Boanjohan

Jag är intresserad av vad @excel319 känner, alltid intressant att känna till vad andra tycker, tänker, känner om olika frågor som rör båtliv. Det är därför jag även läser din tråd (även om jag försöker låta bli att vara aktiv numera) för dina inlägg handlar bara om tyckande och känslor, även om du själv tror att det handlar om fakta. Fakta har tyngd......men bara i rätt sammanhang och rätt plats. Lösryckt fakta tagna ur sitt sammanhange eller fakta som gäller andra områden än det saken gäller har ingen tyngd. Allt ditt hänvisande till den metod du kallar "MEPC-metoden" är fakta som faller under den sistnämnda kategorin. Du hittar något, tar det ur sitt sammanhang och tillämpningsområde och lägger fram det som bevis i ditt sammanhang och ditt tillämpningsområde eftersom du tycker att du har rätt och eftersom du tycker det är fel att formuleringen i förordningen som säger att det inte får förekomma TBT i skrovets antifoulingsystem tolkas av myndigheter som att det inte får förekomma TBT i antifoulingfärgen på din båt......det är alltså bara tyckande och känslor du själv för fram. Så tillbaka till din fråga, varför skulle de som läser i tråden vara intresserade av vad signaturen exel319 känner? Kanske av samma anledning som varför någon som läser tråden skulle vara intresserade av vad du känner, för det är vad ditt bidrag och start av tråden handlar om, vad du känner.......den handlar inte om fakta. Och vi verkar vara rätt få som läser den.....!

Precis som @LRZ skriver så har jag också alltid tolkat det som S/Y, M/S, S/S, RMS, HMS etc bara är en förklarande beteckning som inte egentligen är en del av namnet, i alla fall inte en del som skrivs ut på fartygets skrov. Lite som Mr, Mrs och Miss när det gäller personer, det är bara något som förklarar/förtydligar vilken "sort" det är. Exempelvis RMS TITANIC som på fartyget bara är namngiven som TITANIC. Eller S/S NORMANDIE som bara är utskrivet som NORMANDIE. Samma gäller t.ex. S/S STOCKHOLM (inte hon som sänkte Anrea DORIA) eller M/S STOCKHOLM som sänkte S/S ANDREA DORIA, bägge på fartyget namngivna utan beteckningarna. Så beteckningarna var/är nog inte en del av fartygens officiella namn i fartygsregistret, för då hade de varit tvugna att vara utskrivna på skrovet, i alla fall enligt dagens regler om märkning av fartyg. Hindrar såklart inte att idag lägga till och märka ut det som en del av fartygets officiella namn🙂

Nä, dra för hand är ingen fara. Det bör man göra för att kontrollera att axeln går runt normalt och för att kolla att gummit är okej (man kan se att gummit inte släppt från hylsan, sprickor i gummit, ribbor som lossnat etc). Om du har ett bladmått kan du försöka mäta lagerspelet mellan gummit och axeln. Det bör finnas ett spel på kanske 0,1-0.2 mm. Får du inte in ett 0,05mm bladmått så skulle jag säga det är för tight. Lättast är att mäta på ovansidan axeln där spelet av naturliga skäl är när axeln inte snurrar.

Jag antar du antingen har konfiguration med stödbock typ detta: eller med stävlager typ detta: Bägge har ett lager som axeln går igenom och det är oftast av typen cutless/cuttlass: När det blir dåligt kan allt möjligt hända, bl.a. kan den kärva och nypa. Så här kan det se ut när det är dåligt: Din axeltätning vågar jag inte gissa vad det är för typ. Känner inte igen den.

Då är det väl bara axeltätning och axellager som är kvar som kan kärva. Vad har du för tätning? Är den korrekt smord (om det är sådan typ), eller spände du åt den i höstas (om det är sån med fläta). Hur ser axel lagringen ut? Gissar du har ett cutlasslager (det är väl det vanligaste) och kanske det är dåligt och nyper axeln. Felsök dessa två är mitt tips

Ser ut som och låter som laminering behövs. Ljudet på skadan är typiskt för delaminering, dvs laminatet är spräckt/trasigt. En ful lösning är ju alternativet med långtråkigt spackel och det håller nog ett tag, men du behöver nog slipa upp lite mer först. Eftersom det verkar friskt runt om och skadan är liten så är en annan fullösning ett stycke genomgående skruv med mutter och två rejält stora brickor, en på insidan, en på utsidan och sikaflex emellan och spänn åt. Håller en livslängd🙂 Korrekt lösning är nog däremot definitivt lagning med nytt laminat.

