Gå till innehåll
torsdag 28 mars 2024

ChristerN

Guldmedlem
  • Innehålls Antal

    7 251
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    116

Allt postat av ChristerN

  1. Tror inte det gäller bara dyrare båtar. Känner en som försöker sälja en äldre, mindre, segelbåt och det är nästan bara intressenter från övriga Europa som har hört av sig.
  2. @Mambo (Så här adresserar man en annan medlem.) Jag vet att de äldre 315 kunde levereras med annan motor. Tror det var KAMD32 och kanske någon 41:a. Någon kanske kom med Yanmar motor också. Det är/var ju ganska vanligt att tillverkare av båtar tog in en konkurrent motor för att, förmodligen, få ner sina inköpspriser på motorerna. Kolla in den här sidan för lite mer info om olika Saga-modeller. http://sagaforumet.com Såvitt jag vet har Saga 29:an nästan samma skrov som 3xx-serien. Har du specifika frågor om 315 så är du naturligtvis välkommen att fråga här!
  3. Saga 315 2010. Mycket nöjd med båten. PS Ett tips. Om du sätter ett @-tecken framför aliaset så poppar det upp en liten påminnelse till den du nämner. Lättare att se om man vill att någon ska svara.
  4. Har en D4-260 tillverkad 2009 som nu gått närmre 1200 timmar utan "produktfel". Servad på en verkstad jag har förtroende för som också är auktoriserad på Penta. De fel jag har haft har bägge två berott på att en spänningsspik pajat delar av motorelektroniken. Sen verkade den "manuella" pumpen, som man använder när man luftar motorn, varit kass förra året men det löste verkstaden temporärt. Kanske behöver byta den i år. Annars tuffar motorn på och går hur bra som helst. Men, som sagt, skiter det sig så kostar det. Elektronikboxen och bränslesensorn var inte billiga och får man spridarproblem som gör att det bränns hål (var någonstans det bränns hål har jag inte koll på ) så blir det väldigt dyrt! Har ingen aning om vad en motsvarande Yanmar kostar i service och reparationer men gissar att de flesta nyare motorer kräver märkesspecifik felkodläsare och diagnosutrustning om något blir fel.
  5. Trimmar du in motorn helt vid dessa lägre farter? Vilka farter pratar vi om? Generellt ska man trimma in vid motsjö och innan båten kommer upp i planing och sedan trimma ut när farten ökar till ett läge strax innan propeller suger luft. Sen ska man passa sig för att trimma in motorn i medsjö då risken för översköljning och spårning ökar. Välkommen till MG!
  6. Det finns en meddelande funktion här på MG. Kolla kuvertet högst upp till höger. Det är olämpligt att lägga ut sin mailadress på öppna forum tycker jag. Bara som info.
  7. Antar att du frågar mig. Ja! Tycker jag har skrivit väldigt tydligt. Du skriver inledningsvis att du behöver massor av råd men som jag uppfattar det så lyssnar du inte utan springer på och gör som du eller något företag/någon person på YT säger. Jag lägger nu ner mina försök att få dig att förstå vad jag med min erfarenhet säger, och önskar dig lycka till!
  8. Jag menar inte att ytan inte var torr. Jag menar att vissa produkter fäster inte mot varandra och det sägs att polyester inte fäster på en yta av epoxi. Visserligen lär det gå i vissa kombinationer, sägs det, men jag hade själv aldrig vågat mig på att lägga polyester och gelcoat (som fungerar på samma sätt som polyester) på baksidan utan fortsatt med epoxi.
  9. Det brukar vara svårt att få gelcoat/topcoat samt polyester att fästa på epoxi. Dessutom ser det inte ut som om du har fått mattan att fästa riktigt på skrovet, men det kan vara en synvilla. Det du strukit på kölen kommer ramla bort ganska snart och gör ingen nytta där, om du inte har ruggat upp ytan och tvättat den ordentligt, men det ser inte ut så. Ledsen om jag låter negativ men planeringen är viktig, och kanske lyckas du ändå?
  10. Har inte Nimbus 310 motorn under hyttgolvet med rak axel? Har för mig att det är rätt knepigt att "lyfta" motorn då en massa saker ska kopplas loss och demonteras innan och man måste ta bort den fasta delen ut mot akterdäck liksom dörren för att komma in med en gaffeltruck för att kunna lyfta motorn. I mina ögon skulle ett varv/marina föreslå ett motorlyft endast om alla reparationer på plats varit resultatlösa, om man inte har ont om jobb förstås... Men jag kan ha fel, vilket har hänt ett flertal gånger.
  11. Vekar som om du fått bra råd av Thermoprodukter. Det är min erfarenhet också. En eloge till dem!
  12. Försökte beskriva det men lyckades förmodligen inte så bra Du ska ta bort allt löst/skadat och, enligt videon @No_jah länkade en bra bit utanför, innan du kan börja tänka på torkningen. Hur blött materialet är, är omöjligt för oss att säga. Vet bara av egen erfarenhet att man gärna springer vidare och lagar innan materialet är redo. Sen beror det förstås på hur noga du är med båten. Lite bra tejp skulle kanske kunna göra den tät tillfälligt, om du förstår vad jag menar.
  13. Kort svar. Slipa ner allt löst och all färg runt de skadade områdena. Fuktmätning är en bra idé men först efter borttag av allt som inte ska vara där. Vet inte vad det "ska" vara för fuktighet för att det ska gå att laga dock. Eftersom du har båten under tak skulle jag vänta tills i vår med vidare lagningar. Då hinner båten torka så bra som möjligt. Sen skulle jag använda sökfunktionen här på MG så hittar du en massa tips på hur du plastar och lagar gel-/topcoat. Jag gissar att de gamla lagningarna har släppt för att underarbetet inte är korrekt gjort, tex avfettningen. Bara ett tips.
  14. Jag tror att det har mycket att göra med att, förutom det som @IngemarE skriver, det 1. Ser slarvigt ut, som om man inte orkar bry sig om dem. (Lättja är ingen dygd i det allmänna medvetandet.) 2. Tar bort den skönhet konstruktören av båten en gång jobbat hårt med att skapa. Det finns ju undantag där ”fendrar” hör till utseendet och då tänker jag på äldre ångbåtar och passagerarfartyg i skärgårdstrafik där skyddet är en del av designen eller iaf vår upplevelse av hur en sådan båt ska se ut. Själv plockar jag alltid av fendrarna vid färd från hamnen. Har aldrig tappat någon när jag glömt dem men de orsakar ofta lite vattensprut som ser lite udda ut, och så dunkar de och slår de mot skrovet.
  15. Tror att man kan undvika att nåten expanderar under lacken genom att slipa och lacka när det är varmt. Gissar att det är pga värmen som nåten sväller. Det är dock intressant att lacken inte spricker trots att nåten expanderar, tycker jag. Själv prioriterar jag att vara ute i båten när det är varmt.
  16. Det går säkert långsammare men den stora anledningen till att jag slutat med strumporna är att de har en förmåga att suga åt sig grus och träflisor. Och med en strumpa med en massa grus/sand i går det jättefort! Undviker också att lägga mig bredvid någon i en hamn med strumpor på fendrarna om det går.
  17. Var och en gör ju som den vill. Det är ju dina pengar 😉. Det var ett sånt bord (nästan) som jag köpte och lackade, som jag skrev om ovan.
  18. Som jag skrev ovan så har iaf jag inte märkt att de hjälper. Nu är de ju inte avslipade på något år så det ska jag göra så snart som möjligt.
  19. Jag vet inte skillnaden mellan de olika fernissorna från BT. Jag har vant mig vid att stryka Internationals Schooner som blank och deras Goldspar som matt fernissa. Självklart kan man inte ställa en het kastrull på ett fernissat bord. Det kan man inte på något träbord utan att det blir märken. Däremot funkar det bra med en varm kaffekopp.
  20. Har stått inför en liknande fråga och jag valde fernissa. Först 8 lager blank och sedan 3 lager matt fernissa på ett nytt bord. På ett gammalt fanérat bord som står inne blev det snart repor som gick igenom fanéren och det var inte snyggt så då la jag på 8 + 3 lager fernissa på det efter mycket försiktig slipning för att inte gå igenom fanéren. För att ta det lite mer från början så köpte jag ett nåtat teakbord för att ha under kapellet på akterdäck. Det skulle utsättas för solljus och ibland ”hamna” ute i regnet, dock inte så ofta. Efter att ha hört mig för visste jag att jag tog en risk när jag lackade på den nåtade delen men hoppades på det bästa. Det blev inte bra så jag fick skrapa ur nåten och nåta om och lackade sedan utan några problem. Dock sväller nåten lite i värmen och gör att glas och muggar mm står lite ostadigt. Därför har jag slipat ner en del med fokus på att ta ner nåten och sedan lackat på nytt. Har nog blivit ca 25 lager vid det hör laget. Nu har ju inte du problemet med nåten så det bör gå bra om det är ordentligt fettfri yta du lackar på. Varför fernissa? Jag gillar att träsaker, ffa inomhus, har den där lystern som man bara får på ordentligt fernissade ytor. Dessa står dessutom väldigt bra emot skrap från saker man sätter på bordet, repor och väta. Annars, om man har obehandlade ytor, blir det lätt ringar efter glas, muggar och annat och det vill jag inte ha. Blir det någon repa, och det blir det eftersom jag inte är ett dugg försiktig med bordet, så är det bara att rugga upp och tvätta och lägga några lager fernissa till. Reporna kommer då bara i fernissan och inte i trät. Fernissa är ju en sorts olja som härdar men ”vanlig” olja behöver ganska mycket underhåll, och ofta, så det gick bort för min del. De är dessutom lite svåra att torka av. (Har haft oljade bord tidigare som var mycket svåra att hålla i OK skick.)
  21. Det var inte min mening att framstå som en sådan. Förlåt om du uppfattade det så. Jag tänkte bara att alltför få tänker på vad prylarna drar och att man borde tänka på det först.
  22. Själva seglingen kan vara lite mer krävande då vindarna ofta är lite mer nyckfulla. Sen blir man ju oftast lite segare i kroppen när det är kallt vilket kan göra det lite krångligare. Men när vi har dagar som nu (i Stockholmstrakten iaf) med varmt väder och lite vind så är det nog inga större problem.
  23. Ett alternativ är ju att man ser till att landströmskabeln klarar de elprylar man har igång i båten. Då spelar det ju ingen roll vad centralen på bryggan klarar av.
  24. Skulle säga att det inte bara handlar om en plats vid en brygga utan även en plats för vinterförvaring, även om du bor där det inte brukar vara någon större isläggning. En ”vanlig” bryggplats kanske man inte får ha frostvakter inkopplade dygnet runt utan det kanske krävs upptagning i slutändan.
  25. 702:an kom sent på 70-talet har jag för mig och har bränslepump. Alltså ingen trycktank. Dock så håller jag med om att bensinlukt ska tas på allvar och håller med om att det troligaste är slang, blåsa eller anslutningar. Kolla dessa!
×
×
  • Skapa nytt...