Jump to content
Monday 18 November 2019

Abbe2

Medlemmar
  • Content Count

    655
  • Joined

  • Last visited

Community Reputation

47 Expert

About Abbe2

  • Rank
    Flottiljamiral

Recent Profile Visitors

The recent visitors block is disabled and is not being shown to other users.

  1. Är kravet på att man skall passa kanal 16 helt borttaget nu?
  2. Fast laser är väl inte heller speciellt effektivt dagtid? Det som rekommenderas då är rök och färgpulver, vad jag sett. Samtidigt som behovet är mindre dagtid, då hittar helikoptern dig lättare än på natten.
  3. Man ser ut att ha börjat gå ifrån laser för att istället använda LED. T.ex. så tror jag inte ODEO tillverkar den version med laser som testades i filmen ovan längre. Se också: https://www.alandia.se/båtförsäkring/nödblosstest https://www.pbo.co.uk/gear/led-laser-flares-tested-36341
  4. Men det behövs också ett alternativ till nödblossen, alltså något som gör att helikoptern lätt hittar dig efter det att de flugit till GPS-positionen. Det börjar dyka upp intressanta alternativ här med LED-ljus av olika slag.
  5. Vad diskuterar man att använda istället?
  6. Det verkar som om sjöräddningen har koll på läget: "Tobias Nicander är sjöräddningsledare vid Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral: – Vi hade en händelse på platsen med en person som hade motorproblem och sköt upp en nödraket, men om det finns en koppling till detta kan jag inte bekräfta, sa Nicander vid 19-tiden på söndagen." https://www.expressen.se/gt/skogsbrand-har-spridit-sig-till-fastigheter/ Publicerad 5 aug 2018 kl 18.37
  7. Att det i detta fallet med branden på Björkö var försvarligt att skjuta upp en nödraket i dagsljus är väl tveksamt, men det som också spelar in i den rättsliga bedömningen är, vad jag vet, hur personen i fråga upplevde situationen och vilka alternativ som fanns.
  8. Det är antagligen ett brott mot eldningsförbudet att idag skicka upp nödraketer, men att använda dem vid nöd torde falla under nödparagrafen. Dvs. det är inte olagligt att använda nödutrustning då det är nöd, även vid eldningsförbud. Men det gäller att faran är så stor att det motiverar risken för skogsbrand. Brottsbalken (1962:700) 24 Kapitlet 4 § En gärning som någon, i annat fall än som nämnts tidigare i detta kapitel, begår i nöd utgör brott endast om den med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständigheterna i övrigt är oförsvarlig. Nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse. Lag (1994:458).
  9. De senaste dagarnas grundstötningar har nu lett till att regeringen vill se över nykterheten och reglerna till sjöss, men knappast mot det håll som "Båtfolket" önskar: "Infrastrukturminister Thomas Eneroth (S) vill ha fler nykterhetskontroller i sjöfarten för att förhindra grundstötningar i svenska farvatten. – Det är en varningssignal när vi inom så pass kort tid får två olyckor där mycket tyder på att man har varit berusad, säger han." "Eneroth kommer att kalla till sig sjöfartsorganisationer, Sveriges Hamnar och myndigheter som Transportstyrelsen och Sjöfartsverket för att diskutera hur fler kontroller kan genomföras. ... I ett senare skede kan det bli aktuellt att se över straffsatser och sanktioner." https://www.sydsvenskan.se/2018-08-05/regeringen-vill-oka-nykterheten-i-sjofarten
  10. LonelyBird länkade till den här artikeln i seglarsnack. Intressant undersökning om orsak till olyckor i segelbåtar i USA. Men deras rekommendationer lär inte göra alla i debatten speciellt nöjda. Injuries and Fatalities on Sailboats "Conclusions Based on USCG data, the fatality rate for recreational sailing was estimated to be 1.19 per million sailing-person days, which is comparable to that of in-bounds alpine skiing and snowboarding. Drowning was the most common cause of death, and 82.0% of victims were not wearing a life vest. Seventy percent of deaths occurred as a result of the vessel capsizing or the victim falling overboard. Operator- or passenger-preventable factors, including operator inattention and improper lookout, alcohol intoxication, and operator inexperience, contributed to 52.7% of all injuries and 36.9% of all deaths. Severe weather and hazardous waters were also common contributing factors. It is likely that many deaths and injuries could be avoided if sailors routinely wore life jackets, abstained from alcohol while boating, and participated in boating safety courses"
  11. Jag tycker inte att man kan säga att "de flesta" olyckorna sker på inre vattendrag. För mig låter det då som om nittio procent av olyckorna skulle göra det, men i verkligheten så är det bara runt hälften av olyckorna som sker där. Och jag förstår inte riktigt varför du undantar olyckor i hamn? För mig är det som om vi inte skulle ta med olyckor in tättbebyggt område då vi diskuterade vägtrafiken. Det läggs stora resurser på att få ner antalet arbetsplatsolyckor. Om båtlivet skulle följt det arbetet så skulle vi ha betydligt fler regleringar och föreskrifter för sjölivet.
  12. Det är för sju år: 2010 - 2016. Alltså 33 dödsolyckor per år i snitt. Och det kan nog stämma för de åren, se https://www.transportstyrelsen.se/sv/sjofart/Statistik/olyckstatistik---fritidbatar-2016/
  13. Ljungbergarn räknar bara på dödsolyckor, för det är det enda vi har någotsånär kompletta siffror på. Och visst dör det fortfarande för många i vägtrafiken, det är därför som man inte slutat med att sänka gränsen för rattfylleri, utan fortsatt med andra regler och åtgärder, som vajervägar. En annan skillnad är att i vägtrafiken så är man nästan alltid säker om man stannar vid vägkanten. Men på sjön så har man inte samma möjlighet att komma ur en svår situation, som t.ex hårt väder eller motorhaveri. Vilket gör det viktigare att bedöma situationen rätt både innan och under färd på sjön än på land. Och eftersom omdömet är en av de saker som påverkas tidigt av alkohol, så skulle detta kunna ses som en anledning till att ha strängare regler till sjöss än på land. Det är inte bara reaktionshastigheten som spelar roll för om en olycka skall ske, speciellt inte till havs.
  14. Ljungbergarns metod att redovisa statistik är nog ny för de flesta, och skulle definitivt inte bli godkänd på högskolan. Men dina beräkningar är intressanta, och visar på den klassiska skillnaden mellan individuell och kollektiv risk. Dvs. att en risk som är försumbar för individen fortfarande är direkt kännbar för kollektivet. Som risken att dö i trafiken (eller till sjöss). Den är såpass liten att den inte hindrar oss som individer att ge oss ut, men ändå såpass stor för kollektivet att det motiverar insatser för att minska den. Vilket för de flesta av oss är en självklarhet vad det gäller landtrafiken, men tydligen lite mer kontroversiellt vad det gäller sjön.
  15. Viktigt - det är inte 17 miljoner båtdagar ett visst år! Siffran 17 miljoner är något helt annat: Man tar och ser hur många i Sverige som varit ute i en båt under ett visst år. Och sedan summerar man de siffrorna under 7 år. Hur många båtdagar som varit respektive år en annan sak. Varje båt användes i snitt 16 dagar 2015, för totalt sett 12.1 miljoner båtanvändingsdagar, med i snitt 2,7 personer ombord. Dvs. totalt 32,7 miljoner båtdagar för individer under 2015. Och det är precis på grund av detta jag tycker illa om den sidan - den leder till mycket fler missförstånd än den bringar någon som helst klarhet i sakfrågan.
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy