Gå till innehåll
tisdag 19 mars 2024

kblomster

Medlemmar
  • Innehålls Antal

    151
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    2

kblomster senast vann den dag 22 December 2023

kblomster hade det mest gillade innehållet!

Anseende bland gemenskapen

79 Expert

Om kblomster

  • Placering
    Örlogskapten

Senaste Profilbesöken

Blocket med senaste besökare är inaktiverat och visas inte för andra besökare.

  1. Förlåt, skulle stå "får inte högtryckstvättas på land". Miljöpolicyn skriver att om man behöver tvätta botten målad med biocidfärg på land så lägger man presenning under båten, tvättar med hink och svamp och samlar upp spillvattnet som sedan lämnas i därför avsett kärl i miljöstugan. Lite omständigt men hanterbart i alla fall, tycker jag. Båtbottentvätt i vattnet tycker jag väl inte behövs om man har biocidfärg.
  2. De juridiska reglerna om målning av biocidfärg är knutna till båtens huvudsakliga förtöjningsplats, dvs om man har vinterplats i Mälaren och sjösätter för att mer eller mindre omedelbart flytta båten till förtöjning i Östersjön så är Östersjöfärg OK juridiskt. Däremot är det ju som sagt många båtklubbar som har hårdare regler än så, av olika anledningar, och ofta är det nog markägaren som ställer krav som beskrivs ovan. Vi har haft vinterplats i Uppsala (men sommarplats i Norrtälje) fram till och med denna säsong och där har båtklubben (ESK) inte lagt sig i bottenfärgsfrågan alls hittills; det är upp till båtägaren att se till att följa reglerna. När det gällde tvätt av båtbotten på land vill jag minnas att kommunen hade något dokument där man ansåg att just när det gällde högtryckstvättning på land så skulle botten få räknas som giftfri efter två säsonger i vattnet förutsatt att ingen ny giftfärg lagts på. Vi har ändå varit rätt restriktiva med bottenfärg och mest bättringsmålat med kraftigt förtunnad Östersjöfärg och det har funkat bra. Nu kommer vi ha både sommar- och vinterplats i Stockholm, i Saltsjön, och där tillåter båtklubben visserligen biocidfärg än så länge men har en skrivning i miljöpolicyn om att biocidfri färg rekommenderas, bland annat på grund av just markföroreningsfrågan där kommunen ligger på rätt mycket. Båt målad med biocidfärg får inte bottentvättas på land eftersom klubben saknar spolplatta.
  3. Blev påmind om den här Jotun-frågan nyligen. Jag har inte orkat jaga efter det finska beslutet om att avslå VC17M, så det mysteriet lämnar jag därhän tills vidare, men jag kikade lite i EU:s databas över biocidprodukter och kan notera att Jotun nu fått sitt norska produktgodkännande erkänt även i Belgien och Danmark. Man kan kika på denna sida om NonStop VK Black till exempel där det finns en massa dokument. Jag kan inte läsa byråkratfranska så de belgiska besluten har jag inte gett mig på, men jag kikade lite på danska Miljøstyrelsens beslut. I korthet så skriver myndigheten att man accepterar det norska godkännandet i stort sett utan invändningar, men att man förser godkännandet med ett nationellt förbehåll om att produkten endast godkännes för professionellt bruk, eftersom säker hantering kräver personlig skyddsutrustning: Det var intressant, jag hade missat att den möjligheten med nationella förbehåll av den här typen fanns. Jag vet inte om det här med att endast proffs får måla giftfärg är ett nytt krav i Danmark eller om det även varit så tidigare, men nån i forumet kanske vet? Det är för mig fortfarande oklart varför Jotun valt att dra tillbaka sin motsvarande ansökan i Sverige innan de ens fick godkänt i Norge.
