Jump to content
Saturday 10 April 2021

sajjen

Medlemmar
  • Content Count

    274
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    4

Everything posted by sajjen

  1. Jag tror inte att elspis måste vara orealistiskt, jag tänkte också prova i sommar. Men 2500kWh/år blir 7kWh/dygn, inte 0,7.
  2. Jag tror det var här på forumet som jag läste om SKF Speedi-Sleeve första gången. En tunn hylsa som träs på axel för att lösa precis det här problemet. https://www.skf.com/group/products/industrial-seals/power-transmission-seals/wear-sleeves/skf-speedi-sleeve
  3. Att elektroniken i Kina-värmarna håller lägre kvalitet än i en Eber eller Webasto håller jag för högst troligt. Däremot tror jag inte att kvaliten i själva brännarkroppen kan skilja sig speciellt. Kinavärmarna är en direkt kopia på en Eber D2. Prisskilnaden mellan en Eber och en kinakopia är ju näst intill skrattretande. Problemet är väl snarare att det inte finns några vettiga installationsinstruktioner för Kinavärmarna, men eftersom de är kopior av Eber så går det ju bra att läsa de instruktionerna. Många Eber och Webasto har blivit installerade av proffs. När värmarna var så dyra så var det rimligt. Jag tror det är väldigt få som lejer ut jobbet att installera en kinavärmare. Det kommer, tror jag, att leda till en hel massa tveksamma installationer och antagligen en å annan olycka som följd tillslut. Jag hoppas jag lyckas bra med min installation. En båtinstallation är inte lika självklar som en bilinstallation, på flera punkter.
  4. Men det är nog inte så många som har en Tulikivi täljstenskamin med bakugn ombord
  5. Har du provat att pressa en Abiko-sko med Biltema-tången?
  6. För att få på strumpan när jag är själv så har jag knutit en gummicord från en knape till kläppen på dragkedjan. Då funkar det oftast bra att bara hissa strumpan, så knäpper den sig själv på vägen upp.
  7. Jag har en Kina-dieselvärmare liggandes som jag hoppas hinna montera innan sjösättning. Jag kan med andra ord inte säga något om ljudnivån. En sak vill jag dock varna för: den ljuddämpare som följer med i paketet har ett dräneringshål för att släppa ut eventuellt kondensvatten. Det betyder också att den läcker lite avgaser. Det gör inget när den sitter monterad under en bil, som tänkt. Om du monterar den dämparen inne i båten så riskerar du liv och hälsa för dig och besättning.
  8. Hade prisskilnaden varit såpass vet jag inte om jag hade kunnat med att kalla den för liten Minsta Plastimorullen finns t.ex. på HR Marin för 3500kr https://hrmarin.se/segelbatstillbehor/rullsystem/plastimo-rullfocksystem-t-serien/
  9. Välrenomerad tillverkare, som garanterat konstruerar sina egna produkter. Det är inte en rebrandad ODM-produkt från SEG-marknaden i Shenzhen. Jag tror du blir nöjd.
  10. Du som är så insatt i elektronikvärlden borde väl ha hört talas om att produkter kopieras? Att lådan är lika dan betyder ju inte att innehållet är det samma. För övrigt så skiljer sig den här från Victron-modellen med att den har en statusdiod mer. Eller är det kanske bara ett hål? Nu är det här en ganska enkel produkt, men till trots så innehåller den mjukvara som kan funka olika bra. Kvaliten på elektronikkomponenterna, kanske framförallt elektrolytkondensatorerna, avgör hur länge produkten kommer hålla. Dåliga tolleranser kan ge felaktiga nivåer för laddningsregleringen. Nu har jag så corona-tråkigt så jag beställde kopian. Så efter jag väntat ospecat antal veckor och sedan sponsrat Postens importavdelning så kommer jag återkomma med en jämförelse. Det ska bli spännande.
  11. Det finns ju många båtar med CU-rulle, så uppenbarligen funkar de. Men jag skulle för alltid oroa mig för att hela riggen hängde i svrirvlarna. Den "normala" konstruktionen med ett helt förstag inuti profilen känns mycket bättre, för mig. Om en kan bortse från det, så är trots allt prisskilnaden mot en Plastimo-rulle rätt liten. Med en sådan så går det att reva seglet på rullen. Men det kräver ju ett nytt eller omsytt segel.
  12. Väntar forftfarande på uppföljning på vad det är för regulator du påstår dig ha. Jag har ännu inte kunnat hitta någon solcellsregulator som har buck-regulator utan MPPT. Under tiden så gick jag å köpte en Victron BlueSolar PWM Light 12/24V-10A. Fint förpackad: Även om jag tror att den här håller högre kvalitet än de flesta PWM-regulatorer så är det en väldigt typisk produkt för kategorin. Efter att ha öppnat bakstycket så ser vi genast att plus-terminalerna för solcellspanel, batteri och last är sammankopplade. Precis som de aldra flesta regulatorer, eftersom det ger en billigare krets än att samankoppla minussidan. Kretsen i sig är precis så enkel som förväntat. De tre stora komponenterna precis ovanför