Ledartavla

Jag ser ett flertal svagheter i ditt resonemang. Hur kan du veta att batterierna är fulladdade? Spänningen säger ingenting om det och när det ligger en solpanel och höjer den är den direkt ointressant för laddstatus. En 80 W panel ger som absolut max runt 5 A i laddning under optimal förhållanden. En solklar dag med tex panelen helt horisontellt och runt midsommartid ger den kanske 3,0 x 12 = 36 Ah. Det är alltså fel att tro att panelen ger ”80 W”. Jag skulle säga att det inte är något jättekonstigt. Säg att dina batterier inte var helt laddade när du stängde av motorn så kan du lätt komma dit. En annan fråga är ju hur/var du mäter. Mäter du direkt över batteripolerna eller är det en mätare på ”instrument-tavlan”? Det är fel att tro att batterierna fylls på med 80 W när solen skiner. Som jag skrev ovan så är det under optimala förhållanden och dessutom så spelar batterierna möjlighet att ta emot laddning stor roll. Vid 50 % laddningsgrad kanske de kan sluka allt som panelen ger men mot slutet kanske bara någon procent. Det är också fel att tro att du kan dra ur 3Ah i 48 timmar (dvs 144 A) ur en bank på 150. Tar du bara en gång ut så mycket har du i princip dödat batterierna. Räkna med att du kan ta 50% av angiven batterikapacitet. Jag kan nämna att jag har ca 220 W solpaneler som förser min förbrukarbank på 570 Ah med laddning. Detta räcker inte den här tiden på året för att hålla mitt ganska nya kylskåp igång utan det tar ca 35 Ah per dygn av batterikapaciteten. Solpaneler är jättebra liksom mycket batterikapacitet men solpaneler ger inte alltid vad man tror och det behövs väldigt mycket mer batterikapacitet än man tror. Jag hade tidigare en Nimbus 29 C och i den fick jag plats med 5 st 75Ah batterier + ett startbatteri har jag för mig.

Har för mig att jag läst några inlägg om Isostar White Line och de har alla handlat om hög elförbrukning beroende på hög effekt och långa gångtider. Kanske har vi hittat strömtjuven? Mät ström och drifttid. Vår Isotherm-kompressor drar ungefär tre amper i drift och den extraisolerade kylboxen gör att kompressorn går 1/3 av tiden när det är varmt. Det är väl egentligen en Danfoss-kompressor som Isotherm och många andra använder.

Vad har du för kyl/kylar/kylväska ombord? Om det är en termoelektrisk kyl/kylväska så är det inte alls omöjligt att batterierna dras ur ganska fort.

Stickspår är väl det brottsutredare letar efter när något brottsligt skett. Kanske är det därför brottsutredningar ofta kör fast, eller är det för att motståndsmannen medvetet slarvar med snöröjningen. Kul att tråden lever trots att det första svaret levererade ett i stort sett perfekt svar, även om det fanns viss osäkerhet...

Tror att det är fler saker som spökar för dig. Panelen ger inte bra effekt, troligen en mindre bra placering om den bara ger ett par Ampere vid bra solsken. 4-5A bör du kunna få ur den med bra placering. Det andra är att under 12,0V på Batterierna så är dom urladdade (Ca 50%) och kan ta emot ganska många Ampere i laddström. Eftersom solpanelen aldrig kan ge så mycket effekt som batterierna kan ta emot vid den spänningen så blir uppladdningen långsam och du hinner inte upp till högre spänning. 12,0V är ungefär halvfullt batteri 2x75Ah batterier betyder att du teoretiskt behöver ladda 75Ah under dagen för att komma upp i fullt batteri (borträknat ev förbrukare). Säg 10 timmar sol så behöver du i snitt 7,5A laddström från panelen. Om båda bankerna laddas så är det 15A. Jag föreslår att du kopplar landströmsladdare och låter den ladda i 48 timmar. Då bör dina batterier vara fulla. Efter det kan du följa hur solcellen jobbar mot batterierna med din normala förbrukning. Men det verkar som du har ett energiunderskott och batterierna laddas ur. Så länge regulatorn till solcellerna kan ge tillräckligt med effekt bör den hålla spänningen (på batterierna) mellan "float" Ca 13,5V och laddning ~14,4V. Börjar det sjunka så har du ett underskott. Normalt när det är mörkt. Kommer den inte upp till 14,4V på eftermiddagen så tillförs det för lite effekt så då behöver du antingen landströmsladare, Köra motorn så generatorn laddar eller mer solpanel effekt.

