ChristerN

Du har ju redan fått bra svar men de utgår från att båten ska plana. Ofta ligger bästa bränsle/fart-förhållande i det fartområde som är långt under planingsfart. Kolla på när fören börjar resa sig eller när aktern börjar sänka sig och dra ner ca 15% av varvtalet från det läget. Kanske inte den fart man vill ligga i med en snabbare, planande båt men vill man åka snålt så brukar det vara i de farterna.

Vet inte hur det är just med denna uppdatering men Victrons uppdateringar brukar ju ingå i den uppdaterade appen så när man uppdaterar appen så kan man därefter uppdatera enheten inifrån appen. Är det annorlunda med just den här uppdateringen?

Du har fått flera bra förslag av @Mercury_44XS och hjälper inte dessa är mitt tips att kolla tändkablarna. Just den effekten (eller förlust av effekt 😉) som du har kan bero på dåliga tändkablar.

Jag vet inte men de jollar jag har kollat lite närmre på har centerbordstrumman fäst vid ytterskrovet med rätt tjockt laminat. Så jag håller tyvärr med om att det förmodligen blir ett större jobb.

Försöker svara så gott jag kan. 1. I huvudsak vettig bild men jag rekommenderar att rita ut såväl plus- som minus-kablar. (Din bild är lite svår att förstora så det är svårt att kolla riktigt noga men de plintar du ritat ut är svarta och det brukar vara minus-plintar.) 2. Säkringarna ska dimensioneras efter kablarnas grovlek. Grovleken avgörs av hur mycket förbrukarna drar så du måste ha koll på vad som finns och kan finnas efter respektive kabel. Ofta har man lite grövre kablar närmast batterierna och sedan förgrenas dessa efter plintarna till tunnare kablar. De grövre kablarna närmast batterierna ska ha sin egen säkring liksom de som går ut från plus-plintarna. Val av typ av säkring avgörs av kablarnas grovlek. (Detta har det skrivit väldigt många gånger om här på MG! Sök lite.) 3. Se ovan svar. 4. En huvudbrytare (heter visst egentligen batterifrånskiljare) för start och minst en för övriga förbrukare. Din inverter kanske bör ha en egen brytare tex. Sen gissar jag att din inverter kommer att dra såpass mycket ström så att en 100W-panel får svårt att hålla laddningen på batterierna.

Ett startbatteri behöver sällan laddas - sägs det 😉. Kör du någon gång i veckan eller varannan vecka med båten och generatorn laddar både start- och förbrukarbanken så brukar det inte vara några problem och behovet av att ladda startbatteriet är i princip noll. Nu kommer vi in på detaljer i el och i batteriskötsel. Min uppfattning, här skiljer det sig mellan olika "experter" och jag är inte expert, är att alla vanliga blybatterier mår bra av att få lite förhöjd spänning över polerna då och då. Man kan förenklat säga att elektronerna i batteriet vandrar åt ett annat håll under tiden batteriet får lite laddning/förhöjd spänning och detta motverkar sulfatering och åldrande. Jag har därför ett relä som jag kan sätta på från distans som ser till att startbatteriet får lite laddning om det har varit i vila för länge. Jag låter relät vara på-kopplat i kanske en timme och slår sedan av relät igen. Behövs det? Nej! Är det kul att leka med för att man har möjligheten? Ja! För min del då jag är lite nördig med båt-el.

Jo, jag läste att du fick de frågorna men sen har ju typ alla dina ”läst på” saker blivit utredda, tyckte jag. Och trots det håller du fast vid dina frågor. Jag försöker igen. 1. Epoxi är vattentät. Nja, det är en sanning med modifikation. Inget är riktigt vattentätt. Epoxi är dock något bättre mot vattengenomträngning än polyester men på ett båtskrov i polyester (riktigt laminerat med gelcoat) är det så oerhört lite så du kommer aldrig märka någon skillnad. 2. Polyster måste härda ett antal veckor. Varför måste du på med epoxi-primer? Finns som jag ser det ingen anledning att introducera ett nytt material när du har lagat skadorna med polyesterspackel är det bara att lägga på gelcoat/topcoat vilket du kan göra så snart spacklet härdat. Och i princip är det bara att sjösätta när topcoaten härdat. (Sen vill man kanske slipa/polera till ytan om det inte blev perfekt från början först.)

Jag har inte den erfarenheten du efterfrågar men frågar mig: varför epoxi? Polyester är lättare att jobba med, har tillräckligt god motståndskraft mot vatten, är mer beprövat på polyesterskrov, är lättare att laga med polyester, är skonsammare mot miljö och människors hälsa osv. Sen finns det så många felaktiga uppfattningar om både polyester och epoxi men det är en annan sak. Ett annat råd, oavsett vad du väljer att laga med: Tvätta med aceton och ren trasa, tvätta med aceton och ren trasa osv. Då jag gjort min andel av skrovlagningar kan du säkert gissa varför jag framför detta råd…

Tex här https://www.youtube.com/watch?v=wiTF2PLTlUo&t=3s

Då tror jag du behöver gå omvägen via en inverter, tyvärr.

Vilken spänning (DC) vill din dator ha? Hur mycket drar den? Bara kolla på datorns strömadapter. Många pc-adaptrar omvandlar 230 V växelström till 12 V likström och då verkar det ju väldigt onödigt att använda en inverter för att gå från 12V till 230 för att adaptern ska kunna ta ner spänningen till 12 igen. Eller är det helt enkelt en USB-kontakt som laddar datorn? Det finns paket att köpa med allehanda pluggar till olika datorer.

Vilken display? Jag menar att det är välkänt att BMSens interna mätare på kvarvarande kapacitet är rätt dålig och det är många som tror att man kan gå på spänningen även på LFP-batterier. Dvs det krävs fortfarande en mät-shunt för att veta. Sen blir jag alltid lite misstänksam när någon påstår att batteriet ”alltid är fullt”. Brukar ofta vara husbilsägare som har fyra dioder på en display som de tror är laddstatus men i själva verket visar spänningen.

Jag har för mig att ”man” rekommenderar 2,5 x vattendjupet för kättingar mot bojring men det går bra att ha den längre. I mitt fall har jag ena bojen på en dryg meters djup men det är så pass nära stranden att bojen riskerar att driva in på för grunt vatten om jag har mer än 2m kätting. (Fast egentligen har jag en sk mooringlina mellan boj och p-ring. Kräver dock lite tyngder under bojen för att den ska stå upprätt.) Vad gäller hur tight båtar ska förtöjas så finns det två skolor. Den ena är att båten tillåts ”vaka”, dvs röra sig ganska fritt med en bra bit in till bryggan. Den andra är att hålla förtöjningen tight. Den senare kräver mer av fjädringen på landförtöjningen och vilken man använder beror mycket på hur nära båten ligger andra båtar och hur djupt det är, tex som för bojen jag skriver om ovan.

Kanske lite näsvis fråga men hur vet du att batteriet fortfarande är fulladdat?

Ja, det funkar säkert ett tag med den gamla solcellen/panelen men ska du börja uppgradera är nog en ny panel en bra investering ihop med en bra regulator, tex Victron SmartSolar 75-15, och gärna en batteritankmätare, tex Victrons SmartShunt eller BMV712. SmartShunten är lättare att installera då man inte behöver dra en kabel till en display men saknar då alltså display så man är hänvisad till mobilen för att se hur det laddar/laddar ur. Inställningarna gör man helst på telefonen iaf.

En boj-ring/P-ring eller vad de kallas skulle jag rekommendera. Gissar att det räcker gott med en 25kg för när den sjunkit ner i dyn är den nästan omöjlig att rubba. Men ge den några veckor på botten så den ”sätter sig” innan du frestar på den. Ett annat alternativ är att borra ett hål i en sten och där sätta en ögla som man fäster bojkättingen i. En sten behöver vara tyngre än ett bojankare i järn. Kommer inte ihåg vilket förhållande som gäller men räkna med 1,5-2 x tyngre och stenen blir då svårare att sätta ut. Förr i världen, när det alltid blev is på sjöarna, la man ut bojstenarna på isen på vintern och sen hade de sjunkit och satt sig lagom till sjösättning.

fråga 1) hur farlig är det för batteriet att köra utan regulator förutsatt att jag säkrar upp att batteriet aldrig blir överladdat i och med kontinuerlig förbrukning via wifi? Svar: Rejält skadligt för batteriet som riskerar att åldras snabbt. Detta är lite beroende av hur stor panelen är och vilken utspänning den har. Klarar panelen att lyfta batterispänningen över 14,7V är det skadligt. Fråga 2) Har också börjat skissa på att sätta in regulator, se förslag till koppplingsschema nedan, några input tankar där? Svar: Svårt att se riktigt vilka prylar du planerar men i huvudsak ser det bra ut. Vad gäller val av säkring så ska den dimensioneras efter kabelarean och vilken effekt panelerna beräknas ge. Fråga 3) vilka komponenter ska man satsa på gällande regulator, förstår det som PWM eller MPPT är viktigt val, lutar nu åt MPPT för att i framtiden kunna sätta tid större modernare solcell och kanske byta batterier. Något mer man bör tänka på kring valet här eller är billigaste av resp. ok? Svar: Satsa på Victrons MPPT med blåtand (="smart"). Välj storlek efter hur mycket paneler du beräknar sätta in. Tänk också på att om du har paneler som är riktade åt olika håll eller olika vinklade eller där en panel riskerar att bli skuggad är det en fördel att ha fler regulatorer, dvs en för varje panel. Fråga 4) vad för typ av av solcell är bra nu för tiden Svar: Pass på den frågan

Jag håller med men vill rekommendera att välja deras regulatorer som heter något med Smart. Det är bara dessa som man kan se i telefonen och som kan integreras med andra delar för att de har blåtand.

Nu måste vi nog vara lite försiktiga med råd. @Svanteman har en lösning med ett LFP-batteri som förbrukarbatteri och sedan ett startbatteri och vet inte hur bogisen är kopplad. För att kunna ge mer råd behöver vi veta mer om hur det är kopplat och hur LFP-batteriet är inkopplat till laddning från generator och tex längd och dimensioner på kablarna fram till bogisen. Alla råd i all välmening kan bli mycket fel för den som inte vet hur det ser ut i verkligheten. Vad vi vet är Att ett LFP-batteri inte mår bra av att köra en bogis Att ett bly/syra-batteri (tex AGM avsett för start) gör ett betydligt mycket bättre jobb som strömkälla för bogisar Att ett anpassat batteri (se ovan) med grova kablar nära bogisen ger bäst effekt Att laddning av LFP och bly/syra ställer olika krav på laddningen Att laddning av ett bogis-batteri långt ifrån start-batteri och/eller generator ställer krav på kablarna dem emellan (och andra krav på laddningen än ett LFP-batteri) Att alla el-installationer måste säkras av med rätt dimensionerade säkringar för att inte vara farliga Kan @Svanteman återkomma med hur det är kopplat, om bogisen går på start eller förbrukning, längd på kablarna mellan generator/startbatteri/förbrukarbatteri till bogisen, dimension på kablarna, var säkring sitter, hur laddning sker av LFP-batteriet och kanske lite till ska vi nog kunna ge bättre råd.

Att ha en bogis på ett litium-batteri är inget bra. Inte för att kemin inte klarar stora strömmar utan för att den nödvändiga BMSen aldrig är byggd för dessa starka strömmar. Dessutom brukar inte färdiga batterier ha interna kablar som klarar dessa strömmar utan riskerar att fatta eld. Ordna istället ett separat bly-batteri till bogisen som placeras nära och som får matning från startbatteriet.

Trevligt att du hittat den här tråden och välkommen till MG! @Thallatha har inte varit online på länge men prova att klicka på namnet så har du en stor knapp för att skicka meddelande till honom. Jag gissar att han skulle uppskatta det.

Med bakgrund av dina frågor på kopplingarna till pumpen drar jag slutsatsen att du inte kopplat loss slangarna från pumpen under vintern. Detta bör man absolut göra för att undvika frostsprängningar i pumpen som dessutom bör tömmas på allt vatten inför vinterförvaringen tex genom att köra lite tryckluft genom den. Och, förlåt om jag tjatar. Prova mina tips med slangar i en hink ovan innan du far iväg och köper saker. Sånt brukar bli dyrt i längden. Bättre att först identifiera VAR problemet finns.

Självklart ska du (om du inte är gjord av pengar) kolla elektriska fel innan du köper nytt. Börja med mitt förslag om att sätta såväl inflöde som utflöde med slangar. Funkar det med tillfälliga kablar men inte i båten så har du ju hittat felet.

Brukar inte den klumpa ihop sig och bli svår att steka? Testade det en gång och då blev det så men det kanske bara var en tillfällighet?

Testa att koppla en kortare slang på ingående vatten och den lägger du i en hink med vatten. Sen har du en annan slang på utgående sidan som du drar till en annan hink eller utanför båten och sen kör du pumpen. Då kan du se om det är pumpen som inte funkar. Inget flöde betyder trasig pump. Nästa steg är att koppla utloppet till systemet i båten och sätta på pumpen och samtidigt fylla på med vatten i hinken som har slangen på inkommande vatten. Kolla nu flödet i kranarna. Är det ok så har du problem med vattnet in till pumpen. Sen stänger du kranarna och slutar inte pumpen då så skulle jag säga det är pumpen som är trasig.