Ledartavla

Jag använder vax för halkskydd, tex det här. Rätt bökigt att få ner i halkskyddet i begränsad/lagom mängd men med en trasa och sen en rotborste som dras åt olika håll efter mönstret så brukar det funka ok.

Men det är ju det hela tråden handar om - att det inte verkar finnas någon fukt. Dvs att instrumentet därför högst troligt reagerat på "annat" och felaktigt tycker det är fuktigt. Detta är möjligt eftersom det rent tekniskt inte mäter "fukt" utan sekundära påverkan såsom (elektriska) egenskaper i ett material som förändras av just fuktnivån. Men som också kan förändras av helt andra orsaker.

Jag använder ofta liknande mätare i yrket för mätning av fuktskador/läckage i byggnader. Det borde vara liknande funktion. Olika material reagerar olika på mätaren och det krävs därför att man förstår det och varför det varierar. Jag gissar nu att denna mätare har en skala som är specifik till båtskrovens normala uppbyggnad. Som andra beskrivit redan reagerar mätaren starkt på ledande material, finns det nitar, skruvar, elsladdar eller annat är risken stor att mätvärdet ökar kraftigt. Men även en variation i distansmaterialet lokalt borde ge avvikande resultat. Det jag vill ha sagt är att det sannolikt krävs ganska mycket erfarenhet för att läsa av och tolka resultatet korrekt, hur det är i detta fallet är svårt att svara på såklart.

Jag tycker mycket bra saker har berörts, så jag kompletterar bara med... Man ska ha alternativa navigationshjälpmedel ombord förutom en plotter. Enligt lagboken tror jag man ska ha med sig papperssjökort, men jag kan tycka att det i många fall räcker att man har med en mobil, en padda eller en dator med nedladdade sjökort som back-up. Kör inte mitt på farledsstrecket! Det verkar vara fler och fler som programmerar sina rutter så att båten följer strecket. Det är inte farligt att köra/segla vid sidan av strecket! Segla inte där det är väldigt mycket trafik om det inte låter sig göras utan att ställa till det för andra. Jag brukar hävda att man har rätt att segla där man vill, men på fredag och söndag eftermiddag och vid andra tillfällen när det är extremt tät trafik bör man inte kryssa fram bara för att man har rätt att göra det. Välj annan väg eller starta motorn tycker jag. Man ska inte bara vara rädd om djuren utan även om naturen. För mig innebär det numera att jag inte använder traditionella bergkilar som ska bankas ner i sprickor i berget utan klätterkilar som man pillar in i befintliga sprickor.. Vi försöker även att undvika att ankra på grunt vatten där bottenfaunan är viktig och inte bör bli förstörd, men det är svårt att hålla tycker jag. Naturvårdverket skriver detta om allemansrätten vilket är en bra sammanfattning även för gott sjömanskap. Allemansrätten är en unik möjlighet som bygger på att vi tillsammans tar ansvar. Vi gör allemansrätt när vi visar hänsyn till djur, natur, markägare och medmänniskor.

En fuktmätare för plastbåtar mäter inte fukt direkt, utan elektriska egenskaper som kan påverkas av fukt men också tex. av: färg lim metall densitet temperatur salter Man kan alltså inte (säkert) avläsa fukt utan man kan jämföra med hur det ser ut bredvid i något man då kan anta är exakt samma konstruktion. Detta tycker jag att besiktningsmannen borde varit tydlig med så kunde ni gjort borrproverna tillsammans med köparen så hade affären gåt igenom.

Visa hänsyn till andra: - Lämna god plats i sidled där det är möjligt, särskilt mot mindre och/eller långsammare båtar. - Undvik att utsätta andra för kraftigt svall. Om du plöjer fram och drar upp enormt svall, slå av strax innan passering och dra på igen efter, särskilt om du är nära i sidled. Var uppmärksam, förutseende och förutsägbar: - Visa avsikter tydligt genom att markant slå av på farten, göra kraftiga och tydliga kursändringar, så omgivande båtar klart och tydligt ser vad du har för avsikt. - Var extra uppmärksam när sikten är skymd, t ex runt en holme eller en hög pir, och håll ut och håll nere farten för att få mer reaktionstid och minska konsekvenserna av en kollision. - Håll rak kurs och svaja/snirkla inte, så det blir uppenbart för andra hur du agerar. - Gör inga plötsliga svängar utan att ha klart och fritt runt dig i svängens riktning. Var ödmjuk och pragmatisk: - Håll inte stenhårt på en regel, så till den grad att det förvärrar en situation eller försämrar för en annan i onödan. Läs av situationen och anpassa dig. - Om nån annan gör fel och inte visar hänsyn, var den större i situationen och släpp det, lämna plats, sakta ner. Två fel gör inte ett rätt.

Bra! Har ingen exakt definition men skulle tillägga 3. Visa hänsyn till fåglar, djurliv och andra människor och deras förhållanden

Jag brukar skura halkskyddsmönstret med en rotborste och Abnet. På båtens ganska smala skarndäck så skurar jag med foten på rotborsten. Högtryckstvätten brukar inte få bort all smuts.

Hej, Tack för era ideer, tankar och tycken. Har någon tagit illa upp på några av mina tidigare svar ber jag om ursäkt. Det var inte min mening att moppsa upp mig. Grejen är bara den att jag blir så himla lack på hela detta caset. Allt kring försäljningen av henne gick kanon, vi fick massa beröm för hur hon var skött, tills sista momentet skulle göras och burk-jäl.....ln började tjuta och indikera "fukt". Kanske har jag blivit lite klokare, kanske inte. Hur som haver verkar detta vara ett område utan absolut sanning utan allt handlar om "rätt kompetens" och kanske lite tur. Jag tror att besiktningsmannen besitter rätt kompetens men vill helt enkelt utesluta alla alternativ innan han slutligen uttalar sig till köparen. Då jag inte tänker tillåta förstörande provning ligger alla mina ägg i svaret från varvet. Håller er uppdaterade när det kommer. P.S. Personligen tror jag inte att det är fukt utan något annat, troligtvis något metalliskt som finns ingjutet i plasten av någon anledning. D.S. Fram tills dess, ha d gôtt!!!

Eftersom tråden väcks till liv så kan jag bidra med min erfarenhet när det gäller just denna fråga. En kollega till mig körde ras på en av våra V70 med dieselmotor. Motorlampan tändes och motorn gick märkbart sämre, efter det tog det cirka 20 sekunder innan det var hål i en kolv och det var över för den motorn. Felkoden bilen hade satt som tände motorlampan handlade om en spridare, det som hänt var samma sak som brukar hända i marinmotorerna, spridaren öppnade för fullt vilket resulterade i en kolv med ett stort hål i. Så, går en spridare sönder när man kör så har man väldigt kort tid på sig innan det är försent.

För många år sedan jobbade jag på en firma som bl a höll på med vattenskadade badrum. Vid ett tillfälle hade vi ett badrum som vägrade torka enligt fuktindikator (de du redovisar här är inte fuktmätare). Efter väldigt lång torkning och en massa kill-gissningar försökte vi helt enkelt med att bila ur materialet; finns inget material finns ju ingen fukt. Det visade sig då att det låg ett hönsnät som armering i översta betongskikt - varken sett före eller efter. Badrummet var snustorrt. Vi bytte därefter mätmetod till en säkrare, men mer förstörande där man borrar ett hål, sätter i en plugg i hålet, väntar ett par dygn och mäter sedan relativa luftfuktigheten (RF) i hålet. Det är väldigt exakt och jag vet inte om man kan göra så i ett däck. Det borde i alla fall vara mindre förstörande än att såga sönder båten. Min gissning till orsaken är just det; någon hos båtbyggaren har gjort en förstärkning av däcket med t ex ett metallhaltigt eller annat ledande material. Varför vet jag inte. Frågan är också; kan du få skadestånd från besiktningsmannens försäkring, för skada har du ju helt klart lidit?

Alla material/ämnen har egenskaper som påverkar fuktmätningen eftersom det inte är fukt man mäter utan elektriska egenskaper i materialet. Det vanliga tror jag är att mätarna mäter kapacitans eller impedans mha. ett elektriskt fält.

