Jump to content
Wednesday 17 July 2019

Ej läst innehåll

Showing topics.

This stream auto-updates     

  1. Past hour
  2. Jag har en 1300 kg 30 kmh vagn och skulle vilja byta den mot en 1300 kg 80 kmh vagn. Kan självklart lägga pengar emellan. Min båt är 6,2 Jag är bosatt i Örebro området.
  3. Hittade Du anledningen till detta?
  4. Kylvattnet släpps ut i riggröret, så det ska blandas med avgaserna.
  5. Nylig kjøpt en 07 med Yamaha 250 som jeg kommer til å oppgradere og poste her! Skal skifte monteringsrammen rundt kjøleskapet pga korrosjon...den er ikke pen lenger😱 Baugpropell bllr det i slutten av August,landstrøm før eller tidlig neste sesong...så leser denne tråden med stor glede:) Ny Dab radio er kjøpt men ikke montert...
  6. En säkerhetslina fästes på ankaret, oftast längst ner på tenen, så att man kan dra ankaret baklänges ut från något det kommit under.
  7. Today
  8. Spenderade första natten i båten inatt, fungerade faktiskt över förväntan att bädda ner i ruffen fram och sova 2 personer. Jag är 1,91 och hade inga problem att sträcka ut mig, positivt överraskad!
  9. Som de andra redan har sagt. Inga elastiska massor. De klistrar ihop borden så någonting annat sannolikt går sönder när borden krymper och sväller. Min erfarenhet från när jag hade en klinkbyggd snipa är att insidan absolut inte skall målas eller lackas (fernissas). Då träet blir instängt ruttnar det i förtid. Nu kommer säkert halva internet att hoppa på mig och säga att jag har fel men jag såg det tydligt på den båten och flera bekanta har varit med om samma sak. Båtbyggarna som jag har talat med bekräftar det. Nya båtar som är limmade och impregnerade med diverse högteknologiska ämnen kan man kanske lacka inuti men aldrig en traditionellt byggd klinkad båt och i synnerhet inte en gammal båt. Jag skrapade rent och så dränkte jag hela skrovet med en blandning av ungefär 60% rå linolja och 20% Valtti grundolja och 20% pinenterpentin. Sedan roslagsmahogny ovanpå utom under durkarna där jag använde ren tjära. Då kunde träet andas och förruttnelsen stannade av men mycket var redan förstört. Roslagsmahogny och tjära visade sig ha den fina egenskapen att när man strök på flödigt på insidan rann det nedåt in i sian (nåten) och tätade båten. Ofta rann det tjära på utsidan när jag hade tjärat insidan men båten blev tätare för varje år..... utom under motorbädden men det är en annan historia. Motorrötterna var knäckta så vibrationerna från motorn fick borden att röra sig så när motorn gick läckte båten under motorn. Att byta bord (om det var så du menade med "bräder") är inte särskilt svårt om man är snickarkunnig men det kräver mer tid och tålamod än man tror. Det gäller ju att få loss det gamla bordet såpass helt att man kan rita av det på ett nytt bord och sedan såga ut det nya med en smula övermått i alla riktningar. Kärnsidan skall normalt vara utåt. Sedan basar man det nya bordet och sätter det i spänn med litet större böjning och vridning än det skall få på plats i båten. Det fjädrar ju tillbaka en smula så man tar loss det. Sedan mäter man vinkeln på landen (anliggningsytorna) och för över dem på nya bordet och märker på kanten på bordet. Man måste malla av landet på många ställen för vinkeln ändrar ju utefter hela bordet och så hyvlar man vinkeln på landet från märke till märke. Man hyvlar medvetet bort för litet material så det finns mer att ta. Då man passar in bordet för man det uppåt på sin plats och ser efter var det ligger emot och så tar man loss det och hyvlar litet med stöthyveln och provar igen och hyvlar igen tills det passar någorlunda. Då stryker man tjära på landet på gamla borden runtom och sätter dit det nya och så ser man på tjärfläckarna var man skall hyvla bort litet till. Småningom får man tillräckligt bra passning. För att nya bordet skall gå in på sin plats kan man bli tvungen att göra det i flera delar. Skarven skall sågas snett så att man kan putsa bort litet i gången på ändträet varefter man passar in det nya bordet och för det uppåt mot sin plats. Då allt är inpassat tjärar man landen på både det nya bordet och de gamla runtom och givetvis