ChristerN

Det är nog tyvärr så att det stått gammal 95-soppa i förgasarna under vintern trots att du kört motorn tom (som jag fattar det) på hösten. Det som är kvar när motorn stannar med bensinslangen bortkopplad räcker tyvärr för att det ska bli avlagringar i förgasarna. Det finns alltid lite soppa kvar i förgasarna. Själv brukar jag köra alkylatbensin den sista halvtimmen på min styris innan jag tar upp på hösten. Alkylatbensin lär inte klegga igen förgasarna. Tyvärr missade jag det i höstas så jag får se om jag får problem vid sjösättning i år. Det är dessutom så att en av sönerna tankade båten senast och han körde i 95-oktanig soppa. Jag hoppas det inte var den tanken som motorn gick på inför vinteruppläggningen.

Tänkte på den JK BMS som ser ut att vara utanför lådan och de EEL-lådor jag har sett har den inbyggd men nu ser jag att det är två uppsättningar LFP-celler.

@anuba BMSen utanför lådan?

Nuförtiden rekommenderas att man ska köra utombordare på 98 oktan då inblandningen av etanol är mindre i denna än i 95-oktan. (Inblandningen har ökat de senaste åren.) Etanolen kan, sägs det, sätta igen förgasare och orsaka dålig gång. Om det för din del hjälper att bara gå över till 98 vet jag inte men när du har fått motorn attfungera är det ett bra tips för framtiden.

Det är lite svårt att riktigt förstå din fråga när du skriver Vad ingår i ”mm”? Sen är min erfarenhet att om man har problem med förgasare både med skit och med krav på inställning av dem så kan det vara mycket jobb och kanske kan kosta uppåt 15.000. Men generellt verkar det dyrt. Ett byte av kamremmen kostar inte så mycket och det kan man göra själv på den motorn. Tror jag! Har för mig att jag betalade runt 3-400 för jobb och material på en Yamaha 50/4-takt från 2000 för typ tio år sedan. Och då var själva remmen det dyraste. Välkommen till MG!

Ingen erfarenhet av det men har sett ganska många bryggor i gästhamnar där tillverkaren har satt ganska stora skyltar med sitt namn på. Kan vara en väg. En annan är såklart att kontakta andra båtklubbar och fråga hur de har gjort. En tredje väg kan vara att det kanske finns någon som står i kö för en båtplats som kan vara villig att sponsra mot att få förtur.

Räcker det inte att böja ner anslutande slang så att vattnet kommer fram och sedan fort som tusan sätta dit slangen på pumpen? Det brukar jag göra ihopvikt under akterdäck.

En frisk pump brukar kunna, efter ett tag, suga den luft som står i slangen fram till pumpen men det bästa är att se till så att vattnet i inkommande slang är helt framme vid pumpen. Sen tar det att tag innan luften i hela systemet är borta men får pumpen vatten så trycker den bort luften. Att pumpen kan suga två meter betyder inte att den kan suga luft (enkelt) på två meters höjd.

Du har inte luft i slangarna fram till pumpen? Det brukar isf ta ett tag för den att få fram vatten.

Jo, om jag, mot förmodan, skulle göra så skulle jag naturligtvis ha ett block av god kvalitet fäst i bojen men nu var det bara ett exempel (”Helge” 😉) på vad jag sett.

Många bojar har inte en genomgående ten och kan då slitas isär vid påfrestning och då rekommenderar vissa försäkringsbolag att fästa i den undre öglan. Så har det varit men kanske har de flesta nu övergått till bojar med genomgående tenar och då känns inte den rekommendationen lika relevant? Det där är tydligen vanligt på vissa ställen men rekommenderas inte av försäkringsbolagen då repet/linan snabbt kan slitas av mot öglan. En del gör så att de drar en lina från land ut till och igenom bojen och sedan tillbaka till båten och kan då sträcka upp båten från land. Inte heller rekommenderat av försäkringsbolagen pga samma risk för slitage.

Min erfarenhet är att saker som sjunker ner i dyn rostar väldigt långsamt. Det område som oftast rostar mest ligger, av någon anledning, ca 1,3m under vattenytan. Så är det iaf på mina bojkättingar. Hade inte tänkt på det tidigare tills en granne dök på mina bojar och sa det. På en av bojarna ligger stenen just på det djupet och där rostar schacklet vid stenen sönder på 3-4 år. Till ursprungsfrågan om bromsskivor är bra så tror jag det beror väldigt mycket på i vilket läge bojen ligger. Utsatt eller skyddat. Sen är det väldigt olika med dy. En del bottnar sjunker man ner kanske en halvmeter medans man i en del andra dybottnar sjunker ner max någon decimeter. Så, svårt att svara på frågan utan att veta alla förutsättningar.

Jag brukar torka av allt som ska lackas med lämplig förtunning (finns olika). När trät är fuktigt av förtunningen så ser det nästan exakt ut som det kommer göra när det sedan är fernissat, utan bets. Aceton är starkt och luktar illa och det har jag aldriv använt till trädetaljer men det kanske funkar.

Om lacktillverkaren förordar olja innan man lackar så är det väl OK men jag har aldrig sett någon sådan rekommendation. Hade ni tänkt använda någon av de vanliga fernissorna så brukar de, vad jag vet, istället rekommendera att man avfettar ytan före strykningarna och dessutom att man förtunnar lacken/fernissan det/de första lagren så att den fäster ordentligt då teak är ett fett träslag. Vilken tillverkare använder ni? Är lacken avsedd för båtar?

Skulle säga att själva skrovet håller väldigt länge! Men som @Peter_K skriver så beror väldigt mycket på hur båten är byggd och hur den är omhändertagen. Generellt så är ju äldre båtar ofta överdimensionerade i skrovtjocklek. På äldre båtar får man nog nästan räkna med att byta stående rigg åtminstone om det inte är gjort i närtid. Speciellt om man ska över Atlanten.

Hehe! Har också erfarenhet av det. Luktade f_n i ruffen ett tag innan jag förstod vad hustrun (absolut inte jag! 😉) gjort. Nu har jag satt eltejp på sidorna av det område på pushpit som ingen fender får hänga.

Jag brukar köra klart en del i taget. Oftast kör jag polering av bägge skrovsidorna och sedan hinner jag vaxa dem på samma dag (31 fots motorbåt). Är du osäker (lätt att förstå i ditt fall) på hur lång tid det tar så börja med en liten, helst avgränsad, del. I ditt fall behöver du ju också prova dig fram till vad som funkar bäst. Gissar att de alla är lite åt det finare hållet och där får du labba med olika trissor. Trissorna hårdhet kan man känna genom att trycka ihop dem. Ju mjukare de är när du trycker desto snällare är de och detta gäller skumgummitrissor. Sen finns det de som är gjorda av mikrofiber som är lite grövre och grovast av allt är lammullshättor. Som jag har fattat det.

1. Tvätt 2. Rubbing eller möjligen fint slippapper (här vill man inte att grövre sandkorn eller annan smuts kommer i trissor papper eller dukar som man använder, därför tvätt innan.) Börja gärna med en medelhård trissa och något finare medel tex 3M med blå kork. Funkar det inte bra med det så gå över på en lite grövre rubbing tex 3M med vit kork, ev med en lammullstrissa så blir det rejäl avverkning. 3. Polering (här är skillnaden mellan polering och rubbing ibland hårfin men ju grövre medel du använt i tidigare steg desto viktigare blir det att polera efter rubbingen och funkar det finare medlet i steg 2 så kan du gå direkt på steg 4. Behöver du ta till grövre medel i steg 2 kan du antagligen välja den finare rubbingen att polera med som steg 3.) 4. Vax (och för en del vaxer står det i bruxen att ytan ska vara ren och torr. Här brukar jag då använda isopropanol från tex Kjelle som jag blandar med hälften vatten och torkar av ytan med.)

Vill lägga till en sak. När man har polerat (med rubbing eller annat medel) så lämnar man ytan utan skydd och oxideringen påbörjas omgående. Därför ska man alltid avsluta med någon ytbehandling, tex vax. Men man börjar alltid med en tvätt med något medel som löser smuts och fett som finns på ytan. Om du slipar med fint papper behövs också en omgång vax på ytan men själv skulle jag inte avsluta med fin slipning utan köra åtminstone en lättare polering efter slipningen och sedan vax. Men börja som @Mackey föreslår på en liten yta så ser du hur hårt du behöver gå på.

Om skrovet är i skick att poleras så fixar en polering det där flammiga utan problem. Då riskerar du inte heller att behöva missa en säsong på sjön för överbyggnaden kan målas/gelcoatas i etapper med båten i sjön. Börja med en yta som inte syns så mycket. Du lär dig snabbt vad som funkar och vad som inte blir så bra.

Att måla om friborden bör inte hindra ett nyttjande en hel säsong. Börja arbetet i höst och när det är lämplig temperatur gör du själva målningen. Att slipa och tvätta kan man göra även om det är för kallt att måla. Det är nästan lika trevligt att vara på sjön i en sliten båt som i en fräsch! En kompis brukar säga att en dålig dag på sjön alltid är bättre än en bra dag på jobbet. (Nu ska jag i sanningens namn säga att jag aldrig har målat med någon av de sträck-färger som idag finns på marknaden. När jag senast gjorde ett större jobb för 20 år sedan kände jag inte till dem eller så fanns de inte, så jag la på ett lager topcoat på väl ruggad och mycket väl tvättad yta. En detalj där är att jag inte var lika noga med tvättningen när botten skulle bättras så där släppte topcoaten ganska omgående. Så tvätta mycket med aceton och rena trasor!)

Det finns väl egentligen bara två alternativa vägar att gå om gelcoaten är för sliten. Den ena är att polera in vax som ett tag döljer det vitflammiga på skrovet. Det andra är att måla om. Det finns bra färger som ger en fin yta men det kräver en hel del jobb som förberedelse.

Så så. Jag har inte läst ditt första inlägg tidigare men jag hoppas du dels delar med dig av din lösning och dels själv bidrar till forumet så att andra kan få hjälp. Om man söker lite här (och där) så brukar man kunna läsa att det ofta är snäckor och annat bös (tex saltkristaller) som satt igen kylkanalerna. Ibland räcker det med att köra lite av någon lämplig syra igenom systemet under någon halvtimme men ibland måste man gå in och rensa skräpet manuellt. Nu finns det iaf EN lösning i tråden

Känner igen båttypen men vet inte vad det är för märke. Bra jobb ser det ut att vara iaf! Välkommen till MG!

Låt mig börja med att säga att jag absolut inte är någon expert på området men jag har lagt många timmar på att lacka inredningar i båtar. (Oftast med bra resultat men ibland med mindre bra.) Sen vill jag också gratulera till en fin båt. OK, svar i någon form av (o)ordning. Det bör noteras att det jag skriver nedan är grovt och inte passar alla medel och miljöer. Fernissa brukar man kalla den sorts lack som används i båtar och som oftast är anpassad till den rätt fuktiga miljön där. (I Norge kallas fernissa för lakk.) Fernissa är en sorts olja som härdar på ytan (och ner) så den blir hård och ganska tålig och släpper inte igenom några större mängder vatten. Ja, det stämmer bra. Men för att något ska mögla krävs några olika saker. Näring (olja är fin näring) och temperaturen ska vara över någon plusgrad och möglet trivs bättre ju varmare det är. I stora drag och därför ska man vara försiktig med olja inombords men det går att lösa med regelbundna tvättar och efterföljande oljning. Är osäker men skulle gissa på teak jag också. Fanér är där man lägger ett tunt lager snyggare och dyrare (oftast) ovanpå något billigare. På den tiden din båt byggdes så användes det nog mest homogena trädetaljer. Nu blev det svårare! Generellt tycker jag att din inredning ser väldigt fin ut med några undantag. På styrbords sida innanför nedgångsluckan ser det ut som om det läckt in vatten. Antingen ovanifrån (dåligt tätade vinchar/beslag på rufftaket eller dålig lagning liknande den på babords sida efter en gammal kompass (?) eller någon annanstans ifrån. Vattnet har trängt igenom tidigare lager av fernissa, förmodligen från baksidan, och gjort att den har släppt. Åtgärda läckaget och värm försiktigt med varmluftspistol och skrapa bort löst sittande fernissa och avsluta med slipning med typ 240-papper. Därefter lackar du med någon blank fernissa i 5-7 lager och avslutar med ett par lager matt fernissa. Jag skulle lacka hela den trä-delen för att det ska se bra ut så ta bort den så blir jobbet lättare och du kan då också kanske se varifrån det kommit in vatten. Sen har du nedgångsluckan som det är svårt att se vad som är orsaken till problemet. Oftast så samlas regnvatten längst ner på listen i dessa och tränger sedan in genom fernissan så den luckras upp så dessa brukar man behöva behandla med ett par lager fernissa varje år eller vartannat. Här finns säkert andra som har större erfarenhet av detta och kan komma med råd. ”Flärparna” kanske det går att bara slipa av och lacka om alternativt olja, beroende på hur du vill ha det och vad som är gjort tidigare. Den undre delen ser ut som en träskiva som går att behandla som träskivan jag beskrev ovan. Oj, det blev mycket text men jag hoppas du fattar. Annars är det bara att återkomma och jag hoppas någon annan här kan ge bättre råd om luckan.