ChristerN

Ja, det är helt rätt och påminner mig om att jag var lite kortfattad när jag skrev Anledningen till mitt råd är att jag inte vill att det man bygger runt ska flexa för mycket.

Det skulle inte jag göra. Kan man utnyttja befintligt och oskadat fästmaterial tycker jag man bör göra det. Jag hade nog börjat med att fylla sprickan med polyester och sedan laminerat med många lager matta utanpå skottet och en bra bit ut på skrovsidan på båda sidor. Hur många lager som krävs har jag inte koll på men ursprunget ser ju rätt grovt ut men har ändå gett sig, och dessutom dragit för-/akteröver, så det krävs nog rejäla grejer. Med tanke på att skottet haft en dragning för-/akteröver så funderar jag på hur däcket, eller vad det är ovanför, ser ut. Men det är ju en annan sak. Lycka till! PS. @Comfort4 hann emellan med en ganska bra idé. Jag har dock ingen egen erfarenhet av divinylcell.

Jag kanske inte kommer med det svaret du vill ha men så här hade jag gjort. För friborden. Slipat ojämnheter, gjort väl avgränsade delar för fyllning, tvättat med aceton mycket noga, lagt i gelcoat/topcoat ev med lite förtjockningsmedel, slipat jämnt och ev avslutat med en polering och vaxning, beroende på hur noga du är med resultatet. För insidan skulle jag först kolla om du behöver göra någonting genom att tvätta av den ordentligt. Det som brukar hända om man målar större delar är att man inte är tillräckligt noga med aceton-tvättningen och då släpper det man målat på. Så jag skulle undvika att göra något åt insidan om du inte måste. Vi hade en sån där Crescent i familjen när jag växte upp. Vi hade först en 14 hk McCullogh och då gick den OK men riktigt bra gick den inte innan vi satte på en 20 hk Mercury (2-takt). Dagens 4-taktare är ju oftast lite tyngre så jag vet inte var man bör lägga sig i motorstyrka med 4-taktare. Att ro den båten var inte kul! Bakändan svängde och levde ett eget liv eftersom den är så platt i botten i aktern. Välkommen till MG!

Ja, till "Gurra" åker jag ibland men utrymmet är inte så stort där. Fördel Gurra: Båtarna är i sitt rätta element Nackdel Gurra: Mindre område, ofta regnar det, lite fel säsong då man gärna vill längta till sommaren under våren.

Älvsjömässan ska ju stänga helt och det ska byggas bostäder där. När vet jag inte. Blir väl att åka till Düsseldorf i framtiden?

Jag har sett vanlig kopparkabel på äldre båtar som har varit nästan som nya och jag har sett samma sorts kablar i ganska nya båtar som har sett förskräckliga ut. Och då menar jag inte bara runt kabelskorna. Jag tror att mycket har att göra med hur fuktigt stället är där kabeln ligger för fukt tränger in även igenom bra isolering. Kanske är det också vissa sorters isolering som är tätare som klarar fukten bättre? Jag brukar rekommendera förtennad kabel i fuktiga utrymmen och vanlig kopparkabel i torra men att man alltid bör ha lite koll på hur kablarna ser ut vad gäller torrsprickor, kabelskor och ev klämningar och skav.

Jag vet inte om det finns vettiga besiktningsmän idag men de jag har haft att göra med har inte kunnat/velat skruva i motorn. Gissar att det har att göra med att ägaren kan påstå att ingreppet/skruvandet har gett ett fel som inte fanns tidigare. Jag vet inte heller vilka motormekar som kan ställa upp och kolla en motor. Jag känner en kille som har bra allmänkunskap om båtmotorer som har hjälpt mig en gång. Han gör nog inte det för någon annan.

Jag har anlitat tre olika besiktningsmän vid köp av båtar och tycker att ingen av dem gjorde ett jobb värt pengarna, dessutom missade den dyraste besiktningen en massa saker som kostade mig mycket pengar, och ansvar - nejdå! Detta är nu ganska länge sen då jag numer insett att det viktigaste är att ha koll på motorn och det har ingen besiktningsman. Där är det bättre att anlita en bra mek. De besiktningsmän jag anlitade tror jag inte längre är verksamma. Nu ska du ju sälja och då tycker jag generellt det är bättre att köparen väljer en besiktningsman som denne tror på men du kanske har några misstänkta brister som du vill ha klarlagt vad de innebär och vad en åtgärd skulle kosta? Annars låt köparen stå för besiktningen. När en köpare låter besiktiga en båt inför ett köp så brukar besiktningsmännen försöka hitta en massa småsaker som kan dra ner priset åtminstone så mycket som besiktningen kostar. Bara så du är beredd på det (=ha en prutmån i nivå med vad en besiktning kostar). Lycka till!

Oavsett hur det går för dig måste jag imponeras av jobbet du gör. Kan inte komma med några kloka råd runt pågående arbeten men det kan säkert andra här göra. Lycka till!

På varvet där jag ligger plockar man ibland av utombordarna för att minska stöldrisken. Ibland nöjer man sig med att ta av växelhus och ta bort kåpan. Att ta bort växelhuset är inte så svårt men lite meckigt. Att ta av en större (+50 hk = +100 kg) utombordare själv är inte lätt om man inte har tillgång till något att lyfta med. Att det är relativt lätt att ta av en utombordare är en av de stora nackdelarna med dem, samtidigt som det är en stor fördel den dagen man behöver byta motorn. En säker förvaring, såväl sommar som vinter, är därmed nödvändigt. Ofta räcker det med en välbevakad eller låst båtklubb eller varv/marina.

Vad jag vet så är 31 Ultima ganska flack i botten så jag tycker en 60:a borde räcka. Sen är det ju så att häckisen behöver man ffa när det blåser f_n in mot bryggan man ligger mot. Tycker dock att det är svårt att se verklig SOG ute på öppet vatten då vågor och vind kan luras en hel del. Men ingen erfarenhet av 31:an och häckis. PS. En dubbelpost kan man ta bort så länge ingen har svarat i den tråden…

Oj! Inte kul att bada från en sån stege.

Kondens är nog som @Mackey skriver inte så troligt men det brukar alltid finnas några knapar eller annat som är skruvade in i den ena delen och dessa är det mycket svårt att få helt täta, åtminstone efter några år, så då kan det komma in vatten mellan skroven. Min styrpulpetare har dubbelskrov och i motorbrunnen går styr- och reglagekablar in mellan skroven och det sitter en muff som ska täta mot inkommande vatten. Denna är i princip omöjlig att få tät mot både regn och stänk från motorn så jag har alltid lite vatten mellan skroven vid vinterupptagning. Men det får man ju bort när man skruvar ur dyvikan och båten står med aktern lite nedåt. Sen gäller det att komma ihåg att skruva i dyvikan innan man sjösätter på våren 😉. Jag har själv aldrig glömt det (än) men det finns andra som har gjort det.

Imponerande arbete! Men förlåt för OT.

Japp! Så att tråden inte slets sönder. Byter tejpen vartannat år typ.

Kolla först att ”ståltråden” är av rätt sort. Har för mig att det ska vara mässing eller koppar. Står i manualen. Är det inte rätt sorts tråd så fyller den ju inte sin funktion och bör ersättas med rätt sorts tråd. Har för mig att jag köpte en billig tråd av rätt material på en järnaffär för en spottstyver. Har sedan lindat den lilla delen av linan med eltejp då något i spelet slet rätt hårt på den tråd som satt från fabrik. Är tråden av rätt sort så kolla att sensorn sitter rätt och läser av linan på nära håll. Har för mig att det bara ska vara några mm mellan linan och sensorn. Är allt rätt så testa med att (försiktigt med spelet stannat) sätta en skrivmejsel eller liknande mellan lina och sensor och se om sensorn reagerar. Är den fortfarande död så återstår det nog bara att byta och där har jag inga tips på piratgrejer.

Jag har haft en släkting (Bella 630) och gillade möjligheten att stänga om sig med dörren ut till akterdäck. I övrigt hade den modellen lite för simpelt kök för vår smak och var ganska stötig. Jag vet att 652:an har bättre skrov än den vi hade men gissar att den inte funkar så bra på västkusten som på ostkusten.

Hej och välkommen till MG! Att vara ute några dagar utan toa innebär att man måste vara beredd på ett visst mått av vildmarksliv och är man van vid det så är det säkert ok. Det kräver bla att man kan lägga till vid en ö där man kan gräva ner (djupt) när man gjort ”stort”. Detta kanske inte alltid går så för mig är en toa nödvändig (😉). Det har förts många och långa diskussioner om inom- eller utombordare här. Sammanfattande kan man säga att en utombordare är mer stöldbegärlig men går lättare att byta när den blir gammal. En inombordare är vanligtvis mer långlivad och ger dels en annan (bättre) gång då tyngdpunkten ligger inne i båten men det gör att den också stjäl utrymme i båten. Inombordaren är i vissa fall mer svårmeckad och i andra fall mer lättmeckad. Vad gäller val av båt så föreslår jag att ni tar några vändor på de närmaste marinorna och kollar vilka båtar som ligger där. Prata gärna med några båtägare (vi pratar rent allmänt gärna om våra båtar) och fråga vad de gillar/ogillar med just sin båt. Sen brukar jag rekommendera att välja en motor där möjligheten till service och reservdelar finns i närheten. Det är inte alltid kul att traila större båtar längre sträckor. Förvaring inomhus brukar inte vara nödvändigt (och är ofta dyrt om man inte har egen hall) men man måste se till att tömma vattentankar, toa och toatanken och frostskydda dem. Det bör man fö göra även om man har en inomhusförvaring med värme för ingen vet när strömmen går eller hur lång tid den är borta. Lycka till!

Inte speciellt spännande. Lite inredning i trä som var lite klent lackat från fabrik för 15 år sedan men som nu ska få en yta med lite bättre djup. Jag håller på och betar av bit för bit av inredningen och har hållit på med det de senaste 6-7 åren och på dessa delar blir det bara 9-11 lager. På ett bord jag lackade blev det väl typ 25 lager. (Inte för att jag tyckte det behövdes egentligen men nåten i bordet svällde lite mycket efter några år så den slipades ner och jag försökte slipa bara just över nåten men en del kom ju utanför så då blev det några lager till över hela bordet.)

Jag har ingen aning om det går att blanda ovan nämnda lacker men jag tycker du ska prova en bit trä lackad med ett par lager av den sidenmatta och se hur du gillar den. Det är vanligast att man har matt/sidenmatt på trädetaljer inomhus. Jag brukar lacka med blank fernissa en 6-10 lager och sedan två lager matt (annat fabrikat) ovanpå som avslutning. Blir jättefint tycker jag. Den blanka under ger ett fint djup i lacken och den matta ovanpå gör att det inte blänker. Sen blir det rätt slittåligt också.

Med en DC/DC-laddare. Det är iaf det vanligaste tipset. Victrons ”nya” XS ger upp till 50A och går att styra ganska mycket så att generatorn inte överhettas. Har även hög verkningsgrad och blir därmed inte så varm som dess föregångare. Finns många trådar om den men den verkar tyvärr ge störningar på radioutrustning. Se separat tråd om detta. (Skrivet av en som ännu inte tagit steget till LFP då existerande batterier funkar några år till - hoppas jag.)

Kul grej!

Tack Ingemar! Detta tål att upprepas! Jag har försökt förklara exakt detta flera gånger men många har svårt att tro mig utan litar istället på diverse tillverkare av laddare mm som försöker förklara laddningen på andra sätt, sätt som framhåller deras produkter som ”de enda som fungerar”, typ.

Hej @TommyR och välkommen till MG! Som @Jorgen01 skriver så finns det väldigt många båtar som funkar för det du kortfattat beskriver som användningsområde om plånboken är mycket välfylld. Jag har ingen erfarenhet av Hjälmaren och vet inte vad den kräver för båttyper men kortfattat kan man säga att ju längre båt du har desto lugnare blir gången i lite gropigare sjö. Att fiska tre personer brukar kräva ca 5 m båt eller större enligt min erfarenhet. Ska ni vara fyra krävs det nog uppåt 6-7 m. Annat att tänka på är att motorn oftast är det som tar slut fortast. Det finns många snurrebåtar runt om i landet från 70-talet som fortfarande fungerar bra men då har de nog bytt motor kanske 3-5 gånger. En båt med nyare motor är alltså alltid att föredra framför en nyare båt med gammal motor. Jag brukar rekommendera att ha nära till varv eller annat service-ställe när man ska välja motorfabrikat. Du kanske kan börja med att ta en sväng runt på de allmänna bryggorna i närheten så ser du vilka båtar som är populära. Kanske hittar du någon båtägare som kan delge sina erfarenheter av sin båt på just dina vatten så kan det bli lättare att välja. Lycka till!

Bra sammanställning och jag håller med om det mesta. Temperaturkompensering ska inte användas men om den BMS man använder inte har skydd mot laddning i minusgrader måste ”något annat” hindra det då LFP-batterier generellt inte klarar att laddas i minusgrader. Har man solpaneler som ger laddning även vintertid behövs ett sådant skydd om man inte kopplar bort dem. Även urladdning har restriktioner, oftast typ minus 3-4 grader.