Boanjohan

Är du säker på att batteriet är okej. Symptomen låter ju som klassiskt dåligt batteri. Både startmotor och tilt kräver ju lite mer kräm än instrument och larmsummer. Även om du laddat så kan det vara så att batteriet helt enkelt är kasst. Om du har tillgång till ett batteri du vet är friskt så pröva byta. Har i alla fall två gånger vart med om att bilbatteriet i två olika bilar dött under en 5 min paus, helt utan förvarning (seg startmotor eller liknande).

Kan det vara så enkelt att du bara behöver rucka lite på svänghjulet så kuggar etc kommer i rätt läge? Eller har du prövat det? Frågar eftersom man ibland glömmer bort de mest självklara orsakerna.

Tycker nog det är minst lika grisigt, om inte grisigare, med tömning av "vanlig" toalett vid sug station då det alltid droppar från sugmuffen när man är klar och tar bort den från suga slutningen. Då är det mindre spill med en kemtoa. Dock luktar det mer när man tömmer kemtoa, men grisigare är det inte.

Det finns olika skolor. Vilken som är bra/dålig tycker såklart företrädarna för de olika alternativen olika om. Alt 1: Stenullsisolering direkt mot skrov för att hindra kondens på stålskrovets insida. Skrovet kan då först rostskyddsbehandlas med typ Tectyl. Alt 2: luftspalt mellan stålskrov och isolering (t.ex. platonmatta) för att det med stenull/glasull inte blir så tätt att kondens kan hindras som alt 1 förutsätter. Kondensen ska då kunna rinna ner till köl för att hindra korrosion och att isoleringen blir fuktig. Luftspalten kan då med fördel kopplas till ett avfuktarsysten. Alt 3: sprutad expanderande skumisolering som man sprutar direkt på bordläggning en och som då limmar sig fast mot stålet och hindrar kondensering. Ytan mot innervägg slipas/skärs enkelt plan för montering av invändiga ytskikt. Själv hade jag gått på alt 2 eller 3. Alt 3 verkar vanligast metod på kanalbåtar etc i övriga Europa. Och används i Containerhus. Tror själv det är bästa metoden. Alt.2 tycker jag själv är bäst av "old school" metoderna där man använder glas/stenull. Alt.1 upplever jag är den som ställt till mest rost elände eftersom kondens inte helt kan förhindras och isoleringen så blir fuktig, men erfarenheterna är olika, vilket säkert beror på olika förutsättningar för inre klimat.

Mer glesvuxet och dåligare bärighet än Balsa som är flitigt använt distansmaterial?

Så länge det är ordentligt torkat innan du plastar in det så skulle jag gissa det funkar alldeles utmärkt. Trallvirke är ju normalt extremt blött när man köper det, så det måste ju torkas ordentligt först......vilket det kanske är nu om du förvarar det under tak en längre tid...beror ju på hur länge sedan det är du köpte det och hur länge det legat torrt🙂

Ett sätt kan också vara att ta loss badplattform och kolla dessa hål. Skadar oavsett aldrig att täta om dem.

En kontroll du kan göra är att borra t.ex 3 kontrollhål några cm ut från gamla fästet för att se hur det känns där. T.ex. ett hål 5 cm rakt upp från fästet, ett 5 cm höger innåt mot båtens centerlinje och ett 5 cm nedåt eller snett nedåt. Lukta, lys med ficklampa, in med topps eller rullat hushållspapper. Ser det bra ut är det ingen ko på isen och du kan lugnt koncentrera dig på att torka lokalt runt gamla fästet och spackla igen. Kontrollhålen spacklar du såklart oxå igen. Sipprar det ut vatten så vet du att plyfa sugit åt sig ganska stor mängd vatten även dit och kan fundera på hur du vill gå vidare. Ellwr så vet jag av egen erfarenhet att det ibland är bäst att leva i ovisshet😄 Det är först när motorn börjar gunga på akterspegeln det är en säkerhetsrisk.

Priset är nog rimligt om det är "yrkesmän" som gör det och slutresultatet är en ny fin blänkande akterspegel, d.v.s. med Finnish som ny båt. Det är nog Finnish som är mest tidsödande och som kostar. Alternativet är att hitta en glad amatör (som inte nödvändigtvis gör ett sämre jobb) som inte lägger tid på ytfinish, då kan det nog bli betydligt mycket billigare......och sannolikt momsfritt......(och olagligt😉).

Tipps på "bush craft" lösning: 1. Borra upp hålen lite större, typ 10 mm eller större. 2. Fixa en våtdamsugare och sätt munstycket tätt över nedersta hålet och sug ett tag, vänta sedan någon timme eller dygn och gör om det. 3. Fortsätt så ett antal gånger och se hur mycket vatten du kan suga ut varje gång och om trenden är mindre och mindre. Från att du tycker det inte kommer mer är det bra att vänta typ 24 timmar och sen köra ett sug till. Fukten kommer du aldrig få ut helt, men mycket av det "rinnnande" vattnet kan du få ut. 4. Sedan torka lokalt runt hålen (kanske med hårtork eller liknande) och spackla igenm med glasfiberspackel (helst med epoxi så det blir vattentätt). Mer avancerat är att använda vaccumpump kopplad till ett av de blöta hålen (och tätad runt om detta) och sedan sätta en tejp bit över alla övriga hål förutom ett. Kör vaccumpumpen några timmar/dygn och tejpa över det öppna hålet och ta bort tejpen på ett annat hål och kör igen. Och gör så tills alla hålen varit öppnade. Om man vill kan man borra nya hål i en cirkel kanske 5-10 cm från de blöta hålen och göra om proceduren behövs bara några stycken). Kommer det fortsatt vatten i vaccumpumpen så utvidga avståndet. Dessa hål är sedan lätta att spackla igen med epoxi spackel. Detta är som sagt en bonnösning som hjälpligt tar bort den största mängden vatten om man väljer att inte såga upp och göra enligt konstens alla regler. Även för ful lösningar så skadar det inte att försöka få så torrt som möjligt🙂

Nu blir det ju lite of topic och olika syn kan man ha🙂 Men problemet med lagen och direktivet (föreskriften) är att den endast exkluderar historiska båtar i originalskick byggda före 1950. För övriga båtar gäller den oavsett årsmodell när de sätts på marknaden innom EU. Så därför gäller den båtar byggda före 1998 som man gör omfattande förändringar på enligt beskrivet i lag och föreskrift. Att båtar byggda före 1998 och som fanns innom EU när direktivet först kom, inte omfattas är för att de redan var satta på marknaden, och lagen gäller bara båtar som sätts på marknaden, men oavsett byggnadsdatum. Äldre båtar som man gör omfattande förändringar på omfattas på samma sätt som nya som det görs omfattande förändringar på. Något annat vore ologiskt eftersom den väsentligt ändrade båten inte funnits på marknaden i sin väsentligt ändrade form. Samma logik angående saker som genomgår väsentliga förändringar finns i många föreskrifter gällande t.ex. yrkesfartyg. Men i praktiken så är det inget som medlemsländer bryr sig om eftersom det oftast är privatpersoner som håller på med sånt och det skulle bli orimligt att bedriva marknadskontroll på begagnatmarknaden. De fokuserar på kommersiella marknaden, alltså tillverkare och i viss mån privatimport. Notera att även yrkesfartyg under 24 meter som registreras om till fritidsfartyg egentligen oxå ska CE märkas, även om de är byggda före 1998. Detta är i alla fall min förståelse🙂

Nja, håller inte helt med🙂 Lag (2016:96) om fritidsbåtar och vattenskotrar, 2 paragraf punk 5 säger att lagen omfattar fritidsbåtar som genomgår omfattande ombyggnation. Vad omfattande ombyggnation innebär anges i 3 paragraf punkt 5. Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2016:5) om fritidsbåtar och vattenskotrar föreskriver i 3 kap. 10 paragraf att den som släpper ut en omfattande förändrad båt på marknaden ska göra en efterkontroll. Men om man inte sätter den på marknaden (säljer den eller skänker bort den, eller byter den) innom 5 år så är man undantagen. Samma gäller självbyggen. Så tar man bort köl och mast så omfattas man av CE-märkningskrav och ska göra en efterkontroll....om man inte behåller båten i 5år, då slipper man.

Som nämnts tidigare skulle jag vara mest orolig för stabiliteten. Om du inte ersätter kölvikten med barlast i botten så kommer båten flyta mycket mer uppe på vattnet och du kommer tappa stabilitet. Risken är att när du går på skarndäck från för till akter (eller tvärtom) så kommer den kränga så mycket att det blir svårt att gå där. Den kanske t.o.m. kapsejsar. Så mina råd är: 1. Pröva, men ta det försiktigt och känn på stabiliteten vid kaj (slaka förtöjningar då såklart). Ställ dig på skarndäck midskepps och gunga, lite lätt först och sen mer och mer. Sen pröva med två personer så även det funkar. 2. Känns den trygg är allt frid och fröjd och bara tuta och köra. 3. Är den för vek så åk och köp några säckar finbetong a 25kg/st på bygghandeln och lägg i botten midskepps, de kostar 50kr/st. Min erfarenhet är att det är mest vikt per krona om man behöver barlast (undantaget vanlig sten och annat man redan har hemma). Köp kanske 2-4 säckar. Gör sedan om stabilitets provet. 4. Om det av någon anledning inte går att barlasta den tillräckligt så får du helt enkelt skruva på kölen igen🙂 No guts, no glory.....men var inte dumdristig för det, utan tänk på säkerheten.

Det finns väl en eller några aktörer på Rindö. Lättast är väl att googla eller kolla på Google Maps.

Jag personligen tycker det är rätt orelevant varför proppen gick, det är inte rimligt att enskild hyresgäst ska betala jourutryckning för byte av en propp i föreningens gemensamma proppskåp. Proppar är ju där för att gå sönder. Även om det är ett fel som de ska skydda mot så är de ju konstruerade för att gå sönder och att den gick sönder är på så sätt fullt normalt. Felorsak kan ju vara en elapparat som en dag bestämmer sig för att ge upp, vems är felet då? Det är orimligt att hyresgäst belastas för att föreningen inte har kompetens att kontrollera och byta en propp, vilket måste räknas som normal vanlig rutin kunskap i en brf förening. Och eftersom de inte har den basala kunskapen och föreslår eljour så tycker jag det är deras beslut att ta dit eljour och de som ska stå för räkningen. Så föreningen säger "inte fel hossoss, du får ringa jour" och jourens felsökning konstaterar "felet är i föreningens anläggning" så är alltså felet utanför lägenheten och därmed föreningens kostnad. Men det är personlig uppfattning och jag inser att det finns uppenbart utrymme för olika tolkningar och tvist. Men om detta hände i november och om det är så att det är först nu i sommras du tog upp det med styrelsen så kan jag tycka det gått lite väl lång tid.....tyvärr.