Jump to content
Wednesday 11 December 2019

Faderullan

Medlemmar
  • Content Count

    1,036
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    8

Faderullan last won the day on October 3

Faderullan had the most liked content!

Community Reputation

353 Expert

About Faderullan

  • Rank
    Vice Amiral

Recent Profile Visitors

The recent visitors block is disabled and is not being shown to other users.

  1. Gjorde förresten ett liknande projekt fört några år sedan, eller påbörjade. Under en vinter förändrades min båtbehovsbild totalt så projektet gick i stå och gick senare vidare till en ny ägare för att bli gäddracer. Inledde ambitiöst med blogg och allt :-) Bloggen finns fortfarande kvar ser jag... https://vingalvendla.wordpress.com/ Min båt hade konvex akter, därför byggdes den nya akterspegeln med flera lager plywood.
  2. 3 till 25 dagar ungefär :-) Beror på hur händig du är, hur hög arbetsmoral du har och vilket tillvägagångssätt du väljer. Snabbast är att såga bort akterspegelns yta från utsidan längs sidorna och botten, riva ut gamla plywooden, såga till ny, limma dit den, limma tillbaka akterspegelns glasfiberskikt och plasta fast runt hörnen. Det jobbiga med den metoden är att du måste fasa av plasten på akterspegeln, båtens sidor och botten för att kunna lägga laminat runt hörnet så det håller. Det blir dessutom en massa jobb med slipning och målning om du vill ha jobbet snyggt. Ännu längre om du vill ha det osynligt... Ett bättre men jobbigare sätt är att riva ut plywooden från insidan. Då kommer du åt att lägga in förstärkningar på samma gång. Men för att komma åt kan du bli tvungen att lyfta bort däcket. Det kan sitta på flera olika sätt men räkna med att jobba en del med att ta bort det och sedan limma/plasta fast det tillbaka efteråt. Dessutom brukar durken gå ända bak till akterspegeln vilket medför att du får såga bort ett par decimeter av durken för att kunna byta plywooden. Då skall ju durken plastas dit igen efteråt. Gemensamt för båda metoderna är att du behöver +20 grader under hela processen då du limmar med epoxi och +15 grader medan du jobbar och under härdningen då du jobbar med polyester. Dessutom bör inte luftfuktigheten vara för hög. Hur man än gör är det en hel del jobb och omöjligt att säga hur länge det tar. Mitt tips är att du försöker kalkylera pessimistiskt och multiplicerar resultatet med π :-)
  3. Om bensinförbrukningen med 80 hästars Selvan upplevs som tung och ljudnivån besvärande skulle jag inte gå ner så radikalt i effekt på nya(re) motorn. Man kan ana att det som är marschfart med 80 hkr blir absolut toppfart med 50. Bensinförbrukningen på en 50 hkr på fullt pådrag blir lätt densamma som din gamla 80-hästare drar i marschfart. Du får helt enkelt mindre marginal mellan lägsta planingsfart och toppfarten. Med lite last i båten får 50 hkr ligga i för att komma upp i plan och gasen får ligga på rätt mycket för att hållas i plan. Samma problem kan det bli med ljudnivån. du får helt enkelt köra på högre varvtal med den mindre motorn och få motorer blir tystare på högre varv. Det svider kanske att göra det enda rätta och köpa något modernare i samma effektklass om du har nu, men en bekant till mig har ett talesätt som nog stämmer bra "Det går alltid att köra långsamt med en stor motor men det går inte att köra fort med en liten" En stor motor som får gå på lagom delgas drar mindre och går tystare helt enkelt.
  4. OBS! Ironi i rubriken. Behöver inte tas på allvar 🙂 Ville bara visa vad jag hittade när jag städade undan resterna av ett sedan länge rasat presenningsskjul. Skjulet restes när jag började renovera vårt hus, torde vara år 1998. I skjulet förvarades en del grejer från mitt föräldrahem och diverse byggmaterial. Hela rasket rasade samman under snön kanske tio år senare. Våren därefter städade jag bort det mesta men än i dag gör man fornfynd på platsen. Bland annat hittade jag nyligen en impeller som troligen har suttit i den Evinrude 20 hkr jag hade på den tiden när skjulet byggdes. Den har alltså legat först i skjulet i tio år och sedan i gräset under bar himmel drygt tio till. Man kan alltså garantera att den är minst tjugo år gammal men troligen äldre eftersom den bär spår av användning. Motorn den troligen suttit i var av 1974 års modell. Det fantastiska i detta är att den fortfarande är mjuk och böjlig och helt utan någon som helst sprickbildning hur man än vrider och vänder. Var impellrarna bättre förr? Eller kunde man använda bättre gummi med giftigare mjukgöringskemikalier förr? Skall hänga upp den i mitt utombordarmuseum som en åminnelse om att vissa saker var bättre förr, ju förr desto bättre 🙂
  5. Det enda som verkar funka helt säkert är Terhi Fix. Kan köpas i 300 gr och 1 kg förpackning. Här en länk till manualen för terhifix, den hittar du också genom att googla på "terhi fix manual": Terhifix
  6. En längre kabel har helt riktigt mer resistans och med tilltagande längd bör förstås dimensionen bli större, men man vinner inget på att överdriva. Vad gäller kabelns ålder så är det så att kopparn i kabeln inte får högre resistans med åren, åtminstone inte på den ålder som en normal båt uppnår. Kopparns kemiska, eller metallurgiska sammansättning förändras inte under årens gång, under förutsättning att isoleringen är intakt. Åldern syns däremot i ändarna på kabeln, anslutningarna korroderar och blir glappa i och med så kallad kallflytning. Koppar är en relativt mjuk metall, i en typisk klämkabelsko av tex abiko-typ så "flyter" kopparn sakta av trycket och kabelskon tappar med åren greppet om kopparledaren. Samma sak med skruvklämmor. Korrosion hjälper till och efter en tid (kanske decennier) kan man dra loss kabeln ur kabelskon utan större ansträngning. Kabeln går att återanvända genom att klippa bort en bit och sätta dit nya anslutningar.
  7. En källa till inre organ till den motorn kan vara någon som säljer delar till traktorer, lastbilar och skördetröskor. Samma motorfamilj torde finnas i gamla Nuffield och senare Leyland traktorer. En god början på https://www.sagro.se/ . Vilken traktor som har samma basmotor får du googla fram själv 🙂
  8. Poängen med ett förnyat elsystem är att man på en gång slipper alla korroderade anslutningar, säkringshållare och brytare. I en båt med ett par decennier på nacken har fukten gjort sitt med alla de där grejerna. Håller med Bhemac, man kan kanske gå ner i dimensionering på en del av kablaget med tanke på att LED-belysning och annan utrustning kräver betydligt mindre strömstyrkor än förr. Kom bara ihåg att dimensionera säkringarna enligt kabeldimensionen. Fick en tankeställare på det där med hur jämförelsevis grov kabel vi tenderar att dra i våra båtar för ett tag sedan. En kompis hade monterat dragkrok på sin bil och jag hjälpte till med att koppla elkontakten. När man börjar rota i elsystemet på en tämligen modern bil så känns plötsligt 0,5 mm2 grovt. Ser mest ut att vara 0,25 mm2 till baklyktor, blinkers och bromsljus. I båtar verkar somliga vilja köra 2,5 mm2 till lanternor som drar några få watt.
  9. Här i Finland var vi på väg mot en båtskatt för några år sedan. Det var partiet Perussuomalaiset (motsvarar ungefär Sverigedemokraterna) som stod för förslaget. Det var därmed inte några miljöambitioner som var den drivande kraften bakom lagförslaget. Det var egentligen inte någon ambition att dra in massor med pengar till statskassan heller. Partiledaren Timo Soinis främsta drivkraft var nog någon form av populistisk avundsjukeskatt. Det framstod ganska tydligt av hans utsaga: "Herrojen huvikuunarit ja juppiskootterit pannaan verolle", fritt översatt: "Nu beskattar vi herrskapsfolkets nöjesskonare och juppieskotrar". När lagförslaget stod klart kunde man ana att det fanns en tanke av progressivitet i beskattningsmodellen. Mellan 100 - 300 € per år skulle det bli beroende på båtens längd och motorstorlek. Lustigt nog kunde det gå så att en styrpulpetbåt med en lite större snurra skulle bli lika dyr i skatt som en femtiofots flybridgebåt. Lagen gick inte igenom. Det var i stort sett bara perussuomalaiset själva som röstade för. De andra partierna hade tagit till sig kritiken från skatteverkets tjänstemän som räknat ut att kostnaderna för att hålla igång byråkratin skulle kosta mer än intäkterna. Minns inte att det skulle framgått hur hög båtskatten skulle behövt vara för att den skulle genererat inkomster som var större än administrationskostnaderna. Men var och en kan ju kontemplera över faktumet att 100 - 300 € per båt inte skulle ha räckt till, hur stor borde skatten vara per båt då? Då förenklas det hela ändå av att Finland har ett båtregister med information om båtens mått och motorstorlek. Om vi övergår till kronor, skulle 5000 kr per år och båt räcka eller pratar vi summor över 10000?
  10. Symptomatiskt för videorna med den där kontraptionen är att det spegelblankt. Föreställ er att veva fram den där gummijollen och korrigera vindkast samtidigt. Små jollar där man sitter baktill är notoriskt vindkänsliga, speciellt i sidvind. Fören vänder dit vinden vill, att kompensera det med den där är knappast lika enkelt som det är med ett par åror. Det är garanterat enklare att ro en jolle med roddaren i mitten som kan kompensera för vind och ström rent instinktivt med årorna samtidigt som man ror. Dessutom kommer man knappast långt innan man blir trött av den ensidiga vevröreösen och får byta sida och veva med andra armen. När man vevar den där så använder man i stort sett inga andra muskler än ena armens. När man ror fördelas rörelsen över båda armarna, magmusklerna och ryggen vilket gör att man kan hålla på en god stund. Sätter man sig på ett glidsäte kan man använda benen dessutom. Jag tycker att traditionell rodd är en fin motionsform, man använder många muskelgrupper och om man har en båt som glider någorlunda lätt går det fort att hitta en rytm som man kan hålla i timtal om så behövs.
  11. Som finne är jag inte riktigt insatt i hur det fungerar i Sverige. Här har man kunnat dra oregistrerade redskap efter bilen, te.x bygglyftar, vedsågnings/klyvningsmaskiner och diverse annat. Det som varit specifikt för de här är att de är just redskap som inte är avsedda att transportera saker med. Kanske är det så med era svenska 30-efterfordon också, de är avsedda för ett visst ändamål? Det finns väl inte vanliga "låd"-släpvagnar för "styckegods" som 30-vagnar? Det innebär ju att ett efterfordon som är avsett för att transportera en båt inte får användas för annat. Men; eftersom de här 30-släpen inte är registrerade så kan man ju ändra användningsområde på dem efter behov. Så om man har en såg monterad bakpå enligt min modell och använder den som sågverk så kan man köra med den :-)
  12. Körde byggmaterial till stugan på det sättet. En gammal båt som låg och skräpade sattes på trailern och iväg till byggvaruaffären. Där inhandlades allehanda byggmaterial som lastades i båten. Sedan var det bara att sjösätta och bogsera ut till ön. Frågade en gång en polis jag känner hur lagligt det är. Svaret var att så länge man håller sig under viktgränserna för bil och släp och allt är fastsurrat så är det ok. När jag körde bräder på båttrailern stoppades jag en gång av polisen. De hade sinsemellan en inlevelsefull diskussion om huruvida man får köra annat än båtar på en båttrailer. De ringde och kollade med någon mera insatt som svarade att så länge vikt och surrning är ok så är det bara att köra. * Allt detta här i Finland, kan vara annorlunda i andra länder. Verkar inte vara helt integrerat det här med släpvagnar inom EU eller ens Norden.
  13. Ergonomin är en av de större fördelarna, behöver bara hantera stockarna en gång, när man drar upp dem på trailern. Frammatningen fungerar nästan av sig själv om man lyfter stödhjulet fram på trailern så högt det går, då rullar stocken fram, förutom de mest knotiga förstås. Någon klyv har jag inte, bara en huggkubbe med ett bildäck fastskruvat. Behändigt att bara plocka däcket fullt och så går man ett varv och klyver. Inget faller på backen och man spar på ryggen när man får ta en famn ur kubben och lägga direkt i stapeln i stället för att plocka upp det från backen. Sågverket/trailen står så att de sågade kubbarna rullar rakt fram till huggkubben. Lat med resultat sa min granne en gång :-)
  14. Det finns nog en hel del snygga amerikanska båtar. Och det finns skandinaviska fulingar likaså. Skönheten sitter i betraktarens öga 🙂
  15. Numera används vår båttrailer för rena båttransporter två gånger om året, det blir kanske 13 mil per gång. I övrigt så står den bara där. Trailern har tidigare byggts om så att det går att köra lite virke på den också, ett tvärstag svetsades fast framtill så man kan köra sexmeters virke utan problem. Det funkar ju med ved också. Man kan dra upp tyngre stockar via kölrullen och om det är riktigt tungt kan man ta vinschen till hjälp. Det var då jag kom på att såga klabbarna direkt på trailern. Jättebehändigt! Man bara rullar ut stocken över aktre rullen och sågar. Lite meckigt var det med motorsågen och att dra fram stocken allteftersom. Dessutom fanns inget mothåll så veden blev lite olika lång. Man vill ju ha snygga vedstaplar. Resultaten blev den här ställningen som man monterar i trailerns centralrör och fäster med kölrullens axel. Produktutvecklingen fortgår. Ett skydd för kedjan skall till så man inte sågar knogarna av sig om man snubblar eller handtaget går av. I och för sig så stannar sågen när man släpper av handtaget men ändå... Handtaget har också kortats av betydligt sedan videon togs: Självklart finns det en video också🙂
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy