Leaderboard

Köpte vår första båt i augusti och även om jag är salig av lycka hittar jag samtidigt nya ”måsten” nästan varje gång jag är där. En stor anledning till köpet var att jag ville ha något att pilla med under vinterhalvåret och det har jag sannerligen nu. På gott och ont 😊 Punkter som jag hoppas på att hinna med denna vintersäsong är: Täta läckage ovanifrån som jag misstänker kommer från pulpit- och mantågsstag på fördäck. Dessa är lösa och mantågen verkar dessutom vara fästade enbart ovanifrån med typ träskruv. De sitter förresten fast sådär utmed hela båten. När jag ändå river ner förpiken så tänkte jag passa på att isolera och klä med ny skrov- och takbeklädnad. Den gamla hade lossat och såg allmänt fläckig o äcklig ut. Båten har ingen däckstömning så det hoppas jag få monterat. Köpte en ny större eltoalett som ska installeras i samma veva. Växel/gasreglage var otroligt slitet så ett nytt är inköpt. Även slangarna/vajrarna ska bytas. Jag planerar att även klä innertaket på hardtoppen i samma vinyl som i övriga båten. Slutligen så har toadörrens teakfanér släppt så den ska jag försöka sätta ny. Kanske blir att jag helt enkelt lämnar in den, får se vad tiden och framför allt plånboken tillåter. Hmm för en som aldrig tidigare har grejat med båt känns det här rätt så överväldigande ska jag erkänna. Men samtidigt väldigt spännande och roligt!! Just det, vinterkonserveringen är faktiskt inte gjord än heller. Den ska göras någon gång i november när de andra grannbåtarna kommer på plats. Hur som haver, här kommer jag lägga upp resultaten punkt efter punkt med bilder så klart. Vet inte om det är givande men jag själv har läst ett antal liknande trådar och ändå känt att jag lärt mig av dem. Återkommer snart med statusuppdatering!

Tänkte följa upp med resultatet! Inte många som bemödar sig med det…. Tankavluftningen satt med en 90 graders böj rakt ner mot tanken utan svanhals. Eftersom den är monterad nära däck gick det inte bara att böja till slang som svanhals. Hittade heller ingen lämplig ny att köpa. Tog bef. avluftning och kapade bort 90 gradersböjen. Svetsade sedan på ett rör som bockades uppåt så mycket utrymmet hade plats för uppåt för att få fall. Drog sedan ny slang i en svanhals upp till högsta punkten och sedan ned till tanken. Har kört med detta sedan i våras. Igår inspekterades filtret med spänning…. bara kristallklar diesel i filtret!!! Äntligen rätt, skam den som ger sig! Tack för hjälpen ni som svarade. Hälsningar Trio

Idag är det ett år sedan flagskeppet Moskva sjönk. Enligt ryska uppgifter rådde det storm vid förlisningen. Två dagar före förlisningen gav Ukraina ut ett frimärke. Ganska snart blev frimärket en meme. Idag firar jag med ukrainsk öl.

Hej hopp! Mycket positiva updates i frågan - jag har lyckats få tag i ersättningsruta original ifrån fabriken i Italien. Leverans om ett par veckor, monteras av https://www.strigin.se till våren när temperaturen är lite bättre. Än är rutan inte på plats, men känns otroligt mycket mer lovande än det gjorde för ett par veckor sedan Jag återkommer med bilder etc senare i vår (Ifall någon bryr sig!)

Kan uppdatera att jag använde mig av Bergalundssnickeri som enligt mig gjorde ett kanon jobb och var lätta och trevliga att ha att göra med. Dom byggde nytt pentry samt installerade ny teak durk. Kan rekommenderas! Innan: blekt faner där lacken släppt och tråkig matta Som det ser ut nu:

Historien med de kvaddade propellrarna fick ett bra slut idag. Efter att ha ringt runt till ett tiotal varv och marinor utan att få tag nya propellrar bestämde vi oss för att linka hemåt. På väg förbi Bullandö ringde vi Brohäll Marin som svarade att vi kunde svänga in. Fem minuter senare kommer vi till kajen och där står fyra man redo med kran, propellrar och verktyg. Medans jag går in på kontoret för att fixa pappersarbetet lyfter de båten, kollar axel och drev, byter propparna och sjösätter. Värsta formel-ett-däckbytet! Efter tio minuter är vi på väg igen, med vad som känns som en ny båt! Vibrationerna som jag vant mig vid är borta och båten går som på räls. Enda ”problemet” är att jag ”tappat” ca 300 varv, de gamla propellrarna hade nog en del ”slip” och nu orkar inte motorn varva ur ordentlig. Får lösas med turbobyte nästa säsong. Väldigt skönt att inte båtsäsongen tog slut iaf!

Här kommer de första bilderna. En mycket trevlig byggsats med bra passform och inga fällor att trilla dit på.

Så här blev hon till slut, sen bilden togs har jag tillverkat ny flaggstång i rumpan till en mer potent 140cm lång rackare. Flaggar en 150cm flagga just nu (för båtar +40 fot), fint ska det vara Motorn har gått som en dröm hela sommaren, några små bubblor i färgen har det dykt upp i regnet, men man måste ju ha något att göra i vår. //Klas

Slutrapport: Efter sju utslitna band i bandslipen har nu bordets ovansida varit nerslipat till trärent. Valde en något mörkare lasering denna gång, för att dels inte få en så känslig och ljus färg, men också för att få en lite "mustigare" färg som slutresultat. Samma lack (ja, burken är nästan slut nu), samma pensel, samma sandpapperssort att putsa med mellan lagren och samma borste o.s.v. Men nu ett helt annat resultat. Därmed är det nog bekräftat att det var "något" som torkats av/in under tiden bordet använts, och vars kemi lacken inte gillade. Så nu är man en erfarenhet rikare... 😉

Hej. Jag har totat ihop en web-sida med erfarenheter runt en elkonvertering jag gjorde av min Bayliner 2655 CS förra vintern. Finns att läsa här för den intresserade: https://www.bostrom.name/

