Hybro

Varför inte ställa upp båten på nåt annat ställe, så är problemen inget?

Köpte min segelbåt liggande i sjön för 18 år sedan. Vid lyft första hösten var det hundratals blåsor, både större o mindre under vattenlinjen. Färre ägaren hade köpt båten av en firma, blästrad, spacklad och planslipad vid leverans. Dåvarande ägare målade med nån epoxi från en pappersindustri i närheten. Ja, gissa om jag var besviken... Skrapade ned drabbade områden och blåsor på hösten, ja varje höst. (Tills för fem år sedan.) Testade olika epoxibåtfärger. Allt eftersom. Eländet fortsatte. Det enda raka hadde varit att blästra och börja om från början. Så en vår för fem år sedan, målade en båtgranne sin fina båt och perfekta botten utan blåsor och annat med Tikkurila RM 40, fyra lager efter härdning av varje tidigare lager. Allt enligt bruksanvisningen. Det blev en slatt över, som jag fick. Hade väl ingen tro på detta. Men målade en kvm stor yta, där jag hade skrapat upp blåsor mm hösten före. Fyra lager för att vara helt vattentät enligt säljaren. Döm om min förvåning när jag på efterföljande höst lyfte båten. Som vanlig blåsor.... Men inte en enda blåsa där jag målat med RM40. Öppnade alla blåsor på övrig yta även denna höst. Rollade hela ytan under vattenlinjen följande vår. D v s för fyra år sedan. Denna höst inte en enda blåsa.... Tvättade som vanligt med högtryckstvätt. Ingen störande beväpning. Seglar på Vänern. Är ingen tävlingsseglare, så det duger åt mig. Känner mig nöjd. Det funkar. - Ska inom låt säga två år sälja båten... Nöjd på båtlivet.

Praktiskt!

Att koppla om och ta bränsle från en dunk, är nog ingen bra ide. Om du gör det så måste du lufta hela bränslesystemet, för att få det att funka. Sen när du återställer, alltså tar bränslet från båtens dieseltank, så måste du lufta allt, än en gång.

Och vilken slutsats dras TS om min båt blästrad i början på 2000-talet. Därefter bottenmålad flera gånger. 5 år sedan med Temacoat Tikkurila RM 40. 4 lager med denna. Verkar helt tät mot sötvatteninträngning. Är det nån risk att tidigare ev onyttig färg läcker? Om jag skrapar ned till ren polyester, finns det väl risker, med både ett o annat, gissar jag.

Ser att det var svårt att pressa ur kolvbulten. Som novis frågar jag: - Sker lagringen mellan kolvbultens ändar och kolvens två kolvbultshål och stumt inpressad i vevstakens lillände? - Brukar det inte vara ett glidlager mellan kolvbult och vevstakens lillände? Kolvbulten inpressad i kolvens två kolvbultshål med presspassning och en cirkulär låsring på var sida. Så var det alltid på mindre motorer till t ex mopeder, motorcyklar och äldre bilar, typ V4 och B18 om jag inte minns fel. Nållager har jag även stött på. T ex här, till en Stiga motorsåg:

Jag skulle nog plocka isär förgasaren helt och hållet och göra rent från ev oxid i skit. Finns det justerbara skruvar e t c. Så räkna hur många varv det går att skruva in var och en. Anteckna, så är det lätt att återställa. Anteckna allt du pillar på.

Jag använde Benar UVR när jag gjorde nya dörrar av teakfaner med list till kajutan på min Albin Cumulus. Så mycket bättre än att trava tre luckor på varandra, som dessutom ska stuvas undan titt som tätt. På utsidan bör man nog slipa lite lätt och lägga på nytt var tredje år. På insidan har det stått sig mer än 10 år.

Fungerande?

Elverket provstartat. Har detta i huvudsak för kyl och frysar, samt trefas vattenpump. Vedeldad bastu. Värmen fixar vi med stora ugnen, så som hela kalla årstiden.

Inte värdigt att vara på sjön. Nu blåser det storm på Vänern, regnet rullar in vid lunch. Många som ännu inte tagit upp båten. - Har inte tid att vänta med detta, älgjakten börjar onsdag 8 oktober. Nä... Nu sitter jag framför brasan och förbereder mig mentalt för detta. Eldar upp bakugnen i eftermiddag och lagar nåt gott, till en pilsner eller två. Kollar på sommarens bilder.

Dubbelpost

Kan inte detta med båttransport. Men hur är båten förankrad i släpet vid transport? Endast i stävöglan? Vilket inte lär vara tillräckligt. Hur mycket klarar egentligen denna? Såg en transport senast i sommar, där båten låg i vägen. För några år sedan hände det även i Karlstad. Kan tänka mig att det duger inom ett hamnområde, men knappast på allmän väg. I det senare fallet är det väl aktuellt även med LGF-skylt och belysning, bromsljus mm.

Även ett veck på RF-kabeln påverkar impedansen!

Ja, herrejösses... Hur skulle det gå till? Alltså alla hus med gjutna golv och väggar. Betongen suger ur fukten ur all konstruktionsvirke, husen rasar som korthus. Är det så? Har du sett eller hört talas om det också?

En draglina med en tyngd borde bli bra. I övre änden behövs en längre avlastning än en enkel kabelklämman med gummistos. En 15 m lång kabel väger en del. Trycks kabeln ihop ändras växelströms- motståndet, impedansen lokalt, som inverkar negativt på hf-signaler. Tror jag skulle använda ett 180 grader uppskuret böjt rf-rör, för att avlasta kabeln mot. Med skruvfästen i masten. Kommer också att agera vattenavrinning utanför masten.

Så ska en kabel dras... Helst i en kabelränna i masten. Annars tröttnar du snabbt när kabeln ligger och slår. Kanske typ vaselin eller annat kan vara bra att smörja med, så kabeln glider lätt i rännan.

Jaha... Då hade jag fel... Handlar om mätningens utförande då.. Material som man mäter på o s v.

M a o högst osäkra mätresultat.

Och där fanns spänning? Hur ser det ut om du mäter efter startknappen i förhållande till minuspol eller motorgods?

Jag är lite frågande om en inombordare kan ta skada om man hänger på en större generator. Remmen till generatorn brukar drivas från vevaxeln. Den håller säkert. Däremot har jag så liten remskiva på generatorn som det möjligtvis gått att få till. Detta för att få högsta möjliga varvtal på denna vid tomgång på motorn, för att kylningen ska bli så bra som möjligt. Och jag har ordnat med en brytare så att generatorn inte laddar från start. Om så vore har min YSM 12 svårt att ens nå tomgång. Bara stånkar när laddningen är stor. OBS grova pluskabeln från generator till batteri, får aldrig brytas, för då går generatorn sönder. Gäller lika på minussidan. Startar laddningen vid hög tomgång. Eller när jag börjar gå för motor. Sen har jag fixat med s k schottkydioder, så jag kan styra laddspänningen. Men det är en annan historia.

För den oinvigde är det oftast säkrast att mäta spänning. Likspänning i en båt. Får man för sig att ställa in mätinstrument på strömmätning i stället för spänningsmätning enligt inläggen ovan, så blir inte instrumentet långlivat. Kan ju vara bra med ett billigt instrument om man inte är säker på hur och varför man mäter. En chansning är oftast förstörande.

Inte ström. Spänning! Ström blir det först om det finns spänning och något är inkopplat som förbrukar ström. Så om du mäter en spänning efter tryckknappen så är tryckknappen hel om du påverkar denna. Om det som är anslutet till tryckknappen (t ex startrelä) inte fungerar, t ex avbrott i ledning, dålig kontakt i kabelkopplingar eller i det som tryckknappen ska påverka, t ex ett startrelä, då flyter ingen ström. Ström "I" kan inte existera om det inte finns spänning "U", och någon förbrukare inkopplad "R". I = U/R

Och då behövs väl ny linjering?

Du har ingen ström genom startknappen. Men tydligen spänning fram till denna. Frågan är om du har spänning på andra sidan startknappen, när du trycker in denna? Mät från batteriets minuspol. Både tändningslås och startknapp ser dock ut att ha sett sina bästa dagar. Leta rätt på ett kopplingsschema. Se röda markeringar. Saknas en skruv i lampsockeln. Och en helt onödigt skarv, sådan brukar på sikt ge problem. Grejen med så gamla och oxiderade prylar, t ex där en skruv fattas är att det oftast blir avbrott.