasfiberbåtar byggs. På den tiden då din båt byggdes kunde man gå in till en båtbyggare och förhandla om en båt enligt receptet: "Den skall vara ungefär som den som Nilsson kör omkring med, men kanske två fot längre. Anderssons båt har en fin överbyggnad så någonting i den stilen blir bra men gärna en aning högre i doghouse, jag är ju lite längre än Nilsson. Och så vill jag ha säten med förvaring i ryggstödet, gärna med låsbara luckor. Fördäck kan vara lite kortare så ryms det en akterkabin också, i den skall ungarna rymmas att sova" Varpå båtbyggaren svarar "Jaååå, det blir väl bra det. Vad skall vi sätta in för motor då?" Du har redan mer info om din båt än de flesta träbåtsägare har. Det är ju en liten nackdel om inte K-märkningen fungerar för båtar som inte har fullständig dokumentation.
  3. De bygger på beställning så säkert går det att få något mindre också. Har ibland lockats av tanken att beställa ett 2000 m2 växthus. Det skulle precis täcka vår tomt med byggnader och allt. Skulle vara jätteskönt klimat på tomten året om och man kunde säkert förlänga odlingssäsongen i jordgubbslandet alldeles kolossalt. Dessutom skulle alla grejer ständigt vara förvarade under tak. Man slapp t.ex. helt täcka båten och släpa trädgårdsmöblerna in och ut varje vår och höst 🙂
  4. Faderullan

    Greta

    Trådstartaren Stan skrev bara några inlägg före detta (scrolla upp en aning bara): "Jag startade tråden för att man skulle kunna få se en Atlant översegling som förhoppningsvis inte är lika tillrättalagd som den som TV4 körde i höstas. La Vagabonde och Elayna gör riktigt proffsiga videobloggar tycker jag. Tyvärr har det blivit väl mycket, "mata småbarn" det sista året. men inte många slår henne på fingrarna när det gäller videobloggar. hoppas på en bra och proffsig fortsättning" För min egen del tycker jag det är intressant att kolla på bloggare som berättar om sina seglingsäventyr och har haft behållning av sådana vloggar. Är själv 50+ men tycker att Greta har en hel del poänger. Men håller nog med om att det blir lite extremt i hennes fall. Det är som allt annat, oberoende om det gäller miljö, politik, religion eller moppetrimning. När man tar det till det extrema så skiter det sig förr eller senare. Det gäller också båda ytterligheterna i miljödebatten.
  5. Helt klart detta företag. Deras grejer håller för det mesta, Steelmark
  6. Faderullan

