Boanjohan

Jag tror dilemmat du sitter med är att "motor+drev" är värt mer än "båt+motor+drev". Konstigt kan tyckas, men så blir det ibland. De som är på jakt efter enbart drivlina är inte intresserade av att få en båt på köpet även om köpesumman blir lägre, därav försvinner de kunderna. Av de som söker båt är det kanske merparten som tyckdr den är för dyr med den "nya" motorn (som ändå är 30 år) och inte inyresserade att betala extra för en 30 årig motor. Det är många äldre båtar som lider av detta problem.

Med tanke på det bud du fått så låter det tyvärr som att båt utan motor och drev är näst intill bortskänkes. Tror det är svårt att säljs utan motor och drev, köparen måste beakta kostnad för motor+drev samt jobbet att montera etc och då ska det vara rejält kraftigt rabbaterat om man ska hitta köpare. Den prisklass du ligger i innebär det typ bortskänkes eller 5000 kr eller så....låter det som i alla fall. Tyvärr får man mycket sällan tillbaka pengar för ny/nyare motor rller andra dyra investeringar. De gör dock båten mer lättsåld, men sällan till något överpris jämfört konkurenterna. Det är i alla fall mitt intryck av marknaden.

Nej, någon kulturskatt är det inte som redan påpekats av en del, av den enkla anledningen att det bara är ett tomt skrov.....som i tillägg med största sannolikhet byggts till, till något som inte på långa vägar liknar en ursprunglig timmerbogserare (som det sannolikt är från början) och för att det inte är något särskilt unikt. Det finns massor av dessa gamla timmerslupar, en del återställda av kunniga och jättefina, en del sönderrostade på någon gammal industrifastighet, en del avstannade projekt som förfaller, en del konverterade till fritidsbåt med bomöjligheter (som säkert var planen med den i denna tråd) etc. Finns även vissa som används som konst i Ljusne:

Den är nog sannolikt påbyggd. Förutom en märklig form som inte är särskilt traditionell för den typen båtar så ser det ut som att det ovanför listen inte finns några nitförband, så som det gör under listen. Detta tyder på att den är påbyggd. Men inte helt bra kvalite på bilden, så med är det den lite udda formen (profilen på båten) som jag tycker med stor sannolikhet innebär att den är påbyggd. Det är ju såklart svårt att utifrån en bild sia något om stabiliteten, det kanske kan funka fint att ha en överbyggnad, men beaktat att många sådana äldre bogserslupar brukar vara väldigt mjuka i stabiliteten från början och att denna i original är låg och grund i sin konstruktion, så är det dumt att först bygga på i höjden i godan tro och sen upptäcka att det inte blev bra. Det kan ju till och med bli livsfarligt. Stål ger ju såklart tyngd, men det är inte tyngden i sig som gör stabiliteten, utan det är skrovform och tyngdpunkten över kölen som är avgörande. Att bygga på gör fartyg tyngre men att bygga på på höjden gör det också instabilare. Och att bygga med tungt material på höjden gör att tyngdpunkten ökar mycket.

Att renovera kan nog vara roligt, men jag är tveksam till om det i slutändan blir särskilt lätt att hålla kostnaden nere, saker brukar vara betydligt dyrare än man först tänker sig tyvärr. Skrovet du länkar till kan väl vara en bra bas att börja med, men som du själv nämner bygger det på att skrovet är i bra skick, och motorn också för den delen. Verkar sakna axel och roder dock, vet inte om det är en stor kostnad eller inte. Att kunna svetsa brukar ju vara nästan ett måste om man ska renovera ett gammalt stålskrov. Jag vill dock lyfta ett varningens finger för gamla stålskrov som detta och det gäller stabiliteten och det faktum att de i original brukade vara byggda med relativt litet djup (avstånd köl till däck, dvs låg profil) och med kanske bara ett litet däckshus på däck. Sedan när någon vill "renovera" så vill man ha mer utrymmen och bygger då ofta till på höjden. Man höjer däcket (ser ut att vara så i detta fall) för att få ståhöjd under däck (eller i alla fall utrymmen man kan utnyttja till boende) och sedan vill man då ha ett däckshus på det. Allt detta gör att tyngdpunkten vandrar uppåt på en båt som inte var byggd och konstruerad för det. På skrovet du länkar till så verkar den halvrunda listen under alla ljusventiler vara original överkant skrovsida, dvs allt ovanför den listen är nytillkommet, samtidigt som den verkar också vara relativt grund i botten. Jag hoppas inte tanken när de gjorde det har varit att sätta ett däckshus uppe på det nuvarande väderdäcket, det skulle jag aldrig våga göra utan att på förhand undersöka stabilieten (finns konsulter för sånt, men de vill ju ofta ha lön, så det blir väldigt dyrt), men tanken kanske bara varit att sätta ett halvhögt doghouse i bak kant och det är därför man sparat en lägre akter. Objektet är nog annars en bra bas, liten ingångskostnad, så inte mycket att förlora om man kör fast.

Detta var märkligt tycker jag. Två bolag med olika logotyper men med samma produkter. anchorliftdirect.com anchorlifttechnic.com Hur ser logotypen på ditt spel ut? På Anchorlifttechnic.com så finns en distributörslista och där står Oslo som kontakt för USA, märkligt?

Det är väl ett norskt bolag? På hemsidan står Oslo som huvudadress.

Skicka ett mail till deras huvudkontor och support i Oslo och fråga: https://www.anchorlifttechnic.com/contact_us.html

Japp, det var jag som tänkte på den andra, trodde det var en sort bara 🙂

Jag tolkar produkten som att den med "rengöring" snarare menar vettenrening/decifisering (eller liknande funktion). Dvs den rengör egentligen inget på så sätt att den löser inte upp skit eller gör att skit försvinner, den dödar bara bakterier etc så du inte blir sjuk. Själv har jag plasttank med relativt stor inspektionslucka (stort skruvlock) som man får ner hela armen i och torkar den torr på hösten och torkar ur den med klorblandning varje vår.

Det tycker jag inte du ska göra. Du brukar komma med bra inlägg, så det vore synd om du lägger av. Som med allt annat så finns olika skolor om hur något ska göras och inte ovanligt att någon blir stött och inte vill acceptera när man upplyser om en annan skola. Ignorera det då bara. Grejen med skolor är att sin egen alltid är den rätta. Diskussionen om att laga glasfiberarmerad polyester med epoxi eller polyester är ständigt återkommande och ibland förespråkas det helt enkelt inte att laga med epoxi trots faktabaserade fördelar (som du känner till). Men det finns ju såklart nackdelar också, men dessa är främst pris och handhavande. Det är som att ställa en fråga om hur man förtöjer rätt, hur man ankrar rätt osv så får man 1000 olika synpunkter på vad som är rätt eller fel. Ställ fråga om t.ex. ankarband är bra så är det rent förkastligt och livsfarligt enligt vissa baserat på erfarenhet. Andra rekommenderar det starkt också baserat på erfarenhet. Jag gillar inte olika skolor och brukar försöka bidra så gott jag kan med att försöka vara objektiv eller i annat fall tydligt ange när jag har en personlig preferens. Så stanna kvar på MG!

Även om det inte behövs så kan det ju ändå vara bra att ha 🙂 Är du säker på att de skrivit rätt på Hjertmans? Manualen (som finns att ladda ner på länken till Hjertmans som du bifogade) nämner inget om att man kan skippa accumulatortanken (eller hydropressen som jag tror är det korrekta namnet på burken). Den nämner visserligen inte heller att du bör ha en. Tittar man på SEAFLOs egen hemsida säljs just den pump du köpt i färdigmonterat kit med accumulatortank: https://www.seaflo.com/index.php?m=home&c=View&a=index&aid=510 Så SEAFLO själva verkar ju tycka det är bra med en accumulatortank till just den pumpen (vilket jag tror är det normala i alla trycksatta system).

Vet inte vilka som har avtal med Hydrographica och inkluderar deras kort. Du får kolla med det märke du har. Notera att hydrographica endast har kort för vissa områden i skärgården som de fått tillstånd från Sjöfartsverket för. På t.ex. Skippo (ex. Eniro) så betalar man extra för att inkludera Hydrographica och normalt ser man att detaljrikedomen (inkl.finare djupkurveindelning) ökar och då är det ett Hydrographica område. På andra sjökortsleverantörer vet jag inte hur det ser ut.

Mycket intressant projekt. Att förbrukningen ökar radikalt när man maxar sin elmotor är väl allmänt känt, de flesta verkar ju gå ned i "marchfart" när det konverterar till el för det blif orealistiskt att kunna ha någon större räckvidd vid samma fart man körde sin fossilare med. Förbrukningsökningen gäller väl för en fossilmotor också, men man är då normalt inte särskilt känslig med stor tank ned lång räckvidd oavsett ökad förbrukning. Att köra el är ju lite som att aldrig tanka över det röda på tankmätaren och då spelar förbrukningen stor roll. Bra med fullskaleprov, det ger många bra ingångsvärden för dig. Så 1 kW på max ger dig precis acceptabel fart (om jag tolkar dig rätt) och drar då 32,8 A vid lätt belastning, antar lite mer i motvind/motströms. Det med den motor och propeller du prövat. Annan konfiguration (märke och/eller propeller) ger kanske bättre resultat, men i stort vet du nu vilken styrka du absolut minimum behöver och vilken batterikapacitet du behöver utifrån hur långt du vill kunna köra. Som tidigare sagts så bör du nog gå upp i storlek på motor, då kan du ligga och köra på 1kw med ca 32-33A förbrukning men kan trycka till lite extra i tillfälle det behövs (på bekostnad av räckvidden). HWILA båtarna hadde ett tag torquedo monterad i en form av semiinvändig motorbrunn, lite så som var vanligt på en del 70-talsbåtar. https://www.knapemarin.se/Home/Images/5211 Fördelar/nackdelar i praktiken med sånt arrangemang vet jag inte, men det var väl någon väsentlig nackdel som gjorde att det konceptet aldrig slog.

Verkligheten är att tåget gick för många år sedan, vi som bryr oss (negativa till lagen) är gamla stofiler (i mitt fall drygt 50 år som jag räknar som stofil i detta sammanhang) som av naturliga skäl blir färre och färre. För de yngre generationerna (generellt, undantag finns alltid) är detta en ickefråga. De är intresserade av båtar och båtliv men är inte intresserade av att köra båt och dricka samtidigt, alkoholvanorna har nämligen ändrats och de yngre har (generellt) en helt annsn syn och konsumptionsmönster av alkohol och är uppvuxna med att inte dricka och köra, oavsett om det är bil, moppe eller Epa. Så det är en ickefråga för dem. Gissar att medelåldern för de som engagerar sig i frågan (typ Båtfolket.se) är 60+. //Emot lagen men inte engagerad eller upprörd.

Kan inget om det specifika området, men jag skulle lita på Hydrographica då de är basersde på nya sjömättningar (i egen regi med någon flygfotometod har jag för mig) medan Sjöfartsverkets sjökort på områden utanför de stora farlederna för kommersiell storsjöfart ofta baserar sig på mätningar från Hedenhös tid (inye ovanligt atg det är gjort på 1800-talet) och uppdaterade varteftersom med inrapporterade grynnor och annan erfarenhetsbaserad information i tillfälle sånt rapporterats in. Sjöfartsverkets kort är även begränsade till standarder där 0-3 meter är samlade under en djupkurva och färg och begränsade till 1:25000 skala. Hydgographica har ju fler djupkurvor för 0-3 meter och större skala och kan därför presentera fler detaljer. Hydrographikas "Genvägar" har jag även för mig i tillägg är sjömätta/kontrollerade med typ mätstav/lod fysiskt på plats (är dock inte 100 på det)

Ha ha, det var nog det roligaste jag hört på länge, Brunnberg sålt båten pga promillelagen.....vad är logiken i det? Inte var han då intresserad av båtliv eller sjöliv från början i alla fall. Sicken idiot rent ut sagt. Det är som att sälja bilen i protest mot hastighetsbegränsningarna......vad uppnår man med det? Hsr förstått att denna debatt (likt en annan debatt) dyker upp med jämna mellanrum, så jag får väl bidra med mitt🙂 Jag är ingen tillhängare av promillelagen, främst för att jag inte kan se vad för nytta den gör så som den nu är utformad. Förutom att jag personligen anser det är för låg gräns är det märkligt att man vill harmonisera gränsen med vägtrafik men ändå väljer att undanta vissa båtar från gränsen. Tänk om det var så på vägen att Epor (A-traktor ) var undantagna 0,2 promille och istället bedömdes individuellt. Regler bara för sakens skull utan egentlig nytta ska undvikas. Med det sagt är fyllerilagen dock ingen viktig fråga för mig då jag i princip ändå inte dricker alkohol för det är inte många alkoholhaltiga drycker jag tycker är goda och har därför inget emot att avstå. Men jag välkomnar att man protesterar mot en lag man anser onödig eller fel, men folk som Brunnberg gör "saken" en björntjänst då de inte går att ta på alvar. När jag läser på Båtfolket.se så ser det tyvärr inte bättre ut där heller. Det är ju nästan komiskt att läsa en del av argumenten och det blir då svårt att ta dem på alvar. Tror de på alvar att promillegränsen orsakar minskat båtintresse? Eller motverkar sjösäkerhet? Det skulle betyda att för en stor del av de som är intresserad av båtar så är den primära orsaken för intresset att kunna få köra båt påverkad med mer än 0,2 promille (men mindre än 0,8 som jag tolkar de tycker är en rimlig gräns) och får man inte det så är det inte intressant med båt....... tror de själva på det argumentet? Kanske minskat intresse för att ta båten till en skärgårdskrog, men minskat båtintresse???? Åk till Classic Car Week i Rättvik en sommar och se hur promillegränsen på väg påverkat bilintresset.......och hur det påverkat intresset för bilburna att besöka restauranger i Rättviks omnejd eller intresset för omnejden att ta sin fina polerade yenkare in til Rättvik över dagen, (eller kanske sin ordinära vardagsjapanare för att bara åka in och titta på andras fin bilar). Nä, Båtfolket.se tror jag tyvärr många har svårt att ta på alvar pga vissa av deras subjektiva tyckande hittepå argument som tyvärr får dem att framstå som kränkta gnällspikar och oseriösa. En del mer faktabaserade argument är bra och som jag håller med om, men solkas ner och hamnar i skymundan p.g.a. påståenden som att lagen leder till "minskat båtintresse" och "kontrsproduktiv mot sjösäkerheten". För de som inte längre kan eller vill köra båt för att man inte kan dricka mer än typ 1 långburk starköl medan man kör och som därför har sålt båten (eller går i sådana tankar) så kan jag tipsa om fjällvandring som intresse istället. Där är det fortsatt tillåtet att dricka oändligt antal långburkar starköl medan man vandrar, man behöver inte hålla sig till tåls till man kommit fram och tältet är uppslaget. Och kommer det en storm och man måste byta lägerplats så kan man göra det, man behöver inte pina sig kvar med livet som insatsför att man är orolig för att man är brottsling och polisen ska stå runt hörnet på fjället med en alkometer.

Håller med, bra princip. I bilen gäller att den som först blir pissnödig bestämmer nästa rast.

Fördelen med vrak är att man snabbt ser förbättring när man gör något🙂 Bra jobbat och kul att se vad du gör.

Om du ska måla hela båten till så se till att det du gör nu blir en del av den planen, så du inte gör dubbeljobb. Krackeleringarna i gellcoaten behöver mycket riktigt slipas ner och spacklas. Men du behöver nog inte slipa bort gelcoaten, utan bara se till att få bort sånt som är löst. Sedan rengöring och spackla och slipa och igen tills du får den ytjämnhet du är nöjd med. Typ något slätt fint polyesterspackel eller typ polyester med mickrobalonger kan nog funka fint. Du behöver bara få jämn fin yta för målningen. Sprickan ser däremot ut att behöva en glasfiberlagning. Jag hade börjat med att slipa bort gammalt spackel och även gelcoaten runt om sprickan för att tydligare se omfattning. Sedan slipa bort torrt, frasigt och sprucket gamalt laminat och sedan laminera upp på nytt enligt konstens alla regler. Tror inte du bdhöver någon gelcoat för resten av säsongen om du ändå ska måla i vinter. Det hinner inte ta någon skada. PS. Såg nu att du redan hunnit få ett bra utförligt svar medan jag skrev🙂

Förstår din fundering och delar uppfattningen att priset för att behålla en garanti faktiskt spelar roll. Det blif en riskbedömning över vad sparar man kontra vad kan kostnaden för utebliven garanti vs hur ser egna ekonomin ut. Avgörande i saken är väl vad servicen från märkesverkstaden kommer kosta. Du har en siffra från marinservicefirman, men det måste ju jämföras mot något för att man ska kunna fatta beslut. Om du väljer alternativ 2 så upphör alltså garantin (så är det dock inte för bilar så länge servicen (intervall, kontrollpunkter och material) följer tillverkarens instruktioner) där du t.ex. kan välja Mekonomen eller annan seriös 3:e parts verkstsad som jan utföra och dokumentera korrekt service). Så skillnaden mellan alternativ 2 och 3 är ju då bara huruvida du tycker det är värt 6000kr att slippa göra jobbet själv eftersom du inte något "extra" då du verkar ha nödvändiga kunskaper själv. Alternativ 1 blir då vilken extrakostnad det är värt att betala för att behålla garantin. Den är just nu okänd och då blir det ju svårt för dig att veta om du tycker det är värt "risken" att gå för alternativ 2 eller 3.

Beror väl på vad man läser in i ordet riggspänning. Felaktig riggspänning behöver ju inte innebära att att masten står snett och att masten står snett behöver ju inte innebära felaktig riggspänning......i alla fall inte om man med riggspänning avser själva spänningen i stagen. Har man spännt riggen så masten står snett (oavsett om den är för löst spänd, för hårt spänd eller med korrekt spänning) borde det under rätt omständigheter kunna leda till en liten slagsida tror jag, så som erfarenhet visat i fallet halvtonnaren. Det går väl egentligen lätt att uppskatta rimmligheten om inverkan av sned mast: - hur mycket väger masten. - hur långt upp sitter tyngdpunkten på masten. - hur långt åt sida förskjuts tyngdpunkten om masten lutar x antal grader. Vipps har man fått fram ett krängande moment. Ta en känd vikt och placera tvärskepps på avstånd från centerlinjen så det ger samma krängande moment, får båten då liten/märkbar slagsida eller inte? Den intresserade får pröva.....och så vet vi sen vilken AI som hade rätt och vilken som hade fel😉

Kan tilläggas att den av människan uppfattade våghöjden när man tittar på sjön stämmer väl överens med den signifikanta våghöjden (som används i vågstatistik och vågprognoser) och som alltså är medelvärdet av den högsta tredjedelen våghöjder under en viss period. Det är det som är finessen med signifikant våghöjd. Bedömningen du @nilsnobbing gjorde tycker jag låter rimlig under de omständigheterna och beaktat sydlig vind och att du var 23 mil norr om den vågboj som visade signifikant våghöjd omkring 2 meter. Det är sannolikt att det var högre längre norrut med fritt vatten att bygga sig upp på.

Kärt barn har många namn....Det inringade kallar jag hydropress eller hydrofor (det är det det heter på landbacken i alla fall och skillnaden mellan de två begreppen är konstruktionen), men säljs i båtbutiken under namn "Ackumulatortank/Expansionstank". En sådan brukar rekomenderas att ha i ett trycksatt system för att bl.a. spara på pumpen som då i rätt dimensionerat system inte behöver lika många start och stopp jämfört med system utan hydropress/hydrofor. De typer dom säljs i båtbutiken (den typ du har ringat in på fotot) är normalt hydropress konstruktion, d.v.s. det sitter ett gummimembran i den, typ som en ballong.

Inte för att förringa ämnet, men en SUP är om något ett ypperligt flythjälpmedel och man är (man ska i alla fall vara) länkad till den med fotstropp. Så på sommarn när det är varmt i vattnet så förstår jag om man inte använder flytväst på SUPen.