Ledartavla

Jag var ju med nästan från början i PB.s historia. Då var den inte ägd av de stora drakarna och stämningen mellan redaktionen och den stora mängd frilansskribenter (bl a undertecknad) man då hade var mycket god. Artiklarna fick sticka ut och vara djupa, och det är klart att alla som läste tidningen inte förstod (eller var intresserade) av allt. Men rätt som det var kom just det där man själv nästan var nördigt intresserad av, och dessutom tillräckligt ofta för att tidningen skulle vara värd att fortsätta prenumerera på. Och med ett faktadjup som gjorde att även den som kunde en del i ämnet fick sig något till livs. Och inte sällan faktagranskade frilansarna varandras artiklar, så de skulle vara så rätt som möjligt. Den stora mängd frilansare man knutit till sig var dessutom utspridda i hela landet, och kunde då på ett trovärdigt sätt skriva om just sina hemmahamnar t ex, eller förstod traditionerna på just platsen reportaget kom ifrån. Dessutom var det i varje nummer någon form av kåseri kring båtlivet. Sedan bytte tidningen ägare, kvällstidningspersonal anställdes och en stor del av frilansarna fick sina avtal uppsagda. I stort sett en enda person från redaktionen i Stockholm åkte nu runt i landet och gjorde de reportage som frilansskribenterna gjort tidigare. Givetvis försvann hela lokalkänslan och den djupa sakkunskapen, och artiklarna blev lika slätstrukna som kvällstidningarnas. Detta trodde man alltså kunde ersättas med samma koncept som alltid - "personorienterad journalistik". Dvs man åker ut och hittar någon lokalbo som gjort något med sin båt och kan berätta. Denne lokalbo blir både expert, sakkunnig och (tror man) ger den där lokala och mysiga "hela Sverige"-känslan. Men istället blir det en väldigt ytlig artikel, då redaktionsmedlemmen som skriver ner allt inte gör det av brinnande hjärta utan bara pliktskyldigast för att få sitt arvode. Avsaknaden av granskning gör också att artiklarna även faktamässigt blir rätt fundamentala och tillför inget du inte redan kan få reda på genom att fråga vem som helst i din hemmahamn..... Minns att jag strax efter omläggningen till nya rutinerna hade en artikel (en av de sista innan jag inte heller var välkommen att skriva) om hur man med bara måttliga elkunskaper kunde bygga till halvfart på en modern bogpropeller (t ex Sleipner). Det är ju faktiskt väldigt sällan man behöver full kraft, och redan på halvfart går den 90% tystare. Den kom i tryck, utan att man som förr fick en PDF att korrekturläsa innan. Jag begrep knappt artikeln själv: Alla lägre spännings- och strömsiffror var uttryckta med ord istället för siffertal (för så skulle det vara, minsann), vilket gjorde vissa formler helt obegripliga. Men vad värre var - chefsdonnan för design hade plockat bort elschemat på bogpropellern som visade ombyggnaden rent elektriskt, med motiveringen att det var säkert ändå ingen av PB-läsarna som förstod vad det visade (underförstått: för hon gjorde det inte)..... Så ja, det var en helt annan tidning under dess första 10-talet år. En som jag gärna skulle kunnat tänka mig att prenumerera på igen.

"den landbaserade tulpanen är en lökväxt och gersig inte på båtar." Inte?

Slipat gammal plastfärg och på med ny härlig färg. Kommer bli matt grönt.

Fortsätter med mina topplock. Slipar in ventiler, när det blir en grå matt sammanhängande yta ventil och säte så är jag nöjd. Kollar med lacknafta och tryckluft när det är monterat, snustätt. Montering av ventiltätningar med monteringsskydd så inte tätningen skadas av skarpa kanter vid fästet för knastret.

Både och, d.v.s. en lanterna i masttoppen och en lågt hängande. Jag hade för många år sedan anledning att fundera över förande av ankarljus efter att ha varit inblandad i en rättsprocess efter att ha blivit påkörd. Jag fick t.o.m. föreläggande från åklagaren om att jag var misstänkt för brott mot Sjötrafikförordningen bl.a. avseende förande av ankarljus. Jag hävdade att jag legat på sådan plats att jag var undantagen kravet på ankarlanterna och blev inte dömd. Efter den händelsen, som jag inte vill uppleva igen, så använder jag alltid ankarlanterna, antingen jag ligger på skyddad plats eller inte. Ibland har det känts löjligt men av självbevarelsedrift vill jag inte vara med om att bli påkörd igen eller att bli inblandad i en sådan Kafkaliknande rättsprocess. Alkoholpåverkad fortkörande motorbåtsförare som följde ett spår i plottern och inte hade utkik överhuvudtaget, det var en av passagerarna som hojtade till så föraren tittade upp och väjde undan, det hindrade inte kollisionen men räddade troligen livet på oss. Utfallet för denne förare blev 800 kr i fortkörningsböter... Samtidigt försökte åklagaren hitta allt som kunde läggas mig till last. Jag misstänkte att åklagaren inte var helt ojävig. Jag har seglat i skärgården med seglarlanterna i masttoppen och konstaterat att den är väldigt svår att upptäcka från båtar som kommer med lite fart runt öarna. Så att ankra med masttoppslanterna inne i vikar eller bakom uddar anser jag inte vara tillfyllest med mina krav på självbevarelsedrift (att inte bli påkörd även om jag har rätten på min sida). Fartygsljus ska dessutom vara runtomlysande och ha rätt lysvidd mm och sådant ljus har jag endast i masttoppen där det riskerar att inte synas... För att hantera denna situation så har jag sedan påkörningsolyckan alltid en lågt hängande ankarlanterna i akterstaget. Denna lanterna lyser även upp sittbrunn och däck så båten syns bra om det är riktigt kolmörkt. Men den är inte godkänd och har med största sannolikhet inget juridiskt värde vid en olycka där jag enligt sjötrafikförordningen har krav på mig att använda ankarljus. Så min användning av ankarljus är att alltid använda den lågt hängande (synliga) ankarlanternan och när/om jag ligger på en plats där reglerna kräver ankarljus så tänder jag även den godkända ankarlanternan i masttoppen, främst av juridiska skäl. När jag började författa detta inlägg så gick jag tillbaka till Sjötrafikförordningen för att läsa på om reglerna och upptäckte att den var ändrad 2009! Numera gäller det svenska undantaget "att inte använda ankarlanterna på skyddade platser" endast fartyg under sju meter. Hur många kände till att den regeln ändrats? Inte så många verkar det med tanke på hur många mörklagda ankarliggare man ser runt om i vikarna nattetid. Så framgent kommer jag alltid att använda båda mina ankarlanternor för att synas och klara de juridiska kraven vid ett rättsfall. Så mitt råd till TS är att montera en godkänd ankarlanterna, uppe i masttoppen där den kan lysa horisonten runt samt skaffa en enkel runtomlysande lanterna att använda lågt hängande. Genom att ha en godkänd lanterna i masttoppen så kan du ha vilken ljuskälla som helst för den lågt placerade. Dagens LED-lampor är så strömsnåla att det inte bör vara något problem att strömförsörja två lanternor vid ankarliggande. "Better safe than sorry."

Spänningskurvan för ett LFP är så flack att det är svårt att veta laddningsnivå förrän kurvan vänder uppåt vid fulladdat batteri. Därför går det inte att att balansera cellerna förrän batteriet närmar sig fullt (toppbalansering) eller i andra änden av spänningskurvan när batteriet är nästan tomt (bottenbalansering). Balanseringen görs normalt mot vanligaste driftläget för batteriet och i fritidsbåtar är det toppbalansering som är det normala och som de flesta BMS jobbar med. Du skrev tidigare att du inte ville ha blåtandskommunikation i ditt LFP-batteri. Men det är i situationer som att kolla att balanseringen sker som nyttan med blåtand och en app finns. Då ser du att du laddat till den spänning då balansering sker. I BMS-apparna visas oftast (alltid?) spänningen på de enskilda cellerna samt deltavärdet på spänning mellan cellerna. Ställer du DC/DC-omvandlaren till för låg spänning så kan balanseringen utebli. Normala inställningen på BMS är att balansera när batteriet är toppladdat vilket ofta benämns som att det görs varje cykel. Sen räknar man laddcykler på batteriet men då räknas det oftast på att batteriet laddats ur och laddats upp med det antal Ah batteriet har å då taggar värdet för antal cykler upp ett steg. Men batteriet balanseras varje gång det når toppspänning. Så här såg det ut i min övervakningsapp förra våren när jag rev av presenningen och återinkopplade mitt LFP. 75% laddning på batteriet och 0,002V i spänningsskillnad efter att batteriet stått i vila sedan hösten 2024 med alla kablar bortkopplade.

Jag kan göra ett försök att stötta dig. Men FB verkar funkara bäst för envägskommunikation. När jag kollar på några olika grupper märker man att FB inte uppmuntrar till sammanhängande diskussioner. Vissa svar försvinner och det går inte att söka i en grupp för gamla svar. Därför dyker samma fråga upp om och om igen.

Vad är facebook?

Jag tror inte att värdet kommer att öka p.g.a världsläget. Möjlig målgrupp är för bekväm för att vilja ha en liten gammal segelbåt, tyvärr.

Gissningsvis högre kvalitet än det du köper på byggvaruhusen. Finns dock vissa ”brädgårdar” som säljer bättre kvalitéer. Men innan du funderar på återanvändning så tvätta enligt förslaget från @Mercury_44XS Ser skivorna bra ut efter det så återanvänd!

