Mackey

Spontant tycker jag det blir fel att titta på en bild eller karta och tänka att en pil i bilden visar från vilket håll någonting kommer. Det är svårt att läsa bilden som att det blåser 12 m/s från SV.

Jag skulle inte byta anslutning utan testa hur det fungar först. Om jag antar att din tank har ett 0,5 m långt 1/2" sugrör ger det ungefär lika mycket tryckfall som två meter extra 3/4" anslutningsslang. Man kan också se det som att byta anslutning och sugrör från 1/2" till 3/4" ger samma effekt som att montera toan 5 cm lägre! En impellerpump tar dessutom ingen skada av att få för mycket motstånd, den pumoar bara sämre. Testa och se om det kommer tillräckligt mycket vatten innan du ger dig på tanken.

Vi har BT:s ryckdämpare sedan 2011 och de är fina och fräscha, men ryckdämpare tror jag tyvärr är en produkt som kan variera rätt mycket i kvalitet över tid hos BT. Jag tror även en forshedadämpare kan variera i kvalitet, men de har säkert bättre kontroll i produktionen och även bättre kvalitetskontroll. Just nu hittar jag Forsheda 2 för 249:- kronor och motsvarande BT för 135:- kronor till 14 mm linor, men Forsheda 2 kan kosta 379:- kronor också.

Priset hos gasolfyllarna är 286:- kronor för att fylla en tvåkilosflaska. På Byggmax kostar ett vanligt flaskbyte 309:- kronor. Om man istället köper i lösvikt hos Gasolfyllarna i en 10 kg flaska och fyller själv från den blir priset för en fyllning 80:- kronor. Vi skule då kunna spara upp till 800:- kronor på en säsong. Det är det inte värt även om vi har PC10-flaskor hemma, men det skule vara roligt att testa.

Vad är måtten du använde? Om du, som Sumpan99, ritar av formen är ju måtten inte viktiga. Ett par alternativ till att använda krita och rita är att skära ut skivan i pappret eller att trycka med fingrarna läng kanten för att få ett litet veck. Tejpa fast pappret längs hela kanten så blir det lättast att skära eller trycka "rätt".

Oj, det var mera än rätt dyrt. Det blir säkert en viss skillnad i nyans mellan glas och plast och plastglasen kommer att förändras lite över tid, men det måste ju fungera. Jag googlade och det verkar finnas lite olika varianter på vindrutedesign, men generellt skulla jag kräva av försäkringsbolaget att det blir symetriskt när det är klart även om det innebär att någon/några nu hela rutor måste bytas. Även om det funkar med icke symetriska rutor tror jag värdet på båten kan påverkas när den ska säljas när vindrutan upplevs vara osymetrisk.

Eller lägga in packningen i tältet och ev. lägga in en sten i varje hörn också, och/eller knyta fast tältet i stenar man får bära fram. Vi har även tältat på klippor med ett gammalt ryggåstält, men ett kopoltält underlättar ju väldigt mycket.

Den här modellen av läcktestare har en brist/nackdel/farlighet. Håller inte med eftersom det inte går någon gas genom koppen så länge man inte trycker på den röda knappen. Gasen går bara genom glas-/plast-koppen när man trycker, annars går den bara rakt igenom. Så har iaf. jag uppfattat konstruktionen, men det finns ju ingen bruksanvisning så jag kan ha fel.

Det går ju utmärkt att tälta på släta stenhällar också, iaf. har vi gjort så när vi paddlat havskajak i Stockholms yttre skärgård.

Eller köp några liter E85 på någon landmack om det fortfarande finns att köpa, det är billigare än T-röd om man skulle behöva mycket. I princip går det inte att få något vatten att stanna kvar i tanken eftersom det är etanol i dagens bensin och etanolen "suger upp" vattnet. Sedan kan ju alltid Murphy vara framme och förstöra så att du fått mycket vatten i tanken på något vis. Glömt stänga tanklocket? Fyllt färskvatten i fel tank?

Kontakta försäkringsbolaget också. Det låter ju rätt dyrt att få en ruta specialanpassad. En tillfällig nödlösning för att inte sabba säsongen kan vara att få en ruta gjord i polykarbonat. Akriform Plast AB i Sollentuna har hjälpt mig med diverse konstiga saker både i yrket och privat, dock inga rutor.

Jag skulle som jag skrev gjort om jobbet. Laga med lika tjockt GAP utanpå som ursågningen skrev jag mest för att beskriva vad som krävs om du inte gör om jobbet. Jag borde givetvis ha varit tydligare och direkt beskrivit hur du skulle ha gjort, men jag blev osäker på hur mycket man bör fasa av kanterna och skickade iväg svaret så långt jag skrivit för att sedan kolla upp hur mycket man bör fasa av i lagningen och komplettera. Något kom emelkan och jag glömde bort att komplettera svaret. Sorry! Mercury_44XS har beskrivit hur du bör göra. PS Personligen tycker jag som lekman att epoxi är trevligare att jobba med, men man måste vara noga med att dokumentera var man lagat sin båt med epoxi eftersom det inte går att laga med polyester där sedan. Polyester binder inte till epoxi. Man måste också vara noga med skyddsutrustning även om epoxi inte känns farligt iom. att den är i det närmaste luktfri. Som proffs skulle jag använda polyester, inte epoxi. Dels är det inte fackmannamässigt att införa ett nytt material mitt inuti en befintlig konstruktion (särskilt som det i framtiden inte går att reparera med ursprungsmateriaket) och dels är epoxi ett elände att hantera yrkesmässigt med risk för både allergi och astma. Om jag minns rätt krävs det både regelbunden utbildning och regelbunden läkarundersökning av personer som arbetar yrkesmässigt med epoxi och även av arbetsledare. All personal som kan komma i kontakt med epoxi på en arbetsplats (även de som inte direkt arbetar med epoxi) måste enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter informeras om riskerna.

Ett ganska enkelt läcktest man kan göra varje vår och när andan faller på. 1) Testa om avstängningsventilen är tät. (Är den inte tät funkar inte test 2.) Tänd spisen och se att allt funkar normalt. Stäng av spisen. Stäng avstängningsventilen på flaskan, inga andra. Tänd spisen (och kom igåg ungefär hur länge lågan brinner). Stäng av spisen. (Nu är det inget tryck på gasen i systemet.) Vänta en timme, gärna längre. Tänd spisen igen, om det inte blir någon låga är avstängningsventilen tät. 2) Testa om systemet är tätt. Tänd spisen och se att allt funkar normalt. Stäng av spisen. Stäng avstängningsventilen på flaskan, inga andra. (Nu är det tryck på gasen i systemet.) Vänta en timme, gärna längre. Tänd spisen igen, om lågan brinner lika länge som i det första testet (pkt 4) läcker inte systemet. Detta tillsammans med ett gasollarm räcker och blir över för mig när det gäller att vara trygg med vår gasolinstallation. För några år sedan konverterade jag vår gasspis från stadsgas (som blivit löjligt dyr, nära 5000:- kr/år) till gasol (som kostar mindre än 800:- kr/år). Då visade det sig att det fanns en liten, liten läcka i spisen som inte märkts med stadsgasen (även om den har luktämne tillsatt). Med gasol märktes läckam direkt genom en påtaglig äcklig lukt vid spisen. Jag gissar att stadsgasen, som är lättare än luft, smet ut genom ventilationen, medan gasolen, som är tyngre än gas, höll sig jvar runt spisen. Läckan hade säkert upptäckts direkt mha. ovanstående läcktest också, men näsan var snabbare.

Det är ju mycket beklämmande att man säljer en sk. säkerhetsutrustning utan bruksanvisning äve om det inte är jättesvårt att flrstå hur den ska fungera. Det finns infen info på hemsidan heller, https://gaslox.com/produkter/cat-4000 Du borde kontakta tillverkaren och be om en bruksanvisning, info@sundquistmetall.com

I princip behöver man inte byta varken gaspatroner eller utlösare, framför allt inte gaspatroner. Se detta, och följande, som en information att själv ta ställning till, inte som något man ska följa. Väg gaspatronen och konstatera att den fortfarande håller samma vikt som förra året, för den lär inte läcka. Utlösaren åldras, men på ett positivt vis kan man väl säga. Det som händer är att den fuktkänsliga säkringen, som löses upp om man trillar i vattnet så att slagstiftet tar hål på gaspatronen, till slut mjuknar så att fjädern punkterar gaspatronen och västen blåser upp sig utan att man trillat i vattnet. Det är ju givetvis inte så kul om västen plötsligt blåses upp precis när man står vid glasskiosken eller när man just krupit längst in i stickkojen för att få tag i något som hamnat allra, allra längst in, men man överlever. Våra äldsta västar har ännu inte löst ut och de är väl 15 år gamla vid det här laget. Däremot har en av dem visat sig fungera väl efter mer än 10 år. Se som sagt detta som en information att själv ta ställning till, inte som något man ska följa.

Jag skulle absolut kunna tänka mi att BT:s patroner och utlösare är de samma som alla andra. Vi har köpt sådana här på Jula för 249:- kronor. Samma produkt kostar nästan det dubbla på båttillbehörsbutikerna. https://www.jula.se/catalog/fritid/bat/flytvastar/sjalvuppblasande-flytvastar/kolsyrepatron-003445/

Om man tittar lite närmare på bilden är tryckskadan, eller vad det nu är, inte jättestor, men ska såklart åtgärdas. Åtminstone mör man konstatera om det är något som måste åtgärdas före sjösättning eller om det kan vänta till i höst. När man titta nära för att se skadan ser man ju också att det är väldigt mycket gräng (knotter) i färgen. I min värld vill man ha en slät botten. Svårt att beskriva helt korrekt, men något i den här stilen blir den ökade bränsleförbrukningen med knottrig botten jämfört med slät. Givetvis beror det väldigt mycket på exakt hur knottrig botten är och även över 30 knop ökar förbrukningen, men inte lika mycket per knop som i lägre farter. Se diagrammet som ett ungefärligt exempel. Man kan ju även se det som att toppfarten minskar med ett antal procent.

Konstigt att TopSail Insurance inte ville ge dig en försäkring. Kolla med Alandia.

Den lagning du gjort gör i princip inte rodret starkare än som det var när det var urslipat, då något måste du göra för att förstärka det. Hur? är en annan fråga. Jag skulle nog göra om jobbet, men det går ju att förstärka utanpå också. Hur tjockt är svårt att säga tycker jag. Kanske som djupet på den GAP du sågat bort.

Ett par frågor för att förtydliga. Hur långt norr om Götegirg tänker du dig ungefär? Är det släta någorlunda horisontella berghällar du söker eller är det mjuk mark du önskar? Mjuk mark blir nog svårt annat än på de större öarna som jag sett den bohuslänska skärgården, men släta klippor bör det finnas. Dessvärre har jag inga tips, men det kommer nog några snart.

Jag kom på att detta, som jag postade igår, är ytterligare ett tips till samlingen av enkla och billiga tips för ett bättre båtliv.

I vårt fall funkar det att surra stolen med en lina i en av vinscharna under sprayhooden, så inget särskilt fäste. Stolen används framför allt vid måltider, tilläggning och lite tuffare segling. Övrig tid får barnen röra sig någorlunda fritt ombord. Det har funkat bra med flera barnbarn även på kryss i hård vind. En annan stol i en annan båt behöver säkert en annan lösning.

Hej! Jag föreslår att du tar kontakt med Oceanseglingsklubben (https://www.oceanseglingsklubben.se/) och/eller Jordenruntseglarklubben (https://jrsk.org/).

Jag skulle absolut testa BT:s block om jag ville spara 500:- kronor till något roligare. De skillnader jag kan tänka mig kan märkas direkt är: Lagring/tröghet i trissor vid belastning. Funktionen på skotråttan. Känns det inte bra vid köksbordet kan man ju lämna tillbaks blocket.

Undrar om det kan vara orsaken till att min gamla W10 laptop är seg både hemma och i båten. Värt att åtgärda iaf. och se vad som händer. Segheten beror på att både HD och RAM används mycket och jag har fått för mig att det beror på W10- uppdateringar för mig, men inte för andra!