skruvterminalerna är de tre MOSFETar/transistorer som används för in och urkoppling av solcellspanel, batteri och last. Det är genom att styra solcellspanelstransistorn med en PWM-signal som laddningen styrs och det är också därifrån produktkategorin har fått sitt namn. Den gröna rutan innehåller kretsen som styr displayen. Den röda rutan innhåller kretsen som styr MOSFETen för solcellspanelen. Den gula styrkretsen för batteri-MOSFETen. Den blå styrkretsen för last-MOSFETen. Den orangea rutan innhåller en krets för att mäta hur stor ström som går ut till lasten. Chippet längst upp i mitten, med många ben är styrdatorn. Längst ner till vänster finns komponenter för att mäta spänningen på solcellspanelen. Längst upp till vänster finns spänningsreglering till 3.3V för att driva datorn.
  13. Med en MPPT-regulator blir det lite av en annan fråga. Den funkar ju på ett rätt mycket mer komplicerat vis. Men svaret blir nog det samma, vad gäller störningar, det spelar ingen större roll. Men vad gäller parallellkoppling så skulle jag inte göra det med en MPPT-regulator, behövs inte där. Jag har nog aldrig använt någon Tracer-regulator själv, men hade fått uppfattningen att de var av rätt bra kvalisort. Tråkigt att de ger så mycket störningar.
  14. Utan tro tror jag att vi hade varit mycket länge in i framtiden Jag ska inte säga emot ditt påstående om att seriekoppling skulle vara bättre på en båt i norden utslaget över en hel säsong. Men det beror mycket på hur lång säsongen är, var i landet båten är. Och om det stämmer, så stämmer det nog bättre för båtar med en hög pinne än för en utan. Skulle vara skoj med data, men det är nog svårt att få ihop.
  15. Nä, det tror jag inte. Låt oss säga att din regulator (som jag förutsätter är en enkel PWM-regulator) har en switchfrekvens på 10kHz. Det är en orimlig frekvens eftersom det ingår i vad det mänskliga örat kan höra. Den skulle helt enkelt tjuta irriterande. Men det är jämna, fina siffror att räkna på. 10kHz betyder att den slår av och på 10000 gånger per sekund. Varje 0,1 millisekund slår transistorn som kopplar ihop solcellspanelen och batteriet till och en ström flyter från panelen till batteriet. Vi kallar 0,1ms för en period. Om regulatorn tycker att halva effekten från panelen är lagom just för tillfället så väntar den 0,05 ms, en halv period, och sedan slår den av transistorn. Nästa period börjar efter ännu 0,05ms och transistorn slår till igen. Transistorn kommer på det här viset att vara i läge "på" i halva tiden och läge "av" i halva tiden. Vi kallar det en "duty cycle" på 50%. Om regulatorn vill ha lite mindre laddning till batteriet så sänker den duty cycle till t.ex. 25%. När en period startar slås transistorn på och efter 25% av perioden, 0,025ms, slås den av. Efter ytterligare 0,075ms börjar nästa period och transistorn slås till. Osv, osv. På det här viset går det att reglera hur stor ström som i snitt går från panelen till batteriet, genom att välja hur stor andel av tiden som transistorn är på. Bortsett från de två extremerna när transistorn antingen är på hela tiden (100% duty cycle), eller av hela tiden (0% duty cycle), så är det lika många till och frånslag varje sekund, oavsett vilken duty cycle som är inställd. Eftersom antalet till och frånslag är det samma, så tror jag inte att det skulle påverka nivåerna på störningar i din VHF. Om dina paneler är s.k. "12V-paneler" och du laddar ett 12V blybatteri så kommer du få ut mer ur panelerna om du parallellkopplar de. Laddningen kanske kommer igång lite senare på morgonen och stänger av lite tidigare på kvällen, men över en dag kommer du få ur mer. Hur mycket är väldigt svårt att säga på en båt eftersom så många faktorer ändrar sig från båt till båt och från en kajplats till en annan. Skuggningar, vinklar mot sol, fågelskit, etc, etc.
  16. Det är långt ifrån så enkelt, det är därför Maximum Power Point Tracking (MPPT) används i nästan alla tillämpningar med solceller. Jag försökte mig på en beskrivning lite tidigare i tråden, men kan försöka igen. En solcellspanel som inte är kopplad till något kommer ge en utspänning, på datablad kallad "open circuit voltage", förkortas Voc. Om en last kopplas till panelen så kommer, med allt annat lika, utspänningen sjunka mer ju större lasten är. När tillslut lasten är så stor så att det är en kortslutning så blir utspänningen från solcellspanelen i princip noll. Strömmen som går genom kortslutningen specificeras som "short circuit current", Isc. Om vi kopplar en variabel last till panelen så kan vi plotta fram en kurva som visar förhållandet mellan spänning och ström, hela vägen från öppen krets till kortslutning. Om vi sedan multiplicerar ström och spänning i varje punkt på går graf så