Jump to content
Sunday 23 June 2024

Boanjohan

Medlemmar
  • Content Count

    998
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    20

Everything posted by Boanjohan

  1. Frågan är om den är botten målad med biocidfärg eller biocidfri färg? Är det biocidfri färg och du ligger i saltvatten så kan det vara så att det redan hunnit växa ett lite på botten, ibland räcker det med förvånansvärt lite påväxt för att ge effekten av orkeslös motor. Pröva borsta/skrubba botten helt ren och se om det blir skillnad. Det är det billigaste tipset. Jag har själv haft den effekten och blev helt häpen över hur mycket den lilla påväxt mängd jag då hade bromsade toppvarv och fart.
  2. Jag har också kliat mig i huvudet över att panelerna ger lite, men så kom jag att tänka just på det att batterierna är fulladdade vid bryggan och att jag oftast får ut mycket mer när jag ligger ute med förbrukare igång.
  3. Man kan ju också göra som på superyschterna, att man tömmer fendrarna på luft när man stuvar dem och fyller dem när de tas fram för användning. Böket med att hänga ut dem etc kvarstår dock, så det är bara lösning på stuvningen. Själv skulle jag nog inte orka hålla på med det, i alla fall när man inte har en däcks besättning på 4 pers🙂
  4. Faneren i plywood är väl bara typ 1-2 mm, så det går väl nog inte att slipa bort mer än 0,5-1 mm. Min erfarenhet är att det är svårt att lyckas slipa en så pass åtgången plywood så pass mycket att man får bort skadorna/fläckarna och utan att man fläckvis råkar slipa igenom faneren. Om du lyckas så tycker jag finast blir att bara olja och fernissa, gärna med halvmatt fernissa. Men det är ju en smaksak🙂 Jag brukar inte gilla bets, tycker naturliga färgen oftast är snyggast.
  5. Coolt! Många är ju idag inte intresserade av maximerade inner utrymmen på sina båtar på samma sätt som för några decennier sedan då alla ville kunna bo i dem. Fler stora daycruisers, stora styrpulpetare etc idag och där finns nog platsen för system som detta. Dock kommer det nog med en rätt saftig prislapp som inte många i den båt storleken är intresserade av att betala för. Jag skulle vilja ha detta🙂
  6. Frågan är väl oxå hur fort du brukar/vill köra, samt hur varv vs knop ser ut även i lägre register. Toppfart kanske egentligen är ointressant? Originalen ger 22knop vid 4300 medan alt.2 ger 26 knop vid samma varvtal och därför mer ekonomisk. Är det okej att marsha i 26 knop är alt.2 ett bättre val. Men hur ser det ut i lägre farter, du kanske oftast kör runt 8-10 knop och då är det där du vill ha bränsleekonomi, eller om det är15-17 knop så är det där du vill h ekonomi. Jag hade analyserat vilka farter jag har behov av att köra i (det jag vanligast kör) och valt propeller efter det spannet.
  7. Suck, det blir bara värre och värre......jag blir faktiskt på riktigt rädd. Jag förstår att du verkligen tror på att du har rätt och att alla andra (myndighet, personer på myndighet som varit med och förhandlat fram både konventionen och förordningen, regering, EU, de delar av rättsväsendet som du involverat etc) har fel. Det är något ingen annan uppenbarligen kan ändra på, så det är ju helt meningslöst att fortsätta skriva här. Jag ger upp ........igen (och hoppas innerligt att jag kan låta bli att svara mer i denna tråd). /Klart slut
  8. Oj, trodde inte det fanns någon ny infallsvinkel lör dig att komma med, nu blev jag överraskad på fler än ett sätt. 3 nya påståenden, varav 2 är felaktiga......inte så pjåkig start på dagen🙂
  9. Det besvarade jag 28 februari (sid 4 i denna tråd. Jag förstår du är ute och fiskar om det du kallar MEPC-metoden och om det besvarade jag dig 3 april (sid 7 i denna tråd) och 21 maj (sid 11 i denna tråd). Jag har sagt det förr, lycka till med ditt korståg. Glöm inte att långa texter med mycket länkar, mycket citerad lagtext och många bilagor är nyckeln till framgång. Bara du först kan lyckas övertyga rättsväsende om att AFS-förordningen inte gäller för fritidsfartyg under 24 meter!
  10. Syftade inte på din verksamhet, utan på ditt fortsatta påstående att "lagen" (vilket jag tolkar som AFS-förordningen) inte gäller fritids fartyg kortare än 25 meter. Det är direkt felaktigt och det vet du också, så sluta ljuga!
  11. Att du uppenbarligen är analfabet .....
  12. Låter superbra👍 Det får inte vara allt för skrymmande bara, men om man tänker sig typ 10-15 meter så borde det funka. Och tar man band istället för rep så får man ner storleken ytterligare. Något som typ Ankarolina med en fjäder funktion som rullar in automatiskt.
  13. Ja sannolik är det så att det finns något nedre värde/halt då TBT kan uteslutas, men det verkar vara svårt att få någon att ange ett exakt gränsvärde. Nu verkar det mer vara så med skrapprov att om resultatet är riktigt riktigt lågt så vågar de påstå att TBT är uteslutet, men de vågar samtidigt inte yttra sig om vilken nivå man måste upp i för att närma sig nivå då TBT kan vara orsak. Olyckligt! Om man tar skrapprov från en exakt uppmätt yta så bör man ju utifrån analysresultat räkna ut mikrogram/cm2. Men det är nog ändå tveksamt om XRF gränsvärden (de som rekommenderas i Chalmersrapporten) kan tillämpas på skrapprovet eftersom det är två olika analysmetoder och XRF gränsvärdena är utvecklade just för den kalibrering som XRF programmet har.
  14. Klart det hjälper, men hur mycket det hjälper och om det hjälper tillräckligt mycket och för just det ljud du tycker är störande är ju svårt att svara på. Eftersom du helt verkar sakna isolering idag så borde det ju kunna göra märkbar skillnad, men det är bara en gissning. Dock skulle jag nog satsa på Biltemas med vågad yta ( https://www.biltema.se/bil---mc/biltillbehor/ljudisolering/ljuddampningsplatta-1000-x-500-mm-2000018990 ) och så klä in alla 4 sidor + luckan med det. Blir dyrare men jag gissar den är väldigt mycket bättre än den släta med folierad yta som gör att ljudet studsar runt istället för att sugas upp och dämpas. Har ingen egen erfarenhet om just den, men har sneglat länge på den för mitt eget motorrum. Tror glipor är mer viktigt att täta för högfrekvent ljud (diskant) och mindre viktigt för lågfrekvent ljud (bas). En gummilist på luckkarmen brukar kunna räcka långt för att täta glipor.
  15. Det där ser tyvärr inte bra ut alls. Det är en form av korrosion som inte är ovanligt på aluminium och uppstår av olika orsaker. Dessa korrisioner kännetecknas av att de ser ut som frätskador. Det finns bara ett sätt att laga ordentligt och det är plåtbyte, dvs att skära ut det område som är angripet (vilket i ditt fall ser ut att vara rätt stort område) och svetsa i ny frisk plåt. Om det är möjligt att i praktiken göra på så tunna plåtar som det oftast är på mindre aluminiumbåtar vet jag inte. Nödlösningar för de frätskador som inte trängt igenom hela plåten är t.ex. att spackla dem med lämpligt spackel för aluminium, t.ex en produkt som heter Belzona. Kan förhindra att skadorna förvärras, men är ingen kvalitativ reparation. Nödlösning för frätskada som gjort hål rätt igenom plåten är nog lättast liten skruv med stora brickor och mutter och en rejäl klick sikaflex.
  16. En plastroddbåt kräver egentligen inget underhåll, förutom om den blir skadad av någon anledning, men då är det ju reparation i någon omfattning. Men oftast vill man ha en båt som ser någorlunda fin ut och det är därför man tvättar och vaxar etc. Men det är inget måste om man inte bryr sig om skicket. En motor kräver något mer underhåll eftersom den annars faktiskt kan bli obrukbar. Men det underhållet brukar räcka på höst inför vinter och på vår inför säsongsstart. Inte mer underhåll än att det tar 30 min per tillfälle. Kör i vind, dina planer passar allt från nybörjare som för veteran.🌞
  17. Jag har haft Maxi Magic med utombordare, en 9,9 hk med lång rigg. En mer än tillräckligt stark motor för den båten. Gjorde bra fart frammåt och behövde sällan använda mer än kanske halv gas. Jag hade gas och växel reglage indraget till sittbrunnen. Hade jag köpt ny motor idag hade jag köpt en med elstart också. Nackdelar med utombordare är: - svag uppbromsningsförmåga, dvs svårt att snabbt bromsa upp den. Dock lätt att backa med, men just uppbromsning är svag. - i grov motsjö när båten stampar så hamnar propellern ofta ovanför vattnet och det drar ner möjligheten att hålla farten uppe. - Låter lite mer i sittbrunnen Detta skulle jag säga är generella nackdelar med utombordare på segelbåt.
  18. Boanjohan

    Värmdö till Men

    Är du säker på att luftat helt korrekt enligt instruktioner? Vet inte proceduren för MD7, själv har jag em 4cyl MD21 och där är det rätt många moment men olika skruvar som ska öppnas och stängas i rätt ordning och gör man inte exakt enligt instruktionerna så kommer den inte att starta. Och jag hoppas du kollat att stopptaget är inskjutet (för det är väl mekanisk stopp?).
  19. Boanjohan

    Värmdö till Men

    Gjorde nästan samma resa 2011 med då ny båt för mig. Gick från Boo-Gård till Arkösund. Köpte kompisens båt då de uppgraderade. Han och jag körde ner den tillsammans. Vi tog den i två etapper. Hankade oss ner till Järflotta dag 1 efter dålig vind och krånglande motor (vulkningen i propellernavet på utombordaren släppte, så vi kunde bara köra 2 knop med motor, vilket främst var på förmiddag då det var stiltje). Förmiddag kom vi bara till Dalarö, och till kvällen kom vi ner till Järflotta. Dag 2 tog vi ytterväggen utanför Öja ner förbi Landsort fyr och rakt över till Arkösund som vi gick in till från södra änden. Kompisen blev sjösjuk av dyningarna🙂. Ren transport segling alltså som för oss med dålig vind och krånglande motor tog två hela dagar (morgon till kväll) och endast naturhamn blev angjord i form av gammal militär brygga vid Järflotta. Vill du uppleva något på vägen rekommenderar jag att ta innerväggen, i alla fall från Öja och ner via Oxelösund. Mycket fin resa den sträckan.
  20. Utifrån vad man läst (utan att ha nördat ner sig i ämnet) så pågår mycket forskning på området. Själva glasfibern går rent tekniskt att återvinna, men det finns väl inget kostnadseffektivt sätt att göra det på (dvs separera från plasten) än så länge. Samma med kompositen glasfiberarmerad plast. En form för "återbruk" är väl det som ligger närmast i framtiden tolkar jag det som, där man t.ex maler eller klipper ner det i mindre bitar och använder i andra applikationer.
  21. Jag är intresserad av vad @excel319 känner, alltid intressant att känna till vad andra tycker, tänker, känner om olika frågor som rör båtliv. Det är därför jag även läser din tråd (även om jag försöker låta bli att vara aktiv numera) för dina inlägg handlar bara om tyckande och känslor, även om du själv tror att det handlar om fakta. Fakta har tyngd......men bara i rätt sammanhang och rätt plats. Lösryckt fakta tagna ur sitt sammanhange eller fakta som gäller andra områden än det saken gäller har ingen tyngd. Allt ditt hänvisande till den metod du kallar "MEPC-metoden" är fakta som faller under den sistnämnda kategorin. Du hittar något, tar det ur sitt sammanhang och tillämpningsområde och lägger fram det som bevis i ditt sammanhang och ditt tillämpningsområde eftersom du tycker att du har rätt och eftersom du tycker det är fel att formuleringen i förordningen som säger att det inte får förekomma TBT i skrovets antifoulingsystem tolkas av myndigheter som att det inte får förekomma TBT i antifoulingfärgen på din båt......det är alltså bara tyckande och känslor du själv för fram. Så tillbaka till din fråga, varför skulle de som läser i tråden vara intresserade av vad signaturen exel319 känner? Kanske av samma anledning som varför någon som läser tråden skulle vara intresserade av vad du känner, för det är vad ditt bidrag och start av tråden handlar om, vad du känner.......den handlar inte om fakta. Och vi verkar vara rätt få som läser den.....!
  22. Precis som @LRZ skriver så har jag också alltid tolkat det som S/Y, M/S, S/S, RMS, HMS etc bara är en förklarande beteckning som inte egentligen är en del av namnet, i alla fall inte en del som skrivs ut på fartygets skrov. Lite som Mr, Mrs och Miss när det gäller personer, det är bara något som förklarar/förtydligar vilken "sort" det är. Exempelvis RMS TITANIC som på fartyget bara är namngiven som TITANIC. Eller S/S NORMANDIE som bara är utskrivet som NORMANDIE. Samma gäller t.ex. S/S STOCKHOLM (inte hon som sänkte Anrea DORIA) eller M/S STOCKHOLM som sänkte S/S ANDREA DORIA, bägge på fartyget namngivna utan beteckningarna. Så beteckningarna var/är nog inte en del av fartygens officiella namn i fartygsregistret, för då hade de varit tvugna att vara utskrivna på skrovet, i alla fall enligt dagens regler om märkning av fartyg. Hindrar såklart inte att idag lägga till och märka ut det som en del av fartygets officiella namn🙂
  23. Nä, dra för hand är ingen fara. Det bör man göra för att kontrollera att axeln går runt normalt och för att kolla att gummit är okej (man kan se att gummit inte släppt från hylsan, sprickor i gummit, ribbor som lossnat etc). Om du har ett bladmått kan du försöka mäta lagerspelet mellan gummit och axeln. Det bör finnas ett spel på kanske 0,1-0.2 mm. Får du inte in ett 0,05mm bladmått så skulle jag säga det är för tight. Lättast är att mäta på ovansidan axeln där spelet av naturliga skäl är när axeln inte snurrar.
  24. Jag antar du antingen har konfiguration med stödbock typ detta: eller med stävlager typ detta: Bägge har ett lager som axeln går igenom och det är oftast av typen cutless/cuttlass: När det blir dåligt kan allt möjligt hända, bl.a. kan den kärva och nypa. Så här kan det se ut när det är dåligt: Din axeltätning vågar jag inte gissa vad det är för typ. Känner inte igen den.
  25. Då är det väl bara axeltätning och axellager som är kvar som kan kärva. Vad har du för tätning? Är den korrekt smord (om det är sådan typ), eller spände du åt den i höstas (om det är sån med fläta). Hur ser axel lagringen ut? Gissar du har ett cutlasslager (det är väl det vanligaste) och kanske det är dåligt och nyper axeln. Felsök dessa två är mitt tips
×
×
  • Create New...