Så här? https://www.fotosidan.se/blogs/omvantperspektiv/en-liten-juvel.htm

I rätt sammanhang är det ju glasklart. Men om någon kom med en trasig elmotor till en bogpropeller när jag ber om ”rökt bog” till frukostbrödet skulle jag bli förvånad 😜

Tänk vad lätt det hade varit om varje enskild sak eller företeelse hade ett eget namn, och att det inte fanns några synonymer, eller homonymer.... ellervaddetheter....

Nu är du väldigt fel ute.

Skriv ut, laminera, och sätt upp denna bredvid voltmetern. Jag har skrivit det tusen gånger, men sådana voltmetrar som på bilden (även oljetryck, tempmätare etc) är på intet sett några precisionsinstrument, visarnålen är grov och skalan oexakt, så man kunde lika gärna ha en skala med ”dåligt- någorlunda- bra”... Men 12,7 volt, på ett ungefär, för ett fräscht nyladdat och vilande batteri får väl anses som ett bra värde. Sedan när generatorn börjar snurra kan man ju tänka sig att det kan bli 14,2 men inte mer.

Det enda jag just nu kan tänka mig är att dina nya batterier inte är helt ok ändå. Jag köpte mig en sådan här batteritestare i våras, var först skeptisk, men den fungerar bra och är till god hjälp när man vill testa batteristatus. Spontant kan jag ju även tycka att endast 80W panel för att driva kylen och litet annat är för litet, det borde ju fungera tillsammans med någon timmas motorgång per dag, eller stödladdning med landström, men det vill man ju undvika. Utan att räkna på det skulle jag tro att du behöver minst 100W. Jag har 200W och kör ett kylskåp utan problem, och kan ha även en kylbox i två dygn innan spänningen sjunker för mycket. Att ha koll på batterispänningen är väl inte hela sanningen, du bör ju ha ett batteriövervakningsinstrument. Av de jag haft eller har anser jag då att Nasa BM-1 är det mest tydliga och pedagogiska.

Nja, den stora skillnaden är ju var man ser det. Jag har Vesselview Link i min båt (dvs den variant som inte har någon egen display, den matar väl bara ut det på nmea-bussen tror jag), tycker det är väldigt smidigt att ha all infon på plottern. Tittar mycket oftare på den än på smartcraft-instrumenten.

Jag drevade med bomullsgarn doppad i tjära där det läckte som mest, satte på extra nitar på båda sidor av läckan og kletade på asfaltmassa på utsidan till slut. Gjorde detta på alla platser där det kom in vatten. Båten blev sjösatt i slutet utav juni och först nu börjar den bli tät. Ek som är satt in med rå linolja sväller verkligen sakta. -Till nästa sesong skall båten i sjön så fort isen är borta.

Bara för att... https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Kabellängd Rep kan vara kabelslagna eller trosslagna. Trossar slås genom att tre eller fler dukter (kallade kardeler när repet är färdigt) slås ihop. Kablar läggs genom att tre eller flera trossar slås ihop till ett grövre tåg. Vid varje hopslagning till en grövre produkt tvinnas de klenare mot sin tvinning. Med fyra eller fler dukter/kardeler lägger man en s.k. kalv, en dukt eller ett rep i mitten av repet, för att det inte ska deformeras utan behålla sin runda omkrets. https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Repslageri

Jag gick väl i samma fälla som många andra, fann en intressant tråd i högermarginalen kanske.

Drivgarn är nog inte det lämpligaste att dreva med. Min felstavningshjälpreda i mobilen vill också ändra drevgarn till drivgarn. Förlåt, kunde inte låta bli.

Bara därför ska jag ta en bild på hur det ser ut idag efter blekning, slipning och vädrets makter.

Se där ja!

Mmm, och det stämmer ju även med att kossan har häcken där bak. Kan det då vara så att "mittenpropellern" som Georg nämner ovan borde heta flankstekspropeller?

