Jump to content
Thursday 18 April 2024

Boanjohan

Medlemmar
  • Content Count

    957
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    18

Boanjohan last won the day on April 5

Boanjohan had the most liked content!

Community Reputation

537 Expert

About Boanjohan

  • Rank
    Konteramiral

Recent Profile Visitors

The recent visitors block is disabled and is not being shown to other users.

  1. Enig med föregående talare. Skivorna är väl plywood och de går nog inte att få fina igen. Skrapa och slipa dem släta och måla dem. Reglarna är väl massivt trä och då går det bra att skrapa och slipa så de blir fina igen.
  2. Det är för att jag (och säkert flera) inte har en aning vad det är ni snackar om här. Förstår ditt grundproblem, men sen är jag lost😉
  3. "Inget varar särskilt länge. Allt förändras, om än i olika takt. Vissa saker kan verka etablerade, men de rör sig bara långsammare. Allt är i ofrånkomlig förändring." (David Bowie) Tänkte jag inte skulle skriva något mer här, men jag vet ju att du verkar gilla citat Mellgard🙂
  4. Förra vintern/våren när jag var förbi båten en gång och öppnade motorlucksn var det mycket kondens på motorn, som på din bild. Har aldrig märkt det tidigare år, i alla fall inte de gånger jag tittat vilket oftast bara varit i april, så jag vet inte om det är så att det till och från blir kondens vid olika väder under vintern. I höstas satte jag en pappskiva för bägge ventilationshålen till motorrummet och hade en torrboll där. För någon vecka sedan när jag var nere så var det torrt, det var första besöket sedan i höstas Känns bra att stoppa en torrboll där, om det gör till eller från vet jag däremot inte🙂. Har alltid motorrummet stängt över vintern.
  5. 1000:- på Hjertmans är ju ocker😯 Kina för 30 :- är ju raka motsatsen. Jag hade också köpt, för man blir ju nyfiken. Skulle säga att det är det uppenbart att det är skillnad i material, annan sämre metall i navet och annat sämre material i gummit. Är det skit för det? Behöver inte vara, men säkert nästan garanterat kortare livslängd. Det är väl hur mycket kortare som avgörande för om man tycker det blir en bra eller dålig affär. Kör man lite och den funkar fint i två år så är det väl en bra affär. Måste man byta varje år och det är ett helvete att byta (som på min båt) så är man kanske mindre nöjd för bytes processen är avgörande. Måste man byta varje år och det är lätt att byta så är det väl en bra affär etc etc. Som reserv så lär det i alla fall vara en bra mycket bättre affär än att betala 1000kr. Hoppas du ger en feedback när du fått den
  6. Håller helt med. Och min är nog något för smal. Min är en modell som uppenbarligen mallats rakt av från någon existerande träeka och sedan serieproducerats i något garage/lada lokalt i trakten, innan CE-märkningens tid på 80 -talet. Blir den då hälften så tung så får det såklart konsekvenser.
  7. Jag (släkten) har en liknande i plast vid en stuga vid en sjö i Dalarna. Gissar den är något smalare, har i alla fall inte lika markerad midja. Den har helt usel stabilitet. En släkting slog runt med barnbarnet, men grunt vatten så ingen fara. Den är extremt känslig för viktförflyttning. Så jag har tvärtom erfarenhet jämfört med Lintott🙂 Men den (vår) är lättrodd och är en lätt båt. Generellt har flatbottnade båtar dålig stabilitet, visserligen initialt styva men går från "hero to zero" hastigt vid tidig krängningsvinkel. Till barn vill man ha en lätt och därmed lättrodd båt. Jag skulle rekommendera typ som finska Suvi (googla) av mindre modell. Själv spenderade jag barnåren typ 4-12 års ålder i en liten aluminiumbåt i en grund vik hos mormor. Den var lätt och därmed lätt att hantera och den var lätt att ro. Det var en båt typ Älmsta: Fick sedan en liknande som 12-åring med 4hk motor, gick som ett spjut ensam, helt ok med en kompis oxå, långsamt med två kompisar ombord. Lätt, underhållsfri (i princip) och en båt jag aldrig kände mig otrygg i trots vilt användande. Den låga vikten var såklart som liten spjuver en stor fördel. Sådan båttyp kan jag verkligen rekommendera 🙂👍
  8. Ej speciellt kunnig i detta med lite mer avancerade elsystem. Så jag slänger fram en fundering jag har. Hur fungerar det med två regulatorer, de har väl någon "intligens" och känner av spänningen på utgående sida om regulatorn. Finns det då inte en risk att de "stör" varandra så (de/den läser av hög spänning och går ner i underhålls läge) så det t.ex. bara i praktiken blir en som laddar och den andra vilar?
  9. Skrapa då av de sista rutorna efter stöttorna, dokumentera det, skicka in till TS och lägg all din energi och tid på att planera för en längre säsong istället. Segla åter igen över till Norge och njut av segling och klättring i en härlig kombination. Lägg energin på det istället. Hoppas du får en fin säsong.
  10. Åh, du missförstår, jag känner mig inte lurad av staten. Faktum är att jag delar deras "tolkning" (som ju faktiskt är mer av en icke tolkning än din tolkning som faktiskt innebär något annat än vad som uttryckligen står i förordningen) av begreppet att TBT inte får förekomma eller att det ska vara inkappslat med därför avsedd spärrfärg. Det är inte så mycket att tolka som du påstår. Men jag tycker samtidigt att gammal färg på fritidsbåtar är ett mer eller mindre icke problem som man från kommuner har förstorat och "skapat". Jag tycker också att myndighet gör fel om de inte vill acceptera testad och "godkänd" spärrfärg ......det hade varit roligare om du hade kört det spåret. Jag tycker XRF- metoden är ypperlig, men tycker det är onödigt att mäta fritidsbåtar eftersom det inte finns en tydlig systematisk tillsynsregim beskriven i förordningen för fritidsbåtar. Här räcker det enligt mig med att ägare försäkrar att de inte har TBT färg på botten. Mina invändningar mot dig är främst bara att du använder tyckande och för fram faktiska fel (fakta) och slänger fram tyckande som obestridbara sanningar när det samtidigt är uppenbart för de av oss som har reell erfarenhet från internatiionellt arbete inom sjöfarten att du saknar djupare kunskap i internationell reglering. som t.ex. när du hänvisar till olika regelverk etc , eller varför den guidelinen är publicerad på Transportstyrelsens hemsida men den där inte är det etc. Så som sagt Lycka till med att slänga bort livet på en strid du inte är spantad för. Ta juridisk hjälp och försök föra en seriös strid istället. Nu framstår du faktiskt med all säkerhet som en clown hos Transportstyrelsen, Regeringen och snart kanske hos IMO också. Over n out
  11. Suck Mellgard, jag ger upp.....(igen). Du förstår verkligen ingenting av det du citerar och länkar till....du förstår uppenbarligen inte ens vad det är för dokument. Men men, det är inte min huvudvärk, mer än att jag tycker det är synd eftersom jag tycker det finns tveksamheter i kommunernas hantering som förtjänar en seriös granskning av någon som kan juridiken i ämnet. Lycka till med fortsättningen (även om utfallet är givet). Glöm inte att många ord, länkar och bilagor är källan till framgång i kommunikation med staten.
  12. Ja du har sagt det förr. Vilka är de svenska nationella reglerna du hela tiden hänvisar till? Och vad är det för tolkning som du menar är fel tolkning? Vad är det direkt felaktiga svar du refererar till? Och hur ska man praktisera ett regelverk om man inte får tolka det som står om det som står är otydligt? EU har såklart tolkningsföreträde, men där EU inte givit ut en formell tolkning av något som behöver tolkas, hur gör då medlemsländerna som har ansvaret att se till att regelverket efterföljs? Ska de bara låta bli att tillämpa regelverket? Slutlig tolkning är det t.ex. högsta domstolen som gör i Sverige, hur gör då de lägre instanserna när de läser författning ar, jag menar det är ju inte allt som HD har givit tolkningar på? Nu gör jag som Mellgard och rycker ut ett avsnitt ur en regel: "inte ha några tennorganiska föreningar som fungerar som biocider i antifoulingsystem på sina skrov". Vad är det som är oklart här? Är det fel "tolkning" att det inte får finnas en antifoulingfärg (biocidbottenfärg) på botten om den inte är inkapslad med en spärrfärg? Är det ens en tolkning, det är ju just det som står där rakt upp och ned!
  13. Absolut, de kommer bli såååååå imponerade. Lägg gärna med några regelhänvisningar om vilka artiklar staten Sverige brutit mot 😂. Och kanske ett tiotal bilagor, mindre än så kommer inte imponera på dem. Japp håller med.
  14. I Artikel 12 i AFS-konventionen står "Administrationen skall utan dröjsmål informera den part som har anmält den påstådda överträdelsen och organisationen om vilka åtgärder som vidtagits." Se bilaga Överträdelse. Det är uppenbarligen inte heller alla förunnat att förstå vad de själva skriver. Ser att du fortsätter din vana att citera utryckta delar ur olika regelverk och insinuerar saker utifrån det och tolkar det enskilt uttaget ur sitt sammanhang. Är det för att försöka framstå som kunnig och påläst? Funkar kanske i i viss grad på ett sånt här forum, men hos de instanser du tillskriver så blir det bara lösryckt rappakalja och din okunnigheten blir uppenbar. Infogar hela Artikel 12 där jag rödmarkerat det du citerade. Artikeln kan såklart, som många andra regler i ett regelverk, inte läsas helt separat, utan måste läsas med övriga regelverket.....gäller även om du tycker en mening i en regel är tillräckligt.
  15. Så slarvigt av mig att minnas fel. Minns att du en gång var så lycklig över att ha fått det av dig beställda föreläggandet av Transportstyrelsen, så jag mindes som att du beställt direkt av dem. Okej, så ett försök på reviderad rekapitulering av bakgrunden. Om jag har förstått det rätt, så började det hela alltså med att du betalade för att låta göra en XRF-mätning på din båt för nu några år sedan. Resultatet av den av dig beställda undersökningen visade på höga tennhalter och och indikerade därmed att det sannolikt fanns TBT i något färglager på din botten (vilket du redan på förhand misstänkte). Därefter meddelar du detta frivilligt till Botkyrka kommun och du bad dem förelägga dig att sanera båten för att du skulle få en sak att driva juridiskt. Botkyrka lämnar över ärendet till Transportstyrelsen. Transportstyrelsen, som innan dess inte hade något ärende på din båt, startar alltså nu ett ärende, vilket alltså är efter att du själv meddelat dina provsvar från den undersökning du låtit göra. Transportstyrelsen finner att provsvaren indikerar att det finns TBT på ditt skrov och gör som du ber om och förelägger dig att åtgärda botten och nu efter ett antal för dig förlorade juridiska rundor och där din sak inte vann framgång så har du nu sanerat din båt för att slippa betala vite. Och därför är du nu, med facit i hand, sur över att det kanske funnits ett alternativt sätt att testa botten på istället för XRF-mätningen som du betalade för.........fast då hade du inte haft en sak att driva, eller hur. Denna alternativa metod du refererar till är beskriven i en IMO-guideline (vilket inom IMO-världen betyder att det är en rekommendation/riktlinje och inte är ett tvingande dokument att följa, vilket även framgår av artikel 11 som du ofta hänvisar till, men det har jag utifrån vad du skriver förstått att du inte förstått) som riktar sig till stater/länder med anledning av de inspektioner en stat har rätt att göra på fartyg. Den är alltså en intern guideline för hur en stats inspektörer kan testa. Och nu är du sur på Transportstyrelsen för att de inte meddelat dig om dessa "interna riktlinjer" (som myndigheten kan välja att tillämpa i sin tillsyn om den vill) innan du, utan deras vetskap, beställde och lät utföra en XRF-mätning från privat aktör, vars resultat du sedan själv skickade in till myndigheten. Och du är nu ännu surare över att Transportstyrelsen helt enkelt inte bara ignorerar och blundar för det testresultat som du själv givit dem och tycker de istället ska låta dig göra ett nytt test enligt den andra metoden som du då själv hävdar skulle visa att du inte har TBT på skrovet. ....och där är vi nu! Vari lurendrejeriet ligger är för mig fortfarande oklart. Tror jag fick till det korrekt nu🙂
×
×
  • Create New...