Gå till innehåll
söndag 07 juni 2026

christian_boat

Medlemmar
  • Innehålls Antal

    9
  • Gick med

  • Besökte senast

Anseende bland gemenskapen

4 Neutral

Om christian_boat

  • Placering
    Kadett

Senaste Profilbesöken

Blocket med senaste besökare är inaktiverat och visas inte för andra besökare.

  1. Jag kan svara hur jag brukar tänka efter många år med båt och kapell. Om kapellet är gjort i bra väv och har varit hyfsat skött, tycker jag ofta att själva ”stommen” kan hålla länge, ofta runt 10–15 år, ibland mer. Det är nästan alltid detaljerna som ger sig först framför allt sömmar, dragkedjor och fönster. De går i många fall att byta eller sy om utan att hela kapellet är slut. Jag brukar däremot ge upp och beställa helt nytt när flera problem uppstår samtidigt. Till exempel när väven har blivit trött (tunn, slapp och tappar form) och omsömnad inte längre hjälper, när kapellet börjar läcka i själva väven och inte bara i sömmarna, eller när fönstren är dåliga samtidigt som resten av kapellet också är på väg. Då blir det ofta till slut ”lapp på lapp”, och reparationerna börjar närma sig kostnaden för ett nytt kapell. Som en grov riktlinje har jag upplevt att 8–12 år är ganska vanligt innan man behöver göra större åtgärder som nya rutor, dragkedjor eller omsömnad. Med bra väv och rätt skötsel kan man ofta komma upp i 12–18 år, medan dålig väv, hård användning eller utebliven skötsel kan göra att ett kapell bara håller 5–8 år. Hur länge ett kapell håller beror också mycket på hur båten står (ute eller inne), om kapellet ligger uppspänt hela tiden, hur mycket sol, vind och salt det utsätts för och om man tvättar och impregnerar ibland. En sak som enligt min erfarenhet gör stor skillnad för livslängden är hur man sköter kapellet mellan säsongerna. Jag brukar med jämna mellanrum lägga kapellet i ljummet till varmt vatten, cirka 35–40 grader, och låta det ligga i några timmar. Det löser upp salt och smuts, vilket är extra viktigt för oss som kör båt på västkusten. Efter blötläggningen brukar jag: skölja noggrant med rent vatten borsta försiktigt med mjuk borste eller svamp där det behövs ibland använda ett milt kapelltvättmedel, men aldrig stark kemi Jag undviker helt högtryckstvätt, tvättmaskin och starka rengöringsmedel, eftersom de sliter hårt på både väv och sömmar. När kapellet har torkat helt impregnerar jag igen, oftast vartannat eller vart tredje år, beroende på hur mycket kapellet används. Så tillslut skulle jag säga att en rimlig avskrivning för ett kapell är runt 10–15 år. Med rätt material, regelbunden skötsel och åtgärder i tid kan det absolut hålla längre och det är ofta de små insatserna som gör den stora skillnaden över tid.
  2. Jag kan bara svara utifrån mina egna erfarenheter, så ta det för vad det är, en båtägare som har hunnit göra både rätt och fel genom åren. Jag har haft båt väldigt länge, både segelbåtar och motorbåtar, och under den tiden har jag varit i kontakt med många kapellmakare och testat olika kapellvävar. Det tog ganska många år innan jag själv förstod vad som faktiskt spelar roll, och det är just därför jag skriver detta, jag hade velat veta allt det här mycket tidigare. Det som gjort störst skillnad för mig är rådgivningen. Inte att någon bara säger “den här väven är bra”, utan att någon faktiskt förklarar varför, och hur den funkar i verkligheten. Där måste jag säga att Marstrands Marintextil AB har varit överlägset bäst i mitt fall. Jag har varit i deras verkstad flera gånger, gjort kapelltvätt, impregnering, reparationer och även nya kapell och varje gång har jag fått prata igenom allt i lugn och ro. De förklarar saker på ett sätt som gör att man faktiskt fattar, även om man inte kan något om kapell från början. Hur olika vävar beter sig, vad som passar om man kör mycket, vad som slits snabbast, och vad som är värt att lägga lite