  4. Visst, men som jag sade på förra sidan så vet man ju inte vad nästa ägare kan tänkas ta sig till med båten. Transportstyrelsen tycker att det inte är en långsiktigt hållbar lösning med spärrfärg, och jag förstår varför de tycker det. Men det är juridiskt okej med spärrfärg, det ändrar inte tyckandet på. Däremot kan ju båtklubbar tycka samma sak som Transportstyrelsen och kräva att om du vill ha båtplats hos dem så ska du sanera, inte måla spärrfärg. Det står dem fritt att ha sådana regler.
  5. Jag vet inte vad du vill ha sagt med detta? Paragrafen du citerar ger stater som skrivit under konventionen rätt att inspektera fartyg oavsett vad ägaren tycker om saken, och inspektörerna ska då vara utsedda av myndigheterna. Det finns inget i konventionen som säger att man inte får undersöka fartyg på andra sätt, om det är dit du försöker komma? Jag vet faktiskt helt ärligt inte om det finns någon möjlighet i svensk lag vägra en XRF-mätning. Skrapprov skulle man kunna hävda är åverkan eller kanske egenmäktigt förfarande, men en XRF-mätning skadar ju ingenting på båten.
  6. Tro kan du göra hur du vill men det ändrar inte faktum att båtklubbar får ha vilka regler som helst. En ideell förening har regler som beslutas av medlemmarna själva och har ingen skyldighet att släppa in medlemmar som inte vill rätta sig efter de reglerna. Väldigt många båtklubbar har hårdare miljöregler än lagen kräver. Jag tror inte det finns någon enda båtklubb i Stockholmsområdet med varvsområde på Mälarsidan som tillåter giftiga bottenfärger överhuvudtaget, inte ens för båtar med huvudsaklig förtöjningsplats i Östersjön (lagen säger då att Östersjöfärger är tillåtna). Jag vet minst en båtklubb som har totalförbud mot glykol och enbart tillåter giftfria alternativ som t.ex. Vake.
  7. Alltså, det är väl jätteenkelt att begripa varför Transportstyrelsen inte vill rekommendera spärrfärg för fritidsbåtar. Även om färgen funkar så håller den ju inte i evighet, och fritidsbåtar har ju inte direkt några krav på dokumentation kring vad man har för bottenfärger. Målar man med spärrfärg så skjuter man bara saneringsproblemet på framtiden och när båten bytt händer ett par gånger så får man nog räkna med att den där spärrfärgen är bortglömd och inte underhålls. Det är ju många båtägare som inte vetat om att de haft TBT-färg på skrovet, till exempel. Inom kommersiell sjöfart har man processer för att hantera sånt här men det går inte riktigt att kräva av fritidsbåtägare. Märk dock väl att Transportstyrelsens råd om spärrfärger är en rekommendation, inte ett lagkrav. När Mellgard ursprungligen gick till storms mot Transportstyrelsen så försökte han ju hävda att hans många lager av vanlig bottenfärg skulle fungera som spärrfärg i lagens mening. Det vilade då på honom att visa (i juridiskt hänseende) att det faktiskt var så, men myndigheten menade att det inte räckte med eget tyckande i frågan och därav kom föreläggandet om sanering. Om man köper en för ändamålet avsedd spärrfärg där tillverkaren utlovar att den ska ha just den spärrfunktionen så tror jag inte att det skulle finnas så stora möjligheter för Transportstyrelsen att underkänna en sådan lösning. Däremot förstår jag som sagt att myndigheten helst vill avråda från det.
  8. En liten utvikning här om nåt jag lärt mig de senaste dagarna. Jag tror att du tänker på cybutrin, även känt under handelsnamnet irgarol. För ca 20 år sedan fanns detta i många färger på marknaden, men på senare år fanns det främst i VC17 Extra som var godkänd i Norge men inte i Sverige. Detta ämne har sedan första januari 2023 samma status som TBT - det är helt förbjudet i hela världen enligt AFS-konventionen och måste antingen tas bort eller kapslas in med spärrfärg (i alla fall när det gäller kommersiella fartyg, osäker om det gäller fritidsbåtar). Detta eftersom det visat sig vara dels mycket svårnedbrytbart i miljön och dels giftigt för många fler typer av organismer än de som skulle bekämpas.
  9. Kan inte riktigt släppa det här Jotun-mysteriet. Har läst på och snokat men får helt enkelt inte rätsida på det. Pusselbitarna jag har är enligt följande. Enligt de nya (nåja, 2012) EU-reglerna (biocidförordningen) ska biocidprodukter/bekämpningsmedel godkännas i en slags tvåstegsraket. Först ska den verksamma substansen studeras noggrant och få ett slags principgodkännande. Detta görs EU-gemensamt; Europeiska kemikaliemyndigheten EHCA (med huvudkontor i Helsingfors) utser ett land som får göra utvärderingen och sedan får EHCA:s kommitté för biocidprodukter (där alla medlemsländer är representerade) ta ställning till utredningen. Först därefter kan man börja godkänna produkter som innehåller den verksamma substansen. När det gäller bottenfärger så finns det två helt dominerande substanser, nämligen koppar(I)-oxid och koppartiocyanat. Koppar(I)oxid är något vanligare eftersom det är lite mindre giftigt för människor; koppartiocyanat används ofta som alternativ i vita eller ljusgrå färger eftersom substansen i sig är vitfärgad (koppar(I)-oxid är rödfärgad). Biocideffekten är i princip densamma, det är kopparjonerna som gör jobbet. Båda dessa två har granskats och godkänts enligt biocidförordningen; i båda fallen var det Frankrike som ansvarade för utredningen. Godkännandet har dock några brasklappar men det kan vi ta en annan gång. En viktig poäng med de nya reglerna är att undvika dubbelarbete; det är väldigt dyrt och tidskrävande både för tillverkarna och för myndigheterna med all vetenskaplig dokumentation som krävs (i den franska utvärderingen av koppar(I)-oxid är enbart listan över de studier och rapporter som använts bortåt hundra sidor lång). Detta gäller inte bara processen för att godkänna verksamma substanser utan även produktgodkännandena. Som jag varit inne på tidigare så finns det en process som kallas "ömsesidigt erkännande" där tanken är att om man fått en produkt godkänd i ett EU-land (referensmedlemsstaten eller referenslandet) så kan man ansöka om att andra EU-länder också ska acceptera det godkännandet utan att behöva göra en egen utvärdering av produkten. När man ansöker om detta så har respektive lands kemikalieinspektion 90 dagar på sig att granska referenslandets godkännande och eventuellt invända mot det. Alla länder man söker erkännande från ska i princip överens om villkor och krav för användningen av produkten; de ska nämligen vara samma överallt. Om något land anser att godkännandet är helt felaktigt (dvs produkten borde inte ha godkänts alls) så tas detta först till en slags medlingsgrupp som EHCA sköter, och om man fortfarande inte kommer överens kan ärendet sparkas uppåt till EU-kommissionen för ett avgörande. Lyckas man inte nå någon överenskommelse om användningsvillkor mm inom 90 dagar så får de länder som tycker att referenslandets villkor mm duger erkänna produktgodkännandet för sin egen del, om de vill. Nu kommer vi äntligen till Jotun. Likt andra tillverkare har Jotun ansökt om godkännande enligt biocidförordningen för länge sedan. Uppenbarligen har detta gjorts i Norge. Norge är inte med i EU, men de är med i EES, vilket betyder att de har tillgång till EU:s inre marknad och de är representerade hos EHCA. När jag skrivit "EU" ovan är det egentligen riktigare att skriva EES. Jotun har också redan på förhand ansökt om ömsesidigt erkännande, helt säkert i Sverige och troligen även i andra länder. I väntan på att det nya godkännandet ska komma har Jotun fortsatt sälja sina färger i Sverige med stöd av de gamla svenska produktgodkännandena. 2023-09-01 kontaktade dock Jotun Kemikalieinspektionen för att dra tillbaka sin ansökan om ömsesidigt erkännande, men, och detta är märkligt, inte för alla sina biocidfärger. Ansökan om ömsesidigt erkännande drogs bara tillbaka för de färger som innehåller koppar(I)-oxid; deras vita västkustfärger som innehåller koppartiocyanat har fortfarande öppna ansökningar om ömsesidigt erkännande. För dessa färger är läget precis som det varit i flera år: de har fortfarande svenska godkännanden i väntan på godkännande enligt EU-reglerna och får fortsätta säljas tills vidare. Tre veckor efter detta, 2023-09-21, kommer norska Miljødirektoratet med ett beslut att godkänna Jotuns ansökan för en familj med biocidprodukter som kallas "Sea 1", vilken innefattar ett antal färger med koppar(I)-oxid som verksam substans. I denna familj ingår bland annat Racing VK och NonStop VK, men dock inte i färgerna vitt och grått eftersom dessa har koppartiocyanat som verksam substans. I villkoren för godkännandet står bland mycket annat att produkterna får användas på fritidsbåtar upp till 24 meter långa med hemmahamn i havsmiljö. Nu har jag ännu fler frågor än när jag började. Jotun skrev så här till Praktiskt Båtägande: Med det jag funnit ovan i åtanke så har jag mycket svårt att se hur den första meningen skulle kunna vara sann, oavsett hur välvilligt jag tolkar den. Kemikalieinspektionen har överhuvudtaget inte haft någon möjlighet att se över Jotuns tillstånd eftersom de aldrig ansökt om att få produkterna utvärderade i Sverige. Jotuns ansökan har "legat i Sverige" endast i den bemärkelsen att deras ansökan om ömsesidigt erkännande legat och och samlat damm hos KemI i väntan på att deras norska ansökan om produktgodkännande ska bli klar, och de drog tillbaka sin svenska ansökan innan detta skedde. Även om det hade varit så som Jotun påstår i den andra meningen och KemI ställt krav på användningsvillkor som utesluter fritidsbåtar, så hade man i värsta fall helt enkelt kunnat vänta ut detta i 90 dagar. Därefter hade de länder som tycker de norska villkoren är OK kunnat erkänna det norska godkännandet ändå, så det verkar ändå som en märklig anledning till att dra tillbaka den svenska ansökan. På tal om 90 dagar så har det nu gått längre än så sedan Jotun fick godkänt i Norge. Det har dock inte synts till några godkännanden i andra länder. Om de hade ansökt om erkännande i andra länder på samma sätt som de gjort i Sverige (s.k. parallellt erkännande) så borde godkännanden för alla inblandade länder ha dykt upp i ECHA:s biocidregister samtidigt som det norska godkännandet, men inga andra länder har synts till. Kanske har de ansökt på andra vis på andra håll, men varför har jag svårt att begripa. Det hela är ytterst svårbegripligt och jag förstår inte vad de sysslar med. Om nu KemI kommer vägra biocidfärger helt, varför har de inte återtagit ansökan för koppartiocyanatfärgerna också? De påstår ju i mailet som citeras tidigare i tråden att de kommer avveckla hela sortimentet, men vad väntar de på? Deras gamla produktgodkännande för de produkterna gäller bara tills i maj nästa år, knappt längre än för de återkallade produkterna. Och varför är de ute och sladdar i media på det här viset och påstår att KemI ska ha "lämnat besked" under hand på något mystiskt vis? Internationals VC17m-ärende är också ett stort mysterium, förresten. Varför valde man just Finland av alla länder som referensland? VC17m har vad jag vet aldrig varit godkänd i Finland tidigare; finnarna tillåter typ samma färger som vi gör på ostkusten, dvs mycket lågt kopparinnehåll. Nu ska ju reglerna i biocidförordningen visserligen vara samma i hela EU och finnarna hade nog kunnat godkänna med villkor som förhindrar användning i Östersjön, men det är ändå ett mycket svårförklarligt varför de ville att just Finland skulle göra utvärderingen. Det vore intressant att läsa den finska motiveringen till beslutet, jag ska se om jag kan få ut det efter helgerna.
  10. En grej som förresten är väldigt oklar för mig med de här nya EU-reglerna är om det går att ha lokala villkor för produktgodkännandena på nåt sätt. Här i Sverige har vi ju idag olika regler för västkusten/ostkusten mm, vilket jag tycker är fullt rimligt eftersom tillväxten är väldigt olika stor i de här områdena. Men i de nya EU-reglerna verkar det bara handla om att godkänna produkten för ett helt land på en gång, om jag fattar det rätt. Det låter ju knäppt, men om det faktiskt skulle vara på det viset så kan jag absolut begripa att KemI sätter sig på tvären. Det är dock spekulation från min sida. Jag ska forska vidare i det här efter helgerna, men nu ska jag julstöka istället.
  11. Enligt vad jag läst (som glad amatör, märk väl) så verkar myndigheterna räkna väldigt pessimistiskt; de måste bedöma värsta tänkbara fall. De räknar på ett mått som kallas PNEC, Predicted No-Effect Concentration, dvs ett gränsvärde man bedömer att man måste hamna under för att det inte ska finnas någon miljöpåverkan. Sedan görs omfattande beräkningar kring om man kan hålla sig under det gränsvärdet med rimlig marginal i en massa olika scenarier. Regleringsverktygen är ju ganska trubbiga, produkten är antingen godkänd eller inte, så det är det värsta fallet som får vara dimensionerande, och det är ju ganska olyckligt.
  12. Rotade lite mer i Jotuns ärende. De fick ett nytt produktgodkännande enligt de nya EU-reglerna i september. Detta utfärdades av det norska Miljødirektoratet! Norge är ju inte med i EU, men de är med i EES och är därmed är de uppenbarligen insyltade i detta. Godkännandet finns i vederbörlig ordning i EU:s register över bekämpningsmedel: https://echa.europa.eu/documents/10162/4060ee97-9213-eb7f-35ca-348710d5b46e Detta godkännande gäller dock enbart i Norge. Det vore konstigt om de hade flera ansökningsprocesser enligt samma regelverk igång samtidigt, men i det norska godkännandet står det inget om något ömsesidigt erkännande i andra länder; det gäller bara den norska marknaden även fast det är prövat enligt reglerna i EU:s biocidförordning. Frågetecknen blir inte färre, de bara flyttar på sig.
  13. Mitt inlägg om VC17m-beslutet var inte riktat till någon särskild person, tänkte mer att det var av allmänt intresse. Det visade sig förresten vara Finland som var referensmedlemsstat i det här fallet. Personligen har jag svårt att försvara biocidfärger på fritidsbåtar. Jo, visst är alternativen jobbiga, men argumentet "nä min hobby involverar att släppa ut miljögifter i havet för det är för jobbigt att inte göra det" känns liksom inte så bra. Man ser ju mycket argument för att miljöpåverkan är liten, och jag är inte marinbiolog så jag kan inte riktigt bedöma sådana argument, men när jag läser utvärderingar av koppar som verksamt ämne i biocidfärger så menar t.ex. franska kemikalieinspektionen att den inte är noll, och särskilt sediment vid marinor och båtklubbar pekas ut som ett riskområde. Jag kör själv vidare med kopparfärg (rätt kraftigt förtunnad men ändock), för jag är ju såklart bekväm av mig och det är tillåtet än så länge, men helt bra känns det ju inte. Vi får väl se hur det blir med detta; jag blir inte förvånad om det blir som @Lintott tror och biocidfärger förbjuds helt. Jag blir inte direkt lycklig om det blir så, det blir skitjobbigt att skrapa och sen att hitta nån annan lösning för att hålla havstulpanerna borta, men jag kommer inte motsätta mig ett sådant beslut heller. Jotuns påstående att de fått besked om att KemI kommer helvägra biocidfärger för fritidsbåtar tycker jag låter märkligt. I Praktiskt Båtägande sade de att "vår ansökan ligger i Sverige". Men tittar jag i KemI:s bekämpningsmedelsregister för Jotuns färger, på de gamla produktgodkännandena enligt de svenska reglerna, så står det att de gäller tills vidare i väntan på tillstånd