också i spunningen om bordet når ända till stammen. Så stiftar man fast en remsa tjärindränkt bomulltstyg som blir tätning mellan borden. Man tjärar också alla anliggningsytor mot vränger och rötter (spant). Sedan är det bara att pressa in bordet på sin plats och spika/nita fast det i de gamla hålen i borden runtom. Thomas Larssons bok är inte alls i min smak. Han får saker att verka svårare än de är. Kanske för att han har arbetat med såna där båtar som är perfekta som herrskapsmöbler och byggda av trä som inte växer i byskogen enligt millimeterexakta ritningar . Medan min erfarenhet är av gamla klinkbyggda snipor av gran byggda på ögonmått. Jag är ingen båptbyggare man jag har gjort en del reparationer själv och så var jag med och bytte halva bottnen och kölen i en skötbåt.
  10. Tack, det där ser riktigt najs ut. Hur ser du kring tankarna på kyrkviken? Är det djupare längs med kanalen än vad det ser ut?
  11. Tyvärr är delarna och motorerna sålda, @KentD.
  12. Liten uppdatering. Båten åkte i redan i mars men dieselvärmaren ville inte starta i våras så den har varit inlämnad på service och är nu återmonterad. Utan den hade vi ingen lust alls att övernatta och efter det blev jag sjuk. Ingen övernattning alls ännu vilket är ovanligt. I höst har vi haft båten i 10 år och 10 årsdagen inträffar på en helg så då måste vi fira med att sova över. Vi har iaf varit ute en hel del dagtid och här är ett klipp från Stockholms mellersta skärgård.
  13. Hallå, Köpte min båt i våras men har lite problem men gaspådraget. Motorn (Evinrude 70hk från 80-90 någonstans) går som en smäck på låg fart och på tomgång går det toppen att varva motorn med handgas. Men när jag drar på med växel i så är den väldigt oresponsiv. Kvittar om jag drar den väldigt sakta uppåt. Om vi delar upp gasreglaget på 1-5 så går den fint på 1-2 men när den kommer upp mot 3-4 så surar den och låter som den vill dö för att sedan när man kommer upp mot 4-5 få liv igen och bränna på. Är inte speciellt på att serva båtmotorer så har inte vågat pilla allt för mycket. Är det någon som kan peka mig i rätt riktning? Info samt vad jag redan provat • Jag har provat att pumpa blåsan medans jag drar på men verkar inte hjälpa. • Tanken är helt nyligen fylld så inget vatten eller gammal bensin borde vara problemet. Luftskruv öppen osv. • Bränslefilter bytt i våras. Slänger med några bilder om det hjälper. Tacksam för svar!
  14. Enligt videon så går det att dra något bakom båten. Så långt är det korrekt. Vill du kunna göra något annat än att åka rakt bakom båten, så krävs det en tyngre dragbåt, som klarar av att ta sidokrafterna från linan och åkarna. Att ungarna ska dra vattenskidor bakom en liten ribb, är så osäkert att jag inte ens vill veta mer.
  15. Visst funkar det med bensin, med rätt munstycke. Funkar med matolja och risbrännvin också. /Mathias
  16. Ser ut som att du inte har en chokeprimer, men ta annars en bättre bild på det röda vredet som syns i din bild. På min evinrude så var bypasspackningen trasig vilket medförde dålig tomgång och att stiften blev lite olikfärgade (det ena torrt, det andra blött). För mer info om delar/sprängskisser till din motor så kolla här: http://epc.brp.com/Index.aspx?lang=E&s1=6e3ca0c2-34b0-4183-9a2f-004de7f48aee
  17. Slangen till tryckloggen har lossnat eller spruckit. Kolla bakom hastighetsmätaren
  18. Om det är svårt att få till fallhöjden har jag använt en fryspåse som uppsamlare av oljan (1,5 l i en 3-literspåse, låg nivå efter sommaren). Funkar även bra för att tappa av glykolen om man vill kunna hälla tillbaka den när man skruvat klart.
  19. Jag har egentligen inget emot strykjärns formen på moderna båtar, som passar utmärkt om man tänkt segla med vinden (långfärdssegling). Det jag vänder mig mot är kombinationen med djup köl. Men jag tror och hoppas mycket på teknik med hydralikt lyftbara bulbkölar som helt eller delvis kan hissas upp vid extremt väder (även på vanlig läns). Såg ett fint exempel på det med Northship 430ds classic lifting keel.
  20. Jaha, men trådskaparen kopplar (i ordets alla bemärkelser) nog ändå hur det skall vara.
  21. bhemac