Senast jag var ute och övernattade i båt var 2018, i förra båten vi hade. Året därpå, 2019, drabbades jag av svåra ryggproblem som jag dragits med sen dess. Hösten 2020 uppgraderade vi till en större båt, men pandemi och fortsatta problem med ryggen gjorde att somrarna 21 och 22 inte var aktuella för nån segelsemester. Men i år skulle det ske. Jag hade skaffat lite prylar som saknades och tagit semester under hela juni och början av juli (jag är alltså halvvägs genom min semester i skrivande stund). Tidig semester av många skäl. Dels för att rent statistiskt slippa den värsta värmen och de värsta regnen och åskvädren, dels för att slippa trängas med så många andra i gästhamnar så det går att ligga långsides i de flesta fall, dels för att få lägre hamnavgifter eftersom det är försäsong, dels för att inte krocka med övriga bröders semestrar så alla får god chans att utnyttja båten. Måndag 12 juni var förberedelserna klara, båten lastad, tankarna fyllda och jag lämnade hemmahamnen Hunnebo tidig eftermiddag. Väderprognosen var både positiv och negativ. Positiv på så vis att det inte var regn, hård vind eller oväder på andra sätt så långt den sträckte sig. Negativ på så vis att vindarna skulle vara ganska svaga, hettan tryckande och solen obarmhärtigt stark. Mitt idealväder är 4-5 m/s frånlandsvind, ett tunt molntäcke och ca 18-19 grader. Nu var det i stället 2-4 m/s nordvästlig vind, molnfri himmel och 22-26 grader. Jag gled norrut tätt utomskärs i den svaga vinden, och snittade nog bara runt tre knop under hela dagen. Solen brände, och jag blev snabbt överhettad. Med så svag vind blir det ingen svalkande fläkt i sittbrunnen, och nån skugga fanns inte mer än korta stunder när solen gömde sig bakom ett segel. Mitt tänkta mål för dagen var, optimistiskt nog, Sydkoster. Det fick jag snart slå ur hågen, för när kvällen nalkades hade jag bara kommit strax norr om Fjällbacka. Min reviderade plan blev att försöka få tag i en ledig boj i Musösältan, och om ingen ledig fanns, gå in till gästhamnen i Fjällbacka. Jag tog ner seglen öst om Musön och smög mig försiktigt in mot lagunen från nordöst. Jag såg till min lättnad att en av de fyra SXK-bojarna var ledig, så jag fortsatte in. Eftersom sjökortet bara visade mörkblått i inloppet siktade jag mot en imaginär linje mellan de två djupaste inbuktningarna som sjökortet visade, och drog ner farten till lägsta möjliga, med växeln i och motorn på tomgångsvarvtal, ca två knop. Jag har ett avancerat ekolod på båten, och kunde tydligt se botten och de undervattensväxter som sträckte sig upp som tentakler mot ytan. Djupet minskade gradvis, och när det var 2.0 m började jag bli lite nervös. Men det var det minsta djupet jag såg, och sen ökade det igen. Väl inne och med en bekväm mängd vatten under kölen igen plockade jag fram båtshaken med Handydock-kroken på, köpt på vårens båtmässa mycket med tanke på att enkelt kroka i bojar. Båten gled stilla fram mellan de tre andra båtarna och jag styrde upp mot vinden och bojen, växeln i friläge och kroken redo. Bojen gled upp på styrbordssidan och med ett lätt "klick" var kroken fast samtidigt som båten stannade upp. Då gick jag fram till fören med linan, fäste och hämtade sen en grov förtöjningslina som jag drog från ena knapen till andra i fören, genom öglan på bojen. Jag lät kroken sitta kvar som livrem till förtöjningslinans hängslen. Bojen i Musösältan Det var i stort sett helt vindstilla, och den skyddade lagunen innebar en spegelblank vattenyta. Det skulle bli en lugn natt. Lagade lite mat på gasolköket och åt i sällskap av lite Youtube på surfplattan. Kom i säng tidigt och sov nästan hela natten utan avbrott. Vid ett par tillfällen skrapade det till, av vad jag tror var bojöglan som gled mot peket fram. Morgonen var lika stilla som kvällen, och efter en snabb frukost plockade jag loss förtöjningslinan, drog bak linan till kroken och kopplade loss den med båtshaken från sittbrunnen. Väldigt, väldigt bra produkt för ensamseglare som mig, och säkert många andra. I synnerhet som mina ryggbesvär innebär att jag skulle ha svårt att böja mig ner för att trä en lina genom bojöglan. I vädret som var var Musösältan i boj en fantastisk nattplats! Kort stopp i Fjällbacka Jag var tvungen att fixa en grej som hade glömts, och åkte in till Fjällbacka där jag låg några timmar längst ut på den långa ytterbryggan medan jag knatade upp till butiken. Sen bar det av norrut igen, för segel, i lite mer vind än under gårdagen. Vinden var mer västlig, vilket innebar att jag kunde segla mer eller mindre halvvind upp längs kusten. Så länge låg jag med vinden in från samma håll att när jag efter flera timmar till slut behövde slå, så upptäckte jag att jag hade glömt lossa den lilla linan jag brukar sätta för att förhindra att skotvagnen till den självslående focken ska glida av vind och vågor. Seglet satt fast på fel sida efter slaget. Nå, enkelt att bara kroka av linan och fortsätta, men det säger en del om hur smidig vinden var under dagen. Väcker fyr Halvvägs upp passerade jag fyren Väcker, och det oskyddade område som norskarna kallar "Gule Humpen". Likt Islandsberg notoriskt för skumpiga förhållanden när vinden är västlig, men denna dag var det så lugnt att våghöjden räknades i centimeter, inte decimeter eller meter. Därefter valde jag bort att passera genom Havstenssund och gick utomskärs i stället, ut över den djupa rännan mellan Kosteröarna och fastlandet. Hettan var fruktansvärd, och mina underben var stekta i solen. Jag hade planerat att sy vita, tunna underbyxor, som långkalsonger ungefär, inför denna tur, men glömde bort det. Till slut blev jag desperat och fick skära hål i botten av två flergångspåsar från ICA, som jag sen fäste med flagglina upp genom byxbenen och förankrade i shortsens hällor. Äntligen lite lindring! De improviserade solskydden för benen Vinden var god och stadig, så det flöt på bra norrut. Flera trålare färdades i samma riktning, och jag insåg snart att jag inte hade känt till att trålarna rör sig så oerhört långsamt. Den första gick med bara drygt en knop! Jag trodde först att den låg stilla, trots att min fart inte var mer än lite över fyra knop. AIS:en visade dock att den rörde sig. Det råkade falla sig så att jag färdades över trålen när jag kom ikapp, och jag såg att den var ungefär halvvägs mellan botten och ytan, på kanske 80-100 m djup. Ekot var väldigt kraftigt. Eftersom jag tror att bottentrålning inte är tillåten i de vattnen, antar jag att det var det normala tråldjupet. Eller så var det de två trålborden jag såg som ekon, för det var två nära varandra. Rejäla djup i rännan, här ca 215 m Sydkoster i sikte I höjd med Ramsö ringde jag hamnkontoret på Sydkoster för att höra mig för om bra platser för ensamseglare. Fick prata med en mycket hjälpsam kvinna som gav mig bra råd och tips och svarade på mina frågor. Fin service! Med kvällen i antågande tog jag ner seglen strax utanför gästhamnen Korshamn-Ekenäs, förberedde fendrar och linor, samt den finfina Handydock-kroken. Jag hade först tänkt lägga mig långsides på den nordligaste bryggan, men väl i hamnen såg jag att den var helt oskyddad från vågor utifrån, så jag fortsatte in till en plats längst ut på en av bryggorna, där platserna hade bommar. Väldigt smidigt att bara glida in mellan bommarna, kroka fast och sen i lugn och ro få de tre andra förtöjningslinorna på plats. Eller ja, riktigt så enkelt var det inte. Här hade man inte tänkt hela vägen. Bommarna var, som så ofta, utrustade med öglor i skärningspunkten i Y:et, en meter eller så ut från bryggan. Omöjliga för mig att nå. Det tog nog 20 minuter för mig att få de två förliga linorna genom öglorna, med mycket trixande med båtshake och dussintals misslyckade försök. Och många svavelosande eder. Hur svårt kan det vara att sätta några öglor eller ringar på själva bryggan, liksom? Förtöjd och nöjd i gästhamnen på Sydkoster Med alla linor på plats kunde jag slappna av och gå på en liten upptäcksfärd runt det lilla området. Jag fick snabbt syn på ett väldigt framträdande exempel på den generella geologin på Koster, nämligen 1.6 miljarder år gammal gnejs genomsprängd med gångar av 1.4 miljarder år gammal diabas. Precis vid gästhamnens norra ände fanns en skarp kontakt mellan de två bergarterna. Här finns ingen bohusgranit! Kontakt mellan gnejs till vänster och diabasgång till höger Vacker växt - jag vet inte vad det är för art Restaurangen uppe i backen, ett bokstavligt stenkast från gästhamnen, spelade oupphörligt dunka-dunka på hög volym. Först när jag såg att de stängde kl 22 blev jag lugn. Hade det varit långt in på natten hade jag inte kunnat sova. Musiken startade samma minut som de öppnade igen nästa dag. Outhärdligt! Det blev en lugn och stilla natt i hamnen, om än bitvis skvalpig när fritidsbåtar och gigantiska färjor rände förbi några meter bort, men det förekom inte under natten, förstås. Toaletterna och duscharna var fräscha. I det stora hela en positiv gästhamnsupplevelse. Jag lämnade hamnen och styrde nordöstligt. Under min planering inför turen hade jag lite löst haft med Halden som en destination och natthamn efter Sydkoster. Med den nu väldigt svaga vinden och vindriktningen, hade det varit nästan tvunget att gå för motor en bra bit av sträckan dit, och hela vägen ut igen, så jag hoppade över det. Jag insåg också snart att ett stort, blått område närmade sig på plottern, och förstod att jag felaktigt hade trott att det var norska sjökort med. Så var det inte, utan det var bara tomt och blått. Senaste gången jag var utomlands innan var i juli 2013, när jag var i Danmark för ett cykelmästerskap, så Halden var med i planen för att komma utomlands igen innan det gått tio år. Skjaerhalden hade varit ett alternativ om de inte hade haft högsäsongstaxa redan från 1 juni, med över 400 kr per natt. Men allt föll i och med att jag saknade sjökort över norska vatten. Eller ja, jag hade förstås i Skippo-appen, men jag orkade inte sitta med mobilen och navigera, särskilt inte som det bitvis var trångt, och sen har norska sjökort dumma djupgränser som passar dåligt för fritidsbåtar. Nä, jag nöjde mig med att segla in på norskt vatten med några hundratal meter så jag i alla fall rent tekniskt varit i Norge och utomlands, sen vände jag åt sydöst och lämnade Norge efter tiotalet minuter. På norskt vatten - det är blått Härnäst styrde jag in mellan Långöarna och fastlandet, dels för att jag tänkte proviantera i Strömstad (jag tyckte inte vattnet ombord var gott och hade slut på dricka på flaska och hade redan vätskebrist av värmen), dels för att jag ville kunna skicka en bild med båten på sjökortet och skriva att jag seglar mellan Capri och Alaska! Vidare in mot Strömstad, som jag nog inte varit i på 11-12 år när jag var där i jobbet en kort sväng, och ner med seglen. Det fanns två områden att välja mellan i gästhamnen. Dels tajta bryggor med fören mot bryggan inne i grytan, dels långa flytbryggor med långsides förtöjning i hamnens ytterkant. Jag valde det senare och gled in intill en av flytbryggorna, krokade i den smidiga kroken igen och kunde kliva i land med riktiga förtöjningslinor utan drama. Pluggade i landströmskontakten i stolpen intill och passade på att vrida upp kylen för att ackumulera lite kyla när det nu inte var en futtig solpanel som skulle stå emot som under dagarna. Jag satte också diverse elektronik på laddning. Ganska snart insåg jag att jag hade hamnat i stans främsta badområde. Det var dussintals tonåringar och enstaka barn och vuxna som fyllde bryggorna, skrattade och plaskade runt. Trevligt, i alla fall dagtid. Jag hoppades att de inte var nattbadare. Som tur var inte. I efterhand hade jag nog valt den inre delen av gästhamnen, för denna yttre del hade inget skydd mot vågor från alla båtar och färjor som rörde sig runt hamnen och den vik som Strömstad ligger i botten av. Bitvis var det så skumpigt att jag var rädd att knaparna skulle slitas av. Fören rörde sig tveklöst mer än en meter upp och ner, och det lät inte trevligt när det knakade och slog i hela båten. Inledningsvis hade jag tänkt att snabbt proviantera och sen fortsätta söderut till nån mindre gästhamn eller en boj, men jag var ganska trött av värmen och vätskebristen och den svaga vinden hade ändå inneburit en kort sträcka till, knappt värd det. Jag stannade kvar i hamnen och betalade avgiften (ingen dagavgift så dittills hade jag inte betalat nåt). In genom stan till den stora butiken i centrum. Gött med lite kall dryck och lite färskt bröd. Stilla kväll i Strömstads hamn När solen började gå ner avtog snabbt aktiviteten bland badarna, och det blev stilla. Jag kollade Smartshunten för att se hur laddningen gick och upptäckte att batteriet var rejält urladdat! Snabbt ut på bryggan för att kolla om kontakten inte satt i ordentligt, jo det gjorde den. Bytte till ett annat uttag, men fortfarande stendött. Först då fick jag syn på den påklistrade lappen på andra sidan stolpen där det stod att den var ur funktion. Det kunde ju ha suttit även på andra sidan, så man såg det på väg in. Hade inte lagt mig där annars. Turligt nog bestämde sig båten framför mig precis då för att åka och flytta till bryggan intill, av oklara skäl, så jag kunde dra fram båten, med en norsk båtgrannes hjälp, till nästa plats där det fanns el. Kvällen räddad! Låg då precis akter om en finsk båt. Jag har aldrig tidigare under alla mina år med båt i Bohuslän sett en finskflaggad båt! Jagad av ett ilsket åskmoln! Under natten vaknade jag av att det regnade! Snabbt ur sängen för att stänga luckan på fördäcket, för där regnade det rakt in. Somnade snart igen, men regnet hängde i luften på morgonen. Jag kollade SMHI:s väderradar och såg ett ilsket regnmoln på rak kurs mot Strömstad från inlandet. Snabbt på med kläder, lossade förtöjningarna och med ännu en norsk båtgrannes hjälp fick jag båten vinklad ut så jag kunde komma ut från bryggan. Full fart för motor ut ur Strömstadsbukten, jagad av ett mörkt moln med regndraperier hängande under. Och då börjar åskan. Sista stället jag vill vara när det åskar är en segelbåt på havet. Jag drog upp gasen lite till och snek mig runt land åt sydväst och sen söder. Blixtarna verkade hålla sig till norra delen av molnet, men man brukar räkna 80 km som riskområde från en aktiv åskcell, så säker var jag inte. Men, när molnet lämnade land verkade det tappa orken och nåt mer tordön hördes inte. Lite regn fick jag dock stå ut med, men det var över på några minuter. Efter det klarnade det upp snabbt och vädret återgick till det heta, soliga som föregående dagar. Klart och fint igen Med åska och regn förbi satte jag segel och fick bra fart i vinden som nog var resterna av fallvindar från åskmolnet. Kort därefter blev det svag vind igen och båten gled långsamt över böljorna blå. Jag följde ungefär samma rutt som på vägen upp, längs Kosterrännan och sen in mellan skären i höjd med Havstenssund. Här hände inte särskilt mycket, utan det mest flöt på. En liten ö med enormt många fåglar på passerades. Enligt prognosen skulle vinden öka en hel del under senare delen av eftermiddagen, och mycket riktigt. Särskilt kraftig hann den inte bli, men det märks ju när det är 6-7 m/s i stället för 2-4 som tidigare. Vindriktningen var dock ett problem, för samtidigt med vindökningen vred sig vinden så den kom från sydväst eller sydsydväst, som råkade vara rakt i färdriktningen från i höjd med Fjällbacka. Vid den här tidpunkten hade jag seglat i närmare sex timmar, och orkade inte kryssa med korta slag i det smala gattet mellan öarna mellan Fjällbacka och Hamburgsund, så i lä söder om Hjärterön rullade jag in focken, och tog ner storseglet. Sen vidare hemåt för motor i bekväm ekonomifart kring 4.5 knop. Fågeltät ö Eftersom jag ändå gick för motor valde jag att åka genom Hamburgsund. Alltid lika fint och trevligt. Fortsatte sen inomskärs genom Hornörännan och vidare söderut. Runt kl 17 på torsdagen gled båten in mellan bommarna i hemmahamnen igen. Ungefär 90 nm totalt, varav ca 20 för motor. När jag vägde mig visade vågen mer än tre kg mindre än på måndag morgon. Det var så stort vätskeunderskott jag hade, trots att jag försökt dricka mycket. Jag tål verkligen inte värme! Det blev en riktigt fin tur, och jag är väldigt glad att det blev detta lilla ändå, nu när ryggen är som den är. Synd bara på värmen, annars hade jag varit ute till lördagen, alltså två dagar till. Men, efter midsommarhelgen har jag två veckor kvar av semestern, så det kanske blir en vända till, då söderut i stället. Om väder och kropp är ok!