Glöm inte de lite modernare ankarna som kan kallas för generation 3 eller kanske 4 enligt din sammanställning. Mantus, Viking, Odin, Ultra, Manson Supreme, Bügel, Knox och Wasi. Här är en tabell med ankare och årtal som säkert kan innehålla lite fel. Admiralitetsankare,1800 Stockankare (klassisk trä/stock-typ),1852 Dragg,1860 Stockankare (hopfällbart), 1880 - 1809 CQR Anchor1934 I en vidare bemärkelse, https://collection.sciencemuseumgroup.org.uk/objects/co41013/model-of-prof-taylors-1933-patent-cqr-anchor Danforth Anchor,1948 Bruce Anchor,1971 Lewmars CQR, 1986 Delta Anchor, 1992 Spade Anchor, 1996 Bügel Anchor, 1988 Wasi Anchor ,1990 Rocna Anchor, 2004 Ultra Anchor, 2005 Knox Anchor, 2010 Mantus Anchor, 2012 Rocna Vulcan, 2014 Viking Anchor, 2021 Odin Anchor, 2025

Jag är ju lite skeptisk till hur Sjöfartsverket ”utvecklar” karttjänsterna. 😉 Men blir det bra så lär väl de andra apparna/plottermärkena följa den nya standarden också, eller? Jo, Sjöfartsverket står ju inte så högt i kurs efter att de förstör alla sjökort i det sk. sjökortslyftet, men man kan ju hoppas att det kan bli ett verkligt lyft då med en ny sjökortsstandard. I bästa fall blir alla numer mörkblåa områden där man förut hade både vita partier och grynnor utsatta kanske kan bli farbara igen med den nya standarden. Jag förstår ändå inte hur man plötsligt ska börja navigera på ett nytt sätt bara för att kartan får en ny standard. Min misstanke är att det är någon marknadsföringsmänniska som hittat på något som låter bra, men som i verkligheten inte innebär något nytt alls.

Det är väl en kombination av många orsaker. Tidningar och tidskrifter har länge haft nedåtgående kurvor. Många har i tråden beskrivit anledningarna till att tryckta tidningar och tidskrifter nog försvinner helt snart. Väldigt dålig återväxt på tidskriftsläsare. Jag hade glömt att jag efter senaste prenumerationsvändan på PB tänkte att jag var klar med den tidningen, pga allt som skrivits i tråden. Det är sällan det dyker upp något matnyttigt. Så det är också lite fel på mig, som någon skrev. Vi kan redan för mycket. Nivån är den ständige nybörjaren. Det håller liksom inte med att betala 80 kr eller något sådant för en blaska och sedan är ca 20 proc av innehållet relevant och intressant för mig. Det gäller alla områden, inte bara båtlivet. Bättre med internetforum, där man kan rådfråga och samverka med experter helt gratis. En annan spaning jag har på längre sikt, som sänker tidskrifterna, är det faktum att ungefär hälften av dem som går ut gymnasiet nu inte kan varken läsa eller skriva ordentligt. Det är ganska skrämmande inför framtiden. De unga vuxna har på grund av sina tiktokinsta-skärmar växt upp utan att behöva läsa eller skriva en rad utanför svenskalektionerna, det är bara video och bilder i alla sammanhang. Lärarna har gett upp och ger alla godkänt i svenska, oavsett hur usel man är. Att skriva sin namnteckning är tydligen för svårt, det blir bara förnamn har jag sett. Tänk er ett land där majoriteten av befolkningen är halvanalfabeter som inte klarar av att ta till sig innehållet i en dagstidning, än mindre skriva en insändare till den för att klaga på något. Eller läsa några A4-sidor och därefter skriva en sammanfattning av innehållet på en halv A4. Hur går det för näringslivet i det landet? BNP? Pensioner? ÄH, AI FIXAR ALLT! Tur att man har det mesta & bästa av livet bakom sig....

Gissar att även Mercury har några bra elfenor anställda som ger input till verkstadshandboken🙂 Men som amerikanskt kommersiellt bolag kan det vara möjligt att de lägger på en större säkerhetsmarginal i sin beräkning. Eller att de har en beräkning som först avrundas uppåt till närmsta standard area för kablar mätt i den där skit enheten de använder där borta. Sen till europeiska marknaden omvandlar de från standard arean på kablar där borta, i den där skitenheten, till först riktig enhet och sen avrundar uppåt igen till närmsta riktiga standarea på kablar.

Det kanske inte är fel på tidningen utan på oss? Jag kan bara se till mig själv som har haft båt sedan 1975, jag får inte ut så mycket av reportagen om vad man ska göra inför sjösättning och torrsättning men för den som är ny båtägare kan det ju finnas många frågetecken som behöver dom svar som vi tycker är tjatiga. Det är ju samma sak här på forumet, många frågor återkommer med ojämna mellanrum. Dock kommer det ju ibland något nytt i form av nya regler för bottenfärg eller andra påfund som kan vara läsvärda.

Jag har hoppat på några erbjudanden, men blivit lika grymt besviken varje gång. Den enda behållningen har varit gratis biljetter till båtmässan och den har tyvärr också börjat urarta. O-praktiskt båtägande mår nog bäst av att gå i graven! Då kanske det finns möjlighet att någon startar en båttidning värd namnet. Jag tror att det krävs något nytt både när det gäller båtmässor och båttidningar.

Läser man reglerna ser man också att det står att man ska visa runtlysande vitt ljus placerat där det syns bäst. Alltså inget som helst krav på placering i masttoppen. Jag skulle själv säga att man, om batteribudgeten medger, brassar på med massa lampor som lyser upp själva båten, utöver ett formellt regeluppfyllande vitt, runtlysande ljus, som bör vara lågt placerat (anser jag). Enda problemet med ljus på låg höjd är väl om man ligger så det finns bebyggelse i samma riktning, så båtens lampor kan misstas för gatubelysning och lampor i bostadsfönster på land. Jag vet själv hur det har varit svårt att se båtar som har ankrat precis utanför min gamla hemort och hemmahamn Hunnebostrand, när samhällets ljus är i bakgrunden och det är en mörk kväll (inga moln och inget månljus). Sist, i regel e, står också regeln om att det bara gäller fartyg under sju meter. Sen undrar jag om det inte också vore en idé att fästa reflextejp på olika delar av skrov och eventuell överbyggnad, för att även synas extra bra för båtar som faktiskt kör med strålkastare när det är mörkt.

Det beror såklart på vad man är intresserad av. Nimbus/Axopar/Marex var väl enda utställare av lite större motorbåtar. Inga segelbåtar större än två krona jolle och C55 dagseglare. Massor av styrpulpetare. Det var i alla fall inget som föll mig riktigt i smaken. Båtar var bara halva A-hallen, andra A-halvan + utrymmena vid östra entren var husbilar, husvagnar. Hall B var båttillbehör som mest kändes som bestod av merparten var Erlandssons brygga och Biltema.

Titta i slutet på denna tråd

Jo det går men frågan är om det är så lämpligt att göra detta hemma om du bor i tätbebyggt/planlagt område. Torrblästring med glas eller soda: Ryker som bara den och allt giftigt avfall från tidigare bottenmålning yr omkring. Du behöver nog bygga/hyra ett tält med golv av presenningar för att skita ner minimalt. Utsugningsfläktar med filter behöver du också. Våtblästring: Ryker inte men all skit går ner i marken med blästringsvattnet, inte heller så lämpligt hemma om du inte bygger någon form av "bassäng" under båten som samlar upp skiten. Sen får du nog ringa efter slamsugningbil för att tömma bassängen. Går med högtrycktvättar som har ett visst vattenflöde och ett visst tryck, finns säkert att hyra. Punktblästring med återvinning eller utsug: Minimal nedsmutsning men kommer att ta en evig tid eftersom dessa punktbläster (hobbyvarianter) har bara har ca 2–3 kvadratcentimeter stort utlopp och du måste trycka blästerpistolen mot ytan hela tiden och flytta efterhand med blästerpistolen tryckt mot ytan. Funkar inte i vertikalläge men om du kan tippa båten på sidan så går det. Ska du torrblästra så behöver du en kompressor som har minst 400 l/min fri angiven luftmängd vid 8 bar. Punktbläster klarar sig med lite mindre flöde men behöver minst 250–300 l/min vid 8 bar för det ska bli något av det. Finns gott om firmor som utför blästring av båtbotten och tar hand om allt avfall på korrekt sätt. Dessutom har de ofta flera års erfarenhet av detta och det går snabbt. Sök på internet efter "blästring båtbotten" och det område du bor i så får du nog fram sökresultat, ring och kolla vad de ska ha för att blästra din botten. Enklast och billigast om man vill ta bort gammal bottenfärg hemma: Hyr en excenterslip med utsug och grovdammsugare som samlar upp all skit i en dammpåse som man sedan kör till miljöstationen. Finns på de flesta maskinuthyrningsfirmor och stora byggvaruhus som har maskinuthyrning. Färgborttagningsmedel. Är lite kladdigt och man behöver en billig presenning under som samlar upp all skit men blir bra resultat. Kolla om färgborttagningsmedlet klarar bottenfärger och alternativ även epoxigrund. Alternativt en kombination av båda ovanstående för slipmaskinen kommer inte åt riktigt överallt. //Pär

Man behöver inte ha apparna igång o titta på dem hela tiden. Men att ha övervakningsmöjlighet på cellnivå i ett LFP för att kolla dem då-o-då tycker jag är en viktig grej för att veta att allt fungerar som det ska. Jag byggde ett batteri av enskilda celler och en tillräckligt tålig BMS (skulle klara 200A och det var inte många BMS som klarade det när jag projekterade mitt batteribygge) som jag letade upp så mitt behov av att se att allt fungerade som förväntat var rätt stort. Att batteripacken når upp till 14,4V behöver inte innebära att cellerna är balanserade. Om en av cellerna drar iväg mot en högre spänning än de övriga tre så kan summan bli 14,4V utan att batteriet någonsin blir balanserat. (Det vanligaste balanseringsproblemet är att en cell drar iväg eftersom inre motståndet i en LFP-cell minskar vid ökande spänning och då tar den cellen mer laddning till förfång för övriga.)

