Jump to content
Tuesday 17 May 2022

Janken

Medlemmar
  • Content Count

    639
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    4

Janken last won the day on March 4

Janken had the most liked content!

Community Reputation

141 Expert

About Janken

  • Rank
    Flottiljamiral

Contact Methods

  • Website
    http://sittbrunnen.se/havsbiblioteket/janken-seglar

Profile Information

  • Location
    Sundsvall
  • Interests
    Allt som flyter i allmänhet. Med pinne på däcket i synnerhet!

Mina båtar

  • Båtens namn
    Carrero

Recent Profile Visitors

2,051 profile views
  1. Jag sjösatte en J17 på ramp i många år. Inga problem. Torrsättning är svårare då man ska passa in båten på vagnen. Men vid sjösättning är det en barnlek. Bara i med hela konkarongen, dra bort båten och upp med vagnen.
  2. Här är det huvudsakliga argumentet mot hela idén!
  3. Man kan slå sin sjua i sittbrunnen om nöden kräver. 68:an har väldigt bra självlänsar. Spolar gör man med en hink vatten. Eller i hinken som man såklart har i en stuvlucka i sittbrunnen.
  4. Ja nu har jag läst på min geometri och ser att arean kan variera utifrån form. Men som mest mellan extrema former. Sfär- skiva, Kub-Cylinder. Dock kommer jag att kränga båten lite mot lä i lättvind i första hand för att få seglen att stå bättre. Skillnaden i friktion måsta vara extremt marginell. Ren och slät botten torde även fortsättningsvis vara prio ett i lättvind.
  5. Okej! Now we’re talking! Nu blir det Google och fysiksidor efter maten ikväll! Jag kanske måste ge upp min teori ändå🤔
  6. Jo! Jag är med dig. Men så länge en sak har samma vikt så måste lika stor del av den ner i vattnet för att hålla den flytande. Arkimedes princip. Vad jag menar är att formen av den delen är ointressant. Samma area kommer att hamna i vattnet. Om jag har en klump modellera och ett glas till bredden fyllt med vatten och formar klumpen till en boll, då kommer. Samma volym vatten att rinna ur glaset som volymen på bollen. Modellerabollen har en area på X kvadratcentimeter. Nu tar jag upp modelleran och formar en liten kub av den. Fyller åter glaset till bredden. den lilla kuben kommer att tränga ut samma volym vatten. Modelleraklumpen har dock samma area. Samma om jag plattar ut den till en kludd. Arean kommer fortfarande att vara densamma. Två stora areor men nästan ingen area på sdorna. Om jag gör om det och i stället gör en gullig liten gris av samma modelleran så kommer samma mängd vatten att trängas undan och jag har inte ändrat antalet kvadratcentimeter på modelleran. Den lilla moddelgrisen innehåller exakt lika många moddelleramolekyler som kuben och kulan eller den platta kludden. Om jag har en stillastående båt med en viss volym av båten under ytan så har jag X antal kvadratcentimeter av båtens utsida i vattnet, Om jag ställer mig på ena sidan båten så att den lutar så har jag samma vikt, tränger undan samma volym vatten. Lutar jag den ännu mer så kommer jag att trycka ner den planare skrovsidan i vattnet men samtidigt lyfta upp en del av den sfäriska undervattenskroppen på den andra sidan. En sfär har större area än en plan yta. Mängden vatten som båten pressar undan (lyftkraften) kommer att vara densamma. Genom att luta båten har jag tagit upp en del av båtens sfäriska del (undervattenskroppen) och ersatt den med en planare del av båten (skrovsida) sett rakt uppifrån i en tvådimensionell vy så har jag ökat ytan. Men i en tredimesionell vy är det samma yta. Om jag tar optimistjollen utan centerbord eller roder som exempel så kommer den att ha ett otroligt litet djupgående när jag sitter mitt i den. Den kommer att ha väldigt få kvadratcentimeter yta av sina skrovsidor i vattnet någon meter på längden men bara någon dm på djupet. Däremot hiskeligt många kvadratcentimeter av sin platta botten i vattnet. Nu sätter jag mig på sargen. Då kommer båten att gå djupare eftersom samma mängd vatten måste trängas undan för att hålla den flytande, Antal kvadratcentimeter av botten att bli mycket mindre men antal kvadratcentimeter av skrovsidan kommer att öka. Den där metern blir till 1,5 meter och decimeter har tredubblats . Alltså. Större del (yta) av skrovsidorna men mindre del (yta) av botten kommer att vara i vatten. Visserligen spelar ännu några faktorer in och det är vattnets densitet och ytspänningen. Vattendensiteten eftersom skrovet innehåller luft och kommer tryckskillnaden mellan vatten och luft då påverkar lyftkraften. Men eftersom vi rör oss i ytan och inte en i en ubåt så torde det var extremt pytteliten påverkan. Ytspänningens påverkan upphör när vi passerat något mg i vikt. Och så lätt båt tvivlar jag på att vi pratar om. Grovt räknat så måste 1000 kg båt trycka undan 1000 kg vatten. Om det vattnet har formen av en sfär, cylinder, kub, skrovsida eller undervattenskropp torde, enligt mig, vara utan betydelse. Jag är pragmatiker så…. Ge mig en hållbar förklaring så tar jag den. Jag har satt min vän fysikläraren och seglaren på det här. Än så länge har han inte gett något tvärsäkert svar men han kommer nog att grunna på det ett tag framöver🙂
  7. Nu börjar vi sniffa på ett Nobelpris🙂 Två objekt med samma densitet, samma volym, samma vikt men olika form har olika area på ytan! Ge mig ett exempel.
  8. Njaä!?!? Jag vill hävda att Arkimedes var väldigt rätt ute. Ett föremål som är nedsänkt i en vätska påverkas av en uppåtriktad lyftkraft som är lika stor som den undanträngda vätskans tyngd. Ytan på på en geometrisk form har ingenting med Arkimedes princip att göra. Stoppa en kub, cylinder kula eller klump av samma vikt, med samma densitet,i en hink vatten. Det gör ingen skillnad. Finns det något undantag från Arkimedes princip? Jag uppfattar att Arkimedes princip är att betrakta som en fysisk lag. Personligen så lutar jag båten en smula åt lä iextrem lättvind för att motverka dödvikten i segel, bom, skot, kick mm. Helt enkelt för att hålla seglen i en bra vindvinkel.
  9. Alltså? Hur minskar man den våta ytan genom att kränga båten? deplacementet bestämmer ju hur mycket vatten båten tränger undan. Alltså hur stor volym av skrovet som pressar undan vatten. Båten blir ju inte lättare av att kränga. Lika stor volym av båten kommer att vara under vattenlinjen oavsett! Det enda sättet att minska våt yta utan att förändra deplacementet torde väl vara att plana?
  10. HMPE-fibrer (som Dyneemafibern heter) har har i stort sett ingen elasticitet alls. Den är mindre elastisk än stål. Undrar om det skulle gå att tillverka…typ…en rod av HMPE? Liksom…en enda tjock HMPE-sträng? Eller skulle den bli för hård? Typ som skillnaden mellan glasfiber och en glasstav? Tänk en 10 mm sträng av Dyneema. Inte flätad eller slagen. Bara en enda slät 10 mm sträng🙂
  11. Oj! Så många killgissningar i en och samma tråd Favoriten är den om partialriggen som är helt dragen ur tomma luften Men det har ju påpekats redan. Viktskillnaden tror jag också är strunt. Då skulle riskerna för ett rigghaveri alltså öka i takt med antal gastar på railen? Nä! Röstjärn och infästningar klarar nog en viktskillnad på några procent i riggen. Den påfrestning på riggen som kommer från vikten på stående rigg i en rekordelig kulingbroach måste vara promille av den totala belastningen. Dock skulle jag vilja ta upp det faktum att Dyneema låter! Jag skulle inte rekommendera Dyneema i vanten om man har tänkt sig att kunna sova i båten eftersom spänd dyneema sjunger, svänger vibrerar redan i ganska svaga vindar. Oj så många nätter jag har tvingats kliva upp när jag glömt att släppa häckstaget. Vaknar mitt i natten av en brummande malande ton i hela båten. Jag har testat att sätta dämpare på staget i form av mjuka syntetbollar och det hjälper litegrann men det sjunger ändå. Samma med rodriggar. Dom sjunger inte som Dyneema men dom sjunger dom med.
  12. Känns spontant som att det skulle vara ineffektivt. Ytan blir ju inte jättestor och bara ena sidan kommer att exponeras. Eller ingen sida. Bakåt kan du ju inte ha solpanel och framåt blir ju lite bökigt med alla beslag. Jag tror att det är ett av skälen till varför man inte sett det. Effektivast är trots allt en justerbar panel som går att rikta mot solen.
  13. Längre fram i vår kommer det att krylla av begbåtar 22-24 fot. IF:en är i o f s 26 fot men invändigt mer av en 23-fotare och dom brukar komma i hyfsat skick, till bra priser framåt vårkanten. Max68:or, Scanper, Aphridite 22, Amigo 23, Monark 700 och…. You name it! Så vill du köpa på västkusten. Vänta in våren så kommer dom fram i takt med lövsprickningen.
  14. Så vindarna på västkusten är förutsägbara och stabila om jag förstår det rätt? Precis som jag och flera med mig skrivit så bör TS ägna några helger under våren åt att testa båten, fixa båten och lär känna densamma. Som jag och flera andra skrivit så rekommenderar vi INTE att sträcksegla Norrköping- Göteborg med begränsad erfarenhet och nyköpt båt. Att han/de ska ta god tid på sig och lägga upp kortare dagsetapper. Men tydligen är dagsegling farligt i St Anna men inte i Bohuskusten!?!?! Sen om jag sitter i ruffen på en Maxi 68 eller hemma i soffan när jag planerar är ju mer en fråga om bekvämlighet och inte en fråga, som det hävdas, om att riskera livet. Samma om det blir oväder. Det kanske inte är lika bekvämt att sitta i en 6,8 metersbåt som hemma i TV-soffan. Men risken att dö av att sitta i båten och kura är marginell. "Kostar semesterdagar" Jaså??? Det är väl klart att det kostar semesterdagar att semestersegla! Eller??? Visst kan TS ta båten med lastbil till GBG och låta den ligga vid bryggan men jag tror att TS tänker segla med sin båt. Jag gissar att vi inte snackar om yrkesmässig segling i Bohuslän. eller att TS får betald ledighet för att segla på västkusten. Gästhamnar är väl inte heller gratis på västkusten. Bensin till snurran är inte gratis bara för att TS seglar på västkusten. Jag vet att bryggseglingen är väldigt utbredd. Bryggsegla är billigt men jag uppfattar det som att TS inte köper båten för att ha den liggande still i hemmahamnen. Det kostar att semestra. Det kostar att använda en båt. Även i Bohuslän. Jag ser inte risken att förlora livet i det här argumentet heller. Inte heller här ser jag någon risk för livet. Det här är väl exakt samma problem för den erfarne som för nybörjaren. Min motor stannade förra sommaren. Jag tog mig till en ö ganska långt hemifrån. Jag har ingen "verkstad i båten" och hittade inte varifrån tjuvluften kom in. En hjälpsam stockholmare vid bryggan hittade felet och jag löste det med en bit kopparrör och en nylonslang. Även i detta har jag svårt att se riken för liv och hälsa. Även detta vore ett problem som jag skulle drabbas av trots 45 år på sjön. Jag har också tvingats lägga båten fem-sex dagar i en främmande hamn p g a haveri, ta mig hem för att jobba några dagar och fortsätta färden senare. Jag hade ingen privathelikopter som tog mig mellan Gävle och Sundsvall. Trots lång erfarenhet. Jag dog inte av att åka tåg heller. Kläder, säkerhet och personlig utrustning har diskuterats i början av tråden. Innan den gled in på att det är livsfarligt att segla. Sen får kan man inte utgå från att TS är helt tappad bakom en vagn. Att TS förstår att det kan vara busväder eller stekhett en svensk sommar och att man har kläder därtill har påpekats och det tror jag att TS förstår. Och... Handen på hjärtat. Hur många av alla tusentals semesterseglare har livflotte och överlevnadsdräkt ombord för att segla dagsetapper? Vi snackar om kustnära segling 10-20 nm/dag! Snacka om att skrämma bort folk från båtlivet! Om uppmaningen är att ha livflotte och överlevnadsdräkt för att ta sig utanför sista skäret så lär TS knappt komma ur Göta älv även om han tar båten på lastbil västerut. Helt ärligt... Så är inte livet som kustseglare i Sverige generellt. Problemet har vidrörts i tråden redan. Sen ser jag fortfarande inte skillnaden mellan östkust, sydkust och västkust . Snarare tvärtom. Vill man ringa 112 förefaller det, enligt dig, snarare som ofördelaktigt att befinna sig i bohuskusten. Bohuskusten som i andra delar av diskussionen uppfattas som idiotsäker ur alla aspekter. Jo! Jag erkänner! Det var ett dumt tips av mig med husbilen eftersom det farligaste vi ägnar oss åt i vår moderna tid är att åka bil. Men TS kan kanske skaffa en kolonilott, börja spela bridge eller knyppla spetsar. Det är väldigt ofarligt. Det här är mitt huvudargument. Vänta till sommaren och gör ett semesteräventyr av det hela. Avsätt tre veckor och segla hem den. Det är mycket mer upplevelse och äventyr än att se en båt lyftas på och av en lastbil. Själv blev jag uppriktigt besviken när min kompis köpte ny båt i Vättern och vi inte skulle segla hem den. Han lyckades fixa en oförskämt billig trailertransport. Jag hade redan börjat se fram emot kanalen, nattseglingarna, se nya hamnar mm. Absolut! Använder man sunt förnuft och låter saker ta den tid det tar och har lite grundläggande kunskaper så är skillnaden mellan att ta trevande steg i sin utveckling ungefär samma sak utanför Norrköping, Kalmar, Karlskrona, Tomelilla eller Malmö. TS planerar ju inte att segla från Norrköping till Svalbard direkt. Jag hävdar att man med en Maxi 68 i gott skick, sunt förnuft, bra säkerhetstänk och försiktighet på någon/några veckor luffa sig fram längs kusten mellan Norrköping och Göteborg om man har grundläggande kunskaper i segling. Jag hävdar att man med större stolthet efteråt kan säga "vi seglade hem båten under semestern i somras" än att berätta att "jag lejde en åkare att köra ner den med lastbil" Tyvärr så upplever jag att vissa gärna vill krångla till båtlivet inför andra. Varför? Det vet jag inte! Kanske för att framhålla hur otroligt insatt och duktig man själv är? Naturligtvis så betyder erfarenhet otroligt mycket men det är en viss skillnad i att i sakta mak ta sig från brygga till brygga längs kusten under några sommarveckor och en transportsegling med tidspress från Smygehuk till Töre en blåsig höst. Har man grundläggande kunskaper, sunt förnuft, är försiktig och har gott om tid så är det inte så förbannat krångligt att segla. Inte så förbaskat farligt heller. Är man rädd för att dö ska man i första hand sluta röka om man gör det. Sedan sluta åka bil, absolut sluta åka motorcykel. Sen så ska man äta nyttigt. Inte sluta segla. Det är friskvård! Friskvård förlänger livet!
  15. "men jättefarligt att göra detsamma ett antal dagar på öst- och västkusten." ska naturligtvis vara "öst- och sydkusten."
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy