Hybro

Köpte min Cumulus för 19 år sedan. Båten var sjösatt. När jag tog upp den så hade färg lossnat och det var många blåsor, stora som små. Båten hade förre ägaren köpt av ett större företag, blästrad, nedslipad och spacklad. Tyvärr la han på nån slags industrieepoxi Billig men inte lämplig. Så under 14 vårar har jag gjorde det du har framför dig. En vän i hamnen köpte Tilkkurila RM40 och rollade sin Comfortina under vattenlinjen. En epoxifärg avsedd för undervattenskonstruktioner bl a stål mm. Jag fick en slatt som jag blandade och rollade i tre lager en provyta på ca 70 x 70 cm. Vid höstens upptagning, inte en enda blåsa på provytan, men som vanligt några hundra på all annan yta. Skrapade upp dessa även denna höst. Följande vår rollade jag hela ytan under vattenlinjen med den färgen i tre lager. Seglade hela sommaren. Endast tre blåsor. - I våras någon enstaka blåsa eller om det var annan skada. -Ja, hur blev ytan då? Typ rollad så klart. Inte spegelblankt! Men ingen påväxt som inte gick att tvätta bort med högtryckstvätten. Nu seglar jag endast i Vänern! Nån enstaka tur upp till Arvika. -Riv bort lös färg, måla som jag gjorde om du inte ska idka tävling. Eller agera spegel åt abborrarna. Vet ej hur färgen funkar i saltvatten. Men måla bara i där du har skador, som provyta denna säsong. Då ser du hur det blir / blev till hösten. Viktigt med minst tre lager färg, med härdning emellan, för att det ska bli helt vattentätt! - Skrapar upp skador gör man på hösten... Då hinner plasten torka tills på våren.

Inte silicone, blir som en gummisnodd utan större vidhäftning. Finns det sen tidigare, så riv bort. Lägg på Sikaflex i stället. Lägg på så att det täcker på sidan av skarven. Maskera med tejp, så blir det rakt o fint Finns i både svart och vitt. Den behåller fästförmågan. När du lagt en sträng, tillräckligt bred / stor, så doppa ett finger i såpvatten för att jämna ut. Sika fäster inte om du får såpvatten på ytorna. Svart kan bli bra. Det blir bra, skulle min far sagt.

Inne på 19:e säsongen med min Cumulus. Ligger ute typ 80 nätter varje år i stort sett bara på Vänern. Hanterar båten själv, även om sambon är med. Min bästa vänner i seglingen är en Raymarine ST1000 rorkultspilot och en Engelsk Springer Spaniel. Funkar mycket bra. Lägger inte mycket tid på att jaga de sista tiondelarna då det gäller fart. För mig gäller det att ta sig fram säkert. Jo, visst. Det är segling som gäller. Och för mig är det riktigt skönt att ha en pålitlig inombordare. Skäms inte för att använda den. Underlättar betydligt, vid segelsättning, revning och då vinden tryter. Ids inte att krama ur de sista tiondelarna av hastigheten räknat i knop, vid långa överseglingar. Och har då möjlighet att pyssla med i stort sett allt annat än att hålla i rodret. Alltså t ex hissa eller ta ned segel, gå ned i ruffen o fixa mat, gosa med hunden, gå på toa, fixa med plottern o s v. Två knapptryckningar så lägger sig båten på den andra bogen... Och under tiden kan jag sköta om och trimma. Så justera den nya kursen så att seglena drar bra.

Nja humor.... Bara noterade vad som gällde före...

Jo, jo... Men kanske det hjälper någon annan. Eller tror du det är onödigt?

Momentum har packboxar och lösa rostfria fjädrar, som du monterar i stället för original. En rostfri fjäder är inte magnetisk.

Stuven är väl vattentät nedåt? Då skulle jag montera luftintag högt upp och luftutgång långt ned. Båda svepta bakåt i rostfritt. Då blir det torrt. Att lite vatten tränger in spelar ingen roll. Ett mindre avvattningshål i höjd med golvet i stuven, löser avrinning, om det inte redan finns. Och sen skulle jag bygga tamphållare i typ 30 mm rf-rör med passande rörkrökar. Kransar upp linor o tampar, så att det blir en ögla att trä över valfritt rör. TIG-svetsning funkar bra. Ett fint projekt att få hjälp med på en Gymnasieskolas Industriprogram. Plattjärnen formas efter skrovets insida och plastas fast med epoxi och därför lämplig glasfibermatta. Så undviker man rf-skruvar genom skrovet. Lösningen medger upphäng av många kransade tampar.

Är alltså ingen risk att det växer alger i HV100, som det blir om man använder vanlig diesel?

Om du lyfter locket på expansionskärlet... Eller kollar avluftningen om det finns. Blir det tryck där vid högre varvtal? I så fall kan man eventuellt misstänka blockpackning. Finns instrument med vilket man kan mäta förekomst ev avgaser i kylvätska.

Just här jag bor är norr om Torsby i Värmland. Båten har hemmahamn Mörudden / Hammarö. Tack för tipsen.

Senaste 10 åren har jag tankat båtdiesel vid en sjömack. Aldrig sen dess haft problem med alger eller annat. Nu är den macken stängd tills vidare. Vilken slags bildiesel motsvarar båtdiesel? Har ju hört talas om blankdiesel, som inte finns att köpa på bilmackar. .

Var ute en vända igår, kort före in till hamnen från en ö. Lugnt och fint med svag vind. Strax när jag knutit fast, pendlade vinden upp mot 15 m/s. Detta hade jag hanterat... Men kanske inte som nybörjare.

"Friskt vågat, hälften vunnet" bör inte tillämpas i dessa sammanhang. Kan sluta med katastrof. Om det passar kan du ta dig upp till Skoghall och följa med ut på min Albin Cumulus någon dag. Så kan jag visa dig en hel del om segling. Hur jag förbereder mina seglatser o s v.

Under helgen tappades det en båt i Karlstadsområdet, under transport. Sist i samma område var för några år sedan. Detta är bara vad jag tagit del av. Händer säkert många fler gånger. - För ca 10 år sen välte lastbil med båt på, vid sjösättning i hamnen. Lastbilen blev liggande på kajen och båten halvvägs ned i vattnet. Verkade nästan som om stödbenen inte var ansatta. Varför inte stora hamnkranen användes vet jag inte.

Det är väl bra om du är osäker. Viktigast är väl att veta vad som finns på insidan som kan beröras av ev svetsning. Och kanske ser är mer som gått sönder inuti, som du inte ser. Är det ett utrymme på insidan för t ex kylvatten går det väl att skruva på en aluminiumplåt eller tigga med mod elleraf tillsatsmaterial för gjutaluminium. Har sett hur det svetsats på aluminiumfälgar. Men viktigaste frågan är vad som finns på insidan och finns det fler skador där som inte syns? Den motorn kan inte vara dyr. Rättare sagt såpass billig att priset inte spelar någon roll, om det är fler skador. Kanske t o m ej reparerbara skador invändigt, typ fräst lagerfäste för impellersaxel eller annat. Ett sätt kan vara om motorn är riktigt billig. Lägg en aluminiumplåt med några borrade hål runt om, på utsidan. Borra försiktigt motsvarande hål på motorn. Var noga med att inte få in spån. Du vet ju inte vad som finns på insidan. Gänga hålen, med en gängtapp som du lagt på fett. Fettet samlar spånen. Gänga bara lite åt gången och byt fett eftersom. Klipp ut en lämplig packning, med hål för skruvarna. Stryk på Permatex på båda sidor och packningen. Skruva ihop. Men som sagt, detta är en tattareparation. Kan gå bra, men mer kan ha frusit sönder. - Bäst vore förmodligen att plocka isär och se hur det ser ut. Och om man svetsar, så blir det så klart varmt, men det kan även bli rester av metall på insidan... En hel del pyssel och tveksamheter. Jag skulle inte betala värst mycket för motorn. Ingen vet ju skicket på den. "Bra motor kompis."

TS Vart håller Du hus? Ang SMHI. Det Är prognoser de lämnar. Kolla på de ställen jag nämnde ovan också. Så får du bra koll för Närtid och även viss tid framåt.

Prognoser för flera dagar kollar jag innan jag drar till Vänern från bostaden 11 mil bort. Har flera gånger bjudit på allvarliga ändringar, som t ex storm och åskväder. Söker färsk aktuell information hos kustvader.se. I norra Vänern nyttja jag denna: https://iot.mittnat.nu/dashboard/2e8be910-0fae-11ec-b51a-f370c24ba539?publicId=e47c04f0-106f-11ec-b51a-f370c24ba539 Anläggningen mäter i realtid och sitter monterad på Klackens fyr. - Ofta använder jag dessutom SMHI Radar med blixt. Har räddat mig undan, många gånger. Där ser man med stor noggranhet var t ex åskfront befinner sig, och vart den är på väg. Och med lite erfarenhet, då går det tidsmässigt bestämma t ex när åskan drar igång på allvar. Använder den året runt även i andra aktiviteter, som t ex jakt, fiske mm mm.

Pausa härdningen i epoxi eller polyester med ättika, kan väl aldrig vara möjligt? Hur startar man eventuellt igen?

Kolla om du kan låna en med utsug via slang. Alternativet är väl att plasta in ett arbetsområde och köra på lågt varvtal med grovt slippapper liknande ovan.

Kanske rostfria vagnsbult om du hittar. Annars vanliga 6-kant bult med lite större bricka under skallen och under Nylock. Använd inte elförsinkat.Rostfritt kollas, är omagnetiskt.

Mitt bästa tips angående detta. Borra genomgående hål med långborr på lämpliga ställen och dra i rostfria stänger. Ordentligs minst 5 mm tjocka brickor och Nyloc i rostfritt. En bricka svetsas fast i stängernas ena ände. Själv hade jag skaffat 10 mm rostftfria stänger och 10 cm M10 bult och Nylock. Kapat bultarna typ 3 cm under skallen. Svetsat fast dessa båda delar på varje stång, en av varje i vardera änden. Varje stång behöver då först fasas 45 grader i varje ände för svetsgfogens skull. Varje färdig stångs längd bestäms av hur långt hålet blir. Plus några cm. Jag hade använt TIG. Har du inte tillgång till TIG, så lyssna med nån Gymnasieskolas Industriprogram. De brukar gilla sånt småpyssel. OBS. Kap- och slipskivor måste vara helt nya och aldrig använda till annat än just rostfritt. Annars rostar det! Räcker troligen med två stänger estetiskt rätt placerade, mitt på o s v. (Behövs inget lim eller annat.) Ett bra vår pyssel😀

Ny får du plocka fram fysiken än en gång. Vad menas med jäkla överhäng? 1 meter kanske? Gissar på någon dm. Då båten blir tyngre i aktern, samtidigt som fören blir lättare, räknad från hjulcentrum, vid flyttning. Och vare sig kölen eller motorns skädda lär stöta i vägen. Ett råd i övrigt. Satsa på kraftigare spännband.

Bra svar... Bättre än mitt.👍 Jag bra undrar... Har folk slutat med Fysik i grundskolan? Nu vet jag inte vart bränsletanken finns på detta åket... Var den helt fylld eller nästan tom vid vägningstillfället Kanske nåt för TS att ta hänsyn till?

Flytta båten frammåt?😄

Ingen erfarenhet alls av saltvatten förutom några dagar. Håller enkom till i Vänern i övrigt. Besökt mer än 140 öar och hamnar. Bottenrollade för några år sedan med Tikkurila RM40. Ingen påväxt alls sedan dess. - Kan väl hoppas att inte allt för många immigrerar in till Vänern, till följd av brist på ordentlig färg. Tvätt varje vecka, kan jag inte tänka mig. Sånt har jag inte tid med. Då får det bli en hjulbracke i stället. Gillar när det är glest mellan skutorna. Räcker om man ser typ 3-5 ute på öppet vatten.