Ja det är några lager bottenfärg på båten men inga skador vad jag kan se på bilden. Många gånger målas det bottenfärg över annan bottenfärg som inte stämmer överens med varandra och det blir sprickor, krackeleringar och stora flagor faller av till slut. Sen målas det med ytterligare en annan bottenfärg över allt gammalt som inte matchar de tidigare lagren. Vill du ha det helt 100 så bort med allt gammalt skit och börja om med ny epoxigrund (t.ex VC Tar) och sedan ny bottenfärg. Är ett jävla skitgöra men det blir bra. Men håll koll efter skador och kolla dessa noga, hittar du skador så laga dessa med topcoat+härdare eller gelcoatspackel+härdare om de är ytliga. Tvätta med aceton och slipa jämnt mellan lagren topcoat/gelcoatspackel och även innan grundning. Är du osäker så ta bilder... Lite nyfiken på vad det är för båt? //Pär

Hur länge sedan är det du bytte kylvätska i motorn? Kan ju vara idé att passa på när du gör byte av VVB och samtidigt monterar du i kulventiler på anslutningarna. Slangarna "stenhårda" skriver du, kan ju vara någon form av armerad slang eller t.o.m. hydraulslang någon satt dit. Annars är det nog max 2,5 L i slingan...

Tur att jag "glömt bort" båtmässan i år. Får komma ihåg Allt på sjön i Gustavsberg istället. FAKTA 📌 Plats: Allt på Sjön på Kattholmen i Gustavsbergs hamn. 📅 Datum: 28-30 augusti. ⏱️ Tid: Fred 10-18, lörd 10-18, sönd 10-16. 💰 Entré: Gratis! https://www.alltpasjon.se/

Jag håller med Mackey om att seglare inte upplever bränslepriset som någon större kostnad per säsong. Att segla är dock heller inte gratis, vi räknade med en avskrivning på våra segel på ca 10 000:-/säsong. Nu har jag sålt min segelbåt och blir motorbåtsägare och därmed får vi se hur jag kommer att uppleva det, bränslekostnaden blir helt plötsligt en faktor att räkna med. Men man måste se helheten i båtägandet och också jämföra med alternativa semesteraktiviteter som t.ex husbil, hotellkostnader, Mallorcaresor mm. Billigast är förstås att sitta hemma och inte göra någonting och alla människor är ju inte så lyckligt lottade att de har ekonomi för en fritidsbåt. Men för att återgå till frågeställarens tråd så tror jag inte världsläget och bränslekostnaderna är det största problemet för båtlivet. Det är snarare att vi behöver en tillväxt av båtintresserade som upplever kopplingen mellan båt och friluftsliv som intressant. Inte bara ser båten som ett snabbt färdmedel till, och från, en badholme.

Som seglare bryr man sig inte om bränslekostnaden så mycket. Det har liten betydelse om man betalar 15:- eller 30:- kr/l när man tankar 50 eller 100 liter per säsong. Vår motor drar 1 - 1,5 l/timme och på en timme kommer man utan vidare 5 M, så max 3 dl/M. Med det sagt föredrar jag att bränslepriserna håller sig i den lägre skalan så att de som bor i glesbygd inte får allt för höga kostnader för sina biltransporter som ofta inte går att ersätta med något annat.

Framgår ju inte av inlägget om den är ny eller begagnad, bara att TS har köpt en...

Vad är det för "stabilt laddaggregat" du strömförsörjer den med ? Har du monitorerat spänningen medan den beter sig skumt ? "Laddaggregat" kan ibland ha ganska mycket konstiga hyss för sig, om man inte kör dem i ren strömförsörjningsmode. Lite oklart på din beskrivning hur länge den gått innan den tänder, men efter just 5-10s kopplas glöden in och den drar då massor av ström (8-10A). En dålig strömförsörjning med opålitlig spänningsnivå skulle nog kunna få värmaren att tro att glöden inte drar den ström som den borde och ge en (felaktig) kod. Glöden ligger på ända tills den fått bekräftelse från en tempsensor att det verkligen brinner i den (eller värmaren ger upp och får timeout), och det tar i allmänhet mer än 5-10s. Så bara för att du hör att den tänt är inte samma sak som att värmaren tycker det och stänger av glöden (=minskad strömförbrukning). Börja som sagt med att mäta spänningen, alt koppla den till ett välladdat batteri.

Det är helt och hållet beroende av båttyp, LÖA, bredd, vikt, storlek på hytt/överbyggnad. Dessutom är det lite beroende på bottentyp vilken dragg/ankare man ska välja men på vissa ställen kan botten variera ganska kraftigt mellan två vikar eller två öar. Vanliga fällbara draggar med fyra flyn brukar funka på de flesta bottnar men om den är för liten så greppar de dåligt på ren sand eller grusbotten samt lerbottnar. Du skriver ju "högst tillfällig förankring" och då räcker det med en dragg om den har rätt storlek till båten. Är det stenbotten med olika stora stenar så kan draggar fastna rejält och då kan det vara bra om draggen har ett fästöra för en schackel och "räddningslina" så man kan dra den bakåt. Bruce-ankaret (Trifoil) är väl ganska allround och på de flesta brukar det sitta ett fästöra för en schackel och "räddningslina" så man kan dra ankaret baklänges om det satt sig hårt. En bit kraftig galvad eller rostfri kätting är inte helt fel mellan dragg/ankare och förankringstågvirket. Så det viktigaste är att det är rätt storlek på draggen/ankaret som anpassats efter båten. De som säljer brukar veta vilken storlek man ska ha om det inte står på deras hemsida. Hoppa över allt billigt Kina-mög... //Pär

Jag har alltid en typ 2 m kätting mellan ankare i tross / lina. Då s a s gräver ankaret lättare ned sig och inte bara kasar över botten, dessutom skyddas tross / lina att skava mot stenar o sand.

Dessvärre så har väderprognoserna blivit osäkrare på senare år enligt min uppfattning. Både vindstyrka och vindriktning avviker från prognoserna rätt många gånger under en sommarsäsong. Därför är det bra med lite marginal på ankardonen. Om du normalt ligger förtöjd med akterankare och tampar i land så skulle jag rekommendera ett ankare av Bruce-modellen. Deras nackdel är att de är att den galvade modellen är rätt trubbig i nosen. Ankrar du på lite hårdare botten och/eller där det finns sjögräs så har det svårt att gräva ner sig. Den rostfria modellen är vassare i nosen och bättre på att gräva ner sig. Draggen är rätt bra på sådana bottnar då dess smala flyn har lätt att fastna. Men den har absolut inte samma dragfasthet som skopan på ett Bruce. Sen är Bruce enklare att använda då den inte ska fällas ut o ihop vid användning. Vid svajankring anser jag att Delta-ankare eller någon av dess varianter är det bästa valet då det har lättare att behålla greppet när/om vinden ändrar riktning så draget ändrar sig. Sen har båtmodellen en rätt stor betydelse. Ju större båt och/eller mer fribord och vindfång desto större krav på ankarfästet. För mindre båtar kan man hålla sig till ankartillverkarnas viktrekommendationer eller ett steg högre. Om båten är onormalt tung eller hög i friborden så bör man gå upp ett eller två steg i storlek. Men ett större o tyngre ankare blir svårare att hantera... Jag har ett rostfritt Bruce i aktern och ett av Deltatyp (Ultra) för svajankring i fören. Ultraankaret har vägrat att fastna två gånger. Ena gången var det en berghäll under båten och andra gången lyckades det fiska upp en gummimatta på kroken så det inte fick fäste. Ingen av dessa misslyckade ankringar kan jag skylla ankaret för. Å problemet upptäcktes redan innan det var färdigankrat eftersom jag alltid backar fast ankaret när jag ligger på svaj. (Ultraankaret har hållit mig på plats utan att dragga när det var 22m/s i byarna så förtroendet är gott för det.) Även jag har haft dragg när jag hade mindre båt. Jag tyckte det var krångligt att hantera så på den tiden använde jag oftast ett hemmasvetsat ankare av Danforttyp som fungerade bra på de oftast lite lösare bottnarna i Vänern.

Har skrivit många gånger om det här i trådar som handlar om avgasdelar. Tänkte visa lite hur illa det är med avgasdelar från vissa Kina fabrikat. Här får man passa sig innan man monterar så kallade Kina limpor. Passningen på packningen limpa-knä som medföljer är under all kritik. Blir knappt ingen packningsyta kvar och risken för vatteninträngning i avgaskanalen är överhängande stor. Bilderna visar packningsyta utan packning, sedan felaktig packning mot en som är rätt och täcker hela packningsytan.

Charter bolagen säljer på hösten så du har tid att påbörja processen nu, kanske rentav kontakta och fråga om de har aktuella modeller som kommer att säljas i höst. En del av klubbvännerna som seglat många år i Medelhavet och som blivit äldre vill sluta segla säljer sina båtar där nere vilket kan ge ett bra pris dock sliter solen mycket på båtarna. Kom ihåg att alltid köpa en svenskägd privatbåt inne i EU, sker ägarbytet i tex Turkiet förloras MOMS statusen.

Lowrance tillhör ju Navico och där marknadsförs ju Lowrance mest för fiske med fokus på ekolod, B&H för segling och Simrad för motorbåt men självklart kan man ju använda produkterna som man vill men sjökorten är ju olika beroende på modell. C-map Reveal och Discovery är riktigt bra tycker jag. Sen tror jag att appen till telefonen igår hos Garmin? Men Navico tar extra för den, om det nu är en funktion som är viktig.

Så här blev det. Jag fick lite fikabröd och några 100 - kontant. Säg inget till polisen!

Tack för svar. Det är polisen som ska ha det i sitt gym. Svårt med svarta pengar! Frikort vid hastighetskontroller? Och om repet - Det är 30 mm juterep, Biltema, , treslaget. Men varje kardel upplöses i ca 30 mindre och nästan omöjligt att splitsa. Men det blev hyfsat bra.

Det finns ju ytterligare en fördel med att bygga själv (tänker jag) och det är att man lätt kan byta BMS om den lägger av - och det händer.

Hej Utombordaren fäller du väl upp när du inte använder den, om inte börja med det. Går inte främre delen av växelhuset (torpeden) upp helt ur vattnet, kolla din monteringshöjd. Sticker antiventilationsplattan under botten skall du höja motorn. Om båten har en konstruktionsfart på under 25 knop skall antiventilationsplattan ligga i nollpunkt, d.v.s. jämns med botten. Om båten gör mer än 25 knop skall antiventilationsplattan ligga högre än botten,. Se även bild nedan: Kolla din monteringshöjd enligt bild nedan: Här ligger antiventilationsplattan ca 1/2" (12,7 mm) under vilket är för långt ner för farter över 25 knop. Rester av gamla havstulpaner tvättas bort med citronsyra alt. oxalsyra eller dyra specialmedel för detta ändamål. Finns nog några trådar på MG om just detta, här en: https://www.maringuiden.se/forum/topic/109941-borttagning-av-havstulpaner/?tab=comments#comment-850115 Bättringslackera växelhuset vid behov och vaxa innan sjösättning. Mvh Pär

Det finns ett antal Youtube som har haft ambitionen att just hjälpa konsumenter att skilja på kvalité och skräp. Några av dem är DIY Solar power och Off-grid-garage. De köper in olika drop-in batterier och celler för att testa och se om de håller måttet. Om grejorna är bra så lägger de ut länkar på sin hemsida på vilka märken man skall köpa. Tyvärr så säljs de ofta i butiker som inte har så låg frakt till Sverige. Det har dykt upp märken Battleborn och Epoch. Nu för tiden får Wattcycle bra kritik. Men om man har tittat på dessa videos ett tag så ser man att vissa märken är bra ett tag för att sedan tappa det helt. Battleborn är ett märken som idag är så dåligt ihopskruvat så att det börjar brinna. Och det är sällan det dyker upp de batterier som säljs i svenska båtaffärer. Om det skall vara så avgörande hur man skruvar ihop batterierna så valde jag att köpa cellerna löst och skruva ihop dem själv. Det råder ingen tvekan om vilka celler som är bra. Då sparar man en peng och kan lättare kontroller att kablarna har rätt dimensioner.

Det är en BlueSea med plats för sju säkringsbrytare och två huvudströmbrytare. Panelen är "custom designed" för den modell av båt jag har. Konstant + som jag skrivit om har elmatning även när huvudbrytarna slagits av. På min båt är den ansluten till solpaneler, radiominnen, värmarna och kylboxen. Jag har kylboxen påslagen från sjösättning till upptagning så för att slippa ha huvudströmmen påslagen hela tiden så flyttades den till konstant + för ett par år sedan. När vi lämnar båten (även för utflykter iland) så slår vi av de båda huvudbrytarna. Då slås framförallt vattenpumparna av så ev slangbrott inte riskerar att sänka båten.... Tydliga säkringsbrytare och kontrollampa när det är spänningssatt. Elwinscharna har dubbla 100A-säkringar bakom panelen (därför ett blankt uttag). Å så här ser det ut på baksidan med ordentliga skruvplintar och sammankopplingsbleck. (De klena röda kablarna är till kontrolllamporna)

Ok, men flytta BP-säkringen till nära plusplinten ! Säkringen är till för att skydda kabeln mot överbelastning/brand, och skall sitta så nära kraftkällan som möjligt. Nu har du inget som skyddar mot kabelbrand om de långa kablarna skulle gnagas på vägen fram och bli kortis mellan t ex. Även BP-nödbrytaren bör sitta någonstans på vägen där den är lättåtkomlig. Framme i fören kanske under kojen vid BP är den inte till någon nytta när propellern hängt sig och man behöver stänga av den kvickt. Nej, det tycker inte jag heller. Kortslutningsströmmen på en 75W-panel är så låg att den 10A-säkringen aldrig kommer gå sönder. Inte ens med tvärkortis mellan plus och minus i t ex regulatorn. Inte heller blir det någon risk för kabelbrand ens med klena kablar (1,5-2,5mm²). Däremot skulle jag rekommendera att säkringen mellan regulatorn och plusplinten även den flyttas ner till plusplinten. Då skyddas kabeln mellan plint/regulator eftersom den ström som kan gå baklänges från plinten och upp (vid en kortis mellan plus/minus på vägen) lätt eldar kabeln, medan energin åt andra hållet inte blir mer än panelen kan ge. Som sagt - säkringen nära den kraftiga energikällan. Gäller även laddarsäkringen.

Jag tycker att det i stort ser bra ut och jag håller i stort med ChristerN ovan. När du frågar efter förenklingar så skulle jag definitivt se över kablaget runt batterierna. På plussidan skulle jag byta ut de tre kablarna med säkringar till en gemensam. Dra generatorkabel till kopplingsplinten. På minussidan (det är lite otydligt hur du ska koppla ihop kablarna) skulle jag dra en kabel från sista batteriet till shunten och koppla ihop batterierna med en kort kabel mellan varandra. DC/DC-laddaren till bogen är väl den teknisk mest säkra lösningen men också rätt påkostad. Som du skriver ovan kan man behöva beakta kabeldimensionen. Du kan lösa problemet med ofrivillig urladdning av bogbatteriet med ett skiljerelä om du vill komma ner rejält i pris alternativt använda de 3500 kr till att gå upp i kabeldimension.

