ChristerN

Inte heller vår tank töms helt vid sugtömning. Mycket irriterande. Anslutningen till sugtömningen sitter längst ner på ena sidan. Jag pumpar också in sjövatten några gånger efter sista tömningen och det brukar bli ok. Bryr mig inte om att köra glykol i tanken eller utloppspumpen men låter pumpen gå några sekunder på land efter upptag. Sen såklart halvöppna ventiler. Intagspumpen och spolpumpen kör jag med svag glykolblandning tills det kommer ”blått” i toastolen. (Toastolen på min första bobara båt frös sönder så porslinet sprack för jag hade missat det.)

Jag är absolut ingen expert på detta men har läst och funderat en hel del. Känner inte till Sterlings produkter heller. Så här skulle jag göra med en vanlig generator. Generatorn får ladda både startbatteriet och bogis-batteriet (samt ev batteri till ankarspel) som ju bör vara av samma typ och bly/syra. Sedan sätter du en DC-DC laddare mellan startbatteriet och litiumbanken. Klart. Start och bogis batterierna behöver oftast inte så mycket laddning så det brukar vanligtvis gå ganska fort att ladda upp dem efter den korta tid de jobbat. Välkommen till MG!

Jag har kört Systemrens i sjövattensystemet. Jag har axel-båt och ett sjövattenintag som sitter åtkomligt så jag gjorde bara så att jag öppnade locket så att allt sjövatten rann ur, stängde bottenventilen och fyllde på 8 liter utblandad (dvs 1 l koncentrerad och resten vatten) Systemrens i intaget medans motorn gick. Frun fick starta och stänga av på mina kommandon. Lät det stå i drygt 24 timmar. Funkade fint men ska man göra det "enligt boken" så ska man tömma sjövattensystemet först.

Har inte segelbåt men har naturligtvis lite synpunkter 😉🫢 Jag skulle säga att det beror på flera olika saker. Några nedan. Billig båt - få cm. Dyr båt - minst en m. Fenköl - lite extra. Långkölat - lite mindre. Djup köl - lite mer. Grund köl - lite mindre. Botten består av dy - lite mindre. Botten består av sten - lite mer. Har en kompis med något större segelbåt med långköl och ca 2 m djupgående. Han vill alltid ha minst 1 m under kölen. En släkting hade en mindre, äldre och rätt sliten segelbåt med långköl och ca 1 m djupgående. Han tyckte det räckte om han kom in utan att gå på. Ut kom han alltid ändå. Så det är nog många faktorer som spelar in.

Bra tanke men kanske svårt att genomföra i praktiken. Det kan vara så att Q-systemet (jag vet inte mycket om det) pollar nätet kanske var 5:e eller var 30:e minut eller så och det är vi dessa tillfällen systemet drar (mest) ström.

Det som är viktigt att kolla inför vintervilan är att det inte är något vatten i växelhusoljan. Vatten som fryser har ju en sprängverkan (egentligen expanderar det men låt oss kalla det en sprängverkan) vilket inte är bra för växelhuset. Motoroljan kan du byta till våren tycker jag, även om det inte rekommenderas.

Några svar på dina frågor. Att ha 95-oktanig bensin i motorn under vintervilan är inte bra. Kör den sista stunden (15 minuter på tomgång räcker säkert) med alkylatbensin. Välj rätt sort, dvs 4-taktsbensin. Bättre än diverse ”stabiliserande” medel anser jag. (95-bensin rekommenderar jag inte öht till utombordare. Bättre med 98.) Bottenpluggen (dyvikan) är bra att ta ur om det finns sådan så att vatten rinner ur mellan skroven. Se till att båten lutar lite akterut. Motorn bör tiltas ner så att vattnet rinner ur växelhuset. Någon ”torrkörning” behövs inte. (Ibland kan man se rekommendationer om att ta ur bensinslangen ur motorn och köra så att bensinen sugs ur förgasare mm men använder man alkylatbensin några minuter inför förvaringen så behövs inte detta.) Kolla så det inte är vatten i växelhusoljan och, helst, byt olja och packningar.

Min erfarenhet av solpaneler är att de hårda har betydligt högre verkningsgrad än de tunna. Förmodligen bidrar det att de tunna blir varmare då de ju inte brukar ha så mycket luftväxling under sig, så gå på hårda uppe på targabågen om du kan stå ut med utseendet.

