Gå till innehåll
tisdag 12 augusti 2025

Hybro

Silvermedlem
  • Innehålls Antal

    4 395
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    43

Allt postat av Hybro

  1. Här får du en tråd... Med lite att gotta dig i 😉 https://www.maskinisten.net/viewtopic.php?t=279408#p3460401
  2. Med centerbord och/eller köl av något slag blir det ett svängcentrum. Alltså en del av båten, vilken denna svänger runt, med hjälp av t ex ett roder eller utombordare. Utan stort eller mindre svängcentrum blir det som att vrida / snurra på plats. Men rörelseenergin är forfarande typ rakt fram.
  3. Ja just så... Siffrorna på hjulet slits bort. Jag har borrat märken med en smal borr i hjulet, innan märkningen försvann helt.
  4. - Och så här brukar just jag göra när jag spänner upp min partialrigg med ett par bakåtsvepta spridare. Kopplar förstag med Furlex. Kopplar toppvant. Kopplar undervant. Kopplar backstage. Alla vant knappt ansatta i detta läge, då står masten själv. Slackar lyftwiren från mastkranen något. Lossar helt, när allt är klart. Rätar upp masten med vantskruvarna så att den står rakt upp i sidled. Mäter med storfallet med mot relingslisterna. Ska nätt o jämnt nudda på båda sidorna. Skruvar så inhop storvantskruvarna så att vanten nätt är sträcka. Likaså med under vanten. Med monterad Vajert på ett toppvant. så kruvar jag inhop toppvanten 3 varv på båda sidorna, upprepas så många gånger att Vajertmätaren börjar indikera spänning på skalan. Skruvar vidare lika mycket på var sida. Och när det kommer närmare i mitt fall mot "7", som indikeras med helt synlig röd prick, så tar jag förre varv på vantskruvarna. Alltid lika mycket på både vänster och höger sida. Slutligen spänner jag undervanten så att jag får den krum (böj) jag vill ha på masten. Alltså mindre krum ju mer jag spänner undervantens skruvar. Här törs jag inte ange hur stort krummet ska vara. Men jag brukar ha en halv masttopp, när jag kikar uppåt efter masten. Hoppas att det var till hjälp för att förstå hur din Vajert kan fungera. Och... Det går att använda tumstocksmetoden. Lite bökigt kanske, om man bara vill kontrollera vantspänning under säsongen... För då ska samtliga vant först slackas för att få ett utgångsläge, typ 0 mm sträck i förhållande till tumstocken. Med Vajert blir det enklare, om man inte bara seglar på känn o är erfaren.
  5. Troligtvis vita hjulets usparingar i bredd o djup som bestämmer vilken wirediameter som kan mätas upp. Jag har 3, 6 och 7 mm:s djup mätt enligt bilderna. 3 för 6 mm wire 6 för 7 mm wire 7 för 8 mm wire Och som synes är ursparingarna anpassade för olika wirediameter. Troligen används även olika fjädrar för de olika mätarna. Tråd diameter 1.2 mm och 15 trådvarv, för mätare 6 - 8 mm.
  6. Bra ide.... Då kan jag ju sälja min dyra Vajert! Skulle aldrig införskaffat den med andra ord. Använda en sketen Biltema tvåmeters plasttumstock i stället och spänn toppvanten så att den mätt på ena sidan blir t ex 2 mm längre, mätt på ursprunget två meter, markerad med en tejp eller spritpennan. Segla och kolla om vant i lä slackar o s v. - Men nu var det TS fråga i inlägg No 1.
  7. TS. Blev Du något klokare? Varje vår har jag samma problem, alltså hur jag ska handha min Vajert. 1. Mät med skjutmått upp toppvantens diameter, till att börja med. 2. Vajert finns i minst tre storlekar... Via Hjertmans. Alltså 4-6, 6-8 och 8-10 mm. Jag har en som hanterar 6, 7 och 8 mm. Vilken har du är väl en lämplig fråga? Finns ingen modellmärkning på den jag har, om det är det mindre eller större. - Ringde tillverkaren för många år sedan, och frågade hur jag läste av spänningen. Där en röd prick framträder helt och fullt, motsvarar vajerspänningen, blev svaret. Och så väljer man först vilket av de tre lägena på den vita rullen som motsvarar diametern på toppwanten (wiren). Vet att jag har modell för 6-7-8 Wire. Har kvittot kvar. Gå in på t ex Hjertmans och kolla vilken just din motsvarar. Jag kan ju ta bilder på skjutmått å vit rulles tre lägen...
  8. Gissar att det är vad som behövs efter vintervilan i bostaden på min ST1000. Den verkar lite vilsen i pannlakan. Kör med en ST2000, som jag har i reserv.
  9. Du har så rätt. Och har väl fått till dig att motorn gått mindre än 30 minuter efter oljebytet? Och likväl, vart skulle eventuell kondens/vatten komma ifrån, i en motor som knappt är körd enligt TS? Har du något seriöst svar på detta? Over and out.
  10. Jo, jo... Förstår detta. Men så var inte förutsättningarna för TS motor denna gång. Inte troligt att TS fått in mer än någon enstaka ml vatten ur luften in i motorn och oljan. Se inlägg 1. Vad tror Du?
  11. Det pratas om kondens. Vart skulle det komma ifrån, om motorn inte ens körs? Rakt genom motorns gods, packningar mm? För luft i t ex vevhus och cylindrar står absolut stilla om inte motorn körs.
  12. Är du orolig och tveksam, så vänd dig till någon som har veteranbil. Bil som rullar någon mil varje år, om ens det. Kan inte tänka mig att olja byts tätare än 10 år.
  13. Seriöst. Vad är det som kontaminerat eller förändrat egenskaperna på olja som förvaras i en metallbehållare (motor), som inte används mer än någon minut under flera år? Kan aldrig tänka mig att olja som blir stående på t ex Castrols lager i flera år destrueras eller har ett bästa före datum.
  14. Ja, se upp. Låt inte oljan stå på dunk mer än någon månad... Häll ut o köp nytt😂
  15. Länkar till annat forum, Maskinisten.net, där jag skrivit under typ 10 år om i princip allt jag gjort med min Albin Cumulus. Grabbräcke, Peke, Badbrygga mm i rostfritt. Och en hel del annat, t ex sittbrunnskapell, montering av Garmin frammåtseende ekolod, säker vinterkonservering av motor, bottenfärg, byte Cutlesslager, motorservice Yanmar YSM12, modifierad bilgenerator, service Eberspächer Dieselvärmare, Bimini, drift CPAP, o s v, o s v. Kanske finner Ni nåt matnyttigt. https://www.maskinisten.net/viewtopic.php?t=279408#p3460401 - En länk till innehållsförteckning (blå text) finns bifogad i första inlägget. Ladda ned länken, och öppna från denna, så funkar det som tänkt. Välkommen att botanisera... - Tar gärna emot kommentarer här.
  16. Klicka på rubriken. Och i ditt fall tror jag att du först måste lossa på fyrkantskruven och föra ringen som den sitter i uppåt. Så lossa den sexkantiga muttern/koppen. I den verkar det finnas tätsnöre /gland. Palla under rodret först, så inte hjärtstocken glider nedåt.
  17. Själv kan jag bara bistå med en spekulation. Tätningen utgörs troligen av en taljfläta inuti nedre del av "muttern". Inget ska gängas nedåt på det lodräta röret. Jag skulle nog försöka att hålla i den nedersta ogängade ringen med en rörtång och försiktigt skruva åt muttern. Den översta ringen med en fyrkantskruv från sidan är väl för att hålla uppe roderaxeln i lämplig nivå. Ser inget fett där... Det kanske inte behövs. Vrid inte för hårt, innan nån annan kanske tipsar
  18. Speciellt detta med de första vårturerna... Drar hemmåt först i kväll. Ska bara hem o hämta nya vovven, så drar jag ut igen om några dagar.
  19. Glad för moden navigations utrustning, när jag ska över sjön.
  20. Om det varit min båt hade jag sjösatt, och skrapat mm till hösten. Då blir det både uppblött och sen torkat skrov inför nästa vår. Båten sjunker inte p g a detta.
  21. Det lilla jag haft, har jag rivit bort med skrapor. Dock inget de sista åren.
  22. Salt- eller sötvatten, som båten kommer att gå i, är väl första frågan? Och nog tycker jag att all påväxt först ska bort oavsett hur resten av bottenmålningen kommer att bli. Sen är väl frågan om man ska köra nåt modernt program efter t ex blästring, spackling mm på en såpass gammal båt. Min båt från 79 fick förre ägaren levererad blästrad, spacklad och nedslipad, klar för bottenfärg. Nu la han på nån färg från industrin på orten. Det blev inte bra, fick jag erfara när jag köpte båten 20 år senare. Mängder av färgsläpp och blåsor. Som jag skrapade bort varje höst och målade vid varje år, med fina märken på expoxi. Blev det något bättre? Nä! Skulle kanske blästrat ned allt igen och gjort om allt. Men så blev det inte. Fortsatte med ovan i 15 år. En dag fick jag färg Tikkurila RM 40, av en båtgranne, som rollade sin båt. Gjorde en testyta på 1 m2. Där fanns inte en enda blåsa vid höstens upptagning, med överallt annars, så som tidigare. Skrapade som vanlig de blåsor som kommit under sommaren. Fick torka ut tills våren. Målade hela botten med färgen ovan. Nu har det gått 4 år, med endast typ tio blåsor. - Nu vet jag inte om detta är en färg för dig o din båt. Men den funkar för mig och är förhållandevis mycket billig. Till min gamla båt. Färgen är framtagen för undervattenskonstruktioner. Alltså kan vara ett alternativ. Men det kanske behövs ytterligare nån färg ytterst för att hindra påväxt. Det har inte jag. Min båt går i Vänern. Visst det kanske kunde göra några tiondels knop på maxfart om jag la ned stort arbete på att få skrovet spegelblankt under vattenytan. Men nu tävlar jag inte, och har aldrig haft bråttom...
×
×
  • Skapa nytt...