Alla luftkylda motorer jag känner till blir glödheta, t.ex. moppe, motorsåg, gräsklippare, röjsåg etc. Så jag antar det är normalt att även en luftkyld utombordare blir glödhet. Riggen kommer väl kylas ned lite av vattnet gissar jag, men motorn kommer nog fortsatt bli glödhet. Sen finns det olika grader i helvetet, så hur glödhet som är normalt kan jag inte svara på🙂

Om det är användare som rapporterar in så måste det ju nästan vara så att det är priser från i höstas eller vintras som är inrapporterade för Strömma. Det är väl säkert rätt lite kommers där över vintern och våren, om den ens är öppen då. Den ligger ju inte riktigt i stråket för åretrunt pendlare. Men maten på restaurangen är ju typ dubbelt så dyr som smakupplevelsen, så de kör kanske samma prissättning på bränslet🤔

Slänger en liten (förhoppningsvis) förklarande bild. Vet inte om du har genomgående skruv med mutter eller bara vanlig spetsig skruv. Risken är alltså att distansmaterialet sugit åt sig vatten som en vettextrasa. Det kan också vara så att det bara är någon mm i radie runt skruvhålet som är fuktigt. Det är alltså helt omöjligt att svara på här i forumet om det räcker med 24 timmar torktid. Ett sätt att undersöka kan vara att borra upp hålen med lite större borr och försöka undersöka distansmaterialet. Ser det bra och torrt ut så full igen med förslagsvis epoxi eller epoxispackel. I annat fall krävs nog lite mer omfattande undersökning och torkprojekt. Många skiter nog i det, torkar lite lokalt och fyller igen, vilket egentligen inte rekommenderas, i alla fall inte på båt med något värde i. Typ som reparera bil för 5.000kr vs bil för 500.000kr.

Kommunen borde definitivt ha koll på sin egen mark, så finns det sådana på kommunens mark bör kommunen kolla upp dem, om inte annat för att skrota dem om de är övergivna. Men kommunen behöver här allmänhetens hjälp, för det är orealistiskt att tro/tycka kommunen ska ha resurser att själva kunna ha vetskap om vad som finns på varje kvadratmeter mark. Jag vill i alla fall som skattebetalare inte betala för någon på heltid ska vandra runt och spana efter gamla roddbåtar och bilvrak etc i kust, skog och mark. Så anmäl till kommunen om du vet det ligger övergivna båtar på deras mark som du känner till🙂

Du får väl fråga ägarna! Är de övergivna får du fråga markägaren då det blir dennes ansvar. Förresten, hur vet du att alla dessa har TBT-färg? Ligger de lagrade på land så bedriver de inte sjöfart och omfattas säkerligen inte på det sättet av AFS-förordningen, eftersom den underförstått gäller fartyg i vattnet......det är ju direkta utsläpp i vatten som den syftar till att reglera. Så de faller under annan reglering, även om det i sak egentligen borde vara orelevant för miljön. Min egen erfarenhet av detta kollektiv båtar som man drar upp och förvarar på stranden är att de sällan brukar vara målade med någon antifouling alls. Det är liksom lite poänglöst. Men på det området har jag mest erfarenhet från insjöar. I övrigt lite märklig fråga, eller så tolkar jag fel, för det låter lite som du tycker att det skulle vara poänglöst att sköta sig eftersom det finns sådana som inte sköter sig. På andra sidan Östersjön släpper man ut mycket orenat skit i Östersjön. Jag tar inte det som inteckning för att tycka det skulle vara okej att därför skita i att rena vårat avlopp.

Har för mig att min spricka var horisontell längs motorklacken. Du har två kabelgenomföringar (?) på varje sida ser jag, kanske skruva bort de blecken och kolla hur de hålen ser ut. Kanske borra upp med ty 2 mm större borr och se hur trät känns. Annars skulle jag borrat med typ 5 mm borr strax under hörnet på akterspegeln/sprickorna, typ där jag rödmarkerat på bilden. Men det är hur jag nog skulle göra och jag är bara enkel hemma pulare🙂 Någon annan kan ha helt andra åsikter.

Har oxå haft en Grisslan med sprickor i akterspegeln, vi hade en 70 hk 2-takt på. Så det kanske är en vanlig sjukdom på de äldre. Om det inte finns tecken på att distans/förstärkningsmaterialet har sugit åt sig vatten så är det väl bara att täta. Vår låg uppe en säsong och på hösten spacklade vi bara igen sprickorna. Hade den två säsonger innan vi sålde den och sprickorna hade då inte kommit tillbaka. I vår hade nog trät i akterspegeln ruttnat, men det var inget vi tänkte på då för 20 år sedan. Vi var lyckligt ovatande🙂 Du kan ju alltid borra några hål och se om det rinner ut vatten, om inte bara spackla igen allt🙂

Båtarna Peter_K tipsar om är i min värld stora och rymliga. Själv gillar jag Scanmar 33 väldigt mycket. Jag skulle i första hand rikta in mig på en eller några båtmodeller (typ dessa som Peter_K nämner) och se vad de ligger i för prisklasser utifrån hur de beskrivs i annons. Om de som verkar vara underhållna, kontinuerligt "uppgraderade" etc ligger inom budget så går det ju att få en sån båt i bra skick innom budget och ingen anledning att välja något mindre. Det jag försökte säga tidigare var att det är oftast ingen poäng att leta efter en båtmodell där bara de billigaste (oftast mest slitna) exemplaren är de som ligger inom budget.Utan leta efter modeller där de flesta ligger inom budget så du har möjlighet att välja en som är mer uppgraderad/underhållen än en som inte är det.

Därför att TS frågade om det är värt betala extra för båt i bra skick med mycket nytt, eller betala mindre och fixa/uppgrader saker själv. Jag menar det sällan är lönsamt att köpa båt med t.ex. dålig sprayhood och dåliga dynor bara för att den är billig och sedan själv byta detta.

Jag skulle säga det alltid är lönsamt att betala mer för en båt som har allt (nyare motor, rullfock, nyare segel etc) än att köpa en billigare och att uppgradera själv. Är inte helt uppdaterad på priser idag, men ett motorbyte kostar lätt 150.000:-, nya enklare segel gissar jag 50.000-100.000:- för stor+genua (riktigt osäker på vad segel kostar idag), sprayhood säkert dryga 10.000:-, dynor i inredningen 25.000:-. Så om du hittar en billig båt där allt detta är gammalt och slitet som är 100 tusen billigare än en med t.ex mycket nyare motor och mycket nyare segel så skulle jag satsa på den uppgraderade. Men det är knepigt val, för du du kan utifrån budget välja större båt (bättre ytor, bättre komfort, rymligare etc) som ligger nära max budget men som inte uppgraderats särskilt mycket, eller för samma peng en mindre båt (lite mindre comfort, lite trängre etc) som är top notch med ny motor nyare segel etc. Man lockas gärna av stor billig båt, men det kan visa sig bli dålig affär.

Den budgeten betyder lite äldre båt. Jag har alltid varit väldigt förtjust i Maxi 909 som är en relativt liten båt men med akterruff i eget utrymme med dörr, relativt rymlig toa med dörr och relativt "riktigt" pentry. Funkar fint med barn 7-9 år och går att växa i några år. Dessa bör gå att finna i den prisklassen tror jag, är osäker för de har tidigare varit rätt högt pris satta

Enig med föregående talare. Skivorna är väl plywood och de går nog inte att få fina igen. Skrapa och slipa dem släta och måla dem. Reglarna är väl massivt trä och då går det bra att skrapa och slipa så de blir fina igen.

Det är för att jag (och säkert flera) inte har en aning vad det är ni snackar om här. Förstår ditt grundproblem, men sen är jag lost😉

"Inget varar särskilt länge. Allt förändras, om än i olika takt. Vissa saker kan verka etablerade, men de rör sig bara långsammare. Allt är i ofrånkomlig förändring." (David Bowie) Tänkte jag inte skulle skriva något mer här, men jag vet ju att du verkar gilla citat Mellgard🙂

Förra vintern/våren när jag var förbi båten en gång och öppnade motorlucksn var det mycket kondens på motorn, som på din bild. Har aldrig märkt det tidigare år, i alla fall inte de gånger jag tittat vilket oftast bara varit i april, så jag vet inte om det är så att det till och från blir kondens vid olika väder under vintern. I höstas satte jag en pappskiva för bägge ventilationshålen till motorrummet och hade en torrboll där. För någon vecka sedan när jag var nere så var det torrt, det var första besöket sedan i höstas Känns bra att stoppa en torrboll där, om det gör till eller från vet jag däremot inte🙂. Har alltid motorrummet stängt över vintern.

1000:- på Hjertmans är ju ocker😯 Kina för 30 :- är ju raka motsatsen. Jag hade också köpt, för man blir ju nyfiken. Skulle säga att det är det uppenbart att det är skillnad i material, annan sämre metall i navet och annat sämre material i gummit. Är det skit för det? Behöver inte vara, men säkert nästan garanterat kortare livslängd. Det är väl hur mycket kortare som avgörande för om man tycker det blir en bra eller dålig affär. Kör man lite och den funkar fint i två år så är det väl en bra affär. Måste man byta varje år och det är ett helvete att byta (som på min båt) så är man kanske mindre nöjd för bytes processen är avgörande. Måste man byta varje år och det är lätt att byta så är det väl en bra affär etc etc. Som reserv så lär det i alla fall vara en bra mycket bättre affär än att betala 1000kr. Hoppas du ger en feedback när du fått den

Håller helt med. Och min är nog något för smal. Min är en modell som uppenbarligen mallats rakt av från någon existerande träeka och sedan serieproducerats i något garage/lada lokalt i trakten, innan CE-märkningens tid på 80 -talet. Blir den då hälften så tung så får det såklart konsekvenser.

Jag (släkten) har en liknande i plast vid en stuga vid en sjö i Dalarna. Gissar den är något smalare, har i alla fall inte lika markerad midja. Den har helt usel stabilitet. En släkting slog runt med barnbarnet, men grunt vatten så ingen fara. Den är extremt känslig för viktförflyttning. Så jag har tvärtom erfarenhet jämfört med Lintott🙂 Men den (vår) är lättrodd och är en lätt båt. Generellt har flatbottnade båtar dålig stabilitet, visserligen initialt styva men går från "hero to zero" hastigt vid tidig krängningsvinkel. Till barn vill man ha en lätt och därmed lättrodd båt. Jag skulle rekommendera typ som finska Suvi (googla) av mindre modell. Själv spenderade jag barnåren typ 4-12 års ålder i en liten aluminiumbåt i en grund vik hos mormor. Den var lätt och därmed lätt att hantera och den var lätt att ro. Det var en båt typ Älmsta: Fick sedan en liknande som 12-åring med 4hk motor, gick som ett spjut ensam, helt ok med en kompis oxå, långsamt med två kompisar ombord. Lätt, underhållsfri (i princip) och en båt jag aldrig kände mig otrygg i trots vilt användande. Den låga vikten var såklart som liten spjuver en stor fördel. Sådan båttyp kan jag verkligen rekommendera 🙂👍

Ej speciellt kunnig i detta med lite mer avancerade elsystem. Så jag slänger fram en fundering jag har. Hur fungerar det med två regulatorer, de har väl någon "intligens" och känner av spänningen på utgående sida om regulatorn. Finns det då inte en risk att de "stör" varandra så (de/den läser av hög spänning och går ner i underhålls läge) så det t.ex. bara i praktiken blir en som laddar och den andra vilar?