Bog är ju en främre styckningsdetalj som är placerad ungefär på samma ställe som bogen på en båt. Frågan är vilket rev högrev motsvaras av?

Värt att notera dock att osäkerheten inte var kring huruvida det hette häckpropeller eller inte, utan huruvida det över huvud taget var en häckpropeller som avsågs. Har liksom aldrig hört någon annan benämning på dem. De säger ju att kärt barn har många namn, kan det ha någon bäring här?

Den interna spänningen inuti generatorn kan bli så hög att dioderna skadas då den går obelastad, batteriet tjänar som en reglerande buffert som grovt sett reglerar, eller snarare stabiliserar detta oönskade fenomen. Jag har läst om, att en och annan modernare generator kan ha ett skydd mot detta, men man skall absolut vara försiktig. I var och varannan båt samt andra slags fordon jag har framfört eller mekat med brukar det finnas varningsskyltar eller dekaler som varnar för att slå av ”huvudbrytaren” =batterifrånskiljaren under gång, och sådana varningar tycker jag inte att man skall ignorera.

Fan...Nu blev jag hungrig 🙄

Jo det gör den! Så länge som spänningen från regulatorn, generatorn eller landströmsladdaren är högre än batterispänningen, så driver denna/dessa båtens förbrukare direkt, utan att passera batteriet. Det som blir kvar av strömmen från generator/regulator/laddare när förbrukarna har tagit vad dom behöver, går det som blir kvar till batteriet. Så den strömmen (i ampere) som visas i displayen är den totala strömmen som lämnar regulatorn, du vet inte hur mycket av den som går till förbrukare eller till batteriet. Men det gör du med en ”batteritankmätare” om den är inställd på att visa ström, i ampere, då berättar den vad som går in i batteriet. Om MT-50 visar 3 A och batteritankmätaren visar 1 A betyder det att endast 1 A går in i batteriet, medan 2 A förbrukas någon annanstans. Alla former av voltmetrar ombord visar den högsta spänningen, den från generator/regulator eller laddare, ävensom den skulle vara kopplad direkt till batteriet, först då du separerat batteriet från det som laddar eller då solen förmörkas totalt mäter den batterispänningen. (Detta som ett exempel, under gång skall INTE generatorn kopplas bort från batteriet, batterierna, det kan vara skadligt för generatorn.)

Ja, senare bilder visar en bra laddspänning från panelerna. Så långt gott! Panelerna ger rätt laddspänning. Återstår att se vilka förbrukare som ligger och drar ström samt kolla att ingen cell på batterierna gett upp. Du har väl solpanelerna & regulatorn kopplade direkt mot förbrukarbanken via en säkring? Vad händer om du slår av bägge huvudbrytarna? Får du högre spänning då?

Ja det stämmer, men notera att skissen avser en 70 hk 1989 US modell, någon 60 fanns inte i US då. Stämmer den inte kan du leta efter en mera välliknande på boats.net. Det behöver inte rinna, men du skall kunna se nivån.

Kom att tänka på orden "bogvåg" respektive "häckvåg", dvs svallvågorna som kommer ifrån fören respektive aktern. Ytterligare ett bevis på att bog är där fram och häck där bak 🙂

Men fortfarande låg laddspänning. Har det alltid varit det? Du har aldrig sett 14+ volt?

Återigen - det där ser inte normalt ut. Snarast verkar det solpanelen lämnar ut (som du kallar "laddning till batterierna") gå åt till någon/några förbrukare, eftersom batterispänningen inte kommer upp. Nu får du inte blanda bort korten. Har du inget anslutet på förbrukarutgången (vilket är bra i sig, se mitt förra inlägg) har du ju ingen koll på förbrukningen, eller hur ? Det du kallar "batteriladdning" är därför bara det solpanelerna lämnar till båtens elsystem. Vad batterierna får av detta står dock skrivet i stjärnorna. Jag tror du har förbrukare du inte vet om, ev. också något kass batteri. Uteslut inget.

Tack, ska testa detta. Solpanelen driver inga förbrukare direkt från regulatorn. Laddningen från regulator går till batterierna. Därför visar det högra värdet 0A förbrukning. Bifogar även bild som visar mer normalläge på laddningen från solpanelen.

