Ledartavla

Vi har en riktigt gammal plotter i vår båt. Den gör sitt jobb bra som sjökort men som sagt...den är 20 år gammal. En funktion som jag funderat på med dagens plottrar är om det finns lite smartare teknik? Jag gillar inte riktigt att använda ordet AI men spontant tänker jag mig en plotter som känner av körstil, fart och farvattnet närmast båten och om det finns en potentiell risk för grundstötning. En kurs mot grund som rimligen borde ha undvikits. Kanske att undervattenstenar/grund flashar till i en röd färg medans man kör. Eller att en rak kurs mot grund ger en larmsignal när man är för nära och ingen gir upptäcks. Allt för att göra framfarten mer säker. För båtar går på grund. Varje sommar. Det är lika säkert som skatten och döden. Jag är petnoga med kortet och kör aldrig slumpmässigt eller tar några risker. Kanske är det också därför som jag efterlyser detta som en extra säkerhet. Tankar?

Jag har en brytare på instrumentpanelen, som kan spärra bort kompressorn. För det fall att jag skulle vilja ligga o slira i 1700-2600 rpm. Och det händer, 23-25 knop för mig är 2300-2500 rpm.

Köpte precis ett Tudor i butik... frågade då hur man kunde fylla på... Man knäpper mkt riktigt av delen med etiketten på och fyller på med destillerat vatten. Detta ska dock inte behövas enligt butiken då dessa batterier är just underhållsfria... Någon som har koll på hur ofta man "brukar" byta sina batterier? Bytte mitt startbatteri precis... det var 7år gammalt. Det var av denna anledning jag frågade butiken hur man fyllde på.. tänkte att det kanske va det som behövdes... men köpte ett nytt istället.

Danskarna har en variant av det för sitt Speedbådsbevis. Men där är det så komplicerat, att det finns webbsidor för att räkna ut om man behöver ett bevis eller inte. https://www.soefartsstyrelsen.dk/fritidssejlads/beviser-og-certifikater/speedbaadsbevis

Nu var det läänge sedan jag fyllde på ett batteri, men finns det inte modeller där man tar av mittdelen. Alltså den biten där Etiketten sitter?

Dåligt!

Snacka om att komma med antaganden... Jag brukar dricka alkoholfri öl när det skall snapsas, t.ex. vid julbord. Detta för att hålla ned berusningen. 🙂

Tack för utlåtandet! Båten körs i Östersjön, så bräckt vatten. Har haft båten 5 säsonger, men jag tror tidigare ägaren bytte dom ganska nyligen. Skönt att få en bekräftelse på att det kommer hålla ett tag till, som bonus på startmotorbytet som var anledningen till att jag plockade bort knä och limpa. Hade igång båten på land idag och den nya startmotorn brummade på väldigt dovt och fint. Men hann knappt höra för motorn startade efter knappt en sekunds krankande. 😊 Nu är vi redo för sjösättning nästa helg. 👍😊

Hållrt med

Var och hur fyller du på i Tudorbatterierna? Jag tycker det ser ut som alla dina tre batterier är underhållsfria, d.v.s utan öppningsbara små skruvlock att öppna, ett för varje cell, sex stycken per batteri.

Vid vilken promille man är rejält berusad är individuellt. Om du är "rejält berusad" vid 0,4 är du nog hyfsat unik. De finns de som är aspackade vid 0,1 (s.k. klinisk berusning), men det är extremt ovanligt. I sjöfylleriutredningen och förarbetet till lagen talas om undersökningar som visar att risknivån vid vägtrafik börjar gå upp vid ca 0,5 för att kraftigt stiga vid 0,8-1,0, men för grupper som påverkas mer av alkohol än den genomsnittlige föraren, t.ex. ungdomar, kan en riskhöjning inträda redan vid 0,3–0,4 promille. Jag försvarar inte på något sätt att dricka alkohol när man skall köra bil eller båt, och jag köper absolut en 0,2-gräns till sjöss om det är rimligt men jag är rejält trött på svepande och grundlösa vulgärargument. Sen undrar jag - om man är rejält berusad vid 0,4: - Varför det är så många länder (de flesta) som har betydligt högre gräns än 0,2 för sjötrafik, flera länder i Europa har t.o.m. 0,5 på väg. Är man mindre rejält berusad vid 0,4 i Tyskland än i Sverige? Eller i norsk skärgård jämfört med svensk? - Varför ifrågasätts sjöfyllerilagen? - Varför var så många remissinstanser kritiska både till sjöfylleriutredningens förslag och det lagförslag som sen klubbades? - Varför ville sjöfylleriutredningen att man bara skulle införa 0,2 i sjötrafiksituationer som liknar vägtrafik? - Varför betraktar HD sjöfylleri vid låga promillehalter som mindre allvarligt än vid vägtrafik?

Det beror på sjökortsdatan. I vår nya plotter har vi Seapilot i en version som inte klarar autorouting, vilket också betyder att plottern inte kan avgöra om båten är för djupgående eller masten för hög för en viss punkt i sjökortet. Med sjökort som har data för autorouting kanske det går. Men grunden är ju utmärkta på sjökorten, så om man ser sjökortet kan man ju själv se att det är grundområden framåt.

När man kopplar in sitt system är det viktigt att ansluta batterierna till regulatorn först. De flesta regulatorer behöver den inspänningen för att veta vad den skall reglera mot. Sedan kan man ansluta solpanelen.

Man skall generellt alltid vara försiktig med sin teak - både slipning och olika cleaners nöter förstås på teaken. Det finns skräckexempel på extrema cleaners som i princip löser upp teaken och sedan skrubbar man i fibrerna så skiten trollas bort. Sedan avslutar man med ett blekmedel. Nja..då hade jag hellre använt ett fint papper och slipat. Ger en jämnare yta som är lättare att underhållstvätta så smutsen inte fastnar lika lätt i teaken. Men om man vill ha den nyoljade looken varje år så krävs det lite avverkning av någon form. Annars blir teaken svart så småningom. Och det är inte så snyggt

Det här är ett roligt ämne! 🙂 Jag började med en prototyp förra året. Därmed hade jag induktionshällen ovanpå gasspisen hela säsongen. Fick stuva undan hela tiden inför seglingarna. Prototyp-verksamheten gick väldigt bra dock så att i år har jag slängt ut hela gas installation och gjort en egen kardanupphängning av häll och enkel ugn. På hällen som är ganska hal glider kastrullerna lätt omkring (även utan sjögång...) så har jag en silikonmatta ovanpå. Då står allt stadigt och det går faktiskt att luta hela paket ca 30 grader och det står fortfarande stadigt. Osäker på om jag vågar laga mat under gång ändå, men inget större problem då jag lagar mat för ankar mest. Har 48V200Ah LiFePo4 Victron batterier som energilager, lite mer Victronpryttlar för övervakning. Ännu en för laddning/inverter och så lite mer för solcellsladdning och isolationstrafo Solpaneler är 2x400W på targabåge i aktern. Under högsommaren räckte det med en panel inkopplad för att hålla igång det hela (ligger aldrig på landström). Dessa är inkopplade parallellt för säkerhetens skull (ca 70V tomgångspänning per panel) men kanske att seriekoppling skulle vara ännu mer effektivt. Då jobbar jag även från båten så 2 laptops är igång konstant. Är ju av lat natur så hela navsystemet, vhf, ais, autopilot, raspberry pi server osv är också igång hela tiden (även nattetid). Så är det ju bara sätta segel och dra vidare på morgonen. Körde med en TP-Link wifi energimätare/"strömbrytare" på hällen förra året så ganska god koll på vad just matlagningen behövde. Min mediokra matlagning hamnar runt 4-500Wh per dag, skulle gissa på dubbla för lite mer seriös matlagning, och från regulatorn ser jag att det förs in ca 3kWh i systemet som då behövs alltså för allt annat samt för att kompensera för förluster här och där. 48V effektiviserar helt klart och jag skulle gissa att det förlänger livslängden också på system (ser som mest runt 70-80A nu när jag drar igång häll och ugn) jämfört med om det skulle varit 12V. Men det hade nog inte varit några problem att köra 12V med dagens LiFePo4 teknik, bara att de högre strömmarna skulle belasta mer och därmed sänka livslängden IMHO. Det mesta finns beskrivet på https://github.com/saxofon/boat-electronics även om det behövs uppdateras för "final version" (blir det någon sådan?!?). Det är med modul tänk och som det är just nu är batteribox (och första automatsäkringen 200A) en modul. Nästa modul är en panel där övervakning, MPPT, charger/inverter mm är monterat. Sedan är det två sladdar med snabb-kontakt kopplas in mellan isolationstrafo och 230VAC fördelarpanel. Väldigt enkelt att ta bort det hela och då koppla in isolationstrafo direkt till 230VAC panelen så blir det som en "vanlig" båt igen Därför borde det vara hyfsat enkelt att kolla igenom min github sida och kopiera till era egna båtar ifall man vill.

Än en gång ska det påpekas att 0.2 inte är satt för att medge viss berusning, utan för att mätnoggrannheten i alkomätarna inte är tillräckligt bra för att garanterat aldrig fälla en nykter person, om gränsen skulle vara exakt noll. 0.2-gränsen är alltså i praktiken avsedd att vara en nollnivå, men där verkligheten gjort att man tvingats ha en viss marginal för rättssäkerhetens skull.

Det är väl helt enkelt kiselkristaller som redan finns i trät och som dras ut med oljan. Jag har haft sådana också på nya teakbitar. Men dessa har varit lätta att ta bort, just en sickel eller liknande är säkert bra, jag hade en skotch-briteduk, det var väl ett visst mått av övervåld.

Såna där vita kristaller lär bildas när oljan torkar, och det är lite mycket olja, och det kommer vatten på. Har ingen egen erfarenhet men detta har jag läst någonstans. Åtgärden kan vara att sickla bort det översta lagret och lägga på ny olja.

Om du med ”överdriven miljöaktivism” avser ”att följa krav från fastighetsägaren man hyr av”, så låter det ju som en bra klubb på det stora hela. 🙂

Det verkar inte vara en kompressorkyl, alternativt en väldigt stor sådan ? För de vanliga aggregaten med Danfosskompressor drar ju nämligen inte mer än c:a 3A när de går, och de kan ju inte gå mer än 100%. Inte ens vår extrabox (Isoterm) drog f.ö. fullström när den var inställd på frystemp. Är det däremot en termoelektrisk kan de ju nästan dra vad som helst, och har ofta svårt att överhuvudtaget får ner tempen mot nollan. Isolera gör bäst effekt i botten och nedre sidorna. Kylan går neråt, det är därför en box fungerar så effektivt och kyldiskarna i affären kan vara öppna uppåt. Har man kyl med dörr - kolla att den verkligen tätar nedtill. Inte ovanligt fel.

För 14-1600 kr ungefär får du en bra polermaskin! Här är en bra maskin från Verktygsboden. Praktiskt båtägande och någon motortidning har har gett den bra betyg. Det finns en som även är oscillerande också, ett par hundralappar dyrare. Jag har en snarlik fast med mindre disk, rondell, tallrik, eller vad det heter. Pelas maskiner har även en 3 meter lång anslutningssladd, och mjukstart. Jag kan ju rekommendera Verktygsboden även i övrigt, dom har i allmänhet bra verktyg och maskiner. Klart en hel del för bil, garage och verkstad, samt för bygg, hus och hem, ingen kategori för speciella båtverktyg, men väl verktyg och maskiner för träbearbetning.. det är bra grejer, bra kvalitet, inte billigt men inget svindyrt heller. Och, nej, jag har inget vinstintresse i den firman.

Efter lite diskussioner här på forumet beslöt jag mig för att sätta in en luftavfuktare i båten vintertid. Jag har en segelbåt på 35 fot som står på land med 230V indraget. Inne i båten står en sorptionsavfuktare, Woods WDD80 som är inställd att hålla 50% RH. Strömmen till avfuktaren stängs av automatiskt om temperaturen sjunker under 1 grad och sätts på när det blir varmare igen. I gången till förpiken sitter en vanlig fläkt, typ bordsfläkt, för att cirkulera luften inne i båten. Innan jag satte in fläkten var det råare i förpiken och reserv-"torrbollen" (vägsalt i durkslag i hink) samlade vatten. Fläkten är kopplad till en timer och går en halvtimme två gånger om dagen, 11:00-11:30 och 16:00-16:30. Efter att fläkten sattes in är det torrt även i förpiken. Och hinken under vägsaltet är också torr. Luftfuktigheten har legat kring 50% hela vintern och så här ser det ut just nu. Jag var till båten den 4:e och den 11:e. För att komma till en varm båt startade jag byggfläkten på morgonen innan jag åkte. Så här ser elförbrukningen ut under mars månad (kWh). De två topparna är för att värma båten när jag var där och fixade. Övriga dagar är förbrukning för avfuktaren och fläkten. På hösten när båten tas upp låter jag segel, dynor, kläder, flytvästar, böcker osv osv ligga kvar i båten. Dynor lyfts upp på högkant och luckor, lådor och dörrar öppnas. På våren finns allt redan i båten och det är torrt och känns fräscht. Luftavfuktaren har en slang som leds ner under durken så vattnet rinner ut genom den öppna dyvikan, längst ner mot kölsvinet. När avfuktaren startas blir det mängder med liter som rinner ut och då går det givetvis åt lite mer el. Att sedan hålla fuknivån på ett satt värde är inte så energikrävande. Båten är uppkopplad med en mobil router och fläkt, avfuktare, batteriladdare och byggfläkt styrs med Sonoff-prylar. Jag är mycket nöjd med den här lösningen och den är inte speciellt dyr att genomföra, om man skulle vilja göra det.