enligt de nya EU-reglerna, och att den ansökan hanteras av ett annat medlemsland, alltså inte Sverige. Hur går det ihop? Enligt förfarandet de använder (artikel 34) så får man fritt välja vilket land man vill skicka sin ansökan till, och det landet blir enligt vad jag kan begripa ansvarigt för att göra en utvärdering av produkten som de andra länderna man vill sälja i sedan får ta ställning till. Om nu den svenska kemikalieinspektionen är så ökänt negativ till biocidfärger på fritidsbåtar, varför skulle man då välja att skicka in sin ansökan i just Sverige? Jotun verkar ju inte heller ha gjort det, oavsett vad de påstår i media. Det är för mig också oklart om de dragit tillbaka hela ansökan eller bara dragit tillbaka den för Sverige. Jag får inte ihop detta.
  14. Jag mailade Kemikalieinspektionen igår och begärde att få ut beslutet att avslå ansökan för VC17m. De återkom nu på morgonen och jag bifogar beslutet. Det visar sig att spekulationerna om att det är Kemikalieinspektionens "aktivism" som ligger bakom är helt grundlösa, i alla fall i det här fallet. Enligt ansökningsförfarandet som tillämpas här ("parallellt ömsesidigt erkännande enligt artikel 34 i biocidförordningen") så ska man som jag tidigare var inne på välja ett referensland som samordnar ansökan och ge dem en lista över vilka ytterligare länder man vill sälja produkten i. I det här fallet är det inte Sverige som varit referensland. Det framgår inte vilket land som varit det, men jag gissar Nederländerna eftersom beslutet är ställt till Internationals kontor där. Ansökan har hursomhelst fått avslag av referenslandet och den måste då avslås i alla andra länder på listan också. KemI:s avslag är alltså på rent formella grunder och de har inte gjort någon egen utvärdering såvitt jag kan förstå. B18-00053-12 B18-00053_Beslut_avslag_2023-11-08 7044415_1_1.PDF
  15. Jag har läst diverse beslutshandlingar i KemI:s bekämpningsmedelsdatabas och några saker har jag väl lärt mig i alla fall. Alla de stora färgtillverkarna (International, Hempel, Jotun) ansökte vid årsskiftet 2017-2018 om nya tillstånd enligt EU:s biocidförordning. Samtliga har ansökt enligt ett förfarande som kallas "parallellt ömsesidigt erkännande enligt artikel 34", vilket innebär att man gör en lista på EU-länder man vill sälja produkten i och väljer ett av dessa länder som samordnande för ansökningsprocessen. Alla dessa länders kemikalieinspektioner (motsv) ska då gemensamt komma överens om ifall man ska godkänna produkten eller inte. Kommer man inte överens finns det först ett slags medlingsråd och är läget fortfarande låst kan man hänskjuta frågan till EU-kommissionen. Tillståndsprocesser är väldigt dyra för tillverkarna så det är inte konstigt att de vill ha så få sådana som möjligt. Det framgår inte av ansökningshandlingarna vilka länder man sökt för eller vilket land som varit samordnande (i KemI:s handlingar står bara "ansökan prövas av ett annat medlemsland"). Ansökningsprocessen har i alla fall dragit ut på tiden i fem år (troligen eftersom förfarandet är helt nytt) och under tiden har KemI förlängt de gamla produktgodkännandena (enligt de tidigare svenska reglerna) i ett par omgångar. VC17m är nu först ut med att få ett beslut och det beslutet var ett avslag för ansökan. Det framgår fortfarande inte vilka länder detta gäller men i artikeln i Praktiskt Båtägande talas det om "hela EU" och färgen verkar också vara på utgående ur sortimentet även utanför Sverige. Jotun har självmant dragit tillbaka sin ansökan, och motiverar detta med att de fått besked om att Sverige inte kommer godkänna biocider för fritidsbåtar. De har dock inte kunnat eller velat säga vem de fått detta besked av eller i vilket sammanhang, vilket jag tycker är lite märkligt.
×
×
  • Skapa nytt...