Nu börjar väl alla bli gamla och trötta på det här forumet? Kanske har fel i mitt antagande, men då får ni väl plåga mej med några meddelanden som motsäger mitt antagande. DunderPiraten antar jag är några årtionden yngre en jag är och funderar på ett projekt med en stor triss. Det enda vi kan bidra med är. 1: detta påverkar båtens stabilitet, för båten är konstruerad för en köl. Båten är inte CE-märk eftersom den lagen kom till 1998 om att alla båtar ska vara CE-märkta, då är det helt enkelt inte tillåtet utan att båten måste genomgå en ny process för CE-märkning för att bli godkänd. Stortrissen är troligtvis tillverkad efter nordisk båtstandard, som konstruktören tillämpat för att räknat ut stabiliteten. 2: Varför inte istället "komma över" en styrpulpet a la liten 4m sportbåt från sent 60-/tidigt 70-tal ? 3: Jag håller med övriga svar, och jag tycker det verkar som ett väldigt omständigt sätt att skaffa sig en båt som troligtvis blir ganska oduglig. 4: då har du skaffat dig ett problem - hur bli av med vraket? Jag kanske växte upp i en annan värld. I min barndom/ungdom stoppa vuxna inga projekt om dom inte uppenbart var livsfarliga. Dom projekten genomfördes oftast i alla fall, men i smyg utan dom vuxnas vetskap. Vuxna deltog ofta i diverse projekt och deltog dom inte så heja dom på i alla fall. Barn och ungdomar hitta på och experimentera med det mesta. Så mitt råd till DunderPiraten trotts min ålder är. Kör på för fulla muggar men försök att ha lite säkerhetstänk i dina projekt. (Kan bara vara hälsosamt att slita sig från alla elektroniska leksaker en stund och möta verkliga livet): Jag köpte min första egna båt innan jag fyllde 14 år (OK jolle) med den lärde jag mej segla, bygga motorfäste, sittbrunnskapell måla, lacka och ta hand om båten på egen hand med hjälp av vuxna. Efter den båten har det experimenterats friskt med alle handa flyte tyg både på gott och ont, och det är inget jag ångrat ännu iaf.

Inspirerad av en annan tråd som handlar om kroppskada, första hjälpen och sådant kom jag att tänka på följande berättelse. Det kan ha varit sommaren 2009. Vi hade några gånger under båtsemestern i Bohuslän träffat på gamla vänner som två år tidigare köpt en Albin 25 som fösta båt och nu vågade dom sig norr om Sotekanalen. Sotekanalen räknar många som en "vattendelare" man delar in landskapet i två delar, norr och söder om Sotekanalen, iallfall vi som har hemmahamnar i Göteborg och kringliggande kommuner. Nåväl, vi hade träffats på Tjörnekalv och sedan på en musikfestival i Uddevalla. Därefter beslutade vi oss för att ta olika vägar, och olika marschtakt norröver. Så veckan därpå strålade vi samman på Ramsö, en eller två nätter för att sedan gå den korta vägen till Brevik på Syd-Koster tillsammans. Där tillbringade vi tre nätter. Vi tog en långpromenad, utan hund, den schäfer vi under en längre tid hade hand om hade avlidit under försommaren, så det kändes konstigt att ta långpromenad utan hund. Men vi hade köpte havskräfta av en fiskare, hade kräftskiva på kvällen, och en ganska lång sovmorgon dagen därpå.... Jag hade i kompisens sjökort markerat olika trevliga naturhamnar, däribland Sollustholmen undanför Grebbestad. dagarna gick vi gick söderut var för sig och besökte olika platser. En dag hade vi funnit en för oss ny naturhamn sydväst om Hamburgsund, där vi lagt till för att sedan ta en promenad upp på den öns relativt höga berg, för att där med kikare kunna spana ut över den rätt så omfattande fjällbackaskärgården. Väl däruppe ringer kompisen mig. Samtalet lät ungefär så här: -Kan du hjälpa mig att ta hand om båten, den ligger vid soluchsssstholmen. -vad är det du säger?? är du nykter, du låter så släpig på rösten... -Jag har fått morfin eller nått... jag är på kirurgen eller nått på Uddevalla sjukhus, tror jag... har brutit armen, det schkall reponeras eller nått. Men jag mår jättebra... Samtalet utvecklade sig litet bättre, kompisen hade hoppat i land på Sollustholmen, frun satt vid ratten, som dom brukade göra. Men i fallet hade han fallit olyckligt och brutit både radius och ulna i underarmen, samt skadat båt(!)benet i handen. Han själv hade ringt 112 (med den oskadade handen) och hade till larmoperatören sagt att han fallit på berget och att han trodde att han brutit båda benen, underförstått i underarmen, men det hade nog inte larmoperatören och medlyssnande sjuksköterska uppfattat, eller så blev det fel då dom i sin tur pratade med sjöräddningen. SAR "Sparbanken Tanum" (som då fanns på fjällbackastationen), med besättning som var förstärkt med ambulanspersonal kom inom tio minuter till Sollustholmen, och det berodde på att dom hämtat en annan patient även denne med icke akuta skador på en annan ö i närheten. På fördäck stod man nu beredd med en bår. -Var är den skadade? Det var en del människor i land, alla stod upp, även kompisen med sin skadade arm, nu i en mitella. Man hade väl förväntat sig en person liggandes på berget med båda benen i någon obskyr felställning. -Vi blev utlarmade hit till någon som brutit båda benen.... Jag vet inte hur sjöräddare och ambulanspersonal reagerade, men dom behövde ju iallafall inte bära denna patienten ombord, han gick själv. Min kompis och hans fru togs ombord på sjöräddningsbåten, och dom togs in till inre hamnen i Fjällbacka, där man nu förmodade att det skall finnas två ambulanser, men beroende på andra larm stod bara den tomma ambulansen där, vars besättning fanns med på "Sparbanken" (som man brukade förenkla namnet med). Varvid de båda patienterna lastades och avtranspoterades mot Uddevalla, några anhöriga fick ju då inte plats i ambulansen, SSRS ordnade med skjuts in till Tanumshede där de skadades anhöriga fick byta till tåg eller buss. Åter till telefonsamtalet. -Ja kan du bogsera min båt från... vad var det nu holmen hette? till nån annan hamn...? -Klart jag fixar det. Åter till vår båt, gör den iordning för avfärd, då ringer kompisens fru. -Jo SSRS skall se om dom kanske kan bogsera våran båt in till Fjällbacka, om du kan ta hand om båten där, låsa den och se till att den blir ordentligt förtöjd, ev. betala hamnavgifter för någon vecka eller så. -Inga problem... Därefter ringde skepparen på "Sparbanken"... -Var det din kompis som hade skadat sig, vi fixar hans båt, vi lägger den i Fjällbacka. Men vi avgick från naturhamnen, tog oss in mellan alla öarna till Fjällbacka. På redden utanför Fjällbacka ser vi nu en av SSRS mindre båtar med en snipa och en Albin 25 på släp, en något vinglig bogsering. Man kopplade sedan de båda båtarna långsides till den bogserande, på vanligt SSRS-manér. Men vi följde efter in till SSRS-stationen där vi blev invinkade till bryggan. En anställd sjöräddare (som då inte var mattläggare eller frisör) ordnade med två båtplatser i den delen av hamnen där det är privata platser, hjälpte till att lägga till båda båtarna, pratade med hamnkaptenen, som godkände det hela och det där med hamnavgift var inte att tänka på. Vi hjälpte sedan sjöräddarna att köra över snipan till andra sidan hamnen också, och förtöja den på sin hemmahamnsplats, fattas bara annat när dom var så hjälpsamma. SSRS räddar en skadad person på en holme i Bohuslän, ja egentligen två skadade personer, två flugor i samma smäll. Man åker senare tillbaka och tar hand om deras båtar, en sjöräddare skjutsar anhöriga i bil till närmaste järnvägsstation. man ordnar med båtplats åt de omhändertagna båtarna, samt åt min båt. Inte nog med det, dom bjuder på kaffe och marängberg från det närbelägna och världsberömda konditoriet också. En av sjöräddarna hade fått det sista som var kvar vid stängningsdags. Senare samma sommar träffar vi på samma kompis med samma fru i samma Albin 25, kompisen har nu vänsterarmen i gips. Möjligen skedde detta möte på Rörö eller Hyppeln. (Frun och dennas dotter hade dagarna efter incidenten varit uppe i Fjällbacka, tackat SSRS för hjälpen och under ytterligare några dagar tagit hem båten till dess hemmahamn.) Och då på Rörö, eller om det varpå Hyppeln berättades hela ovanstående historia. Det visade sig också att kompisen och den andra skadade mannen hade bytt telefonnummer och senare skulle träffas, samt att deras fruar hade varit skolkamrater... small world. Men jag minns nu inte hur eller var den andre mannen hade skadats. Kompisen hade minst sex månaders konvalescens, och det krävdes en del sjukgymnastik, efter ett år hade 100 % rörlighet och funktion i armen, men det var ändå svårt att dra upp ankaret. Nu har paret en Nimbus med ankarspel... och infällbar stege under peket i fören. Ta det försiktigt när du hoppar iland i naturhamn, kroppen har många ben som man kan bryta. Och det kan bara onödigt att få en räkning, en "fraktura" från någon kirurgisk klinik....

Så här såg det ut vid den svarta lådan. Det syns inte, men ringen på kontakten fastnar inte, den går bara runt. Här var alltså felet, att jag som brukar tipsa andra som plötsligt har 0 oljetryck eller ilskna röda lampor och tjutande summer i panelen, inte kom att tänka på den där kontakten. Det kan ju vara den runda multikontakten som inte sitter fast ordentligt. Förra våren bytte jag reglagkabel, och då har jag antagligen flyttat på plusterminalen, man ser på bilden att den sitter på sniskan, och då liksom tryckte den upp kontakten. Nu sitter den rakt. Det kom även en ny generator på posten idag, jag valde en standard på 70A det räcker till startbatteriet, solen sköter ju annars om dom andra batterierna. Men nu startar motorn, går bra har oljetryck, vilket den haft hela tiden, jag ser inga läckor av glykolblandning eller olja, å anda sidan har motorn bara puttrat litet på tomgång utan belastning. TACK TILL ALLA SOM HAR GIVIT MIG GODA RÅD!

Slangar med spiralrorm "öppnar sig" när man vrider åt det ena hållet och klämmer åt hårdare när man vrider åt andra hållet. När du vrider som jag ritat så "öppnar sig" slangen, diametern ökar något. Du får aldrig av slangen om du vrider åt andra hållet, då kläms den fast hårdare.

Nu fattar jag, han skulle ha skapat tråden i motorbåtsnack istället - då skulle förslaget ha bejublats. Av med mast och köl och omodernt elände! Men nu är tråden i kategori segelbåtsnack och man ska ju inte svära i kyrkan. Så det blir långa haranger om stabilitetsproblem och CE märkning istället.

Var ett tag sedan jag uppdaterade restaureringen. Är nu klar med båten utvändigt. Rutor och beslag på plats. Även fått på motor med gasreglage. Kvar att göra är att behandla golvet och göra klart förvaringslådorna bak och samt stolarna. Har varitut i skärgården några gånger i sommar. Båten går som finast mellan 5-6 knop. Med mycket vikt framtill kan man köra 10-11 knop.

Sista uppdateringen! Var sjukt mycket snäckor på ALLT. Kände på turbos, inga problem där. Nu är hon ren efter lyft, gick som ett skott efteråt. Köpt och är i hemmahamn, hel nöjd!

Exakt så - och här delar du och jag åsikt. Däremot blir det lite knas när du jämför en 15 år gammal Najad med din (eller min) 40 år gamla båt som ju snarare är att jämställa med rätt gamla begagnade Biltema-cyklar, medan Najaden är en begagnad kvalitets-cykel. Javisst, båda tar dig till stranden för en glass och kanske kan man säga att de därmed gör sitt jobb och vara nöjd med det, men visst är det skillnader. Och både din och min båt tar oss ut i våra skärgårdar och ger oss fina seglingsupplevelser de dagar vi är ute. Men. Skall man t ex segla jorden runt hade jag hellre satt min i Najaden än din eller min båt av rätt många skäl. Om det gör att jag är dum i huvudet i dina ögon... tja, då får det nog vara så.

Peter_K har långtråkigt nu när Mellgard fixat sin båtbotten tror jag.

Hej igen, Nu äntligen är det löst: efter rengjorda förgasare (runda två), El , värme, vatten -felsökning, Bensinförsörjning, bensinpump, filter helt byt till tank och ny soppa. Och många delar testade och utbyta. Jag hade blåst alla ledningar på förgasarna MEN inte den stora som sammankopplar ventilations slangarna ut inunder motor. Där var det ”nästa” hel stop, vilket skapade vakuum, framför allt vid kraftigare pådrag och skapade då denna ryckiga strypning precis innan planning. Ett annat tips som här inte var långt från att bli en annan/ny felkälla (som även firman som gjorde första förgasartvätten missat) är dom små bensin filtren som (kan) sitta direkt på förgasaren. Här satt dom fast i slangarna. Och två av dom var välfyllda med bråte. Vill passa på att tacka för all hjälp här, och hoppas att min felsökning kan hjälpa någon annan med liknande diagnos. Nu blir det åka av!!!

Du har ju fått fem justitieråd att utreda frågan om din eländiga bottenfärg, är detta inte rättsprövning nog? Det är för övrigt väldigt roligt att justitieråden kommer fram till exakt samma slutsatser som många här i tråden, dvs. Transportstyrelsen har rätt att utfärda föreläggandet du själv valde att beställa Regeringen var och är rätt instans att överklaga till för den typen av förelägganden Du har inte kunnat visa att många lager av vanlig bottenfärg har samma funktion som en för ändamålet avsedd spärrfärg Dvs det har inte förekommit några konspirationer mot dig, det har hela tiden varit tämligen uppenbart att du byggt hela processandet på att ifrågasätta saker som är såpass rättsligt självklara att även lekmän kan se att du har mycket små utsikter att komma någonvart. Du kanske borde pratat med en advokat innan du började skicka mail åt alla möjliga håll? Hoppas verkligen att du inte har det dåliga omdömet att fortsätta på spåret att försöka erbjuda rättshjälp åt andra båtägare, de stackarna har nog tillräckligt med problem redan...

En sista uppdatering. Mycket riktigt var elpatronen boven bakom att jfb löst ut. Jag gissar att de skakningar som blev när jag körde båten till sjösättning fick vatten att tränga in till strömförande delar i vvb och det var därför jfb inte löste hemma. Jag var i kontakt med Thermoprodukter och fick riktigt bra hjälp med att fixa vvb. Deras gissning var att det blivit en luftficka i beredaren som gjorde att elpatronen överhettat. När jag monterade tillbaka vvb i båten fick jag för mig att kolla vart slangarna gick. Efter lite koll inser jag att kallvatten in och varmvatten ut bytt plats. Inte medvetet av mig då jag kopplat allt exakt som det satt när båten inhandlades förra året utan av nån tidigare ägare. Det förklarar allt. Både varför elpatronen var trasig när jag köpte båten och varför den nya gick sönder. Enl Thermoprodukter klarar vvb att torrköras då överhettningsskyddet löser ut. I detta fallet har ju hälften av vvb varit vattenfylld vilket kylt givaren samtidigt som övre delen överhettat och skyddet löste inte ut. Nu är allt monterat och funkar som det ska. Jfb löser inte ut på bryggan längre. Resistansmätningen innan montering visade noll kontakt mellan jord och nolla/fas. Jag har även lärt mig att jag tyvärr inte kan lita på att det som är installerat i båten har gjorts på rätt sätt. Jag får vara mer noggrann nästa gång. Tack alla som hjälpt mig med tips och råd. Har definitivt lärt mig en del under allt detta. 😊

Jag bytte fr Flipper 850 fr 82 med Duo-prop drev till Saga 310 m rak axel. Vill aldrig mer ha drev-båt. Gick ned fr 21 till 15 knop i marchfart men slipper drevets alla nackdelar. Skötte det "by the book" men det kostade oss mer än 5000 kr/ år i underhåll och service. Då lämnade jag in det två ggr för provtryckning och lite större service. Vi tog loss det vart annat år för byte av bälgar men jag ledsnade på böket. I låga farter slingar sig Flippern i sicksack...Sagan med stor skädda glider rakt fram. Dubbelt så tung båt men så mycket trevligare att köra i hamn. Olika båtar uppför sig på olika sätt och den egna smaken avgör ju givetvis. Lycka till med ditt val oavsett. // Mats W

Jag har - liksom säkert flera av er andra - bombarderats av mailutskick från bl.a. Hjertmans om "Mässkampanj", 20% rabatt och fri frakt o.s.v. Nu har jag anmält Hjertmans till Konsumentverket. Dels kan man ju diskutera om det är ok att köra med två ordinarie priser, varav det som lagen kräver (lägsta under 30 dagar före kampanjen) bara syns i liten text längst ner och först när man öppnar respektive varas sida. Men sedan är det ju så att man faktiskt inte får kalla det "Kampanj", och i synnerhet inte påstå att priset är nedsatt med 27% som Hjertmans gör i mitt bifogade exempel. För det är ju ordinariepriset enligt nya lagens definition som gäller även vid sådana påståenden, det är inte bara någon siffra man måste ta med men kan sedan fortsätta räkna på prisnedsättningen mot sitt fiktiva påhittepris. Faktum är att alla av de 10-15 varorna jag kollade under "Kampanj" inte hade någon prisnedsättning alls ! https://www.hjertmans.se/produkter/kampanjer

Som säljare tycker jag nog att man utan skam förbehåller sig rätten att välja vem man vill visa båten och även vem man vill sälja till. Det kan vara en känsla i redan den inledande kommunikationen som gör att man får en dålig känsla om en tänkbar spekulant, känslan av annalkande problem/trassel/diskussioner/besvär. Alla som t.ex. sålt en bil till ett visst klientel som sysslar med privata bilaffärer och som har en annan affärskultur än "traditionell svensk" förstår vad jag menar. En del människor är bara jävligt jobbiga att ha att göra med och får man den känslan så vill man ju undvika det. Samma gäller säljare när man själv är köpare, ibland är det inte värt det och man väljer kontaktar annan säljare. Samma kan vara att man kanske tycker det blir för mycket styr med utländsk köpare, med betalning, språk etc Att man inte känner sig bekväm och bara av det skälet väljer bort utländska spekulanter. Om tysken i detta tillfälle vill komma och titta verkar det ju i alla fall seriöst, likaså det faktum att han gått med i maringuiden låter ju lite mer engagerat än man förknippar med en bedragare på en 38.000:- kr båt.

Min erfarenhet är att man kan dra det för hårt även utan verktyg. Prova hur löst det går att dra utan att det läcker. Jag tror ni blir förvånade.

Börja med att titta på en karta, och då ser du att det är tämligen öppet hav även till Kanarieöarna, dvs ett vatten er båt ju inte är godkänd för. Förstår inte riktigt - eftersom ni har denna båten redan vet ni väl ungefär hur långt bensinen räcker o.s.v. genom det ni redan använt den ? Då är det ju bara att titta på kartan, kolla avståndet och inse att bränslet (med en originaltank) inte ens kommer räcka för kortaste överfarten från Marocko ut till Kanarieöarna - om ni nu lyckats ta er ända dit ner. Inte ens om vädret är snällt. Och om det inte är det kommer ni inte komma fram alls i den båten. Inte till Kanarieöarna i alla fall . Vet faktiskt inte om din fråga är seriös eller om du ens äger en 2455 i verkligheten. För då borde man redan veta hur snabbt bensinen försvinner ur tanken när man kör (5,7l V8) och hur ofta man behöver tanka, och därmed förstå orimligheten i att kunna åka så långt på öppet vatten utan närhet till civilisationen....

jag sålde motorseglaren och köpte mig en gullringen cabin istället så kölen sitter kvar och jag har en bättre båt

Gjorde en lyft idag med bottenspolning och hoppades få 4 knop extra på topp men trodde kanske inte riktigt på det. Efter att ha spolat rent allt och speciellt propellern var det dag för provkörning hemåt..... + 6 knop 14,5 knop på topp i 3700 varv 😆 Tack alla för tipsen, ovärderligt.

Hej! Tänkte berätta om ett "litet" projekt med en AQ170. Efter att topplockspackningen blåst på 1:an, och inspektion av kolvar/cylinderlopp så blev det borrning, fix topplock, ny kam och lager. har ju velat haft lite mer kraft, så jag monterade 3 st Fajs 45 dcoe, här är några bilder från resultatet

Ibland finner man tveksamma annonser på Blocket. Men detta måste väl ses som onödigt plågsamt, ättestupan är nog mer smärtfri.

Jag tror att många som har båt i den prisklassen har haft båt ett längre tag och bytt upp sig genom åren, åtminstone är det så i vår båtklubb. Det kanske oftare gäller ännu lite större (och dyrare) båtar. Även om man räknar bort ränta och amortering så är det inte ett jättebilligt nöje att ha båt, om jag skulle göra en motsvarande kalkyl för vad kostnaden för mig att ha båt är per månad så är det rätt många tusenlappar trots att jag har en billigare och kontant betald båt. För mig är det värt pengarna för att båten är mitt stora intresse, när jag äger båten så ligger den redo för mig att använda närhelst jag vill, istället för att hyra en båt och vara tvingad till att ha båtsemester den regnigaste veckan under sommaren. Solsemester är något jag sällan åker på, mycket tack vare att jag istället lägger pengarna på båten. Kort sagt, i min ekonomi är båten prioriterad och för mig är det värt det.

Hej! Så här i slutet av sommaren kan jag berätta att det var omvandlaren som var kass. Jag fick tag på en ny genom Leif och nu går båten fint. Billigt blev det inte och halva sommaren gick tyvärr innan jag fick ordning på den. Men, men. Vi fick några fina turer ändå.

Precis så funkar marknadsekonomi. Säljaren får det som det finns människor som är beredda att betala, och det finns människor som vill betala en bit över miljonen för en sådan båt. Du gillar ju snabba cyklar, vet jag. Är din cykel och utrustning från Biltema? De har jätteprisvärda grejer för den som inte värderar ”premium”.

Den förra tråden försvann. Måste du verkligen starta en ny? Jag utgår från att den förra försvann på goda grunder.

Vad jag önskar dagens skrivbordsdesigners på båtvarven skulle läsa ditt råd ! Måste bara klippa in en bild från Viknesägarnas FB-grupp, där mekare från Oxelösunds Båtvarv reparerar ankarspelet. I vår båt är det liknande "åtkomst", många saker monteras innan skrovdelarna plastas ihop. Jag har tvingats tagit upp 3-4 inspektionsluckor (på en NY båt) för att kunna efterdra slangklämmor som inte suttit fast ordentligt på t ex bordgenomföringar. En var avgasutblåset på värmaren, som jag kunde se men i brist på 2m lång arm inte åtgärda innan ett hål tagits upp på lämpligt ställe. Illa.

Ja! Varje säkring är dimensionerad efter den kabel som den ska skydda. Huvudsäkringen är till för de grova kablarna från batteriet till elcentralen (eller motsvarande). Om det blir kortslutning i en tunn kabel till ett ekolod kommer den tunna kabeln att brinna upp (i värsta fall tillsammans med hela båten) innan den stora säkringen är i närheten av att lösa ut. En bra dimensionerad säkring ska lösa ut vid en lägre ström än kabeln klarar, men tåla en hög nog ström för det som är inkopplat. Så en kabel dimensioneras efter högsta förväntande strömmen (ekolod, plotter, lampa, vad det nu må vara) och sen dimensioneras säkringen efter kabeln (och indirekt strömmen). Ett exempel: Säg att en inkopplad pryl drar 11 A maximalt, t ex när den startar. Då kanske man väljer en kabel som klarar 20 A och sen en säkring som är på 15 A. 15 A är högre än maxströmmen vid normal funktion, men lägre än kabeln.

Lite info om fritidsbåtars historia.

Tänkte visa resultatet, jag blev nöjd i alla fall 🙂

Härligt! Själv ankrar man på land 👌

Jag är aldrig inne på MarinGuden nu för tiden - även om genvägen ligger kvar på "bokmärkesfältet". Av någon anledning råkade jag klicka på länken alldeles nyss och hamnade på denna tråden. Båten på bilden har varit min i 10 år under 1990-talet. Jag låg längs den höga klippväggen i "Sillbysan" Vasholmarna och tog bilden uppifrån klippan. Havsfidran 318 "Dis" köpte jag 1990 av ett äldre par - möjligtvis på "Killingholmen" - och sålde år 2000 till en man från Uppsalatrakten, som hade den på Sunnanö brygga - Öregrund. Han sålde den vidare efter några år - till vem vet jag inte. Byggde dooghauset. Med sitt kapell var det en bra plats att sitta på under långa seglingspass. GPS-sen på ruffluckan. Kaffekoppen på sidan och gärna en knäckebrödssmörgås med norsk kyddost. Manöverpanelen till autopiloten på SB-ruffskott. Med två blå båtkuddar under ändan satt jag bra och hade god sikt runt om. Hade kvar pluggen till dooghauset i väldigt många år, många förhörde sig om den, men ingen var tillräckligt intresserade så att de hämtade den. Hamnade så småningom på soptippen - eller Återvinningsstationen som människor med mer modernt språkbruk säger idag. När jag körde över smögenbron idag - för att spela i Equmeniakyrkans påskdagsGudtjänst - såg jag att Stefans Lord Helsman inte låg kvar på sin plats. Brukar alltid kasta en blick på båten när jag - nästan dagligen - kör över bron. En båt som jag och seglarkompisen Erik seglade hem till Springets småbåtshamn i Kungshamn från Klagshamn för Stefans räkning. Stefan såg till att vi kom från Smögen till Klagshamn. Han såg också till att vi hade rikligt med mat inför seglatsen. Misstänker att hans favoritföda är ägg och bacon - av vilket det fanns i riklig mängd. Stefan följde med på seglatsen mellan Klagshamn och Torekov - där han bjöd på en flottare middag - innan han jagade iväg med bussen för att köra lastbil mellan Oslo och Stavanger. Själv hade jag hundvakten förbi Ven. Under den vakten gjorde vi inte många knop om ens någon. Kryssen upp mot Glommen blev hård. Jag har ju varit i Glommen många gånger men det var många år tidigare. Sista biten in mot hamnen hade vi plattläns och det gick undan - mot ett helt osynligt hamninlopp. Väl i hamn hade vi inte lusta att laga mat, så vi gick upp till pizzerian. Utan att kolla vad som pizzan bestod av beställde jag "Glommen Special". När den kom in på bordet bestod "Glommen Special av bacon och ägg. Sista etappen till Hasselösund fick Stefan fixa själv - en seglats som för Stefans del hade startat i Oxelösund.

Jag har under de senaste veckorna - inför sjösättningar och påmastning - mätt upp en del VHF-antenninstallationer. Påfallande många (helt nya) antenner har visat sig inte alls uppfylla specifikationerna. Vad gäller Glomex RA304, en annars trevlig, robust och ganska kort antenn, perfekt för segelbåtsmasten, har samtliga uppmätta (är nu uppe i tvåsiffrigt antal) visat sig vara värdelösa som antenn - direkt från butiken. Och vi talar verkligen om värdelös, man skulle få bättre mottagning med en skruvmejsel. https://www.hjertmans.se/produkter/elektronik-navigation/vhf/vhf-antenner/glomex-vhf-antenn-ra304-glasf De längre antennerna (kring 1m) är däremot mer sällan alltför radikala fel på, oavsett fabrikat. Detta säkerligen beroende på att de elektriskt är mycket enklare och okritiskt uppbyggda och ofta inte innehåller komponenter för att impedansanpassa - den egentligen för korta - "miniantennen". En del ärenden i frågan pågår så jag tänker inte gå ner mer i detaljer just nu. Men mitt budskap är alltså att har du köpt en ny antenn och monterat, se till att få installationen uppmätt. Känner du ingen som kan göra det så försök i alla fall låna en SWR/ståendevåg-meter. Och mät först alldeles intill antennen, en lång kabels dämpning kan "snygga till" värdena. F.ö. bör man gå över till t ex grov RG213 så snart längden överstiger 6-8m. För i takt med att allt färre kan mäta/kontrollera sin installation, tillverkning flyttats till Kina och slutkontrollen rationaliserats bort samt att båtbutikens personal inte längre har en aning om saker som SWR, kabeldämpningar eller annan teknik, verkar det man får när man handlar ha blivit ett lotteri. För hur stor är risken för tillverkaren/butiken att felen upptäcks ? "Vi har aaaaaldrig haft någon som klagat på den här antennen". Och båtägaren hör ju grannen eller Stockholm Radio (vars antenner/täckning dock ofta är planerad för att nå dem i alla fall, med sämsta nödantenn) och hur kan man som konsument "bevisa" fel på en antenn....fel som inte syns och är i det närmaste "hokus pokus" för den vanlige båtägaren ?' Tror alltså att mörkertalet är väldigt stort. Många vet inte hur dålig antennanläggning (och dålig täckning) de egentligen har. Och att ha köpt nytt är alltså ingen garanti för någonting 🙄

För mig funkar det så att dom småjobb som skjuts till efter sjösättning dom blir inte gjorda då heller. Lättjan tar över.

Det är snart dags för årsförnyelse av båtförsäkringen, så jag passade på att fråga runt lite bland olika bolag. Och inte minst jämföra villkoren, som ibland ändras. Generellt verkar faktiskt premien ha gått ner lite (5-10%). Men lite överraskningar fick jag när jag nagelfar villkoren. Alandia ersätter inte skador vid brand om orsaken är "kortslutning i elsystem". Största sannolika brandorsaken i min dieselbåt är väl just elfel. Och formuleringen gäller alltså inte bara elprylarna/kablarna som brinner upp, brinner båten p.g.a. elfel så får man alltså ingen ersättning för något ! Vidare gäller brandförsäkringen inte ens vid överhettning av motorn. Svenska Sjö - som vi har nu - har en liknande men inte lika drastisk formulering. De ersätter fortfarande båten som sådan vid brand orsakad av elfel, men inte skador på elektronik och kablar. Undrar hur man värderar kablaget och elektroniken i en båt med totalhaveri (båtvärde minus värde för el+kablar=ersättning) ? En riktig luring som vi nog får kolla på. Vidare gäller inte brandförsäkringen vid "explosion" i motorn, men väl vid överhettning. Pantaenius är lite dyrare men har inga sådana grottiga villkor vid brand. De har ju dessutom många andra fördelar som avsaknad av åldersavdrag m.m. Synd att de är dyrare.... Trygg Hansa hade vi på den förra. De ersätter inte heller elektronisk utrustning och kablage om branden beror på kortslutning, men i alla fall resten av båten. Inte heller dessa ersätter vid "explosion i motorn", men begränsningen gäller i alla fall bara skador på motorn. Fast detta är bara det jag får läsa tillsammans med offerten, de "fullständiga villkoren" som är det som gäller får jag mig tillskickat först när jag tecknat försäkringen hos dem. Grisen i säcken ? Eftersom min båt har ett mycket omfattande elsystem och jag dessutom har sett elorsakad brand på nära håll med totalhaveri där försäkringsbolaget vägrade ersättning, så är det en tankeställare att t ex Alandia inte ersätter någonting om branden är orsakad av elfel. Spelar i deras fall och skrivning ingen roll hur installationen är gjord. Nu är detta inte något inlägg där jag frågar efter "bästa försäkringsbolaget", utan helt enkelt en uppmaning till alla att lusläsa sina villkor. Och verkligen lusläsa det finstilta. Villkoren finns dessutom numera sällan att ladda ner på företagens hemsida, och dessvärre kunde jag I mitt fall (Svenska Sjö) inte ens ladda ner dem som inloggad och till MIN försäkring. Nej, man måste skicka ett "meddelande" från "Mina sidor", be om dem snällt och få dem tillsända separat.

Det var ju några år sedan senast, det var ju nån slags pandemi som förhindrade sådana här arrangemang, så jag får väl gå dit och kolla på antikvariatiska böcker, provsmaka korv, se demonstrationer av olika mirakelmedel, få glasögonen preparerade med immskyddsmedel, köpa kaffe och smörgås för en hundring eller mer. Men det är ju svårt att finna korvförsäljarna bakom alla som kränger elektroniska navigationshjälpmedel. Och på bottenplan är det ju omöjligt att navigera, där står det ju en massa båtar uppställda i vägen vart man än går... Men jag har ju några fribiljetter som inte får förfaras.

Men nu är ju vitsen med en anod att den skall offra sig och försvinna, ju. Den offring som inte görs av anoden innebär att det äts (måhända utspritt) på andra ställen.

Gästflagga är en artighetsfras till den nationen man besöker.

Nu kom vi ut för tredje helgen på raken, denna gången till den ”felaktiga” ön i Göteborgs närhet, men än så länge känns allt rätt här. Och det märks att fler och fler får båtarna i havet som ni ser.

Men motivation att fixa båten när det är minusgrader och 30 cm snö bredvid är inte så hög 🥶