    Blixtnedslag

    Det finns många åsk-trackers. HÄR en lista men en del länkar funkar inte. En av de bästa, Vänertracker är tyvärr bort, hade mycket koll på den förr, hade mycket god precision. Danska DMI har en bra men den "ser" inte så långt upp i landet. kolla på "lyn". Sen finns det ju "lightning warning system" tex Boltek men de kostar några tusen. Dollar. Kan se åskväder på 30-40 km avstånd.
  22. Hej hej! Jag har viss erfarenhet av trailerbara båtar. Jag har haft tre under båtåkarkarriären: Capri 17, Campus 600 och nu en Litorina. Capri 17 är en sådan båt man säkert kan hitta för 5000 kr. Livlig seglare men tveksam trailerfunktion (kölen sticker trots allt ner under skrovet en del) och tveksam konstruktion med bl a spånskiva som distansmaterial i däcket. Campus 600 är oftast dyrare. Enkel standard på bygget men verkar hålla ihop ändå. Mycket rolig seglare, livlig och snabb. Boendekomfort tveksam. Trots att jag är en ganska förhärdad tältare tycker jag att det är tveksamt att bo i Campusen, särskilt om man vill nyttja funktionen med att gå in på grunt vatten. Man måste då dra upp kölen i ruffen vilket drar in lukt och fukt från det stora blå och götr det trängre invärtes. Jag hade hellre valt en helt öppen (Campus 595/620 eller vad de heter ) och tältat istället. Rodret bör vara modifierat så det är uppfällbart. Det stämmer inte som det står ovan att Campus bara har centerbord. Det är 80 kg i kölen om jag inte minns fel, plus vattenbarlast. Litorina är i en helt annan liga. Stabilt kvalitetsbygge med god möjlighet att sova 4 pers. Oväntat styv för att vara en trailerbar. Helt enkelt en riktigt bra trailerbar båt med en vikt som faktiskt går att traila, till skillnad från ex Odin och MacGregor som kräver en riktigt fet bil. Det enda jag stör mig lite på är motorhanteringen som är lite bökig, men det går. Dyrare dock. Lycka till! //N.N
  23. Jag har en 10 A PWM-regulator köpt från Seasea. Helt störningsfri på VHF och rundradio åtminstone. 395 spänn.
  24. Jag har bara en dieselmotor i den båten... KAD43, som nu gått knappt 700 timmar, så den lär ju förhoppningsvis hålla i många timmar till. Om jag haft dubbelmontage kanske det hade funkat att stänga av kompressorerna, då i pluralis. Egentligen inträffar det en jobbig grej ungefär två gånger per säsong, det är i passagerna i Sotekanalen, en rätt så lång kanal med sth (=största tillåtna hastighet) fem knop. Båten slingrar sig, det blir ett himla massa rattande, om jag höjer hastigheten litet går båten i en rakare kurs och ingen misstänker mig för sjöfylla, men då laddar också kompressorn, och det kan vara svårt att ligga kvar på 6,5 knop då är det oftast strax under kompressorns startpunkt, men det brukar funka. Men det rör sig sammanlagt om kanske 90 minuter per säsong, det kan jag leva med.
  25. Det kan säkert vara problem med turbon och att man tappar kraft pga "partiell turbinsallad". Men varvtalet styrs till 100% på en diesel av varvtalsregulatorn. Ett elverk håller ett absolut konstant varvtal oavsett belastning och oftast är det bara en standard varvtalsregulator som sköter detta.
  1. Load more activity







  • Marinklubbar

×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy