Hybro

Enligt bruksanvisningen. Jämfört med tumstocksmetoden visade de i det närmaste lika. Duger åt mig. - Spänner upp riggen till ca 15 % av brottgränsen för 7 mm 19-trådig wire. Detta indikeras av just hel synlig röd prick vid "8", inte mer, på mätaren. Allt eftersom jag justerar kollar jag med schacket på storfallet mot relingslisterna mitt för masten att denna s a s står i lod. D v s t ex minska på anspänningen på ena toppvantet och dra lika mycket på andra. Undervanten spänns på samma sätt. Och då kollar jag utefter likrännan på storen att masten inte är krum. Spänner lika hårt som vid toppvanten. - Ja, så gör jag. Glöm inte att smörja vantens gängor med t ex vantolja, annars kan gängorna skära. Ladda ner Vajert Manual : Bytte toppvanten när jag köpte båten från 79, 2007. Kunde ju inte veta hur den seglats på havet. Är ju 20 år sedan. Lugnt seglad. Och ordentligt revat vid hårda vindar.

Har en Vajert 6 - 8 mm. Nog tycker jag att den funkar bra att göra de första inställningarna av vanten med. Kollar och ev justerar efter några inledande seglatser. Noga med att ständigt kontrollera att vanten i lä inte slackar för mycket vid segling. Lär man sig snart känna.

Eller hur ofta de byts ut? Men o andra sidan... Det krävs ju att elektroner flyttas för att det ska bli någon "ström".

Ang trådrubriken. Ström som leds ut ur ett uttag, t ex USB är alltid ny. Ren färskvara. Ty det finns ingen gammal ström. 😇

Sitter tändstiften besvärligt till?

Vanliga kasserade bildäck håller i evighet.

Har några gamla plastekor... - En behövde en del renovering av kölen. Slipade ned och körde Biltemas epoxi, med tillhörande väv. Så rollade jag på min favoritfärg Tikkurila RM40 i tre lager. Helt klart användbart och snyggt blev det också. Inget planande fartmonster. Simpel eka för fiske i lugna vatten.

Varför inte stänga av under de 6 månaderna? Säker på att det inte går att plocka ur batterierna?

OT. Köpte för ca 8 år sedan ett PS51-th. Haft fantastiskt mycket glädje av detta, där jag seglar. Nu hade jag passande plotter sen tidigare. Monterade genomgående framför kölen i min Cumulus. BT.

Byggde badbrygga i rf för typ 15 år sedan, med kassettstege. Valde massaranduba räfflade brädor, som jag kom över billigt. Tydligen används detta till verandor. Ska skruvas tätt, annars vrider det sig av vatten.

Förre ägaren drog på nån tvåkomponent färg från en lokal pappersindustri. Direkt efter blästring, spackling och slipning. Själv har jag använt VCtar2. Sista fyra åren Tikkurila RM40. I år ingen bättring, inga blåsor eller annat. Nån polyesterfärg minns jag inte.

Båten är kanske inte pedantvårdad sen tidigare, eftersom färg mm lossnar? Jo, jag vet att ska det vara hållbart över tid, behövs ett grundligt underarbete. - Angående mina Cumulus Vet att tidigare ägaren för mer än 20 år sedan "fuskade" med nån billig industrifärg, på ett då vid leverans blästrat, spacklat och slipat skrov under vattenlinjen. Köpte båten nåt år senare båten. Så redan när jag lyfte båten första gången, blev jag otroligt besviken. Färg lossnade i stora flagor. Visst jag lappade och lagade mer än 10 år. Borde ha isblästrat bort allt. Och börjat om. Jag säger inte att det jag skriver nu är bästa lösningen, men funkar bra för mig. Typ 5 år sedan fick jag en färdigblandat skatt av Tikkurila RM40 som jag målade på en 1 m2 yta, som jag rivit bort blåsor och spacklat på. Vid upptagningen, inte en enda blåsa på prov utan, men i övrigt många blåsor och färgsläpp som tidigare Kommande vår blev skrovet under vattenlinjen rollad med 4 lager, samma färg. Har klarat sig väl under följande 4 år. I vår inte en enda blåsa eller färgsläpp! Visst ytan är inte slät som en barnrumpa, men småbucklig, som det blir efter rollning. Duger åt mig. - Nu kommer det att välla in förslag på olika lösningar. Väljer du nån av dessa enligt instruktioner, blir det inte sjösättning förrän efter hösten, eller möjligen till sommaren. - Min lösning är inte proffsig alls. Och säkert regelvidrig gällande lagningar, härdningstider mm. Sjösättning i maj...

Här kanske du hittar en fingervisning eller flera:

Punkt 9. Jo, jag fyller mina 2 kg:s själv. Snål som man är. Dock inget jag rekommenderar, då det finns flera moment som kan gå fel. .

Cumulus med YSM12. Ligger på Mörudden / Hammarö. Blir 19:e säsongen. Och kanske sista. Funderar på att sälja allt inkl vagn för en billig peng. Halvintegrerad plåtis lockar. Bli e männisch igen. - Rev PoS-täckställningen och startade upp motorn. Körde motorn typ 5 minuter. Går fint. Kopplade loss slangar och lyfte ur 20-liters dunken med glykol. Anslöt ordinarie slangar. Samlar upp glykol ur motor och avgassamlare med hink under utblåset när båten sjösätts och sjövatten spolas igenom. Vaxning så snart det blir varmare. Roar mig närmast med öringfiske i nåt av skogstjärnarna några dagar. Nappar fint.

Får väl hoppas att jag inte går på grund i början av en säsong. För ska man fixa en lagning enligt ovan så måste jag tydligen vänta ett helt år innan ny sjösättning. Likaledes för TS! Aaaah, kom på en lösning! Skruvar fast en plåt och tätar mot skrovet med nåt gummi. Fortsätter lagningen efter upptagningen på hösten. Då finns det tid för härdning mm inför kommande års sjösättning. - Under de arton säsonger jag seglat båten, måste jag vara ärlig och delge att jag flera gånger åtgärdat diverse skador, då säkerligen helt oproffsigt. Båten flyter än och skrovet duger fortfarande utan släpp av styrenläckande lagningar mm. - Med tanke på det som nämnts med långa härdningstider mm ovan i tråden, så står det väl mängder av båtar hos firmor och varv som lagar skrovskador. Ja, t o m i båtshamnarna. Eller fuskas det rejält?

😜 OT Satte i en bilgenerator i min Cumulus, med Yanmar YSM12 (encylindrig). Ger som max dryga 60A. Perfekt när man har diverse ombord som drar ström. Dag som natt. Originalgeneratorn ca 30 A. Kör jag likväl tomt i batterierna, så handstartar jag med vev. Har fixat så att jag kan bestämma om det inte ska ladda redan från början om det är djupt urladdat, annars blir det ett väldigt stånkande på lägre varv än tomgång, till att börja med. BT

Här har Du den ultimata lösningen😊 - "Generator på utombordare"

Skulle tro att det är 18 år sedan jag drog i ett nytt glödgat kopparrör från typ ankarboxen till gasolspisen inne i ruffen. Glödgat för att det var hyfsat lätt att tråckla in. Ni som varit med ett tag, vet att dessa rör blir allt stelare, var gång de böjs. Eller hur? Kommer väl ihåg det som då skrevs på nätet: "kopparrör bör bytas var 7:e år", vet nu inte vart. Ska jag skita i detta? Säljer skutan förmodligen inom ett år. Så kanske ingen ide att bekymra sig. Jo då, slangar bytt några gånger ...

Oavsett så känns det bra att verkligen veta att gasen är helt stängd, när jag inte använder den. Då stängd så nära gaskulan som möjligt. När jag lämnar båten så stänger jag även kranen på kopplingen till gaskulan.

Monterade en elektriskt styrd gasflödesventil. Som jag manövererar innifrån båten. Även kopplat en röd varningslampa, som visar när strömbrytaren är på. Tänker som så att det kan ju bli läckage /spröda 7 meter lång kopparrör, slangar mm.

Ja, det var inte mycket att gå på. Missat: Spricka i sötvattentanken? Som kanske frusit sönder i vinter. Sötvatten pump? Båten var alltså inte täckt i vinter, då du misstänker regnvatten?

Varför spänna riggen till bristningsgränsen? Är båten gjord för det? Verkar inte så.

Nej. just det. Båda bilderna tagna i går, vid vårens första besök vid båten. (Plockade av täckställningen.) Synade noga. Inga blåsor att åtgärda. Samma sida men olika vinkelar mot motivet, för att försöka få fram nuvarande struktur.

Många års spacklande och målande inunder. Till slut för fyra år sedan 4 lager Tikkurila, som rollades över allt. Och det har stått sig fint. Inget jag behöver göra nåt åt i vår. På de ytor det inte tidigare varit blåsor, blev det fint efter rollern.