ThomasVikhog

Motortillverkarna verkar att gått över till aluminium-anoder. Detta mest trolig för spara pengar, vikt och miljödiskussioner. Jag har efter många år med zink, nu några år använt aluminium. Först besviken, bytte tillbaka till aluminium. Men sen åter till aluminium. Jag ligger i mitten av Öresund, med en å 1000 meter syd. Vid nordlig ström (vanligast) har vi aborrar i hamnen. Alltså har vi ibland 3% salt och ibland 0, oftast mellan 0 och 1%. Både med aluminium och zink har jag samma problem, de blir gula och/eller vita. Dessa färgade områden blir helt passiva och anodfunktionen upphör. Förra året (aluminium) var rekorddåligt och det satt sjörosor på anoden på drevet. Ja, det skiljer mellan åren och jag provar anoder från olika leverantörer (förra året Volvo Penta - aluminium). Att konstatera är att jag måste hålla anoderna fria från den gula/vita beläggningen. borsta med en rostfri stålborste eller slipduk några gånger under säsongen. I år tänkte jag ha Aluminium på skölden och zink på propelleraxeln - alltså en mix.

Jag köpte Jotuns norska färg för nåt år sedan. Mer koppar, men jag märkte ingen skillnad på påväxt. Problemet i sundet är mest alger som växer på. Så jag fortsätter med Internationals Micron, som funkar fint mot havstulpanerna. Jag hade jättemycket havstulpaner förra året, men inte på ytor med Micron. Mest på offeranoder och gummi, och något ställe invid skölden. För några år sedan målades vår klubbåt med vanlig husfärg (trälasyr), beroende på ett missförstånd. Det fungerade förvånansvärt bra...

1200 h från 2011, 100 h/år. Det låter ok - inget oroande med det. Men över 2000-2500 h börjar en del bli nervösa. Kan du utläsa hur den är framförd . belastning, förbrukning eller hastigheter? Kanske det går att se motorernas medelförbrukning eller medelhastighet i styrdatorerna? Jag kör 25-40 timmar per år och får en medelhastiget på 11 knop. Marchhastigheten vid körning är 27-32 knop, men medlet blir lågt då det körs långsamt tills man är på öppen vatten eller att maskinen är varm. Är du orolig borde du kanske anlita en expert som kan dessa motorer, för att besiktiga?

Kul och rimliga båtar alla tre. Men frågorna är många: 1. Vad ska ni göra ombord? Hur många ska ligga och sola - var? Ingen vill ligga på golvet. Hur bra går det att ligga på fördäck? 2. Hur långt ska det köras i vilken hastighet? Efter 5 minuter i 30 knop vill alla sitta i vindskydd vid föraren, kan man sitta 3 eller 4 i vindskydd? 3. Spelar bränsleförbrukningen en roll? Smallblockarna drar väl 1,5-2 liter per sjömil och bigblockaren 1,8-2,5 liter per sjömil. Jag kör 200-400 sjömil per år. FÖrgasarmotorer drar 10-15 % mer än insprutade motorer. 4. Ska ni åka vattenskidor eller "banan"? Med hur många i båten? Hur lång tid tar det att plana ut med 4 vuxna i båten? Hinner killen på vattenskidorna få gorillaarmar innan det tar fart? 5. Vill man verkligen ha pentryt i sovrummet? Nuförtiden har de flesta köket ute. 6. Skicket på interiören är viktig - har du en bra mögel/fuktnäsa? Luktar det parfym eller tvättmedel för att dölja mögel i stoppningen? 7. Skicket på drevet är viktigt, när servades vad senast? Låter det bra, testa gärna på land - då hör man kuggarna väl (i sjön är det tystare). 8. Skicket på motorn är viktigt. Hur många timmar har de gått, det finns "alltid" en mätare nånstans för detta? Är motorn bytt? Bensinmotorer äts upp i en båt, alternativt rostar bort. 9. 4 vuxna ombord med sitt bagage är mycket för denna båtstorlek, men en natt eller två går alltid. 10. Finns det gångvärme (motorvärme för att värma inuti)? Finns det en Webasto eller annan värmare? Finns det en varmvattenberedare? 11. Finns det ett ankarspel? Fram eller bak eller båda. Fram behövs för ankring på sandstrand och bak när man ligger mot klippor. 12. Skicket på kapellet, speciellt dragkedjor och plastfönster. Alla är ganska gamla (därmed också lågt pris), detta betyder oftast att underhållet kostar en hel del. Kan man göra en del själv är det ok, men annars går det nog 15 000-20 000 kr per år hos lokala meken. Detta i genomsnitt. Vissa år bara olja, impeller, filter (3000-5000kr). Men andra år delas drevet och avgasdelar behöver bytas (10000-30000). Nytt kapell 35000-50000kr. Klä om dynor och stolar 20000-40000kr. Men man har riktigt kul. Frågan är bara hur mycket tid man kommer njuta av i båten. Det är den tiden som ska balansera arbetet och kostnaderna. Båtar kräver omsorg på ett helt annat vis än en bil. Mer att jämföra med en trädgård eller hel sommarstuga.

Jag bytte bränsleslangar, men köpte vanliga bränsleslangar. Bytte även alla vinkelkopplingar till raka kopplingar eftersom de hade mindre tvärsnitt i kröken (hade alg-problem i bajonettkopplingar). Jag har kört 1000 lite HVO de senaste 4 åren - inga problem all. Bara att njut av lukt och rökfri gång. Bränslet har 3% lägre densitet, så en mekaniskt styrd motor som min KAD42 tappar 2-3% toppeffekt och drar 3 % mer. En elektroniskt styrd motor kommer att kompensera för detta. Därför är BSR testerna meningslösa - om man inte tar med bränsleförbrukningen. Men enstaka procent kommer inte enkelt att märkas. Bytte tillbaka till blankdiesel i somras, men märker ingen skillnad mer än lukten.

Jag köpte en sådan här för under 400kr: https://www.aliexpress.com/item/32855976198.html?spm=a2g0o.order_list.order_list_main.115.51f718028wpeZ5 Den fungerar utmärkt, men man får själv ta fram listan med frekvenser i Sverige och programmera in, vilket tog 30 minuter. Nöjer man sig med kanal 16, så är det bara att ratta in den frekvensen och stanna där. Har dock VHF cert.

Det finns även en Aquador grupp på Facebook som du kan prova. Hälsningar Thomas

FUnkar toppen, använt min i flera år.

Grotamar är dyrt, jag har provat både det och BioProtekt. Men jag kan inte säga att det löser mina problem. Hade jag kunnat nå manluckan och rensa tanken så hade jag gjort det. Jag tömde tanken och hällde i 10 liter Tsprit, som löser det svarta gojset. Sen tömmer jag efter det tanken engång om året genom förfiltret för att sen hälla tillbaka dieseln. Körde 4 år på HVO100, men jag har fortfarande tillväxt av dieselbakterier. Men efter att tagit bort alla 90-graders rör och slangkopplingar (samt banjokopplingar), så kommer nu gojset till för filtret och kan tas ut där. Grotamar innehåller 5-10% Paraformaldehyd, och Bioprotect innehåller 5-8% Glutaraldehyd. Dessa medel kan du köpa i större koncentrationer billigare - bara att googla. Information angående kemist innehåll hittar du i respektive produkts säkerhetsdatablad (lagstadgat i EU).

Jag har samma problem på min KAD42... Det finns ingen koppling och inga ventiler, men det är en väldigt enkel pump. Jag antar att sjövattenfiltret läcker in luft, vilket innebär att vattennivån i sugsidan av pumpen sjunker ned. Pumpen har sedan svårt att pumpa luft, för att den inte är helt tät mellan sug- och trycksida. Härav tar det ett tag för pumpen att evakuera ut luften på sugsidan och komma åt vattnet, i vilken den bättre greppar. Bilden visar pump utan impeller. Impellern roterar moturs och förträngningen till vänster minskar volymen mellan två passerande impellervingar på vänstersidan. Pumpen suger upp vattnet nedifrån och skickar upp det i sjövvattenfiltret som sittare ovanpå (för drevinstallation). Prova att stryka vaselin (eller glycerin, som följer med den nya Impellern) på sjövattenfilterinsatsens gummitätning, både under- och över-sida. Det blir lite bättre för mig. Men i mitt fall måste jag nästan alltid (utom när båten ligger i vatten) öppna sjövattenfiltret och hälla i vatten (alternativs glykolblandning) där till sjövattenpumpen får dragit i sig vatten. Jag märker stor skillnad på detta mellan motorindivider, och det har inte med ålder att göra. Vissa motorer (sjövattenpumpar) suger problemlöst upp vatten från marknivå när båten är på land och vissa vill inte (eller behöver 30 sekunder) för att suga i sig vatten när båtern ligger i sjön (då är vattennivån typ 10 cm under sjövattenpumpen). Kanske nån vet hur man fixar detta? Jag renoverade min sjövattenpump, det hjälpte inte.

Grattis! Ja, hur mycket gick det åt? Georg: Sjövattenfiltret är lite högre än slangen från värmeväxlaren till kröken (motorn lutar normalt 6 grader bakåt). Laddluftkylaren mellan oljekyl och värmeväxlare sitter lägre än sjövattenfiltret. Sjövattennivån ligger (stilla båt i vattnet) strax under sjövattenpumpen. När jag häller glykolblandning i sjövattenfiltret kommer det ut både genom sjövattenpumpen ur drevets insug, och genom avgasutsläpp under skäddan. Kan vara att min sjövattenpump är dålig, för det är likadant efter byte av impeller - det rinner vatten ut filtret ner genom sjövattenpumpen ut ur drevet.

Jag körde min KAD42 med spolmuffen kopplad till kommunens vatten. Pluggat drevets dräneringshål (12mm) unders. Spolmuffen läcker rejält, men kranar man på med vatten går det bra. Att köra glykol är svårare. Min sjövattenpump är inte tät nog att suga upp vatten/glykol från drevsäck eller spolmuff utan tryck. Jag måste hälla glykolblandning i sjövattenfiltret, för att sjövattenpumpen ska börja suga. Sen snabbt stänga sjövattenfiltret igen - men det spills och kladdas rejält. Därför är min tanke att göra detta med stillastående motor! Helt enkelt bara hälla glykolblandningen i sjövattenfiltret. Först tills det rinner ut genom sjövattenfiltret till drevet (kommer ut längst ner ur "gälarna), sen plugga sjövattenfiltret mot sjövattenpumpen. Därefter fortsätta att hälla glykolblandningen i sjövattenfiltret till det kommer ut färgat vatten ur avgasutsläppet på drevet under skäddan. På en drevinstallation sitter sjövattenfiltret högs upp. Härifrån rinner det sedan genom oljekylen till mellankylaren och vidare till värmeväxlaren. Från värmeväxlaren sedan ut i avgaskröken och ut i drevet. Det finns ingen anledning till att snurra på motorn. Jag använde 7 liter innan det kom färgat vatten ut ur avgasutsläppet på drevet. Återanvända nästa år går bra, bara att ställa en spann under tills det inte längre kommer glykol. Annan variant, som jag ska prova nästa år: Tejpa för gälarna för vatteninsuget på drevet. Stoppa in en slang med 12mm ytterdiameter i drevets dränering längst ned. Koppla slangen till färskvatten från kommunen och varmköra (nja 5 minuter). Sen koppla slangen till en dunk glykolblandning som står på badbryggan och köra motorn och samla upp glykolblandningen som kommer ut ur avgasutsläppen i en spann.

Ja det är mycket snack om galvanisk korrosion pga landström, tom från grannbåten! Det går säkert att mäta, om man har rätt utrustning... Jag ligger i Öresund (10-30ppm salt) och har haft zinkanoder de första 5 åren och bytte till aluminium för 2 år sedan. Problemet jag hade med zink var att det fick en gult/vit beläggning. Denna passiviserade ytan och inget mer nytta av den delen av zinken gavs. Jag kunde smärgla av den ytan och köra 2 år och ha mer än 50% kvar. Den gula/vitan ytan sägs vara från att man ibland ligger i sötvatten. Det kan stämma, vi har en åmynning 1 sjömil syd. Eftersom det sägs att VP säljer alla drev (?) med aluminium anoder, så använder jag nu det. Aluminiumet innehåller mycket mindre material pga av densitetet (2,7kg/l), jämfört med zink (7,4kg/l). Så det går åt fortare. Med aluminium försvinner 30-40% av mina anoder på en säsong (17 April-17 Oktober). Det skiljer tydligt mellan åren, men om det är vattnet eller offeranodens material som skiljer vet jag inte. Vad jag vet är att det är dyrt att framställa metaller som är kemiskt rena, oftast kommer det med 3-5% annat som kan förändra beteendet av offeranoden. Sedan jag börjat bry mig om detta, har jag börjat rengöra offeranoden med icke järn material när jag ändå är under och putsar på drevet med cyklop.

Jag har slutat att ta av min, då den tenderade att sitta som phaaan. Tömma ut vattnet går bra även på andra sätt.

Byt! De består att kors med inbyggda nållager (=rullager med liten diameter => de rullar fort). Visst kan du byta nålarna/pinnarna och kopparna, men rullbanan på korsdelen är lika påverkad av slitage (överbelastning av möjligt yt-tryck). Ett nållager har en linjekontakt, vilket innebär oändligt liten yta - tills den deformeras. Deformationen ger större yta, men deformationen leder till utmattning av materialet i ytan. Byt!