Kan förtydligas att Scoutmottot innebär ju kunskap, färdigheter och utrustning. Utan det är man inte redo:)

Det är ingen fråga 😉 66Wh (batteriets kapacitet) / 14V (laddspänning) x0,9 (verkningsgrad antagen vara 90%) = 4Ah är vad enheten teoretiskt max kan ladda in i ett bil- eller båtbatteri innan den är totalt tom. Alltså tämligen oanvändbart för batterier i storlek motsvarande bil- eller båtbatterier. Men det säger sig ju självt - inte ens CTEK kan trolla bort fysikens lagar. Batterilagringskapacitet kostar vikt, även med Li-teknik. Fast de ljuger ju inte i reklamen - det går ju ladda bil- och båtbatterier med den. Men inte så mycket....

Vill du vara jättenoga så är det bort med all färg som sitter där ner till ren metall och börja om från början. Använd färgborttagningsmedel, skrapa bort färgen och slipa rent. Man kan blästra men man ska inte använda blästermedel som innehåller metaller, utan bara glas, soda, tvättad metallfri sand eller liknande. Behövs det spacklas så använd ett spackel som är fritt från andra metaller än bara 100% aluminium om det är ett epoxispackel. Finns epoxispackel där man blandar ett pulver med en flytande bas och pulvret får bara bestå av 100% aluminium. Går t.ex. inte att köpa på lågprisvaruhusen, duger kanske till aluminiumfälgar men inte till ett drev som sitter under vatten 4–6 månader om året. Tvätta med bromsrengöringsmedel eller liknande (fritt från fett) innan målning påbörjas. Grundfärgen du använder skall vara avsedd för aluminium och skall vara fri från metaller som t.ex. zink, det skall alltså inte vara en s.k. "rostskyddsprimer". Jag brukar alltid använda Mercury Marine Light Gray Primer som funkar bra på aluminium och det räcker inte med ett eller två lager, utan flera lager och mellanslipning med våtslip om det behövs. Därefter valfri metallfri lackfärg i flera lager t.ex. Yanmar original sprayfärg och skall man använda drevfärg/anti-fouling måste denna vara helt fri från metaller, koppar är aluminiums värsta fiende... Byt zinkanoden oftare än man tror... Googla: Galvanisk korrosion båt, finns även flera trådar på MG om detta ämne. //Pär

Hur länge väntar du mellan målning med primer och täckfärg? Om man väntar för länge fäster det inte. Jag har provat... drevet spg ut ungefär som ditt. Jag har också provat att använda primer från en tillverkare och täckfärg från en annan... då såg drevet också ut ungefär som ditt.

Ja, detta var nog en av de bättre trådarkeologiska fynden jag sett. En fråga som inte fått något svar och någon annan som 20 år senare har samma fundering. Ofta blir det väldigt dråpligt när någon gräver upp en gammal tråd och börjar besvara frågor åt skribenter som inte varit inloggade på evigheter. Så var det inte nu.

Det är bara en liten panel, ca 40-50 W, satt på när vi köpte, och är säkert 10-12 år gammal. Jag tror inte det är nån smuts att tala om på den. Däremot var det förstås flera decimeter snö efter snöovädret nyligen men det smälte ju bort. Båten är inte täckt. Värsta fienden är molnen. Inte många dagar med direkt solljus den här vintern... Men, hur som helst är det en ickefråga nu. Batterierna har fått sig ett dygns laddning med båtens batteriladdare. Jag beräknar, baserat på laddkurvan, att det kom i ca 35-40 Ah, vilket inte är enormt mycket men det bör vara mer än nog med tanke på att batterierna inte var så urladdade som jag först befarade. När jag kopplade ur var laddströmmen ca 0.8 A. Och sen sjönk den till 0.13-0.15 A som solpanelen gav just då, vilket motsvarar futtiga 2 W, men det var ju ändå nettot in, efter att regulator och Smartshunt fått sitt.

Du verkar ju ändå vara öppen för små borrhål i innertaket. Kanske kan denna typ fuktmätare vara ett alternativ då. Borra parvis med små hål (ser ju ut att räcka med 1-2 mm) med bredd motsvarande mätstiften. Se vad resultatet blir när man då mäter direkt i ballsaträt. Mätare av denna typ verkar ju vara lämpliga för just trä.

Är nog hugget som stucket🤔 Johnson Pump rekommenderar själva MC97 EDPM till kylvatten-/sjövattenpumpar, har inte tänkt på det själv utan alltid använt originalnummer från motortillverkarens reservdelskataloger och där har aldrig stått om det varit EDPM, neopren eller nitril. Det enda jag vet med säkerhet är att nitril är oljebeständigt.

Det jag länkade till funkar bra tycker jag. LeFant:s antihalkvax funkar, men det är som sagt lite meckigt både att få dit det och att polera. Vi använder trassel för att få dit vaxet ända ner i knottermönstret och en mjuk panelborste för att polera.

Jag skulle reklamera för att det är det enda sättet att få det att bli bättre nästa gång någon beställer samma sak. Funktionsmässigt skulle jag inte direkt oroa mig.

Jag anmäler ditt inlägg så får vi se hur lång tid det tar den här gången.

Det jag länkade till funkar bra tycker jag.

Tackar för långt bra svar! Vad gäller roterande borstar på skruvdragare så hag jag använt dem från Hornbach - funkade bra på smuts. För påväxt använde jag en roterande borste med borst av nylonöverdragen koppar (också från Hornbach). Det funkade utan repor. Bäst mot hårt sittande påväxt var dock en riktigt kraftig rotborste och hårt arbete. Ja, halka vill man ju inte - kanske prövar antihalkvax på några mindre ytor och om det funkar kan man ju lägga det på resten av däcket.

Ja då kan du ju skrubba rätt så ordentligt utan att skada någonting. Högtryckstvätten i all ära, men den stänker ju en hel del, så omkringliggande båtar kan ju bli nedtstänkta. Men när det är halkskyddsmönster på däcket kan ju smutsen fastna rött så orderligt. Det säljs ju numera relativt mjuka och runda borstar att sättas fast i skruvdragarens chuck, jag minns nu inte om jag har Biltemas eller Julas, fungerar iallafall bra. Tidigare har jag använt en annan sådant roterande verktyg, men hårdare borst av någon slags glasfiber, varning för den! All smutsen försvinner visserligen, men det gör även plasten under och den repar rostfria beslag. Barnbarn och ombordvarande hundar har några gånger trampat i sådan där asfalt (eller vad det är) som ligger på gator i skarvarna, och som blir kladdig när det är varmt. Sedan har det blivit fot- och tasspår på däcket. Då får man tvätta fötter, tassar och däcket med lösningsmedel. Det som barn och hundarna inte protesterat mot är bromsskivespray, ett lösningmedel baserat på isopropanolalkohol. Thinner och aceton löser ju asfalt eller om det är någon tjära, men det är vävnadsretande och direkt ohälsosamt, och aceton löser nu öven båtens plast, så om man absolut skall tvätta med aceton skall man vara snabb och försiktig. Senare har jag tvättat bort sådant kladd samt samt utspilld spillolja med Abnet. Såpa och Abnet är nu förstahandstvättmedel ombord. Det såpan inte löser tar abneten. För att då återgå till frågan hur man skyddar… så har jag inte skyddat däck eller rufftak sedan jag för många år sedan halkade illa och skadade mig på ett vaxat rufftak som hade halkskyddmönster. Trots att jag sedan idag vet att det finns ett halkfritt vax, så kommer jag att avstå, håller man däck och rufftaket fortlöpande rent så tycker inte jag att det skall skyddas mer. En hink i en lina, och en relativt hård levang samt så den roterande borsten att ta till vid behov är vad man behöver ombord.

En intressant artikel om ämnet: https://stevedmarineconsulting.com/moisture-testing/ //Pär

Japp, vanligt däck, inte teak!

Ja, här finns den egentliga tråden. (Det du svarade på var ett dublettinlägg där TS nog började skriva men som verkar ha blivit avbrutet mitt i).

Varför lyfta en tråd som sovit i mer än 20 år och övriga skribenter inte varit inloggade sedan 2005 resp 2008 och där inlägget inte tillför något?

Alltså ett ”vanligt däck” bara plast ingen teak? Ja däck med olika typer av ”struktur” alltså halkskyddsmönster kan vara litet svåra, då smutsen kan fastna i mönstret. Jag tvättar mitt om våren med högtryckstvätten, först lägger jag på ”högtrycksschampo” som får ligga på en stund, sedan går jag på med högtryckstvätten och turbomunstycket. Om det finns svår smuts kvar kan en kombination av Abnet och en roterande borste i skruvdragaren fungera väldigt bra. Jag kände inte till att det finns ett halkfritt vax, så tack för tipset!

Tackar! Mycket bra tankar och åsikter! Vi seglade längs Norrlandskusten för några år sedan, och möttes vid varje tilläggning av artiga båtmänniskor som hjälpte oss med förtöjningslinorna. Just i gränsytan mellan till sjöss och förtöjd så är den typen av sjömanskap (aka hjälpsamhet) fantastisk! Men också att ha någon form av riskmedvetenhet kompletterat med konsekvenstänk, innan det händer något knas, känns viktigt.

Men om du nu är klar över vad detta kan vara (och inte bara tror) - varför frågar du då här ? Berätta gärna för oss andra så vi slipper "killgissa", som du skriver😉 Ledningsförmåga (konduktivitet) vid DC är "resistans", men vid AC "impedans". Genom att lägga på ett AC-fält kan enheten känna av en "störning"/"belastning" av det genererade mätfältet. Bl.a. fukt gör ju materialet mer ledande. Så ni beskriver egentligen samma sak. En vanlig metalldetektor fungerar ungefär på samma sätt. Även RFID-taggarna i bilnyckeln eller passérsystemet, som helt enkelt genom att belasta fältet de känner av t.o.m. kan signalera tillbaka seriedata till läsaren. Från tillverkarens sida: Metoden fungerar väldigt bra i den ideala världen, men i alla andra fall måste man för att vara säker kalibrera/jämföra mot en yta med samma material men utan den egenskap man vill detektera. T ex fukt. Läser man manualen samt även lite mellan raderna i den kan man också se att fuktmätningen för trä (övre skalan) egentligen bara är tillförlitlig direkt mot rent trä. En notis finns (men inte mer) att "behandlat" trä kan ge felaktigt resultat, vilket låter högst rimligt. Används den för att mäta fukthalten på "inbäddat" trä genom/bakom t ex glasfiber, så förutsätts materialet framför vara helt elektriskt neutralt. Nu är det mycket som kan påverka som man kanske inte tänker på som "elektriskt". För att t ex få en färg eller material mörkt används ofta kimrök (kolpulver) som direkt gör materialet elektriskt aktivt. Har sett flera gånger hur man designat in en liten radiopryl (t ex Blåtand) i en svart plastkapsling, och missat att speca plastsorten i detalj. Och får en usel radioräckvidd. "Men det är ju plast".... Det behöver alltså inte alls vara så radikalt som en metallarmering eller elkablar, utan t.o.m. kanske bara något som penslats på balsan inuti. Eller något beklädnadsmaterial o.s.v. Hursomhelst finns tyvärr ofta en övertro på dylika instruments träffsäkerhet, men de är ju dyra (=måste ju vara bra) och manualen talar sällan speciellt högt om produktens svaghet. Och besiktningsmannen vill ofta inte veta att han inte kan lita på sitt dyra instrument till 100%. Men med lite kunskap om att det inte mäter fukt utan en egenskap som kan påverkas av fukt så skulle varningsklockorna ha ringt. Och som redan nämnts - får man märkligt resultat vid en mätning skall man ifrågasätta och inte minst kontrollera mot en referens, exakt likadan, men som garanterat saknar den egenskapen man vill mäta. Då säkerställer man - som du frågar ovan - "vad som är vad". Gäller vid alla mätningar, för vare sig vi själva eller instrumenten är perfekta. Glöm heller inte att alltid ha med ett mått av sunt förnuft också. Det har jag sett alltför många som stänger av så snart de får ett fint instrument att mäta med. Att mäta är att veta - under förutsättning att man har koll på VAD man mäter och känner till begränsningarna med mätmetoden. EDIT: Om besiktningsmannen använder sunt förnuft och ögonen och inte bara litar på sitt instrument, så syns det ju att det inte finns någon skada, beslag eller annat som skulle kunna vara en väg in för fukten i stora delar av det område där det ger kraftigt utslag. Finns ju dessutom ett spegelvänt motsvarande på andra sidan, med lika mycket/lite vägar in. Med lite kunskap om VAD det egentligen är hans instrument mäter, så borde han stoppat där och insett att det inte är eller kan vara fukt som ger indikeringen. Mätningen är ju ett komplement till övrig undersökning, inget facit. Du gör helt rätt i att vägra uppsågning effter en "fuktficka" (måste ju vara väldigt stor ficka f.ö.) som är besiktningsmannens nya teori. Byt besiktningsman !

Kan inte bidra med så mycket. Men efter att ha läst vad som kan påverka resultatet och efter sett bilden, som visar att det inte finns någon yttre skillnad (beslag, utrustning etc), skulle man kanske kunna tänka sig att det finns eldragningar i taket på just den sidan. Misstänker att du redan kollat upp detta, men finns det ett elschema i intruktionsboken som kan ge ledtråd kanske.

Jag skulle sätta avskrivningstiden till 10 år och håller det längre med enklare/billigare reparationer så skulle jag se det som bonus. Bättre att bli glad om kapellet håller några år längre än avskrivningstiden än att bli olycklig när motsatsen inträffa. Våra segelkapell och vår sprayhood har klarat 14 säsonger utan reparationer (utom dragkedjorna som jag sydde fast själv för ett par år sedan), men nu var det nödvändigt att lämna in dem för rutbyte och översyn av ett antal sömmar för ett par tusenlappar. Jag räknar med att dessa tusenlappar ska förlänga livslängden med tre säsonger, så 700:- kronor per år. Kanske håller det längre, eller kortare för att vävven blir för dålig. UV-skyddet blir ju sämre och sämre. Priset för motsvarande nytt är väl idag ungefär 30 000:- kronor och om det håller i 15 år blir det 2 000:- kr/år, men jag skulle nog ändå räkna med 10 års avskrivningstid, dvs. 3 000:- kr/år.

1. Som scouternas motto "Var redo - Alltid redo". D.v.s. vara förberedd på sånt som kan hända (normalt problem som uppstår) och därmed ha förutsättningar att klara ktitiska situationer. 2. Ha koll på sin förmåga och respekt för sjön.

Jag kan svara hur jag brukar tänka efter många år med båt och kapell. Om kapellet är gjort i bra väv och har varit hyfsat skött, tycker jag ofta att själva ”stommen” kan hålla länge, ofta runt 10–15 år, ibland mer. Det är nästan alltid detaljerna som ger sig först framför allt sömmar, dragkedjor och fönster. De går i många fall att byta eller sy om utan att hela kapellet är slut. Jag brukar däremot ge upp och beställa helt nytt när flera problem uppstår samtidigt. Till exempel när väven har blivit trött (tunn, slapp och tappar form) och omsömnad inte längre hjälper, när kapellet börjar läcka i själva väven och inte bara i sömmarna, eller när fönstren är dåliga samtidigt som resten av kapellet också är på väg. Då blir det ofta till slut ”lapp på lapp”, och reparationerna börjar närma sig kostnaden för ett nytt kapell. Som en grov riktlinje har jag upplevt att 8–12 år är ganska vanligt innan man behöver göra större åtgärder som nya rutor, dragkedjor eller omsömnad. Med bra väv och rätt skötsel kan man ofta komma upp i 12–18 år, medan dålig väv, hård användning eller utebliven skötsel kan göra att ett kapell bara håller 5–8 år. Hur länge ett kapell håller beror också mycket på hur båten står (ute eller inne), om kapellet ligger uppspänt hela tiden, hur mycket sol, vind och salt det utsätts för och om man tvättar och impregnerar ibland. En sak som enligt min erfarenhet gör stor skillnad för livslängden är hur man sköter kapellet mellan säsongerna. Jag brukar med jämna mellanrum lägga kapellet i ljummet till varmt vatten, cirka 35–40 grader, och låta det ligga i några timmar. Det löser upp salt och smuts, vilket är extra viktigt för oss som kör båt på västkusten. Efter blötläggningen brukar jag: skölja noggrant med rent vatten borsta försiktigt med mjuk borste eller svamp där det behövs ibland använda ett milt kapelltvättmedel, men aldrig stark kemi Jag undviker helt högtryckstvätt, tvättmaskin och starka rengöringsmedel, eftersom de sliter hårt på både väv och sömmar. När kapellet har torkat helt impregnerar jag igen, oftast vartannat eller vart tredje år, beroende på hur mycket kapellet används. Så tillslut skulle jag säga att en rimlig avskrivning för ett kapell är runt 10–15 år. Med rätt material, regelbunden skötsel och åtgärder i tid kan det absolut hålla längre och det är ofta de små insatserna som gör den stora skillnaden över tid.

Varit i båten. Allt verkar ok. Nu laddning och det ser normalt ut efter några timmar.

Jag skall inte skrämma dig för mycket för att köpa utanför EU. Kolla bara att de butiken kan leverera DDP så att du slipper överraskningar i svenska tullen. Det är oftast inte dyrare. Leverantören behöver bara göra mer administration. Jag har till exempel haft god erfarenhet av EEL battery som gör trevliga batterilådor. Men min nya erfarenhet är att fristående lådor kring sina batterier är rätt överskattat, även om det är kul att göra färdigt hemma. Om man har ett bra slutet utrymme i båten kan man lika gärna integrera cellerna i en plywoodlåda som en del av båten. Det gäller bara att batterierna ligger så stilla att det inte skaver mot varandra.

Hej Nu kan jag bara referera till mig men det finns säkert de som håller med. Ser ofta inlägg under en rubrik som jag egentligen inte har kunskap om men öppnar ändå av ren nyfikenhet och då kan det rör sig om något som jag har kännedom om och kan hjälpa till att svara på frågorna. Många motorfrågor hamnar under rubriken "Seglarsnack", "Motorbåtssnack" och t.o.m. "Elsnack" när de kanske borde läggas in under "Mek & Teknik" Dessutom kan det bara stå en båtmodell i rubriken vilket gör att man ofta hoppar över dessa. Man får ju säkert fler svar på sin fråga om man lägger in den i rätt kategori, bara för det är en motorbåt eller segelbåt behöver man ju inte posta under dessa rubriker om det gäller rena motorfrågor. Var noga med rubriken, gäller det en motorfråga skriv då vad det är för motor, vad som är problem och allra helst komplett modellbeteckning, typbeteckning och serienummer. Ta om möjligt en bild på typskylten där man tydligt kan läsa all nödvändig information. Via typskylten kan man även få fram tillverkningsår vilket är av betydelse för vissa motorfabrikat och speciellt Japanska. Vilken båt det kan ha viss betydelse så ta med båtfabrikat, modell mm. men lägg inte båtmodellen som rubrik om det gäller rena motorfrågor. Posta inte dubbelt, d.v.s. samma fråga under flera rubriker. Det blir bara rörigt för den som postar att hålla reda på alla svar. Mvh Pär

Enligt säljsidor så används relät i Bavaria, Benetau, Janneau m.fl. båtmodeller så kolla med deras återförsäljare om de har som hyllvara. Ditt relä kan ju inte vara det första som har gått sönder... Relät kostar ca 900:- så det är rejält dyrt (till MC kostar det 300:- men är slut på lagret...). https://letmegooglethat.com/?q=timer+relay+12V+dc+20A+15s

Det tycker jag inte du ska göra. Du brukar komma med bra inlägg, så det vore synd om du lägger av. Som med allt annat så finns olika skolor om hur något ska göras och inte ovanligt att någon blir stött och inte vill acceptera när man upplyser om en annan skola. Ignorera det då bara. Grejen med skolor är att sin egen alltid är den rätta. Diskussionen om att laga glasfiberarmerad polyester med epoxi eller polyester är ständigt återkommande och ibland förespråkas det helt enkelt inte att laga med epoxi trots faktabaserade fördelar (som du känner till). Men det finns ju såklart nackdelar också, men dessa är främst pris och handhavande. Det är som att ställa en fråga om hur man förtöjer rätt, hur man ankrar rätt osv så får man 1000 olika synpunkter på vad som är rätt eller fel. Ställ fråga om t.ex. ankarband är bra så är det rent förkastligt och livsfarligt enligt vissa baserat på erfarenhet. Andra rekommenderar det starkt också baserat på erfarenhet. Jag gillar inte olika skolor och brukar försöka bidra så gott jag kan med att försöka vara objektiv eller i annat fall tydligt ange när jag har en personlig preferens. Så stanna kvar på MG!

Kalibrera. Plocka ut lite av balsa. Mät. Notera värdet. Torka på t ex ett element en vecka eller två. Mät. Detta är ditt referensvärde för torrt. Skiljer värdena åt har du fukt i båtens balsa.