extra pengar på och vad som inte är det. Jag har själv två kapell sydda i Marintextil Storm Plus, bland annat till en Flipper 760, och helt ärligt är det det bästa materialet jag haft. Det är tjockt och rejält, men ändå väldigt lätt att hantera. Man kan vika ihop kapellet utan att det blir stelt eller får vita märken, vilket jag haft problem med på andra material tidigare. Det är svårt att beskriva exakt, men i vardagen märker man skillnaden direkt. Jag har även haft bra erfarenheter av Sauleda Sea Force och Swela Ocean, som också är riktigt bra vävar. Sunbrella är absolut bra och välkänd, men om jag ska vara helt ärlig så är den inte min personliga favorit längre, mest för att den kan bli lite stelare i hantering. Smaksak, såklart, men det är min upplevelse. En grej jag verkligen uppskattar med Marstrands Marintextil är att de inte försöker sälja på en något i onödan. Ibland har jag fått rådet att reparera i stället för att göra nytt, ibland tvärtom. Det känns ärligt. För den som vill kika själv: Hemsida: Båtkapell, Båtdynor, Kapelltvätt på västkusten – Marstrands Marintextil Kontakta dem här så svarar dem inom 48 timmar, för snabba svar så kan du skicka genom deras kundtjänst: https://www.marintextil.com/kontakta-oss/ Jag hörde även nyligen från ägaren att de håller på att lägga upp mer tyg, material och produkter direkt på hemsidan, så det ska tydligen bli möjligt att kunna köpa och beställa mer direkt framöver. Det tycker jag är ett stort plus, för att jag behöver beställa typ YKK Dragkedjor direkt så jag kan hämta den från dem direkt eller ta emot genom frakt. Ni vet själv hur det är under sommaren, det blir alltid nånting som dyker upp. Jag vill samtidigt säga att det finns fler duktiga kapellmakare i Sverige. Jag har till exempel haft bra erfarenheter av Blue Ocean Båtkapell, som också levererar bra kvalitet, beroende på behov. Materialet hos dem är Sunbrella. Jag kan starkt rekommendera dem också, snabb service och priset var bra. Vid sådan tillfällen tänker jag inte på priset så mycket, jag vill att det ska hålla länge så jag tjänar på pengar istället, långsiktigt. Jag säger inte att det bara finns ett bra val i Sverige, men om jag ska rekommendera någon baserat på egen erfarenhet, lång användning och bra dialog, så är Marstrands Marintextil det företag jag haft mest nytta av genom åren. Hoppas detta hjälper dig @Mackey
  3. Jag sitter och funderar lite på golvet i min Ryds 23 WA och tänkte höra med er som har erfarenhet eller vet mer om det här. Golvet har träplank-design men är lite slitet/trasigt på vissa ställen, medan resten av båten är i gott skick. Jag funderar på om man ska fixa det själv, byta ut det helt, eller kanske få det gjort av någon som kan det. Specifikt på det jag undrar över: Finns det någon som håller på med båtgolv (t.ex. teakplankor, kompositgolv, vinyl med trälook osv)? Var kan man köpa nytt golv till den här modellen, eller alternativ till originalet som funkar bra? Är det något man kan göra själv med hyfsat resultat, eller är det bättre att lämna bort till ett företag som gör det? Har någon gjort något liknande – hur blev resultatet och vad ska man tänka på? Jag har visserligen en del erfarenhet med båtar i allmänhet, men just det här golvet känner jag mig lite osäker på hur jag ska angripa. Så alla tips, erfarenheter och rekommendationer är supervälkomna! Tackarr!
  4. Med låg hastighet, LGF-skylt och kort körsträcka. Då är det inte dragvikten i registreringsbeviset som styr juridiskt, utan att efterfordonets bruttovikt inte får överstiga dragbilens bruttovikt. Med en modern elbil som ofta väger runt 2 ton eller mer är du alltså helt inom ramen även med båt och kärra runt 1 800–1 900 kg. Dragvikten, till exempel 1 500 kg, är satt för helt andra förutsättningar, bromsat släp i 80 km/h, undanmanövrer, sidkrafter och långvarig belastning. Att sakta dra upp båten från rampen och köra hem i 5–10 minuter i 5–30 km/h är en helt annan belastningsbild. Så därför en bil som är godkänd för 1 500 kg bromsat släp utan problem klarar detta så länge man kör lugnt och har rätt balans på ekipaget. Jag hade inte varit orolig för att “slita loss” dragkroken i uppförsbacke. Om drag och infästning är typgodkända för 1 500 kg bromsat släp finns det stora marginaler vid låg fart. Det som däremot spelar roll är kultrycket, för lite och det blir oroligt, för mycket och bilen säckar. Men det känner du ju redan till efter alla år med V70:n. Jämfört med din nuvarande bil har elbilar snarare fördelar i just detta scenario. De är tyngre, ofta bättre balanserade och många har AWD, vilket gör att rampmomentet och de första metrarna upp från grus ofta går lugnare än med en framhjulsdriven V70 som lättar fram när båten trycker bak. Om jag vore du hade jag därför inte låst mig vid att bilen måste ha 1 800–2 000 kg i dragvikt bara för dessa två tillfällen per år. Att sikta på bilar runt 1 500 kg dragvikt räcker gott för just båtupptagningen, och då kan du välja bil efter vardagsanvändning och pris i stället. Kör lugnt, märk korrekt, ta det försiktigt i nedförsbackar, så är detta i praktiken inget problem alls.
  5. Jag tänkte skriva vad jag vet/tycker, men jag har varit med om några båtar som legat i sjön över vintern (västkusten), och min bild är att det viktigaste inte är prylar, utan placering, tillsyn och enkel redundans. Mina spontana tankar: • Hamnen/placeringen är A och O. Ligger man skyddat med lite rörelse i vattnet klarar sig många helt utan strömbildare. Öppna lägen + grunt vatten = större risk. • Strömbildare: Jag håller med om att bubbelvarianten är att föredra om man ska ha något alls. – Mindre rörliga delar – Ligger ovan vatten – Lägre energiförbrukning Propeller/de-icer funkar absolut, men är mer “maskin i vattnet” och kräver mer tillsyn. • Dränkbar pump är underskattat. Att kunna cirkulera upp lite varmare bottenvatten vid behov är ofta fullt tillräckligt, särskilt i Göteborg där vi sällan har långvarig sträng kyla. • Värme ombord: Jag hade satsat på frostvakt / lågtemp-elvärme, inte “komfortvärme”. Håll det torrt hellre än varmt → avfuktare + låg värme är ofta bättre än bara värme. • Genomföringar är viktigare än lufttemperatur. Värmekablar eller riktad värme mot utsatta genomföringar ger mycket trygghet. • Fjärrövervakning: En enkel lösning med 4G-uttag, temperatur- och fuktsensor räcker långt. Kameror är trevligt men inte nödvändigt. Sammanfattningsvis: Många övervintrar utan problem helt utan strömbildare i Göteborg, men vill man ha marginaler så är bubbel eller dränkbar pump + enkel frostvakt ett sunt och beprövat upplägg. Less prylar, mer koll. 👍
  6. Jag tänkte dela med mig av mina personliga erfarenheter, inte som reklam utan som hjälp till andra båtägare som står inför samma val som jag själv har gjort många gånger. Under åren har jag köpt, ägt och sålt flera olika båtar, både segelbåtar och motorbåtar. I samband med det har jag haft behov av nya kapell, reparationer, förstärkningar och omklädsel av dynor. Jag har därför anlitat och haft kontakt med flera olika kapellmakare runt om i Sverige, i olika prisklasser och med olika arbetssätt. Det här är alltså mina egna rekommendationer, baserade på hur kapellen faktiskt har fungerat över tid – inte bara hur de såg ut när de var nya. Några saker jag har lärt mig som båtägare Efter många säsonger på sjön, särskilt på västkusten, har jag insett att: Ett kapell kan se bra ut första året men ändå hålla dåligt över tid Materialval, tråd och förstärkningar är viktigare än man tror Reparation och omsömnad i tid kan förlänga livslängden flera år Passform är avgörande, små detaljer gör stor skillnad i vind och regn Det är också stor skillnad på kapell som är snabbt producerade och kapell som är hantverksmässigt genomtänkta. Min starkaste rekommendation efter allt jag testat Top 1, starkaste rekommendationen är Marstrands Marintextil AB - Båtkapell, Båtdynor och Kapelltvätt Av alla kapellmakare jag haft erfarenhet av är Marstrands Marintextil den som konsekvent levererat bäst helhet, särskilt för västkustens tuffa förhållanden. Det jag personligen uppskattar är: Mycket bra passform, även efter flera säsonger Rätt material för salt, UV och väder Tydligt fokus på förstärkningar där kapell faktiskt slits Väldigt hög kompetens inom kapelltvätt & impregnering, reparation, omsömnad och båtdynor CAD Bild Design Garanti, erbjuder även montering och leverans. Det här är kapell som inte bara ser bra ut när de är nya, utan som fungerar i verkligheten över tid. För mig har det varit den tryggaste lösningen när jag vill slippa göra om samma jobb igen efter några år. Utöver båtkapell arbetar de även med båtdynor och kapelltvätt. Jag har själv gjort fem kapelltvättar med impregnering hos dem och har alltid fått tydlig och kunnig rådgivning. Kontakten har skett via deras kundtjänst genom chatt och mejl, och jag har även varit på plats i deras verkstad flera gånger. Det som verkligen sticker ut är att verksamheten drivs av endast far och son. Sonen, som är 18 år gammal, hanterar hela kundflödet på ett mycket professionellt sätt, från mejl, offert och faktura till betalning, beställning, tidsplanering, leverans och löpande rådgivning. Det skapar en stor trygghet som kund. Samtidigt är det Warujan, fadern, som är den tekniska experten och kapellmakaren bakom hantverket. När jag hämtade upp mitt kapell fick jag personlig genomgång och rådgivning direkt i verkstaden. Han förklarade hur olika kapellvävar och material fungerar i praktiken, vilka skillnader som finns och vad som passar bäst beroende på användning och klimat. Det gjorde att jag verkligen förstod vad jag ska titta efter när jag väljer kapellmakare och material, rekommenderar dem starkt men jag har sjukt många andra kapellmakare som är också bra, som jag har haft nytta till med mina andra båtar också! Andra bra kapellmakare jag också haft eller sett goda erfarenheter av Jag vill vara tydlig med att det finns flera duktiga kapellmakare i Sverige, och beroende på var man bor och vad man behöver kan dessa också vara bra alternativ: Eliassons Kapell & Segel https://www.eliassons.com/ - bra kvalité Kapellmakare Stockholm https://kapellmakarestockholm.se/ - Mycket fint. Det var dock lite svårt att i förväg veta hur mitt kapell skulle se ut, så där fick jag verkligen lita på deras erfarenhet. Jag hade ingen aning om hur kapellet skulle se ut i slutändan, eftersom det inte fanns några bilder eller designreferenser på nätet. Priset var däremot bra. Henricssons Båtkapell - https://www.henricssonsbatkapell.se/, Kommunikationen och leveranstiden var tyvärr inte den bästa, men kvaliteten var mycket bra. Priset var dock något högt. CT Kapell https://www.ctkapell.se/ - Det var dyrt, men leveranstiden var okej. Jag gjorde även en kapellreparation hos dem, men fick be dem sy om förstärkningen två gånger eftersom den inte var lika stark som hos de andra. Mekroth Marin https://www.mekroth.se/ - bra! Ateljé Återbruk https://www.ateljeaterbruk.se/kapellmakare/ - Bra kvalitet, men kommunikationen var svår. De här företagen är seriösa aktörer, men min upplevelse är att det är stor skillnad i långsiktig hållbarhet, särskilt i tuffare klimat. Ett tips till dig som båtägare Titta inte bara på pris eller hur kapellet ser ut vid leverans. Ställ frågor om: material tråd förstärkningar möjlighet till reparation och framtida service Ett bra kapell ska fungera lika bra en blåsig höstdag som en fin sommardag. Detta är sista grejen som jag vill skriva och hjälpa er, det är inte bara för att marknadsföra någon, har haft båtar i 25-40 år, jag lever drömmen med att åka båt och få fixa båtar med reparaerar och har inga erfarenhet från början med kapell, för att jag köpte bara direkt ett kapell som jag trodde att det skulle vara med mig i många år men visste inte vad som är viktigt att deta från första gången, så hoppas detta hjälper er, kan hälpåa
  7. det du beskriver låter väldigt typiskt för OMC Cobra-drev och är oftast inte ett internt drevfel. När det är trögt att gå från fram → neutral → back med motorn igång, och växelspaken nästan känns som den fastnar, beror det i många fall på ESA / shift-assist eller justering/slitage i växelvajrarna. Den brytare du ringat in på bilden är just shift-assist (ESA), och om den inte är inkopplad, feljusterad eller trasig får man precis de symtom du har – drevet blir belastat och vill inte gå ur växel. Jag hade börjat med: Kontrollera att ESA-brytaren är inkopplad och fungerar Gå igenom justeringen av växelvajrarna enligt OMC Cobra-manual Känna på nedre växelvajern – de kan kärva invändigt även om de ser OK ut Så länge växeln inte hoppar ur och det inte är kraftiga missljud, är det sällan fel inne i drevet. OMC Cobra är också lite känsligare än t.ex. Volvo Penta, och man ska vara bestämd när man växlar – inte smyga i växeln. Bra spår att du redan bytt drevolja, men fokus här hade jag lagt på ESA och vajerjustering först.
  8. Jag har köpt och sålt sjukt många båtar, efter varje säsong så gör jag detta. Båtarna som står så klart utomhus kan även ha ett i grunden fräscht kapell se lite trist ut, särskilt om det varit fuktiga perioder – så inget som låter onormalt alls. Vi brukar rekommendera handtvätt, och ja, duk och rutor ska absolut tvättas på olika sätt. Så hade vi gjort: • Spola först av med ljummet vatten • Tvätta duken med rengöring avsedd för båtkapell, mjuk borste och lite tålamod • Där det är lite mögel – jobba försiktigt, inte hårt • Skölj riktigt noga Rutorna tar du separat med ljummet vatten + mild såpa och mjuk trasa. Undvik fönsterputs och starka medel, de gör mer skada än nytta på sikt. När allt är helt torrt är det läge att impregnera duken igen, välj en impregnering för kapell/markisväv som är UV-skyddande och låter tyget andas, och lägg gärna lite extra fokus på sömmarna. Med tanke på att kapellet är några år gammalt och mest förvarats inomhus brukar en sån här genomgång göra förvånansvärt stor skillnad – ofta ser det nästan nytt ut igen 👍
  9. Ni är långt ifrån ensamma om att vilja ta steget upp från Merry Fisher 795 av exakt de skäl ni beskriver. Utifrån er budget (600–700 tkr), ålder/komfortfokus och önskemål om social yta i alla väder tycker jag att ni tänker helt rätt med HT och inombordare. Några reflektioner punkt för punkt: • HT vs kapell – Helt rätt prioritering. För er som vill sitta bekvämt även när vädret slår om är en riktig HT eller coupé överlägset. • Drev vs rak axel – För marsch runt 15–20 knop och smidig manövrering är drev ofta trevligare i den här storleken. Rak axel passar bättre om man kör tyngre båt i lägre fart. • Skarndäck – Bra att ni reagerar på detta. Många båtar i 26–30 fot tappar just tryggheten på gångborden jämfört med MF. Båtar som matchar er kravbild extra bra: Aquador 26 HT – väldigt bra kompromiss: social hytt, rimlig sovplats och hanterbar storlek. Nimbus 29 Nova – ett steg upp i komfort och sovutrymme, ofta perfekt för två vuxna. Bella 9000 HT – underskattad modell med trevlig planlösning och bra gång i 15–20 knop. Marex 290 är en fin båt, men jag håller med er om att smala skarndäck och tillgången på HT-versioner är ett minus – särskilt om man är van vid MF-tryggheten. Kort sammanfattning: Ni är helt rätt ute i tänket. HT + drev + fokus på inomhusmiljö och sovkomfort är exakt rätt väg för er typ av båtliv framöver. Lycka till i letandet och provkör gärna flera modeller, det brukar avgöra mer än specifikationslistan 🙂
×
×
  • Skapa nytt...