Jump to content
Friday 21 June 2024

Boanjohan

Medlemmar
  • Content Count

    995
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    20

Everything posted by Boanjohan

  1. Jag har ungefär samma problem. Jag demonterade spelet i höstas (4 st skruv med mutter genom akterspegeln och tror det var 4 elkablar (mutter) på kopplingsboxen) och tog hem det. Det satt trångt till i båten och skulle aldrig fått bort elmotorn annars. Elmotorn med solenoid sitter med 4 skruv med mutter i spelet och inga konstigheter där. Mitt fel är (sannolikt) lokaliserat till kolet, där ena fästet för kolet var trasigt och har legat ann och slitits på rotorn (eller vad den roterande delen heter). Toppen på elmotorn där kolen sitter var tejpad med eltejp i kombo med en stor slangklämma runt det hela.....anade att problemet kanske kunde ha med det att göra😂 Och mycket riktigt, de fanns där för att hålla ett trasigt kolfäste på plats.....men bevisligen inte funkat så bra. Fästet för elmotorn. Den trasiga hållaren för kolet (den vänstra) Mitt är en äldre modell:
  2. Då elbilen i annonsen som trådstartaren hänvisade till kostar drygt 580.000 kronor i månaden så får man hoppas man inte behöver ladda någon gång på sträckan Göteborg- Stockholm......eller returen Stockholm-Göteborg.....oavsett hur många gånger man kör den sträckan😄
  3. Inredningen är ofta plywood och då finns inte så stora marginaler för att slipa ner till friskt trä på vattenskador som dessa. Har ingen stor egen erfarenhet av att renovera i omfattning som detta, har bara haft mindre bitar där lättast varit att byta ut hela skivan. Om det går att slipa och få fint så låter trixet med mässingslist, eller mahognylist, som en bra lösning på skarven. Ibland ser man att folk målat gammal plyfa istället, kanske för att det inte gått att åtgärda. En variant kan ju att limma på ny faner rakt på bara och sedan list trixet vid skarven.
  4. 580.000 kr i månaden för en bil. Där går nog gränsen för mig i alla fall😂
  5. Hallå folkens, skärpning! Vad är det för jäkla inställning vissa av er har. Det är skolelever (antar gymnasie med kursen ung företagsamhet) som gör skolarbete. Inte ett examensarbete på en civilingenjörsutbildning (som många gånger inte heller håller så hög standard de heller). Ha lite överseende. Det viktiga i ungt företagande är att lära sig och förstå en process, att driva ett projekt och då är kvaliten på produkten underordnad. Produkten är bara ett övningsobjekt. Om enkäten leder till Kalle Anka svar eller inte, är inte det viktiga. Svara efter bästa förmåga på enkäten och bidra till deras utbildning att bli en del av Sveriges framtid. Och om ni vill, ge även på ett vänligt sätt konstruktiv feedback på hur frågorna kunde ställts bättre.....oxå som ett bidrag till deras utbildning. Om ni stör er på att frågorna så låt bli att svara. Men såga aldrig oerfarna. elever vid fotknölarna, de är ju bara elever!
  6. Bra ideer 🙂 Men måste instämma lite vad som redan sagts. 1. Vad är syftet? Är det ett kit för en nödsituation där man är kvar ombord på båten? Eller är det ett ett nödkit mer riktat mot överlevnad om man måste överge fartyget (grab bag som nämndes tidigare). 2. Vilka är målgruppen? Är det små eller större båtar? Detta måste tydliggöras innan ni kan gå vidare med ideen tror jag. Här r några tankar att tänka på enligt mig: Om syftet är nödläge ombord i båten så är det ju i princip bara att samla den nödutrustning man bör ha ombord i ett kit. Vad man bör ha ombord beror då på båtstorlek och om det är segel eller motorbåt. I en större båt har man normalt redan all nödvändig utrustning ombord. På mindre öppen båt så är er ide med ett kit att ta med sig bra. Det är svårt att avgöra vad som är relevant utrustning. Men för ett allmänt kit för mindre dagtursbåtar kommer här är några förslag från mig baserat på funktionen att avhjälpa problem/nöd ombord och kunna påkalla och invänta uppmärksamhet: - Multifunktionskniv - morakniv - ficklampa (med reservbatterier eller en sån prepperficklampa man laddar med vev. - Pluggar/kilar för motverka vatteninträngning - Liten stubbyhammare ( sån med kort handtag) - Första hjälpen kudde - Visselpipa - Nödbloss - Spegel - värmefoliefilt - Silvertejp - rep/snöre typ 4 mm tjockt och x antal meter - "minisvets" (kraftigare variant av tändare) Och sedan kan man lägga till mycket mer och jag har säkert glömt något vitalt. Men detta borde få plats i en liten vattentät säck som är lätt att stuva och inte kosta skjortan. Typ ankare, padel, rep mm utgår jag från att man har på båten. De är även lite svårt att få ner i ett litet portabelt kit🙂 Lycka till med ert företag, ideen är bra👍
  7. Du nämnde tidigare att du hade ca 70 liter. Billigast blir nog att köpa 4 st 20 liters vattendunkar på typ Biltema/Jula för 90-100 kr/st. Det är så jag gjort när jag tömt. Om du köper en extra så kan du sedan via filter hälla över en av de fyllda till den tomma så du får renad diesel i den. Den kan du sedan fylla bilen med (om du har dieselbil) och sedan upprepa proceduren. Så gjorde jag, men jag hade visserligen ingen synlig tillväxt, så då vågade jag tanka bilen
  8. Helt fel ände av Sverige för mig, men mitt sjökort har koll på saken och både 1 och 2 verkar ha fina enslinjer att gå på. Hoppas någon med erfarenhet kan ge dig lite tips från hur det är i verkligheten där ute.
  9. Boanjohan

    Båtmärke?

    Liknar mycket på äldre Runnö 19 med träöverbyggnad och plastskrov. Men din verkar ha både träskrov och träöverbyggnad , eller? Kan då kanske vara en tidig Runnö som det säkert är svårt hitta bilder på.
  10. Om du råkar få hål på skrovet så en av tofterna fylls så är det ändå inte mer vatten än vad en vuxen människa väger som kommer att komma in. D.v.s det kommer inte nämnvärt påverka båtens fortsatta flytförmåga eftersom resten av båten är intakt🙂 Och kapsejsar du så du fyller båten så har du fortsatt tre intakta tofter. Lycka till med ditt projekt🙂
  11. Markisolering från byggvaruhus är ett prisvärt alternativ istället för svindyr divynicell: Men jag förstår fortsatt inte varför du vill fylla tomterna med något om de är täta, eftersom du i och med det då redan har bra flytelement
  12. Om du har luftfyllda täta tofter och luftfylld tät durk så skulle jag säga det är onödigt att fundera på att även fylla dem med skum eller pet-flaskor. Du har då redan ett fullgott skydd mot vattenfyllnad av båten oavsett om det är genom hål i botten eller typ kapsejsning.
  13. Fördelen med PET-flaskor är att de inte kan suga åt sig vatten och ruttna (som raol nämnde). Nackdelen är att de inte fyller ut ett utrymme så bra och att de därför blir volym ineffektiva, eller skrymmande kanske är bättre ord. Jämfört skum som fyller ut alla skrymslen och vrår så kanske PET- flaskor tar dubbelt så stor volym i anspråk för att få samma flytkraft. Det som i skadestabilitetssammanhang brukar kallas permeabilitet, dvs hur mycket av ett givet utrymme som kan fyllas med vatten. Ett helt tomt utrymme ligger på 1,0, ett helt skummfyllt utrymme kommer ligga på ca 0 medan ett utrymme fyllt med PET- flaskor kanske ligger på 0,5.
  14. Boanjohan

    HVO 100

    Men godkännandet gäller alltså t.ex. inte utgångna motorer som min från 1979, enligt svar från VP på fråga från mig.
  15. Boanjohan

    HVO 100

    Vet inte vad som står i den Bulletinen, men det finns en från 2018 där man godkänner HVO som bränsle. Där står bl.a. följande om den typen bränsle, vilket knyter an till diskussionerna start: "The use of all paraffinic fuels will give decreased hydrocarbon and soot emissions but also marginally higher fuel consumption and lower power compared to diesel fuels." Låter dock märkligt att marginellt lägre effekt skulle få den effekten på TS båt. https://bavariayacht.org/forum/index.php?action=dlattach;topic=2229.0;attach=3486
  16. Boanjohan

    HVO 100

    Har precis börjat köra med HVO i tjänstebilen och utifrån bilens förbrukningsdata i färddatorn så kan jag inte utläsa någon ökad förbrukning. Så även om där finns någon mätbar skillnad i energiinnehåll så är den inte så stor att den är märkbar....i alla fall inte i en personbil.....och inte i en snipa heller. Skulle varit intressant om BSR även mätt förbrukning skillnader.
  17. Boanjohan

    HVO 100

    Inte riktigt alla motorer. Jag sällde frågan till VP om min MD21 från 1979 och fick svaret att godkännandet/testerna enbart gällde nyare motorer🙁 Fullt förståeligt. Minns inte var åldersgränsen gick. Men den tuffar och går ändå🙂 ......än så länge.
  18. Kan inte MD17 så svarar generellt. Så länge inte luftinsugen hamnar under vatten så ska det inte vara någon fara för själva motorn. Då kan inte vatten komma in i motorn, och de sitter väl inte så lågt på din motor. Skulle oxå kunna komma in via oljestickan om den legat under vatten, men den brukar täta rätt bra och ingen fara om vatten kommer in den vägen, bara göra några oljebyten så är det okej igen. Om startmotorn eller generatorn hamnat under vatten så kan de ta skada. Men det är sötvatten och får de bara torka innan du startar upp så bör även de klara ett bad. Annars går de ju att ersätta. Så det låter inte så allvarligt i mina öron. Tänk på terrängbilar med snorkel (luftintag), där kan man kör med hela motorn under vatten när man badar över vattendrag etc.
  19. Boanjohan

    HVO 100

    Det låter ju märkligt. Har inte hört någon som fått problem vid övergång till HVO (har bara hört rykten om "kompis kompis som är mek" etc, men inga förstahandsuppgifter). Har du mycket HVO kvar i tankarna? Lättast felsökning är att gå tillbaka till B0 och se om det blir skillnad igen. Har du två tankar så kanske det går att pumpa över till den ena och köra bägge maskinerna på den andra fylld med B0. Jag har hört att vissa gummislangar ev inte "tål" HVO och sväller upp innåt så att säga, dvs stryper flöde. Samma diskussioner som säkert fördes vid övergång till 95 oktan blyfri på sin tid och etanol i senare tid. Inget som min gamla kärra från 1979 råkat ut för ännu i alla fall. Har inte snappat upp något sånt problem på bilfronten heller, men inte sökt info explicit om landbacken. Har också läst spekulationer här på forumet om att bränslepumpar inte klarar den lägre densiteten på så sätt att de läcker igenom membranet och rinner ner i smörjoljetråget. Men även det spekulationer från mekar.
  20. Boanjohan

    HVO 100

    Eller effektiviteten hänger väl ihop med förbrukningen och den nämnde de inget om.🤔
  21. Boanjohan

    HVO 100

    Varvade de tidigare inte upp som de ska? Misstänker felsyftning i texten men vill bara dubbelkolla! Själv har jag kört HVO100 nu 3 säsonger utan att märka någon skillnad alls förutom att det luktar betydligt mindre i motorrummet och från avgaserna. Bara positivt alltså. Men så har jag bara en snipa och kör som mest på 2200 rpm i 7 knop. Så plockar inte ut så mycket effekt🙂 Filmen (4 delar) det länkades till var riktigt intressant. HVO bör alltså vara energitätare (eller vad det heter) eftersom det har samma energiinnehåll vid lägre densitet. Så HVO bör väl alltså vara ett effektivare bränsle.
  22. Jag siar att bränslepriserna är det stora orosmolnet framöver. Den dag majoriteten av bilflottan blivit elektrifierad så blir det färre litrar som ska dela på logistiken för fossilbränslena (utvinning, raffinering, transporter, pumpar på macken etc). Så priset lär stiga vartefter andelen elbilar ökar. Även om det finns fossilfri diesel så hjälper inte det så länge politisk riktning är att för fordon fasa ut motorteknik istället för bränsletyp. Till slut är det för litet kollektiv för ett rimligt literpris, oavsett bensin, diesel eller HVO.
  23. Finns ingen bitterhet från min sida. Det var bara ett objektivt konstaterande att en biocidfärg innehåller någon form av ämne ämnat för att bekämpa (alltså bekämpningsmedel) vattenlevande organismer som vill bygga bo på skrovet. Det blir märkligt att då först säga att den är ofarlig för dessa organismer och samtidigt prisa färgen för att den fungerar så bra. Det är ju uppenbart motsägelsefullt eftersom den inte kan vara båda delarna om det är en biocidfärg. Att koppar inte löses ut i vattnet var precis det jag menade med att optimera färgerna så de minimerar skadeeffekterna för organismer fritt i vattnet och på botten etc, dvs bara den som försöker bita sig fast på botten tar skada.
  24. Det som är farligt för vattenlevande organismer är nödvändigtvis inte farligt för oss människor och det som är ofarligt för människa är inte nödvändigtvis ofarligt för vattenlevande organismer. Det skiljer rätt mycket i massa mellan en människa och en vattenlevande organism och därmed skiljer det rätt mycket i vilka nivåer/koncentrationer som är skadliga dem emellan. Har du inte funderat på hur det kan komma sig att din Coppercoat fungerar så fint om den nu är ofarlig för vattenlevande organismer? Vad är det som då gör att den fungerar så bra och varför är den trots sin ofarlighet klassad som en biocidfärg (Biocid = bekämpningsmedel mot organismer)? Retorisk fråga. Tricket är att biocidfärger är farliga hur man än vrider och vänder på det, det går liksom inte att snacka bort. Men man försöker förbjuda de biocider som är farligast och tillåta de som är minst skadligt samtidigt som man försöker optimera halterna av det minst skadliga tillåtna ämnena så det bara ska förpesta tillvaron för organismerna där man inte vill ha dem (alltså hålla botten ren) men vara så lite skadlig som möjligt för organismer på övriga platser i havet.
  25. Det är intressant det där med risker, vilka de är och hur man värderar dem. Jag har t.ex. undrat varför det verkar vara ytterst ovanligt med brandvarnare i båtar, medan någon form av livflotte är vanligare (även om inte det heller är supervanligt). Är folk mer rädda för att båten ska sjunka än att den ska börja brinna när man sover i den. Elfel i gammla skatbon, värmeljus som mysfaktor/värme och värmare borde vara några exempel på varför brand borde vara en adekvat risk. Misstänker dock att statistiken visar att båtar sjunker (eller hålla på att sjunka) oftare än de börjar brinna på natten. Just brand kan ju vara en anledning till att man vill överge fartyget, men den verkar inte som någon nämnt. Analysera först varför du skulle vilja överge fartyget, dvs vilka händelser som leder till konsekvensen övergivande av fartyg. Hur sannolika är de? Kan händelsen förebyggas? Kan förloppet stoppas om händelsen sker? Etc. Då kanske man kan se om lösningen är att köpa en livflotte för dryga 7000 kr (och som kräver underhåll) eller om man ska satsa de pengarna på andra säkerhetsåtgärder. Det bästa är ju såklart att göra allt man kan, men ibland så finns en budget att förhålla sig till och då bör man analysera riskerna så man satsar dem rätt. Just brand skulle jag nog själv anse som en mer reell risk där livflotten kan behövas än vatteninträngning (så länge man inte tappar kölen och kapsejsar). Källorna för vatteninträngning är relativt få och det finns många enkla alternativ för att stoppa/begränsa dem till räddning är framme. Om man anser att man inte har någon större brandrisk på båten så kanske flotte inte är det viktigaste och man kan satsa pengarna på andra säkerhetsåtgärder. Om du vill ha en flotte och priset inte är av så stor betydelse så tycker jag nog den du länkade till är ett bra alternativ, bra mycket bättre än en icke självuppblåsande som kommer vara värdelös när du behöver den. Kul att du satsar på större vatten🙂
×
×
  • Create New...