"Allting går att sälja med mördande reklam" hette en låt för många år sedan. Det är samma här. För en okunnig så låter batteritestare bra men det är "bara" en spänningsmätare för två batterier. Det går så klart att få lite indikation på laddningsnivån, i alla fall på ett par blybatterier, men någon speciellt bra och noggrann batteritestare är det inte. Jag skulle råda TS att lägga på några kronor och köpa ett mätinstrument med en strömshunt istället som kan räkna på in- och utmatad effekt. Den typen av instrument brukar även kunna anslutas till två batterier så spänningen kan avläsas från både start- o förbrukarbatteri. Med en extra strömshunt kan en del instrument hålla full kontroll på två batterier.

"nånstans runt 40-50" vadå för sort?? I valet mellan bly/litium så fundera på att du helst inte ska ta ut mer än 50% av tillgängligt antal Ah ur ett blybatteri och snabbt ladda upp det igen för att inte förkorta livslängden. Ett LFP-batteri kan tömmas till ca 10% kvar och är inte lika kritisk för snabb återladdning. Så ett 100Ah blybatteri kan ge lika lång drifttid som ett 50Ah LFP. Dessutom så faller inte spänningen i ett LFP lika mycket som i ett blybatteri när de belastas med högre strömmar. Du behöver räkna på förbrukning och drifttid för din motor så att du kan bestämma hur många Ah du behöver i batteriet. Titta gärna på vad 12 celler från EVE eller motsvarande fabrikat med aktuellt antal Ah kostar. Komplettera med en BMS för 36V-batteri/12 celler kostar. BMS måste tåla det antal ampere som din motor behöver. Då får du både skydd mot över- och underspänning samt balansering av de 12 cellerna. Ett sådant batteri får avsevärt många fler cykler än ett blybatteri som dessutom behöver vara dubbelt så stort (och fyra gånger så tungt...).

Jo, det är fel på PB! Eller så är det fel på mig. Nu är det ju många år sedan jag försökte läsa PB, men som jag upplever tidningen så var den ofta väldigt ytlig utan djup och mening. Jag fick alltid känslan av att det saknades kompetens och förståelse för båtlivet bland de som skrev. Det viktiga var att producera en tidning, inte att göra den intressant. Som du skriver så är det en jämn lunk runt året helt utan överraskningar.

Jag vill tipsa om ett läckage som jag har haft på min båt i flera år och som jag äntligen har hittat orsaken till. Det har läckt in havsvatten in i den främre boxen som innehåller vattentanken på denna modell. Grundproblemet är följande: Vatten pressas in bakvägen genom dräneringshålen till ankarboxen när man kör sakta i hög sjö eller svall. På min båt var dräneringen från ankarboxen dragen en liten bit genom botten på ankarboxen och ut genom skrovet. I hålen satt det ett rör som var tätat enbart uppifrån, d.v.s. vatten som hamnade i ankarboxen rann ut utan att det hamnade mellan botten på boxen och skrovet. Men när vatten i stället trycks in underifrån så läcker det in mellan botten på ankarboxen och skrovet. I det mellanrummet ligger påfyllnadsslangen till vattentanken och även avluftningsslangen. Längs dessa slangar rinner vattnet sedan vidare in i den främre boxen som vattentanken ligger i. Årsmodellen på min Aquador är -99 och tillverkad på Irland. Jag kan tänka mig att det kan finnas samma problem på flera Aquadorer. Har man ingen vattentank i den främre boxen så kan inte vattnet rinna in där, då man inte har slangar där. I stället hamnar vattnet mellan skrovet och inredningen och då ser man det inte – men det är ju om något ännu värre. För att kontrollera hur dräneringshålen är utformade så får man lossa på de yttre dräneringsblecken och undersöka om dräneringen är tät åt båda håll.

En helt fantastisk serie som alla, såväl fritidsfiskare som vi som bara vill vara på sjön, bör se. Och underhållande! En eloge till Martin Falklind och hans team!

Nu är jag lite tråkig men Facebook är helt fel plattform för en sån sak. Det är som att skriva en bok eller måla en tavla med Excel. Det blir inte bra. En vanlig website är ett betydligt bättre format. Men det har provats emellanåt utan att lyckats få upp ångan, t ex Hamnen. Som sedermera togs över av Skippo. Jag vet inte vad man ska göra för att få båtfolket att bli aktivt på internet. Det verkar vara oerhört svårflörtat. Se på den här siten, Maringuiden. Sveriges bästa och förmodligen största båtforum men det är typ ett tiotal personer som är aktiva medlemmar och skapar innehåll.

Kreosot? Ja det är ju inte helt omöjligt men sannolikt, nej... Luktar inget skriver du men när det är kallt ute så avger det ingen lukt eller minimalt med lukt. Luktar det likadant som gamla järnvägsslipers, telefontrådstolpar eller en gammal vedpanna som någon snåleldat med diverse rivningsvirke och sur ved med minimal tilluft, då är det kreosot. Är inget direkt "livsfarligt" om man låter bli att rota i det men om man slipar, skrapar mm. så det dammar och ryker omkring och man inte har skyddsutrustning, då är det ohälsosamt. Men är du som du själv skriver "paranoid", strunta i projektet och hitta något annat istället. //Pär

en presenning runt skrovet som man knyter fast i båten borde funka precis lika bra, ska jag ta mig fn testa.