Mackey

Jo, det kan absolut klumpa ihop sig om man klipper korta bitar. Om jag ska steka några encentimeter långa bitar brukar jag dra isär baconskivorna och lägga dem i en ny "trave" innan jag klipper. Det gör jag ofta annar också eftersom jag tycker "modern" bacon klibbar ihop sig mera än den gjorde på den gamla goda tiden.

Låter gott, ska absolut prövas. När vi vill ha korta baconbitar brukar jag klippa ner den ostekta baconen i pannan och min fru vill dela dem efter stekning. Jag är övertyfad om att klippmetoden är snabbare. Då tar tillagningen bara ca. 19 minuter.

Lite inspiration för att bygga en enkel flytbrygga som bara är fäst i land. Funkar ju inte i oskyddat läge och man bör nog komplettera förtöjningen med ett ankare från båten när man inte är på plats eller skaffa en boj. Funkar ju bra som badbrygga också om man vill kunna hoppa och dyka lite. Med en liten brygga blir det inte så tungt och svårt att dra upp den på hösten och lägga i den på våren. Om det inte är så långgrunt kan spången ut till flytdelen göras kortare.

Inte helt självklart att man får strandskyddsdispens om bryggan ska ligga inom strandskyddat område, men annars är det ju inte så svårt att fixa en enklare flytbrygga som kan tas upp på vintern.

Hej! Det var länge sedan det var något receptsnack här på MG tycker jag och jag blev lite inspirerad att skriva när jag såg SXK:s årsbok BÅTMAT, som tyvärr kommer först i augusti. Vi lagar verkligen mat ombord även när vi seglar och många recept är samma som vi använder hemma, men vi väljer ju de enklaste (oftast). Det blir alltså inte varmkorv i termos eller färdigskivat bröd med kaviar, fast utan smör. Ibland blir det ju mat på den nivån också, så tips på superenkel och supersnabb mat är också bra. Vad man lagar kan ju skilja en hel del om man har kyl ombord eller inte, om man har kardanupphängd spis eller inte och om man har tillgång till ugn. Så vad äter ni ombord? Här kommer några recept på maträtter som tar max 30 minuter att tillaga. Sill och potatis går fort! Koka potatis Öppna sillburkarna Lax i sås av crème fraiche 4 personer Ingredienser: 200 g lax 2 dl crème fraiche 1½ msk dijonsenap ½ msk honung 1 tsk balsamvinäger ½ dl hackad dill (eller 1 msk torkad dill) 2 krm salt 1 krm vitpeppar Spagetti Skär laxen i kuber, 1 - 1½ cm. stora. Värm crème fraiche Lägg i alla ingredienser i den varma crème fraicheen och koka upp. Koka spagettin samtidigt. Ungersk pytt-i-panna 4 personer Tidigare tillagat kött hackas. Salami eller annan liknande korv hackas, gärna stark korv. Två stora lökar hackas. (Man kan hacka allt vid tidigare tillfälle så det bara är att steka, annars klarar man inte 30 minuters tillagningstid.) Pasta kokas. Lök, kött och korv steks. Blanda allt när det är klart och tillsätt fyra ägg. Värm till ägget stelnar lagom mycket. Krydda med salt, peppar, paprikapulver och chilipulver efter tycke och smak. Rödspätta (eller annan fisk) med currygrädde 4 personer Koka fisk och ris. Lägg först ris i kastrullen, därefter kryddor (rör) och överst fisken. Koka allt tillsammans enligt risets kokrid. 2 dl vanligt ris. 5 - 6 hg rödspättefiléer (funkar med annan fisk också) 4 dl vatten. 1 msk salt 1 tsk curry Gör sås Vispa grädde, blanda sedan i curry. 1,5 dl vispbar grädde. 1 tsk curry. Servera Lägg currygrädden ovanpå den färdigkokta fisk/ris-rätten Garnera med skalade räkor, så manga som man vill eller inga alls. Konserverade färdigskalade räkor är enklast. Man borde kunna använda konserverade musslor istället för räkor, men det kom jag på nu så det är inte prövat. Klipp över lite dill, eller strö över torkad dill Snabbtortillas 4 personer Ingredienser: 300 g köttfärs 2 paprika 1 avocado 2 burkar tacosås (230g) 1 påse fajitamix 1 tsk salt Tortillas Fräs köttfärsen. Hacka paprika och avokado. Blanda alla ingredienser och kryddor i stekpannan. Rör om och låt stekas/koka i tre till fyra minuter. Kan serveras med gräddfil/cr.fraische/yogurt och extra grönsaker, men det behövs inte. Mackey

Ja, kraften är linjär med motoreffekten.

Det är alltid svårt att veta vilken kvalitet saker på Biltema har, men oftast helt okej enligt min erfarenhet. Om du betalar dubbelt (och lite till) så mycket så kan du få ett likadant block från Seldén. https://benns.se/enkelblock-pbb-selden/ Rutgerson brukar gå att få tag i ännu billigare, men inte just nu vad jag kan se. Du kommer aldrig att komma upp i närheten av 700 kg belastning så det lär inte vara något problem så långt. Det kan vara sämre material i BT:s block, plasten kanske åldras fortare och det är bara rostfritt, inte syrafast stål. Det har ganska liten betydelse för hållfastheten. Det som kan ha betydelse är att metallen kan vara gjuten isf. smidd vilket troligen inte alls har någon betydelse i din tillämpning, men om blocket sitter på ett vis att det kan bli stora krafter som böjer shacklet kan det spricka tvärt istället för att böjas och bara bli "fult". Jag köper mycket på BT till båten, men gränsen går vid att om ett haveri plötsligt får allvarliga följder så väljer jag något annat eller så testar jag vad produkten går för. Block för förtöjning känns som att det går under kategorin som plötsligt kan få allvarliga följder. Om du betalar 600:- kronor ist. 250:- kronor så slipper du oroa dig.

Det finns en propellertest där man använt en segelbåt med en 21 hk motor. Då har man fått en dragkraft på 270 kg när båten är fastgjord i bryggan. https://www.yachtingmonthly.com/gear/folding-and-feathering-propeller-test-29807

Eller så fäster du blocken vid stolparna med linor.

Kör på, det funkar absolut med block på stolparna. Om det går kan du korsa linorna i fören också så får du lite mera flexibilitet för högre och lägre vatten. Gör gärna märken för hur spända linorna ska vara vid medelvattennivå så att du alltid ligger med bästa längd på förtöjningslinorna oavsett om det råkar vara lågt eller högt vatten när du förtöjer.

Nu har båten fått segel till slut, en månad senare än vanligt. Vädret har ju inte direkt lockat, men nu har det varit några ganska okej dagar xså det var bitvis rätt skönt att segla faktiskt.

Nej, den gamla kostymen passar inte på mig längre så det är ju jättedumt att sy en lika dan. Min kropp förändras, men mina bågar till sprayhooden är sig lika. Jag håller delvis med dig, man måste vara vaksam och kompensera för om det är något som töjt sig eller krympt, men det händer nästan inte med dagens akrylvävar om man inte ansträngt sig för att få den att töja sig eller krympa och inte ens då tror jag det är möjligt att få en sprayhood att inte sitta bra.

Generellt så är väl gummibåtar bland det mest stabila flytetyget man kan tänka sig. Jag är inte direkt någon expert på gummibåtar, men det som jag tänker är viktigt att veta för att kunna ge råd och tips är hur många ni ska åka i båten och om den i huvudsak ska ros eller framföras med motor (och hur snabbt).

Ett kapell skulle jag nog inte ge mig på, men nästa sprayhood till segelbåten blir nog hemsydd. Det är ju inte direkt svårt att klippa till ny väv med den gamla sprayhooden som mall och sy ett antal raksömmar i rätt ordning. Det förutsätter ju förstås att man blivit sams med sin symaskin. Rutor och väv i bra kvalitet kostar väl sådär 250:- kr/m² och en rulle tråd runt en hundring. Jag har ingen aning om hur stor vår sprayhood är, men den är rätt stor så kanske 10 m² tyg går åt = 2 500:- kronor. Jag gissar att en färdig sprayhood kostar runt 15 000:- kronor (i Stockholm) så det kan vara värt lite pyssel en vinter.

Jag tycker inte om att ligga i gästhamn. Varför spamas MG med en massa information som just jag inte vill ha.🙃

Många funderingar blir det, men om vi då antar att den 100 W solcellen och Ctec regulator ska användas för att stödladda batteriet till kylen så kommer det att gå att köra en rimligt isolerad kompressorkyl dygnet runt hela sommaren om det inte blir en särledes usel och solfattig sommar.. Däremot kommer det inte gå att köra en termoelektrisk kyl (kyl med peltierelement). De drar ofta runt 4 A vilket tömmer batteriet på ett mulet dygn. Vid soliga dygn på sommaren ger en horisontellt placerad solpanel ungefär fyra gånger så många Wh som märkeffekten, på panelen så en 100 W panel ger 400 Wh, cirka 30 Ah. Det blir väl ungefär så här med en termoelektrisk kyl/kylväska. Första dagen går jämnt ut, 100 Ah kvar. Första natten går du minus 40 Ah, 60 Ah kvar. Andra dagen går jämnt ut, 60 Ah kvar. Andra natten går du minus 40 Ah, 20 Ah kvar. Tredje dagen går du jämnt ut, 20 Ah kvar. Tredje natten tar batteriet slut. Med lite tur klarar du även tredje natten och då även fjärde dagen, men sedan är batteriet supertomt.

Vi brukar inte bry oss om vädret, men denna maj måste ju vara historiskt kall så vi har bar en övernattning hittills. Nu ser det något bättre ut även om temperaturen är låg för årstiden, så nu bli det några nätter på båten.

Det beror ju lite på omständigheterba vad man gör vid dåligt väder. Den här våren har vi helt enkelt låtit bli att använda båten sedan sjödättningen i slutet av april och det är nog första gången det varit så illa. Nu är första dagarna vi tyckt det är värt att använda båten. Varför ge sig ut på sjön när det är + 10°C som varmast. Om man är på väg någonstans så får man anpassa kläder och segel (eller motor) efter vädret och se fram emot kvällen i en skyddad vik i en varm och mysig ruff. Det kan vara rätt härligt att segla en dag i skitvädet även om vädret gör allt för att förstöra upplevelsen. Två dagar funkar, men dag tre och framåt är bara skit. Så till det svåra, när man är ute på några planerat sköna veckor med båten och vädret inte samarbetar. En dag, eller kanske två, med dåligt väder mitt i en i övrigt skön sommar kan vara rätt mysigt, men blir det längre perioder av dåligt väder så är det nog skönast att segla hem. Första dagen brukar vi nästan inte göra något alls, bara softa med en bok/ljudbok (som ofta lånas på biblioteket) och kanske något litet pyssel. Det är rätt skönt att göra ingenting ibland och jag tror det är nyttigt också. När barnen var små blev det ofta någon uteaktivitet i lämplig klädsel och en hel del spel av olika slag. Även bad/vattenlek funkade för barnen om vattnet inte var kallt. Dag två och tre kan fördrivas med båtpyssel av diverse slag från att städa till att fixa det där som aldrig blir gjort. Ett annat alternativ är att klä på sig och ägna en del av dagen åt att undersöka omgivningarna. Det kan vara värt att flytta på sig till något naturreservat eller något mera turistigt som tex. en ö med något särskilt att se och göra eller där det finns restaurang eller bastu. Om prognosen visar att det ska vara dåligt väder mer än tre, fyra dagar ger vi nog upp och tar oss hemåt redan dag ett om det går. Än så länge har just det inte hänt. Sedan kan man ju ägna tid åt annat som inte blivit gjort som inte har med båten att göra som tex. att skriva protokollet från senaste mötet i xyz-föreninge eller göra klart annat man lovat att göra peivat eller på jobbet. Det är alltid skönt att bli klar med saker. Det funkar ju bara om resten av besättningen också har något att göra.

Jag vill bara förtydliga att bottenfärgen inte skyddar båten på något vis, utan den skyddar mot att det växer på båtbotten. Verkar i verkligheten funka på motorbåtar som går fort, men inte så bra på långsamma motorbåtar och på segelbåtar. Jag såg också nyhetsinslaget på TV, men det jag hört om silikonfärger och dess effektivitet stämmer inte med vad som framfördes på TV. De giftfria färgerna blir säkert båttre och bättre, så de nyaste janske funkar!?

Det måste ju gå att få reda på om motorn har giltig garanti eller inte, men som Kalle-Anka skrev kanske den inte gäller för en andrahandsägare. Be att få läsa garantihandlingarna.

KKL gäller vad jag minns endast den ursprungliga köparen, men jag vill vara tydlig med att jag inte är helt säker på detta. Det är inte upp till köparen att bevisa att felet är ursprungligt de första två åren. 14 § Näringsidkaren svarar för fel på varan som har funnits vid avlämnandet och som visar sig inom tre år från denna tidpunkt. Om näringsidkaren har åtagit sig att som ett led i att fullgöra köpet installera varan, gäller ansvaret för fel från när installationen har utförts av näringsidkaren eller av någon annan för dennes räkning. 17 § Ett fel som visar sig inom två år efter det att varan avlämnades, eller i fall som avses i 14 § andra stycket inom den tid som anges där, ska anses vara ett fel som näringsidkaren svarar för, om inte näringsidkaren visar något annat eller detta är oförenligt med varans eller felets art. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/konsumentkoplag-2022260_sfs-2022-260/#K4

Nyare Rymarine-plottrar kan ofta köra deras eget LightHouse, Navionics och C-MAP. Idag är det nog mest en smaksak vilken sjökortsleverantör man gillar om man inte ska använda olika finesser. Vi har en billig Raymarine med Navionics-kort sedan rätt många år och den funkar fortfarande tillräckligt bra för oss. Jag tror du blir nöjd även med en billig plotter och sjökortets utseende vänjer man sig vid (om man inte gillar det från början), så välj den kombination av plotter, sjökort och ekolod som är biligast. Samma plotter kan säljas med olika tillbehör, med eller utan sjökort och/eller ekolodsgivare, så det kan löna sig att surfa runt lite.

Du är ett segel, men även utan dig i fören kommer båten att börja falla av från vindögat när ankaret inte längre håller fören mot vinden. Det är bara att acceptera och lära sig att få upp ankaret tillräckligt snabbt och "springa" till aktern. Om det är svårt att hinna med att få upp ankaret helt kan man ju med ett ganska lätt ankare, som jag antar att ditt är, göra förflyttningen med ankaret kvar i vattnet och fästa ankaret tillfälligt närmare aktern medan man får kontroll på båten. Sedan upp med ankaret samtidigt som man seglar eller styr upp mot vinden tillfälligt. Här skulle ligga bi som takats om i en annan av dina trådar kunna funka bra, men då måste du först känna dig trygg med att använda både försegel och storsegel.

Mycket klokt och sjömansmässigt att lägga rutten själv tycker jag eftersom det är så man får en känsla för vilka risker och svårigheter som finns längs vägen och det är ju även i planeringsstadiet man väljer "svårighetsgrad". En autorutt kan ju iofs. justeras och detaljgranskas i efterhabd, men jag befarar att många bara tar rutten till sitt hjärta som den är utan vidare eftertankar.

Vi har en Comfort 32 (masthead) och är väldigt nöjda (beroende) av vår spinnakerstrumpa. Vid några tillfällen med grov sjö och kraftig vind (10 m/s) har det hänt att strumpan snott sig runt förstaget, men den snor lätt upp sig också. Vi hissar oftast inte strumpan längst fram i fören vid plattläns utan på läsidan vid slör ett par meter bakom fören. Då snor sig inte strumpan runt företaget.