    Greta

    Nej, om man läser första inlägget så är tråden skapad helt ur ett seglingsperspektiv. Sedan spårade den ur efter ett par tre inlägg och blev snarare "Off Topic" än "Miljösnack". Det tenderar att gå så när Gretas nuna, namn eller blott en aning av hennes närvaro i någon form kan förnimmas.
  7. Besökte båtmässan i Helsingfors i fredags och noterade att utbudet på kraftigare elsnurror, dvs sådana som är kraftigare än vanliga trollingmotorer har ökat markant sedan i fjol. 2019 var det nästan bara Torqeedo, nu fanns flera märken och det var tydligt att ökat utbud sänker priset.Skulle inte förvånas om de minsta bensinsnurrorna snart är ett minne blott. För min egen del tittar jag redan på hur jag kunde skala upp mitt koncept med solpanel och batterier. Det funkar klockrent på en roddbåt så varför inte också något större? Kanske en eldriven snipa med akterhytt och så många solpaneler som möjligt på taket. Det optimala vore en katamaran, lättdriven och med massor av yta att sätta solpaneler på.
  8. Kan det vara så att det är insexbultarna som skall lossas några varv? Sedan knackar man på dem en i gången, försiktigt med en hammare. Har sett något liknande, insexbultarna spänner en kona som klämmer åt om axeln. Lite rostlösningssprej och ett dygns inkuberingstid kan hjälpa.
  9. Efter en sommar med elmotor på min nybyggda båt Nöulon! skulle jag aldrig återgå till förbränningsmotor på en liten roddbåt eller jolle. När jag sätter ett skarv på rorkulten så jag kan sitta på mittoften kommer jag upp i dryga 4 knop. Båten som kopierades när den här byggdes kördes med en Monark 4, med den kom man kanske upp i 5 knop. Den där ena knopen kan gott bjuda på bara för njutningen att glida fram ljudlöst över vattnet. Ärligt talat började vattnets skvalp mot skrovet irritera en aning :-) Motorn jag använder köpte jag begagnad av en nyfrälst sportfiskare som skalade upp sitt fiskande och bytte från insjö till hav. Motorn är en Sunelexe 58 lbs. Enligt specsen skall den dra 51 A men enligt min Victron batterimätare drar den som mest 35 A på full fart, alltså en effekt runt 430 W. Torde stämma bra eftersom man kan köra fyra timmar utan att komma alarmerande lågt i laddning, brukar lova en timme körning när man gjort en fyratimmarsresa, jag har 200 Ah batterier. Fyra timmar är ändå mer än vad man normalt orkar sitta i en roddbåt med bara en kapokk-kudde som komfort. Mitt normala åkande är en halv sjömil till vassviken där gäddorna alltid nappar, där kan man sitta och glida längs vassen på lägsta hastigheten hur länge som helst. Har skaffat en propeller med lite större stigning för att se vad som händer med strömförbrukningen och farten då. 4 knop börjar ändå antagligen vara skrovhastigheten på min båt. Om skillnaden i fart inte blir märkbar återgår jag till den gamla propellern. PS Att glida fram ljudlöst har sina nackdelar också. En vacker sommardag kom jag glidande runt en udde. På en brygga bakom udden satt en man med blicken drömskt riktad mot horisonten. I ena handen hade han en kaffekopp och i mungipan en cigarrett. Min plötsliga och tysta uppenbarelse orsakade en tappad cigarrett och utspillt kaffe. Jag bad om ursäkt i förbifarten. Första gången jag under gång för motor kunnat kommunicera med någon på en brygga i samtalston och ändå vara tiotalet meter ut i vattnet. Borde kanske hänga en koskälla i stävöglan när man är ute bland holmar och skär...
  10. SY 34 slutade väl produceras innan CE-märkning blev ett krav? Även om det var så så är CE-märkningen ett intyg på att båten uppfyllde vissa regler när den såldes som ny. SY 34 slutade väl produceras på mitten av 1980-talet så man kanske inte behöver slå på stora trumman av den orsaken längre. Skulle ändå låta huvudsäkringen och huvudbrytaren byta plats så att huvudbrytaren är närmast batteriet. Egentligen har det en närmast akademisk betydelse men man vet ju aldrig hur sakerna placeras i förhållande till varandra rent fysiskt i båten. Det syns ju inte på ett kopplingschema.
  11. Tanken med H-balkar fungerar säkert. Axlarna är en annan fråga. Husvagnsaxlar har knappast bärförmåga nog för 4-5 ton båt även om man använder två. Dessutom måste man ju räkna in vagnens egenvikt i totalvikten som axlarna skall hålla. I TS fall blir totalvikten alltså minst 5,5 ton. Boogien från en skogsvagn eller något annat traktorsläp är säkert ett bättre val. Problemet är att hitta något sådant begagnat, jordbrukare brukar hitta användning för sina begagnade axlar själva. En skogs/stockvagn är lite för hög om man skall få på båten direkt ur vattnet. Lösa nav som svetsas in i axelrör är rätt billiga och finns i olika viktklasser. Framaxlar från lastbilar brukar ofta användas på båtvagnar. Man svetsar helt enkelt fast lederna så hjulen inte svänger. Lastbils framaxlar är ju lite nedsvängda vilket gör att vagnen inte blir för hög, då behöver man inte backa ut traktor och allt i sjön för att få upp båten.
  12. Jag kan lätt hålla med om att den urin som undslipper fritidsbåtar direkt i havet är försumbar rent proportionellt. Dels för att de flesta större fritidsbåtar har tömbar septitank som kan hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Båtar som är så små att det inte ryms någon form av toa är så nätta att det går att ta iland för att göda en gran när behov uppstår. Största delen av utsläppen från de här båtarna hanteras antagligen och förhoppningsvis på rätt sätt. Slutligen torde de som pinkar direkt i havet vara en rätt liten del av hela fritidsbåtsflottan. Sedan kan man ju filosofera lite över raols utmärkta kalkyl. Utslaget över hela Sveriges kustlinje håller kalkylen i sig. Men vi vet ju också att det finns betydligt fler fritidsbåtar per kvadratsjömil i tex. Stockholms skärgård än vad det gör längs Norrlandskusten. Punktbelastningen blir naturligtvis större i båttäta områden. Fast på andra sidan, om det är mängder av båtar inom synhåll kanske man inte slänger snorren över relingen 🙂 Angående resonemanget från Seawolf om att även om Sverige helt upphör med sina utsläpp så är svenskarna så få att det inte har någon betydelse. Tycker inte att det resonemanget håller. Enligt Worldometers finns det på vårt gemensamma klot 235 länder. Av dessa är 144 stycken mindre än Sverige med sin befolkning på strax över 10 miljoner. Enligt Seawolfs resonemang behöver alltså inte något av de här 144 länderna bjuda omvärlden på några restriktioner i utsläpp, de har ju så få invånare. Globala problem måste hanteras globalt. Både kloakutsläpp, sopor i havet, övergödning och CO2 är globala problem men det går inte att komma undan för att ett land har en relativt liten befolkning...
  13. Vinkelkap med grov flapdisc är effektiv men dammar helt okontrollerat. Städade garaget med lövblåsaren efter den manövern... Eftersom det finns en Fein så är den nog det bästa redskapet, speciellt om du har dammsugaranslutning. Deltaskivan med diamant/karbid jobbar bra i glasfiber och gelcoat och är lätt att kontrollera så man inte orsakar ojämnheter. Har testat Mirkas Abranet på min Fein med goda resultat men Abranet kräver nog att man har dammsugaranslutning som drar ut dammet igenom nätet, annars sätter nätet igen rätt fort och tappar fullständigt effekten. Finns för övrigt en billig "handjagare" till Abranet som har dammsugaranslutning, slang medföljer. Den är lite tystare att använda än kombon slipmaskin och dammsugare 🙂
  14. Vore det en dum ide att fästa röret i båten med någon form av gummidämpning emellan? Tänkte att vibrationerna inte skulle föras över till skrovet och orsaka stomljud på det sättet.
  15. Ju förr desto bättre 😀 Börjar också fundera över om delarna som sätts in i grejor från början håller betydligt högre kvalitet än vad man köper som reservdelar. Impellrar är ett bra exempel men också annat. Bilen jag kör i jobbet kördes 50000 km innan första halvljuslampan gick. Köpte ny, råkade tom. vara samma märke. Höll 20000 km...
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy