Jump to content
Wednesday 24 July 2024

Boanjohan

Medlemmar
  • Content Count

    1,006
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    20

Everything posted by Boanjohan

  1. Boanjohan

    HVO 100

    Vet inte vad som står i den Bulletinen, men det finns en från 2018 där man godkänner HVO som bränsle. Där står bl.a. följande om den typen bränsle, vilket knyter an till diskussionerna start: "The use of all paraffinic fuels will give decreased hydrocarbon and soot emissions but also marginally higher fuel consumption and lower power compared to diesel fuels." Låter dock märkligt att marginellt lägre effekt skulle få den effekten på TS båt. https://bavariayacht.org/forum/index.php?action=dlattach;topic=2229.0;attach=3486
  2. Boanjohan

    HVO 100

    Har precis börjat köra med HVO i tjänstebilen och utifrån bilens förbrukningsdata i färddatorn så kan jag inte utläsa någon ökad förbrukning. Så även om där finns någon mätbar skillnad i energiinnehåll så är den inte så stor att den är märkbar....i alla fall inte i en personbil.....och inte i en snipa heller. Skulle varit intressant om BSR även mätt förbrukning skillnader.
  3. Boanjohan

    HVO 100

    Inte riktigt alla motorer. Jag sällde frågan till VP om min MD21 från 1979 och fick svaret att godkännandet/testerna enbart gällde nyare motorer🙁 Fullt förståeligt. Minns inte var åldersgränsen gick. Men den tuffar och går ändå🙂 ......än så länge.
  4. Kan inte MD17 så svarar generellt. Så länge inte luftinsugen hamnar under vatten så ska det inte vara någon fara för själva motorn. Då kan inte vatten komma in i motorn, och de sitter väl inte så lågt på din motor. Skulle oxå kunna komma in via oljestickan om den legat under vatten, men den brukar täta rätt bra och ingen fara om vatten kommer in den vägen, bara göra några oljebyten så är det okej igen. Om startmotorn eller generatorn hamnat under vatten så kan de ta skada. Men det är sötvatten och får de bara torka innan du startar upp så bör även de klara ett bad. Annars går de ju att ersätta. Så det låter inte så allvarligt i mina öron. Tänk på terrängbilar med snorkel (luftintag), där kan man kör med hela motorn under vatten när man badar över vattendrag etc.
  5. Boanjohan

    HVO 100

    Det låter ju märkligt. Har inte hört någon som fått problem vid övergång till HVO (har bara hört rykten om "kompis kompis som är mek" etc, men inga förstahandsuppgifter). Har du mycket HVO kvar i tankarna? Lättast felsökning är att gå tillbaka till B0 och se om det blir skillnad igen. Har du två tankar så kanske det går att pumpa över till den ena och köra bägge maskinerna på den andra fylld med B0. Jag har hört att vissa gummislangar ev inte "tål" HVO och sväller upp innåt så att säga, dvs stryper flöde. Samma diskussioner som säkert fördes vid övergång till 95 oktan blyfri på sin tid och etanol i senare tid. Inget som min gamla kärra från 1979 råkat ut för ännu i alla fall. Har inte snappat upp något sånt problem på bilfronten heller, men inte sökt info explicit om landbacken. Har också läst spekulationer här på forumet om att bränslepumpar inte klarar den lägre densiteten på så sätt att de läcker igenom membranet och rinner ner i smörjoljetråget. Men även det spekulationer från mekar.
  6. Boanjohan

    HVO 100

    Eller effektiviteten hänger väl ihop med förbrukningen och den nämnde de inget om.🤔
  7. Boanjohan

    HVO 100

    Varvade de tidigare inte upp som de ska? Misstänker felsyftning i texten men vill bara dubbelkolla! Själv har jag kört HVO100 nu 3 säsonger utan att märka någon skillnad alls förutom att det luktar betydligt mindre i motorrummet och från avgaserna. Bara positivt alltså. Men så har jag bara en snipa och kör som mest på 2200 rpm i 7 knop. Så plockar inte ut så mycket effekt🙂 Filmen (4 delar) det länkades till var riktigt intressant. HVO bör alltså vara energitätare (eller vad det heter) eftersom det har samma energiinnehåll vid lägre densitet. Så HVO bör väl alltså vara ett effektivare bränsle.
  8. Jag siar att bränslepriserna är det stora orosmolnet framöver. Den dag majoriteten av bilflottan blivit elektrifierad så blir det färre litrar som ska dela på logistiken för fossilbränslena (utvinning, raffinering, transporter, pumpar på macken etc). Så priset lär stiga vartefter andelen elbilar ökar. Även om det finns fossilfri diesel så hjälper inte det så länge politisk riktning är att för fordon fasa ut motorteknik istället för bränsletyp. Till slut är det för litet kollektiv för ett rimligt literpris, oavsett bensin, diesel eller HVO.
  9. Finns ingen bitterhet från min sida. Det var bara ett objektivt konstaterande att en biocidfärg innehåller någon form av ämne ämnat för att bekämpa (alltså bekämpningsmedel) vattenlevande organismer som vill bygga bo på skrovet. Det blir märkligt att då först säga att den är ofarlig för dessa organismer och samtidigt prisa färgen för att den fungerar så bra. Det är ju uppenbart motsägelsefullt eftersom den inte kan vara båda delarna om det är en biocidfärg. Att koppar inte löses ut i vattnet var precis det jag menade med att optimera färgerna så de minimerar skadeeffekterna för organismer fritt i vattnet och på botten etc, dvs bara den som försöker bita sig fast på botten tar skada.
  10. Det som är farligt för vattenlevande organismer är nödvändigtvis inte farligt för oss människor och det som är ofarligt för människa är inte nödvändigtvis ofarligt för vattenlevande organismer. Det skiljer rätt mycket i massa mellan en människa och en vattenlevande organism och därmed skiljer det rätt mycket i vilka nivåer/koncentrationer som är skadliga dem emellan. Har du inte funderat på hur det kan komma sig att din Coppercoat fungerar så fint om den nu är ofarlig för vattenlevande organismer? Vad är det som då gör att den fungerar så bra och varför är den trots sin ofarlighet klassad som en biocidfärg (Biocid = bekämpningsmedel mot organismer)? Retorisk fråga. Tricket är att biocidfärger är farliga hur man än vrider och vänder på det, det går liksom inte att snacka bort. Men man försöker förbjuda de biocider som är farligast och tillåta de som är minst skadligt samtidigt som man försöker optimera halterna av det minst skadliga tillåtna ämnena så det bara ska förpesta tillvaron för organismerna där man inte vill ha dem (alltså hålla botten ren) men vara så lite skadlig som möjligt för organismer på övriga platser i havet.
  11. Det är intressant det där med risker, vilka de är och hur man värderar dem. Jag har t.ex. undrat varför det verkar vara ytterst ovanligt med brandvarnare i båtar, medan någon form av livflotte är vanligare (även om inte det heller är supervanligt). Är folk mer rädda för att båten ska sjunka än att den ska börja brinna när man sover i den. Elfel i gammla skatbon, värmeljus som mysfaktor/värme och värmare borde vara några exempel på varför brand borde vara en adekvat risk. Misstänker dock att statistiken visar att båtar sjunker (eller hålla på att sjunka) oftare än de börjar brinna på natten. Just brand kan ju vara en anledning till att man vill överge fartyget, men den verkar inte som någon nämnt. Analysera först varför du skulle vilja överge fartyget, dvs vilka händelser som leder till konsekvensen övergivande av fartyg. Hur sannolika är de? Kan händelsen förebyggas? Kan förloppet stoppas om händelsen sker? Etc. Då kanske man kan se om lösningen är att köpa en livflotte för dryga 7000 kr (och som kräver underhåll) eller om man ska satsa de pengarna på andra säkerhetsåtgärder. Det bästa är ju såklart att göra allt man kan, men ibland så finns en budget att förhålla sig till och då bör man analysera riskerna så man satsar dem rätt. Just brand skulle jag nog själv anse som en mer reell risk där livflotten kan behövas än vatteninträngning (så länge man inte tappar kölen och kapsejsar). Källorna för vatteninträngning är relativt få och det finns många enkla alternativ för att stoppa/begränsa dem till räddning är framme. Om man anser att man inte har någon större brandrisk på båten så kanske flotte inte är det viktigaste och man kan satsa pengarna på andra säkerhetsåtgärder. Om du vill ha en flotte och priset inte är av så stor betydelse så tycker jag nog den du länkade till är ett bra alternativ, bra mycket bättre än en icke självuppblåsande som kommer vara värdelös när du behöver den. Kul att du satsar på större vatten🙂
  12. Tipset var att den typen gummibåt inte bara fanns förr och att du skulle googla för att hitta motsvarande Biltemas. Här är något som ser ut att motsvara den från Biltema OCH som går att köpa idag🙂 Googlade bara på "gummibåt" så kom denna och någon liknande modell till fram. Andra sökfraser ger kanske bättre träffar. Så sök så hittar du nog många tänkvärda alternativ. Har du funderat på någon form av dävertliknsnde lösning, typ Dingyrings?
  13. Biltema hade en sådan i bra kvalitet (dvs motsvarande typ duk som till de med akterspegel och inte sån badleksaks kvalitet) men som tyvärr gått ur sortimentet. Se bilder på denna avslutade Tradera auktion där en sådan var till salu: https://www.tradera.com/item/606181743 Googlar du så går motsvarande modell säkert att hitta som ny. Det är väl ett kinabygge som går att köpa via nätet från diverse siter man aldrig hört talas om tidigare 🙂
  14. Det finns nog några fler "småbåts" företag som man kanske inte tänker på så ofta och som jag tror fortsatt tillverkar i Sverige, varav Linder är ett exempel, men finns nog ett antal till.
  15. Frågan är då om det är normalt eller om det är varningsklocka på offeranodens förbrukningshastighet om ingen elektrolytisk reaktion sker. Dvs om offeranodens behövs och det är bra att den "fungerar" eller om den förbrukas enbart av det faktum att du sätter dit en till metall (anoden själv alltså)? Jag själv skulle tycka det var skummt med sådan förbrukning av bara potentialskillnaden och förstår Skippers oro, men har ingen erfarenhet av detta område.
  16. Japp, jag är en sån🫣 (fast jag vet de är olika men slarvar ändå)
  17. Spontant tror jag mer på rostfritt, men skulle vara intressant att se och kunna jämföra bägge alternativen. Skulle vara kul om du lägger ut en bild på träram oxå så kan du be om en omröstning......... för skoj skull alltså, eftersom det är du som har vetot🙂
  18. För det priset så tar jag två, så kan man kanske få med sig någon kompis 😉
  19. Denna variant har jag, men då fyller jag från dunk till båt. Funkar bra. Slangen har faktiskt fördel om man ska ner genom påfyllnadsrör. MEN just denna slag har en tendens att bli platt i böjar och då funkar inte häverten såklart inte. Hade den haft typ spiralarmerad slang eller lite tjockare väggar så hade den nog varit perfekt för ändamålet att tömma tank via påfyllningsröret.
  20. Japp, se länken till ett äldre inlägg där en bild finns🙂 Var fattig student och tog vad jag hade för att bygga den, förutom bordläggningen där jag köpte tunna smala mjuka ribbor i hobbyaffären. Gjorde t.o.m. linjeritningen själv (som del av studierna). Påbörjade bygget i Stockholm, gjorde majoriteten när jag gäst studerade ett halvår i Göteborg och slutförde det i Norge när jag flyttade dit för första jobb efter studier. Gav bort den som doppresent i Rättvik till brorsans dotter, varefter den åter hamnade i Stockholm och idag i ett källarförråd hos brorsan. Så i modellsammanhang är det en riktig världsomseglare😉
  21. Du kan ju också leta rätt på en linjeritning för en Colin Archer och bygga själv från "lösvirke". Jag gjorde det med en Engelsk kutter och det var roligt och intressant att pröva sig fram. Gjorde alls detaljer själv etc inkl sy segel. Och resultatet blev förvånansvärt bra🙂
  22. Finns en marknad för nästan allt om priset är rätt🙂 Vad rätt pris är på en begagnad motor vet jag däremot inte. Men om någon med havererad dito vill ha snabblösning och bars sätta i utbytesmotor och hoppas på något år till, så är det nog inte många tusenlappar. Blocket är nog vanligast för denna typ affärer.
  23. Ja det där ser ju ut som ett lovande trix. Gäller bara att man kommer ihåg det när man behöver det😊
  24. Gissar att de är betydligt billigare att tillverka. Utöver det finns fördelar som friare formgivning (som ofta nyttjas till optimering och då sänkt tillverkningskostnad och/eller transportkostnader), rostar inte vare sig innuti eller utanpå, skonsammare mot gelcoat när man råkar slå i med tanken.
  25. Se först över skicket i tanken. Om det är rent och fint så är det ingen ko på isen och ingen anledning att stressa med tillsatser. Här finns dock säkert olika uppfattningar om det🙂 Är den skitig och full av svarta klumpar etc så skulle jag starkt rekommendera att du tömmer tanken och rengör den, typ med T-röd trixet som nämndes här i tråden. Och då behöver du inte heller köpa några tillsatser. Oavsett skicket i tanken så kan du, om du har dieselbil, suga ut dieseln och köra upp den i bilen. Då kan du verkligen slappna av över vintern och inte heller behov av tillsatser. Men första steget borde vara att inspektera tanken efter bästa förmåga.
×
×
  • Create New...