Enklast: Olja Mest långlivade: Fernissa Alternativ: Benarolja - blir som fernissat men lång torktid

Jag har en kraftig ozongenerator. Får väl placera den i båten om det fortsätter. Tack för tipset.

Ja, en del verkar klara sig ett tag men jag vet en man som tankade land-diesel i 20 år innan det kläggade ihop sig, och det ordentligt! Sen spelar det såklart roll hur stor omsättning man har i tanken. Låg omsättning - högre risk. Jag har utvecklat en viss skepsis mot alla mirakelmedel.

På tal om ohyra ombord upptäckte jag i fredags att det varit en mink ombord på båten! Antagligen hade stormen som var i veckan lyft kapellet över akterdäck från sina knoppar så där var en glipa, eller så hade minken själv lyckats få upp kapellet. Minken hade lämnat en hög med skit och kiss på en matta vi har precis utanför dörren till ruffen och den var svår att få ren. Likaså var teaken på akterdäck ordentligt missfärgad och krävde mycket jobb att få bort lukten från. I det läget var jag glad att jag har en hyttbåt för det hade varit ännu tråkigare att ha minken inne bland sovkläderna och maten. Vi har under sommaren haft ett minkbo under bryggan där båten ligger men det har vi haft förr och jag har aldrig varit med om att de gått upp på båten. Stanken från minkens skit är svår att missta sig på och svår att få ur. Hoppas den inte kommer tillbaka!

Jag har skrivit det tidigare men jag HATAR spindlar i båten! De käkar små insekter och flugor och när dessa dör så skiter de på sig och lämnar svarta prickar på inredningen. Samma när spindlarna dör. Lämnar efter sig svarta prickar som ibland är svåra att få bort. Värre än fågelskit. Jag har nog mellan 100 och 500 spindlar i och på båten och jag brukar gå på spindeljakt runt båten under varma sommarkvällar och ha ihjäl kanske 30 per kväll som jag kommer åt.

Ingen erfarenhet av Tri-pak men det viktigaste är att man tankar RME-fri diesel eller, om motorn klarar det, HVO100. Tankar man på landmack så råkar man alltid ut för dieselbakterier förr eller senare. Förr om åren fyllde jag Sta-bil på hösten enligt doseringsanvisningen på flaskan men de senaste åren har jag inte gjort det och har inte heller då haft några problem. På tal om bränsle så bör man inte tanka 95-oktanig bensin i bensinmotorernas tankar. Den innehåller lite för mycket etanol vilket brukar ge problem i förgasare och insprutningssystem. Bättre då med 98-oktanig bensin som inte innehåller lika mycket etanol. Ett alternativ för bensinmotorer är att köra motorn med alkylatbensin på hösten så att det inte står vanlig bensin i bränslesystemet under vintern.

Nu har det hänt grejer! Jag har haft ett antal mailväxlingar med dem (igen) och med hjälp av mina rapporter har de nu hittat (säger de) tre olika fel som drabbar enheterna. Två är fel i de specifika enheterna och ett är i deras centrala system och nu verkar det som om min enhet funkar hyfsat efter att de skickat ut en uppdatering till den samt fixat i sitt centrala system. Hur du ska aktivera relä-utgångarna vet jag inte eftersom jag numer har den enkla sorten utan reläer och möjlighet att styra dem men hur man aktiverar larmet har jag nog koll på. Först skapar man en Säkerhetszon där båten ligger i centrum av kartan. Sedan aktiverar man den via samma sida. (Antagligen blir den aktiverad när man skapar zonen.) Det kan vara bra att ha flera Säkerhetszoner med namn som passar, tex Sommarplats, Favoritviken etc. Bara en bör vara aktiverad i taget. Sen går man in via Enhet, Larmbrytare och sätter på Larmbrytaren. Här är det smart att markera ”Visa på startsidan” så kan man sätta på och stänga av larmet via startsidan. Klart! Återkom om du har fler frågor!

Jo, är och fixar i båten var och varannan vecka under vintern och skulle gärna ha båthus/hall men det funkar inte där jag ligger. Jag använder A-stolpar i för och akter och två benpar på däck/akterdäck och en rak stötta däremellan. Inga fästen i pulpit osv. Funkar bra men tar tid att sätta upp så förra året gjorde jag en latmans-variant och täckte bara akterdäck och badbrygga och i stället för de tunga pressarna jag brukar ha använde jag en ganska lätt över aktern. Funkade ganska bra men pressen gjorde nog sitt den vintern. Blåser bra där jag ligger och det lär ju inte minska i framtiden. Får se hur jag gör i vinter.

Jag har aldrig sett det som ett problem med grannens diskvatten tex. Badar iofs väldigt sällan. Men kan förstå att det kan ses som ett problem när det ligger många båtar i liten vik, men de vikarna undviker jag. Inte för gråvattnets skull utan för att jag vill gärna vara lite ifred i båten. Lite OT. I Stockholms skärgård brukar vi notera att det är en viss skillnad mellan olika områden. Söder om Dalarö brukar båtägarna konstatera att ”där ligger redan en båt, vi kollar nästa vik” medan norr om Dalarö verkar båtägarna konstatera att ”där ligger en båt, där kan vi ligga”. Det blev så typiskt när vi ankrade upp i en vik norr om Dalarö för lunch en gång, en vik där det aldrig ligger båtar annars. Efter 30 minuter låg det fem andra båtar i viken!

Vill du ha stor skärm så välj den största som plånboken och tilltänkta platsen rymmer. Jag har på senare år mest köpt Garmins grejer. Visserligen kör jag motorbåt men som @Hybroskriver så har de flesta plottrar funktioner för seglare också. Många seglare jag känner använder B&G. Vet inte riktigt varför. Jag har sett någon som har plottern nere i ruffen med en lång arm som räcker upp till nedgångsluckan. Då kan de vrida den vid slag så de ser skärmen när de sitter uppe på relingen. Ett annat alternativ är att ha en skiva med hål för plottern där stängningluckan brukar sitta. Kolla bara att plottern syns i de vinklarna - även med polariserande solglasögon på - om ni använder det. Expressen var kul. Seglade den mycket för ca 40 år sedan.

Jag vet inte vad det är för sensor du har så jag kan inte svara, och vad var frågan? 🙃 Fick för övrigt mail från dem idag att jag skulle betala årsavgiften. Jag som har deras löfte på att jag ska få ett år fritt från när de lyckats få larmet att fungera. Och det gör det ännu inte! Grrr

Kollade igår en YT med Victrons grundare och deras nuvarande VD. VDn utsätts för några barnsliga frågor om deras produkter. ”Reportern” håller fram en Orion XS (DC/DC-laddare) framför VDn som svarar: ”Enkelt, det där är en DC/DC-omvandlare” och förklarar sen funktionen av en laddare. Suck!

Kul tråd. Började skriva men det blev alldeles för långt... Ska försöka hålla mig kortare nu (även om också detta blir långt). Född på en ö i Stockholms skärgård. Föräldrar utan direkt båtvana. Från jag var dryga året har jag varit helt fascinerad av vatten och det som flyter. Inte att vara i vattnet. Sägs det. Byggde flottar av flyttimmer som det på den tiden fanns gott om i skärgården. Stiga Matros Första egna båten en Stiga Matros som senare visade sig vara en båt byggd av Saga. Kuskade länge runt i denna i närliggande vikar. Satt på aktertoften och sparkade med benen och låtsades det var en motor. Men jag tog mig framåt. Byggde hemmagjord mast och sticksvärd och försökte segla med denna med blandat resultat. Seglade mycket med grannars båtar. Pigg-jolle, Yak-jolle, Lill-triss, Trissjolle, Askeladden och Flipper. Var nog bland de första i Sverige att segla Windsurfing-bräda då en granne tog hem en sån från USA runt 1969-70. Var tidigt den i familjen som fick ta hand om underhåll och reparationer av båtar och motorer. Flipper Andra egna båten en Fabola Flipper Scow som jag seglade mycket med och en gång höll jag på att stryka med. Här tackar jag KBV som av en händelse var i närheten och dessutom lyckades se mig och kunde rädda mig och mina kompisar efter ca 40 minuter i 6-gradigt vatten. Blev en del reparationer efter detta äventyr (galenskap skulle jag säga idag). Bytte till mig en Crescent 420 mot en gammal soffa som vi skulle slänga. Båten hade en knäckt akterspegel och en dåligt fungerade Johnsson 5 hk. Lagade akterspegeln och fick fart på den gamla motorn. Det var en sån där med gammaldags trycktank, dvs dubbel slang till och från tanken där den ena byggde tryck och den andra släppte fram soppan. Köpte en ny Honda 8 hk och satte på båten efter några år. Sen följde några år då barnen tog all tid och kraft och pengar men de fick lära sig både ro, segla och köra motor när de kunde simma tillräckligt bra. Seglade mycket med en kompis i hans Albin Express under 5-6 år. Bla SM i Oxelösund och flera race på Baggensfjärden och runt i skärgården. Yamarin 490 Tredje egna båten köpte jag när barnen hade blivit lite äldre och ekonomin blivit lite bättre. Det var en Yamarin 490 med en Yamaha 50 hk. Fiskade mycket från den och åkte vattenskidor etc. Den fick gå många timmar under de första åren. Bytte motor för några år sedan till en Selva 70 hk. Jättebra båt! Bella 630 Den första bobara båten köpte jag 2004 och det var en Bella 630. Ville kunna sova över i båten efter att tidigare bara haft öppna båtar. Funkade sådär. Hade den i ett år. Bella Falcon Den andra bobara båten blev en Bella Falcon 26. Klart mycket bättre än den första och nu kunde frugan tänka sig att följa med ut. Ägnade mycket tid åt att fixa till den ganska skröpliga båten innan jag sålde den två år senare. Annars en båt med ett fantastiskt skrov som tålde sjö väldigt bra. Nimbus 29 Coupé Den tredje bobara båten var en Nimbus 29 Coupé som vi tittat på när vi letade Bella Falconen och som plötsligt dök upp igen. Det som först verkade vara en jättestor båt kändes nu inte alls så stor. Liksom tidigare båtar fixade jag mycket med Nimbusen innan vi kom på att den som planande båt studsade lite för mycket och att våra ryggar inte mådde så bra av det. Hade några kompisar som just bytt upp sig till en Saga 315 med halvplanande skrov. Sålde Nimbusen efter fyra år. (Ni ser mönstret? Första båten ett år. Andra två år. Tredje fyra år.) Saga 315 Efter att ha titta runt på olika begagnade Saga 315 fick vi sedan ett tips om en ny 315 som var demo-båt och som låg i Göteborg. Vi tänkte att en weekend i Göteborg kan vara trevligt så vi åkte ner och tittade på den. Efter diverse diskussioner med säljaren, dåvarande generalagent för Saga i Sverige, där han erbjöd ett bra inbytespris för Nimbusen, åkte vi hem och funderade och kontaktade banken om möjligheten att få lån. Allt verkade funka och även om det var mer pengar än vi kanske hade råd med så slog vi till. Även på denna båt har jag lagt oerhört mycket jobb för att få den som jag vill ha den och nu, 16 år senare, känns det oöverstigligt att lägga det jobbet på en annan båt så jag gissar att vi kommer behålla den ett bra tag till, även om det ibland suger efter en båt där barn och barnbarn kan följa med. Vi får väl se men livet som pensionär är inte speciellt lukrativt men jag brukar säga att jag har så jag klarar mig. Det blev alltså inte så att jag hade båtarna i 1, 2 4 och 8 år innan jag sålde dem vilket verkade vara ett mönster efter de första bobara båtarna. Oj, vad långt det blev ändå!

Då ser du de tre strecken jag nämnde tidigare.

Min heter NorthTracker och när man öppnar den ser det ut så här:

Kolla hur ofta den skickar position. Min enhet gör det en gång om dagen när båten ligger stilla (samma klockslag som jag senast strömsatte den) men likväl känner den inte av när båten flyttas för det mesta. Häromdagen tänkte jag kolla att enheten fick ström då appen fortfarande visade att båten låg i hemmahamnen trots att jag var långt därifrån, så jag plockade ner delar av inredningen för att komma åt den. När jag kopplade ur den för att mäta så kom det genast ett sms om att strömmen var bruten till enheten och den skickade med en länk till en karta och där var positionen uppdaterad! Sen kan jag kolla det som de kallar logg via appen (via tre streck uppe till höger). Är jag på en längre resa så syns den som flera kortare resor med ca en timmes avbrott mellan resorna. Inte förtroendeingivande!

Skit! Det har hänt även mig. I mitt fall (gammal båt ej längre i min ägo) lackade jag över mitt misstag och efter ett tag såg jag det inte. Ingen annan heller. Man får nog tänka att en båt är en sak man ska använda och inte något man ställer ut på ett museum. Så försöker iaf jag tänka när det inte blir riktigt som jag tänkt mig.