Hybro

Har aldrig dykt och inspekterat skrovets färg i vattnet. På land är det nog ingen som bryr sig om min gamla båt från 79. Är nog känsligare om man har en båt i flermiljoners klassen. Då ska det vara spegelblankt.

- Har skrivit lite om detta i andra trådar. - Haft mängder av blåsor under vattenlinjen allt sedan jag köpte Cumulusen 2007. Troligen beroende på att den efter helblästring, spackling och nedslipning målades med nån industrifärg från ett närliggande pappersbruk året innan. Okänt vilken färg. - Varje höst tills för typ 4 år sedan, har jag skrapat blåsor. Följande vår rivit mitt hår och spacklat. Använt t ex VC-Tar och många olika Båtfärger. Någon gång över hela botten. Samma visa varje höst och vår. Mått otroligt illa. Enda raka hade nog varit att isblästra när sådant gjordes i hamnen. Nu blev det inte så. - Våren för 4 år sedan, spacklade och slipade jag som brukligt alla uppskrapade blåsor sen hösten, något hundratal. - Köpte Tikkurila RM40 och rollade hela botten med 4 lager. - Sen dess inga blåsor alls! Och jag mår betydligt bättre. - Någon som har liknande erfarenheter? .

April månad. Rev täckställningen och kollade skrovet under vattenlinjen. Ser bara bra ut🫡

Det finns ju flera tätningar av fabrikatet Radice.... Kan ju vara kul att veta vad du har monterat. Bara undrar vart hittar du att det ska vara ett vattenflöde? Vatten lär ju komma in genom axeltrumman s a s bakifrån. Du tror inte att det bara ska anslutas en slang för att kunna leda undan luft, då tätningen är vatten smord? Men såpass lång att änden på slangen kommer ovan vattenlinjen? Jag bara spånar, då jag har en annan typ av tätning. Är det kanske så att vatten dräneras ut bakåt ur trumman vid högre farter och nytt vatten måste då tillföras genom nippeln?

Får nog pudla. Detta ser ut att vara en ordentlig krosskada. Alltså allvarligare än ett ytligt avskrap om än begränsat. Tveksamt om det går att säkert få vattentätt för senare åtgärd, enligt vad jag skrev ovan.

👍😊

Båten sjunker inte denna sommar bara för att du endast lägger på lite "tätningsmedel" på den lilla skadan. Duger gott med någon färg. Huvudsaken lär vara att hindra vatten att ev tränga in lokalt i laminatet Sen när du tar upp båten till hösten, har du gott om tid att köra hela programmet oavsett hur du väljer att göra. Gör det då ordentligt så kan du ställa ut båten för visning och bedömning på forumet och i hamnen - Ha en trevlig sommar på sjön...

Tack... Då slipper jag att fixa botten de sista åren jag semesterseglar. Lägger krutet på att trimma de slitna seglen bättre.

Ja, som ren nöjesseglare undrar jag. Hur stor kan fartskillnaden under segling vara mellan ett spegelblankt skrov under vattenytan och ett rollat vara? Någonstans läste jag att ett duktigt ojämnt skrov t o m kan ge en viss fartökning, då vattnet står s a s stilla i ojämnheterna. Och glider mot nytt vatten.

Nu efter snart 20 år på Vänern och fyllda 71, så tänker jag inom nåt år sälja och skaffa en typ plåtis. Saknar friluftslivet som tidigare. Båten en Albin Cumuls, som tjänat mig både säkert och väl. Jo, jag förstår detta med att vårda och underhålla. Men viljan och motivationen börjar att tryta. En god gärning, vore att isblästra och köra nåt bottenvårdsprogram. Botten är i bruksskick och värdet torde vara ca 70 000. - Så jag går i pension och lägger inte ned mer pengar och arbete, förutom vaxning o lite annat. Köper inga tjänster. Typ återställd efter TIA och liten stroke. Rätt eller fel kan ju vara en fråga.

Här en länk till min oproffessionella "lagning" av en norsk eka... Troligen tillverkad med polyester som är vad jag vet är mycket billigare än epoxi. https://www.maskinisten.net/viewtopic.php?t=267781&start=2310#p4921266

Hur lång tid tar det gör polyester att härda? Jag lagade en större skada, som hade utanpåliggande köl, på en "plasteka". Kölen var uppbyggd med en typ inplastad planka. Hela den sanerades bort. Använde BT epoxi och för detta avsedd matta. Hela botten efter grov slipning rollades med Tikkurila Temacoat RM 40. Vet fler i hamnen som använder denna färg under vattenytan. Så även jag på min Cumulus. Rollade på färgen i fyra lager för 4 år sedan. Hel o något sånär jämnt yta. Duger gott åt mig då jag seglar i Vänern. Ursäkta min okunskap om finlir gällande lagning mm. Kan det vara så pass lång härningstid för polyester som det skrevs nedan, då blir det ingen sjösättning i vår?

TS... Här är ju den saknade vingen! En av sex. På en av dina första bilder i tråden! Den har ju lossnat från resten av impellern Nu fattas kammen av metall som pressar vingarna innåt när impeller snurrar. Jag tror ju att nån varit och micklat med detta tidigare, utan att veta hur det ska funka.

Så här ser det ut i min båt...

Och varför inte bända ut resterna av impellern först. Att bonka in axeln kan ju vara rent förstörande om det sitter en låsring på axeln, strax innanför impellern. Eller hur?

Så blir det om man kör motorn utan kylvatten. Ser ut som om en vinge fattas. Då kan man fundera på vart den hamnat. Kanske i en kylkanal i toppen? Är det nåt att oroa sig över? Att få ut impeller är väl minsta problemet. Två skruvmejslar och vänd ut resterna av impellern, löser just detta problem. Och så avdragna skruven. Med lite känsla och finlir, borrar du ett lite hål i resterna... Så kan du försöka med en liten "grispitt". Finns ej på apoteket. Om det inte funkar borrar du ur resterna av skruven med mista möjliga borr och gängar för nästa större skruv. Kan det vara M5.. Då behöver du även borra en 5.5 mm hål i locket du plockat bort, för att det ska gå att montera skruven, gärna av rostfritt, eller mässing. Men.... Kör inte motorn utan kylvatten fler gånger. Det lär bli dyrt.

Här byggde jag luckorna mm. https://www.maskinisten.net/viewtopic.php?t=279408&start=30#p3604359 Tråden på maskinisten handlar om mängder av tips, som kan vara användbara. Bygge av Peke, Badbrygga, Grabbräcke, e t c, e t c. Ja, i princip allt jag gjort med min Albin Cumulus Trådstart, välkommna att ta del av.. : https://www.maskinisten.net/viewtopic.php?t=279408#p3460401 Finns innehållsförteckning i inlägg 1. (Blå text.) Nu / Toni

Hupp Håller på med nåt liknande just nu. Byggde vikbara dörrar av teakplywood, med modifierade pianogångjärn av teakplywood och gångjärn för typ 10 år sedan. Ville inte ha kvar racklande med luckor som ständigt ska stuvas undan, framme vid dåligt väder o s v. Hade tillgång till större fräs. Enda instruktionen jag fick var: högt varvtal och helt ny fräs, resten får du räkna ut själv. Strök allt flera gånger med Benar UVR, typ lasyr. - Nu hade översta lagret släppt, lossnat längst ned, p g a vatteninträngning. Luckorna i övrigt ok. Värt att lägga två dagars jobb på. Alltså torkning av färg tog längst tid. Kör ATV under tiden, röker älgkött mm. Rensade undan allt löst. Spacklade med tvåkomponents spackel. La i lite glasfiber som armering, för de behövde byggas lite mer (djupare skador). Slipade och spacklade några gånger. Maskerade noga. Ville bevara snygga insidan, kanter mm. Målade utsidan och kanterna med färg köpt på Hjertmans. Blir bra. Överlever mig,,,,🫠

Men nu när TS fått så många goda råd... Ska inte den bogserande föra en typ flagga som visar just bogsering eller långsamtgående flytetyg?

Helicoilgängor funkar som så att monteringsverktyget vrider ihop lösgängan något, inifrån och ut, när man monterar / skruvar in den i det för gängan uppgängade hålet. (Med medföljande gängtapp.) Verktyget griper s a s tag i den ände som hamnar längst in. Lär man lossar verktyget, så expanderar gängan något och fäster i hålet. Yttersidan på "gång tråden" är oftast format så att den skär in i det gängade hålet för Helicoilgängan. Vilket gör att den inte följer med ut, då man lossar den skruv man monterar. Detta är vad jag kommer ihåg...

Viktigare kan tyckas vara att ventilen med nät, är öppen under normal drift. Varför kan du ju grunna över, och skriva ett svar... (Alltså om det är totalt tätt där.)

Börja om från början.... Börja om på nytt.... Koppla in bara endast en panel åt gången. Är nog enklast att komma underfund med vad som felar.

Tråden blir lång.... Jag tror att TS kopplat solcellerna parallellt men inte kopplat solcellerna plus mot plus, respektive minus mot minus. Med andra ord så kortsluter panelerna mot varandra. Hade de varit exakt lika så hade spänningen blivit 0 Volt. Inte dryga 7 V, som nu. Nära nog max ström flyter mellan panelerna. Inget in i regulatorn. Kanhända har TS t o m nu även har fel polaritet in i regulatorn. Beror då på skillnader mellan panelerna, att en spänning på 7 V finns En mätning ger besked om detta. Så TS. Koppla loss båda solcellerna. Kontrollera polariteterna på båda kablarna från solcellerna innan du kopplar in PARALLELLT i regulatorn.

Om mina antaganden stämmer, så endera är det inte två exakt lika paneler som kopplats samman. Om det är det, så har troligen något hänt med den ena. - Ett tips kan vara att vända bort panelerna från solen, innan man löst felet. - Sågar ved... Återkommer senare. Om ingen annan listat ut lösningen.