ChristerN

Efter topcoat (ordentligt målad på avfettad yta) behövs vanligen ingen slipning. Ytan blir jämn och fin.

3. Har aldrig varit med om att anslutningar har Sika som tätning. Borde gå ändå. Skälet till lukten kanske berodde på Sikan? 4. Sötvatten luktar ju mindre i toastolen iaf. Jag brukar spola i sötvatten när jag lämnar båten för att det inte ska lukta (men lite luktar det ändå, kör också ett spolmedel från Biltema för att minska lukten.). Så har du gott om sötvatten så använd det, men jag skulle nog först testa med befintlig lösning för att se hur det blir med nya slangar erc.

Jag har byggt några mindre hyllor (30-40 cm långa) och lite annan inredning av teak-brädor jag köpt på Biltema. Dessa har jag sedan lämnat obehandlade. En av bokhyllorna består av en plan bräda underst och två snedsågade bitar som sidor och en tunnare teaklist infälld i sidobitarna på baksidan som stöd. Den har jag iofs inne i hytten men teak är ett träslag som är tåligt mot fukt.

Installerade en Victron isotrafo i min båt för ett par år sedan. Vad jag kommer ihåg så skulle isotrafons jord anslutas till en liknande platta som du har när båten ligger i sjön. När den är på land måste skyddsjorden från land användas. Det finns omkopplingsbeskrivning i manualen. Är jordkabeln på din isotrafo kopplad till plattan? Den ska sitta via en skruv i botten på trafon (en skruv som i den engelska manualen beskrivs som ”stud”, dvs batteripol.) Generellt tyckte jag manualen på svenska och ibland engelska var dålig så jag var tvungen att läsa den på tyska och ibland holländska (med hjälp av google translate) för att få ihop det.

Ja, har gjort många saker till båten av deras teakbrädor. Bokhylla, glashållare, täckt gamla fästet till plottern mm mm. OK kvalitet.

Är grejerna rätt kopplade så bör det ge lite ström till batteriet. En risk så här under den mörka årstiden är att regulatorn drar lite ström ur batteriet som är större än det en 25W-panel ger. En bra idé kan då vara att koppla bort regulatorn från batteriet. Men när du ansluter igen måste du koppla bort solpanelen från regulatorn innan du kopplar batteriet till regulatorn och sedan vänta någon minut innan du kopplar in solpanelen (gissar detta då regulatorn är märkt 12 och 24 Volt). Regulatorn måste alltså först känna av om det är 12 eller 24 volt som batteriet är på. Räkna dock inte med mycket laddning från en såpass liten panel.

Supply-läge är ett läge där laddaren ger en fast spänning konstant oavsett laddfaser, oftast via en särskild knapp. Man aktiverar supply-läget och så ger laddare tex 13,2V hela tiden. Varierande spänning används i de olika laddfaserna och är INTE supply-läge.

Såvitt inte laddaren har ett Supply-läge är det klart dumt.

Aha, då fattar jag. Jag använder aldrig autorouting på paddan utan bara på plottern. Efter att ha gjort en automatisk rutt på plottern så går jag in och justerar svängarna bla efter de varningar som ofta kommer upp. Sen sparar jag rutten som då inte längre är en auto-rutt och sen ser den likadan ut på paddan. Gör jag en rutt på paddan och sen synkar med plottern så är de också identiska.

Det har jag ingen erfarenhet av. Rutterna ser hos mig likadana ut på alla enheter.. Kan det vara så att du har olika nautiska inställningar på padda och plotter?

Det är klassiskt och har hänt även mig. Nu har jag bytt till en laddare som jag själv kan ställa in hur den ska ladda, iaf till stor del, och är mycket nöjd med lösningen. Om din laddare har sk Power Supply-läge, vilket många även billiga har, så kan jag rekommendera det. Betydligt skonsammare för batterierna.

Finns väl fortfarande en del gästplatser i Wasahamnen har jag för mig. Närmre till Grönan och inte beroende av turbåten t/f Fjäderholmarna.

Ja, och passa på att gå igenom Dragets kanal på vägen.

Har aldrig använt den kombon, bara lin för sig självt. Hur gör man?

Självklart! My bad! 😢 Sleipner ska det vara!!!

Engbo är vad jag vet uppköpta av Sidepower. Jag hade en liknande önskan för ett par år sedan och det slutade med * att jag köpte en ny mottagare med fjärr som jag kopplade in. Med den styr jag nu såväl bogis som ankarspel och den är förberedd för en akterpropeller som kanske kommer till när jag vinner på tipset 😉. * Det började med att fjärren till ankarspelet gick sönder och jag köpte en beggad fjärr som dock inte gick att para med mottagaren för ankarspelet. Sen testade jag ett antal olika varianter innan jag till slut köpte ny mottagare med fjärr. Jag fick tips på kontakter som passar rakt av i Sidepowers mottagares kontakter. Ska du gå den vägen så ska jag se om jag har någon uppgift på vad det var för kontakter och var jag köpte dem.

När jag skulle tömma vvb så gick armen på övertrycksventilen av och jag behöver därför byta övertrycksventilen. Den sitter såklart lite svårt till och är gängad in i vvb (Quick) och i den yttre delen med blandningsventilen etc. Gissar att jag kommer behöva ta loss flera rördelar innan jag kan lossa och byta själva ventilen. Vilken gängtätning/gänglåsning rekommenderas? Är gänglåsning samma som skruvlåsning? Några tips inför arbetet, tex är det bara att försöka skruva loss nuvarande grejer eller ska man först försöka få bort den gängtätning som sitter där nu?

Sökte lite snabbt på nätet och hittade denna: https://www.marindepan.se/verkstad/service Deras pris ligger alltså på ca 17.500:-

Kör sällan snabbare än 7 knop och jag har aldrig varit med om att paddan har fryst. Däremot har den stängt av sig pga överhettning flera gånger. Därför kör jag främst med plottern. Det som skiljer sjökorten mellan platta och plotter i min version av Garmin är att det i plattan finns fler utplacerade ”mooring-spots”. I övrigt är sjökorten lika.

Jössehäring?

Låter som något glapp i en kontakt för styrningen av tilten. Kan inte mycket om detta men jag gissar att andra kan svara om du talar om vilken motor det gäller. Märke, modell och ÅM tex.

Inget svar på frågan men tycker det ser ut som "pittings" i aluminiumet. Skulle tyda på någon sorts angrepp av syror och/eller elektrolytisk korrosion. Det där skulle jag låta ett proffs på aluminium-båtar titta på!

Utan att ha någon koll så vill jag gissa att själva tillverkningen av de flesta ”fina” märken sker i ”lågprisländer”. Vet inte om det påverkar din frågeställning då det säkert (gissar igen!j finns lokala märken i billigare länder.

Men även andra material än tyg kan bli mögligt. Köpte en båt en vår för många år sedan och där var förre ägaren inte jättenoga med någonting. Under provkörningen var tex alla "plaståttor" och stora delar av skrovsidorna i tyg helt genommögliga. Han hade torrbollar i ruffen men hade inte stängt någon ventil vilket resulterade i en hel del mögel.

Fuktslukare är alltid en bra idé. Själv har jag tre hinkar med durkslag i som jag fyller (utanför båten) med sommarvägsalt från Granngården. Betydligt billigare för samma pulver som hos Biltema och marinbutikerna. Brukar bli torrt och fint i båten. Och sen försöker jag köra en avfuktare inför vinteruppläggningen samt en ordentlig rengöring. För att mögel ska växa krävs tre saker samtidigt: Näring (fett är mumma), rätt fuktighet och rätt temperatur. Håller sig temperaturen under 6 grader (har jag för mig) så växer inget mögel. Håller sig fuktigheten under 50% (har jag för mig) så växer inget mögel. I tidigare trådar finns det vetenskapliga tabeller på vad som är risktemperaturer och fuktigheter och vad som är säkra. Sök så finner du säkert. Och, såklart, så måste ventiler och annat sättas igen så att inte ny fukt kommer in i utrymmet.