Mackey

Det beror ju lite på omständigheterba vad man gör vid dåligt väder. Den här våren har vi helt enkelt låtit bli att använda båten sedan sjödättningen i slutet av april och det är nog första gången det varit så illa. Nu är första dagarna vi tyckt det är värt att använda båten. Varför ge sig ut på sjön när det är + 10°C som varmast. Om man är på väg någonstans så får man anpassa kläder och segel (eller motor) efter vädret och se fram emot kvällen i en skyddad vik i en varm och mysig ruff. Det kan vara rätt härligt att segla en dag i skitvädet även om vädret gör allt för att förstöra upplevelsen. Två dagar funkar, men dag tre och framåt är bara skit. Så till det svåra, när man är ute på några planerat sköna veckor med båten och vädret inte samarbetar. En dag, eller kanske två, med dåligt väder mitt i en i övrigt skön sommar kan vara rätt mysigt, men blir det längre perioder av dåligt väder så är det nog skönast att segla hem. Första dagen brukar vi nästan inte göra något alls, bara softa med en bok/ljudbok (som ofta lånas på biblioteket) och kanske något litet pyssel. Det är rätt skönt att göra ingenting ibland och jag tror det är nyttigt också. När barnen var små blev det ofta någon uteaktivitet i lämplig klädsel och en hel del spel av olika slag. Även bad/vattenlek funkade för barnen om vattnet inte var kallt. Dag två och tre kan fördrivas med båtpyssel av diverse slag från att städa till att fixa det där som aldrig blir gjort. Ett annat alternativ är att klä på sig och ägna en del av dagen åt att undersöka omgivningarna. Det kan vara värt att flytta på sig till något naturreservat eller något mera turistigt som tex. en ö med något särskilt att se och göra eller där det finns restaurang eller bastu. Om prognosen visar att det ska vara dåligt väder mer än tre, fyra dagar ger vi nog upp och tar oss hemåt redan dag ett om det går. Än så länge har just det inte hänt. Sedan kan man ju ägna tid åt annat som inte blivit gjort som inte har med båten att göra som tex. att skriva protokollet från senaste mötet i xyz-föreninge eller göra klart annat man lovat att göra peivat eller på jobbet. Det är alltid skönt att bli klar med saker. Det funkar ju bara om resten av besättningen också har något att göra.

Jag vill bara förtydliga att bottenfärgen inte skyddar båten på något vis, utan den skyddar mot att det växer på båtbotten. Verkar i verkligheten funka på motorbåtar som går fort, men inte så bra på långsamma motorbåtar och på segelbåtar. Jag såg också nyhetsinslaget på TV, men det jag hört om silikonfärger och dess effektivitet stämmer inte med vad som framfördes på TV. De giftfria färgerna blir säkert båttre och bättre, så de nyaste janske funkar!?

Det måste ju gå att få reda på om motorn har giltig garanti eller inte, men som Kalle-Anka skrev kanske den inte gäller för en andrahandsägare. Be att få läsa garantihandlingarna.

KKL gäller vad jag minns endast den ursprungliga köparen, men jag vill vara tydlig med att jag inte är helt säker på detta. Det är inte upp till köparen att bevisa att felet är ursprungligt de första två åren. 14 § Näringsidkaren svarar för fel på varan som har funnits vid avlämnandet och som visar sig inom tre år från denna tidpunkt. Om näringsidkaren har åtagit sig att som ett led i att fullgöra köpet installera varan, gäller ansvaret för fel från när installationen har utförts av näringsidkaren eller av någon annan för dennes räkning. 17 § Ett fel som visar sig inom två år efter det att varan avlämnades, eller i fall som avses i 14 § andra stycket inom den tid som anges där, ska anses vara ett fel som näringsidkaren svarar för, om inte näringsidkaren visar något annat eller detta är oförenligt med varans eller felets art. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/konsumentkoplag-2022260_sfs-2022-260/#K4

Nyare Rymarine-plottrar kan ofta köra deras eget LightHouse, Navionics och C-MAP. Idag är det nog mest en smaksak vilken sjökortsleverantör man gillar om man inte ska använda olika finesser. Vi har en billig Raymarine med Navionics-kort sedan rätt många år och den funkar fortfarande tillräckligt bra för oss. Jag tror du blir nöjd även med en billig plotter och sjökortets utseende vänjer man sig vid (om man inte gillar det från början), så välj den kombination av plotter, sjökort och ekolod som är biligast. Samma plotter kan säljas med olika tillbehör, med eller utan sjökort och/eller ekolodsgivare, så det kan löna sig att surfa runt lite.

Du är ett segel, men även utan dig i fören kommer båten att börja falla av från vindögat när ankaret inte längre håller fören mot vinden. Det är bara att acceptera och lära sig att få upp ankaret tillräckligt snabbt och "springa" till aktern. Om det är svårt att hinna med att få upp ankaret helt kan man ju med ett ganska lätt ankare, som jag antar att ditt är, göra förflyttningen med ankaret kvar i vattnet och fästa ankaret tillfälligt närmare aktern medan man får kontroll på båten. Sedan upp med ankaret samtidigt som man seglar eller styr upp mot vinden tillfälligt. Här skulle ligga bi som takats om i en annan av dina trådar kunna funka bra, men då måste du först känna dig trygg med att använda både försegel och storsegel.

Mycket klokt och sjömansmässigt att lägga rutten själv tycker jag eftersom det är så man får en känsla för vilka risker och svårigheter som finns längs vägen och det är ju även i planeringsstadiet man väljer "svårighetsgrad". En autorutt kan ju iofs. justeras och detaljgranskas i efterhabd, men jag befarar att många bara tar rutten till sitt hjärta som den är utan vidare eftertankar.

Vi har en Comfort 32 (masthead) och är väldigt nöjda (beroende) av vår spinnakerstrumpa. Vid några tillfällen med grov sjö och kraftig vind (10 m/s) har det hänt att strumpan snott sig runt förstaget, men den snor lätt upp sig också. Vi hissar oftast inte strumpan längst fram i fören vid plattläns utan på läsidan vid slör ett par meter bakom fören. Då snor sig inte strumpan runt företaget.

Varför tror inte att ett ett IP67-klassat intag, som TS ska ha, fungera i en ankarbox när det är spolsäkert med kraftig vattensbesprutning från alla riktningar och kan sänkas ned en meter i vattnet under 30 minuter? Det finns absolut bättre miljöer för ett intag, men den dåliga miljön är ju intaget tillverkat för att klara.

Den här tråden innehåller en del bra info om var man kan köpa saker mindre dyrt.

Det finns många tillverkare och färgsystem så en viktig fråga är vad du vill uppnå. Vad är orsaken att du vill epoxibehandla båten.? Har båten böldpest eller är du bara orolig att få böldpest. De flesta båtar drabbas inte av böldpest och nyare båtar är vad jag förstått nästan helt förskonade från att drabbas, Hur gammal är båten? Vilket slutresultat vill du uppnå? En yta att lägga ett sista skikt bottenfärg på? Ett slutresultat som inte ska målas med någon särskild bottenfärg? En yta som hålls ren mha. tvättning på något vis?

Det är jag säker på kommer att funka bra.

Billigast och enklast är nog att köpa ett gäng begagnade stöttor på Blocket och sedan sälj dem när du är klar. Jag har både köpt och sålt stöttor på Blocket och man får ungefär lika mycket för dem som man köpte dem för. Ibland lite mera och ibland lite mindre. Min gissning är att du ska ha otur om det kostar dig mera än 1000:- i förlust för åtta stöttor och det kan lika gärna bli en vinst.

Viss skillnad

En generell reflektion utan koppling till just din båt. Det blir ju tyvärr så att gummidämparna blir väldigt styva när försäkringsbolagen rekommendrar 14 mm förtöjningsgods till en båt som väger 500 kg och 18 mm till en båt på två ton. Det har liksom ingen betydelse hur många varv man lindar linan runt gummidämparen när båten är "för lätt".

Det är inte bara en religiös fråga hur man kombinerar olika material så kolla med tillverkarna/säljarna så att det inte blir något knas.

När däverten är isärplockad är det nog en bra idé att även kolla så att inget är böjt eller skadat.

Fråga på, men glöm inte bort att i varje fråga tala om att det är en 5,5 m lång jolle med centerbord du seglar. Då tror jag du får du bättre svar. Ibland känner jag att svaren du får gäller större segelbåtar.

Själva kylskåpets funktion är likvärdig och det finns gasolkylskåp med frysfack. Gasol + Funkar även utan sol och/eller motorgång. + Lättare att göra ett byte till något som är likadant. - Smalt utbud (tror jag) kan göra det svårt att hitta något som passar utan en del snickeriarbeten. - Gasol måste köpas. El + Du slipper köpa gasol och du slipper avgaser från kylen. - Du kanske måste komplettera med ytterligare batteri och solcell för att kunna deriva kylskåpet. Räkna med att en kyl drar 40 Ah/dygn (ofta lite mindre), så ett 80 Ah blybatteri (som helst inte ska laddas ur mer än till hälften) räcker i ett dygn utan sol och utan motorgång. Du behöver en solcell på 50 W (som inte skuggas) för att driva kylen utan motorgång. - Om du använder båten på vintern (när det inte är sol) funkar elkylskåp med solceller dåligt.

Tack för svar! Nu vet jag vad jag ska leta efter. Jag gissar att du kan komma undan billigt (15:- kr) genom att köpa en 1/2" propp på något byggvaruhus VVS-avdelning. Obs! Bara en gissning. En komplett bottengenomföring med plugg i mässing är inte heller jättedyr (10 ggr dyrare), men byter du allt så vet du att det funkar. Finns även i plast där själva pluggen/dyvikan hänger kvar så att man inte tappar bort den.

Vår båt har fått vila i böljan den blå de senaste veckorna. Jag hoppas och tror att båten har det trevligt tillsammans med sina bryggkompisar. Det var ju länge sedan de träffades så de har säkert en hel del information att utbyta.

Mycket informativ!

Jag har varit på sjön med fritidsbåt de senaste 60 åren både i Stockholms skärgård och i Bohuslän (tillfälligtvis även längs hela östersjökusten, i Finland, på Åland och i Estland) och jag har aldrig sett någon förtöja enligt alternativ ett. Det betyder inte att det aldrig förekommer, bara att det är väldigt väldigt ovanligt. Jag skulle kunna tänka mig att metoden används när det inte finns utrymme att lägga en boj tillräckligt långt från bryggan, dvs. när båten är för lång.

Jag har sett förtöjningslinor i bra skick nötas av på mindre än 24 timmar just genom att de tillåtits röra sig genom en ögla. Om man vill kunna (eller kanske tom. måste) sträcka upp båten från land är mitt förslag att man har ett block fäst i bojen så att inte linan nöts av, men även det är en tveksam lösning eftersom man inför ytterligare något som kan gå sönder.

Gör man eljobbet korrekt har jag svårt att se att avsyåndet ger större risker i båtar jämfört med hus. Ett 16 A väggelintag som bara är vatentätt utan att vara båtdesignat borde inte vara jättedyrt kan jag tycka, runt 300:- kronor om man hittar rätt. Jan ju vara värt att fråga på något elforum där produktkännedomen säkert är högre än hör på MG. Skriv att du vill byta ut ditt befintliga IP44 intag mot ett intag som är vattentätt. Skriv inte att du ska leka elektriker, då får du garanterat inget annat än en urspårad tråd. Personligen är jag inte heller särskilt begeistrad i hemmaelektriker eller hemmarörmokare, men på båt är det vad jag förstår tillåtet.