Det var väl bra i sig, men kom ihåg att den är väldigt fokuserad på solpanelen. Gissar att du inte ser laddningen från motorn på den, och kanske inte alla förbrukare (bara de som är kopplade via förbrukarutgången). Sedan håller jag med om att strömmen från panelen är låg. Men främst reagerar jag över 11,9V batterispänning trots att det är under nettoladdning med i alla fall någon A. Att "tro" något om batterierna är inte så gångbart. Fina märken och kända säljställen är heller ingen som helst garanti. Hade t ex ett Varta i min Audi som fick cellkortis på tokförtid, med kokt batteri som följd. Koppla isär dem och mät dem separat åtminstone.

Uttalas som backen i exempelvis ”ölbacken” men inte som i ”skidbacken”.

Vi har tillägget snurrbar förarstol vilket gör att iaf för vår del räcker sittplatserna runt bordet med råge. Har man gäster i båten brukar solbädden dessutom vara populär att vara på. Numera gör ju Bavaria två versioner. en med solbädd S29 och en mer "skandinavisk" sittbrunn S30. I övrigt samma båt. Bordet i sittbrunn är inte fällbart. Dock är ryggdynan till solbädden fällbar så att man får en solbädd stor nog att sova på. Vill man trängas lite så går det dock att klämma ihop sig 3 i bädden i fören som blir när man sänker bordet, samt 2 i mittkabinen som har en rätt stor bädd. 5 fasta riktigt bra sovplatser vet jag inte om det riktigt är görbart i någon 28-30 fotare alls? Att tänka på är att sova i sittbrunn oavsett båt är ingen höjdare i den svenska sommaren där det blir ljust mitt i natten och solen steker på och värmer upp väldigt tidigt om man sover i ett kapellväxthus..

Ja, det är alldeles för stort spann på för liten sektor. En mätare som hade 300 graders skala med samma spänningsintervall hade varit en annan sak. Eller så skaffar man en digital variant.

Leta upp en nimbus 29 dc med nyare motor och i övrigt renoverad och välskött. 10 år gammal båt behöver inte vara bättre än en 25-30 år gammal, även 3-4 år gamla är mycket fix med. Köp en renoverad där det finns dokumentet på vad som är gjort och som ser ut att vara proffsigt utfört. Nimbus 29 med en motor på 230-300 hk är trevlig. OBS! Ej med renoverad 41 motor, den är för klen om ni är 5 pers i båten med packning. Men eg bör ni upp i 32 fot och för så många personer men då räcker inte 1 milj om ni vill slippa massa fix.

Tycker Nimbus 27 familia är en fantastisk modell! 2600 och Maximen (som vi har) är ju i princip samma båt och egentligen trivs vi jättebra med båttypen. Men, vi vill ha något nyare så att vi kan minska tiden på att fixa med allt som slitits ut, få lite nyare finish på allt. Jag hade liksom velat ha Nimbus 27 Familia i 2021 års tappning…. 😂

Jag vet inte riktigt vad du menar med betoning på sista vokalen. "Backen" i detta fallet, alltså delen på ett fartyg, borde enligt min språkkänsla uttalas med akut accent, alltså den som har minst tryck på andra stavelsen, eftersom det är bestämd form av "back". Jämför med "en back/backen" och kontrastera med "en backe/backen". Men jag har nog aldrig hört ordet sägas, så det är kanske helt fel.

Vi har en Bavaria 28 sport som vi beställde ny 2012 och haft sedan dess. Jättenöjda. Lagom stor båt men har ändå allt som många större båtar har. Tittade lite på Grandezza 27 och Aquador 26 mfl men Bavarian känns större och har i mitt tycke en bättre däckslayout mm. Dock gillar alla inte Solbädden men vi älskar den. Sneglade på lite amerikanska båtar med men de flesta i den strl är bara 2.60 breda vilket helt går bort för min del iaf.

Jag är ju delvis uppvuxen på centrala Hisingen, där vid en gränsavskiljande rad av många buskar gav namn åt en idrottsförening, ”Häcken”.... Eller när en friidrottande släkting skröt med att han vunnit 400 meter häck, och man tog genast ned honom med kommentaren, ”jasså, och var skall du plantera den?” Kyss mig i häcken, men tvätta munnen noga först! Det är den mer civiliserade versionen, vanligtvis benämner man den kroppsdelen med ett annat ord, röven. Jag har ju som @Makro alltid hört odet ”häck” som benämning för båtar och fartygs ”bakdelar”. Var någonstans akter om midskepps häcken börjar kan man ju diskutera, men några procent från aktern och framåt borde den ju innefatta. Sedan då ”backen” med mer betoning på sista vokalen, tycker jag låter konstigare, då det är en benämning på en upphöjd del av fartygets främre del, fördäcket, där man kan ha ett förråd eller mindre verkstad.

Istället för en daycruiser kan du ju välja en båt som lämpar sig att använda även om solen inte skiner och det är regn i luften, vilket det ofta är en normal svensk sommar. Nimbus 27 familia, kan vara ett alternativ. Även om man får betala en hel del bara för att båten är tillverkad av Nimbus har man ju igen det när den en dag skall säljas igen. Föregångaren hette 2600 och 2700, men dessa är ju första delen och mitten av 1980-talet.

Jag tror att du missuppfattat hur du skall mäta och det blir en halv roman att förklara. PM:a mig ditt telefonnummer och tid du kan bli uppringd (antar att du jobbar), så försöker anpassa mig till denna tidpunkt. Jag kommer utgå från texten i CDI Electronics TSG, så ha denna i beredskap.

Javisst, blir en förstärkning av laminatet ungefär som en balk vilket du även kan dra kablar i eller en dräneringskanal för vatten. Det är så man brukar göra så du tänker helt rätt.

Adjöss och tack för fisken! Vi är tillbaka på Hästvam i fjällbackaskärgården. Känns nu skönt att ha passerat Tjurpannan nu när det skall bli mer vind i några dagar.

WEMA har givare med större längd, så det går ju att byta till det om man väl får koll på hur djupt ner motorn suger bränslet. Upp till 60 cm har jag sett, och vår tank är som djupast ca 57 cm på utsidan.

Till er båda. Man kan ju byta ut de linjära rörgivarna mot exempelvis VDOs hävstångsgivare, dom brukar ju vara generöst justerbara, om det bara finns utrymme i tanken. I en av mina hobbybilar förlängde jag sugröret med en silikonslang, för att den verkligen skulle sjunka mot tankens botten trängde jag på en större mutter, och så kapades slangens ända i omkring 45° så att den kunde suga ut det sista dropparna ur tanken. Sedan vet jag inte om just en silikonslang var det bästa, men det var vad som fanns hemma vid det tillfället. Så ser dessa givare ut, men det finns några olika varianter på dem.

Jag räknar aldrig bäddbar sittbrunn i en DC som sovplatser eftersom det är svårt att mörklägga och det bli snabbt olidligt varmt tidigt på morgonen på sommaren. Möjligen som tillfälliga extraplatser men inte till familjen under flera semesterveckor. Jag hade hellre gått på en båt med midkabin och hytt/ sovplats i fören och en i salongen så som Fairline 31 och uppåt i storlek eller kanske Bavaria. Sen finns ju bl.a Nimbus 31 familia.

Varför inte lägga ut en vanlig boj? Torde vara det vanligaste sättet att förtöja en båt vid brygga.

Har fått en dylik till skänks och funderar på om man skulle rigga den med en spririgg eller bara köra med en morot?

Det är konstigt, här gör man ett båtdäck i plast. Helt tätt och väderbeständigt. Sedan lägger man på ett teakdäck och borrar tusentals hål i däcket. Istället får man ett mycket snyggt däck, men svårskött. Kostnaden att renovera kan kosta skjortan. Men snyggt och det faller ju vi båtmänniskor lätt för.

Förr använde jag oxalsyra för rengöring av kylsystem, men jag tyckte det var bökigt och otrevligt att lösa pulvret i vatten. Numera använder jag Hessa Kalkbort,som är i vätskeform, och innehåller fosforsyra och rengöringsmedel. Jag tycker det funkar bra. Man kan köpa det på ÖB för 20:- litern. Jag minns inte hur mycket det ska spädas, men det blir inte så dyrt.