får vi fram ett förhållande mellan arbetsspänning och uteffekt. Vi kan då se att det finns en specifik spänning som vår solcellspanel ger som störst uteffekt vid. Vi kallar den för Maximum Power Point, MPP. Den inträffar vid spänningen Vmpp och strömmen Impp. Så långt allt väl, vi skulle nu kunna se till att alltid lasta vår panel lagom mycket så att utspänningen alltid hamnade på den optimala punkten. Problemet är att kurvans form påverkas av en hel massa faktorer. Temperatur, solinstrålningens intensitet, etc, etc. För att se till att alltid jobba vid den optimala punkten, även när den hoppar omkring i verkligheten, så bygger vi en liten dator som med lite fiffigheter spårar sig fram till vad som hela tiden för tillfället är den optimala arbetspunkten, vi kallar algoritmen för Maximum Power Point Tracking. För att solcellspanelen ska kunna jobba vid sin MPP så måste regulatorn lasta den med en ström, Impp, som gör att utspänningen hamnar på Vmpp. För att kunna göra det måste regulatorn innehålla en spänningsomvandlingskrets som kan omvandla solcellspanelens spänning till bateriets spänning. Om solcellspanelens utspänning alltid är högre än batteriets så behöver vi konvertera till en lägre spänning, den vanligaste topologin för en sådan omvandlare kallas för buck. De flesta solcellsregulatorer är av den typen. Om solcellspanelens utspänning alltid är lägre än batterispänningen så behöver vi konvertera upp spänningen. Vanligaste topologin kallas boost. Sådana solcellsregulatorer finns, men är ovanliga. Om panelens spänning kan vara både över och under batteriets så behövs antingen en omvandlare som klarar att omvandla åt båda hållen. Finns många topologier, buck-boost, SEPIC, Cuk, etc. Jag har aldrig sett en sådan produkt, men de kanske finns? För att ett batteri ska må bra måste det laddas enligt någon specifik formel, beroende på vilken batterikemi det är. Blysyrabatterier laddas ofta med någon typ av bulk-absorption-float-algoritm. Andra typer med andra algoritmer. För att ladda batteriet effektivt från en solcellspanel behövs med andra ord en spänningsomvandlare som kan styras efter både rådande MPP för solcellspanelen och utefter batteriets laddningsstatus. Att bara ha en spänningsomvandlare är bara ett steg på vägen.
  17. Preics, det räcker inte riktigt för att ladda ett blybatteri på ett vettigt vis.
  18. Det är det här jag har menat hela tiden. Jag vet inte om det är jag som är kass på att uttrycka mig eller du som inte vill se det, men i branchen solcellsregulatorer, inte bara de suspekta utan även de välrenomerade, så betyder "PWM" väldigt specifikt en krets som inte har någon buckomvandlare. Inström och utström är densamma. Att PWM betyder något annat i andra sammanhang har jag aldrig sagt emot. Att ett fackuttryck får en annan betydelse i allmänspråket är inget ovanligt. Det leder ofta till missförstånd när fackmän vägrar inse det. Vi har fortfarande inte fått se mer av den regulator som du bara tog en suddig bild av en spole i.
  19. Det var inte det jag sa. Det var iaf inte det jag menade. Förlusten i en MOSFET är ju en funktion av hur länge den är i alla andra lägen än helt på eller helt av. Att slå av och på den snabbt är ett sätt att minska den tiden. Det andra sättet är att helt enkelt så av och på den mer sällan, dvs sänka frekvensen. I den tokenkla konstruktion som de flesta PWM-solcellsregulatorer är så finns det ingen anledning att ha en hög switchfrekvens och då blir lägre omslagshastighet mer OK som kompromiss. I en konstruktion med en buck-omvandlare, oavsett om den har MPPT eller inte, så ska all energi passera genom en spole som måste vara fysiskt större (och därmed dyrare) ju lägre frekvensen är. Eftersom switchfrekvensen i en MPPT-regulator över lag är högre än i en PWM-regulator så är det större risk att någon av alla frekvenser den släpper ut störningar på överlappar med någon av de frekvenser som VHFen jobbar på. Dels för att frekvenserna kan överlappa och dels för att högre omslagshastiget blir mer av ett krav, så att det blir mer övertoner.
  20. Att det finns regelverk som jag tror att de här produkterna bryter mot har jag ju redan påpekat. Faktum kvarstår att om regulatorn inte ger några störningar på de frekvenser som VHF jobbar på så bryr sig inte VHFen om störningarna. Att termen "PWM" betyder något annat, eller i alla fall mycket smalare, i produktsegmentet solcellsregulatorer än dess mycket bredare faktiska användning inom elektronikutveckling i stort är väl antagligen grunden till hela det här missförståndet/tråden.
  21. Jag skulle tro att det är en sånhär: https://www.ebay.com/itm/DC-DC-Wandler-20A-300W-Step-down-Boost-Power-Charger-Adjustable/283969284672?_trkparms=aid%3D1110006%26algo%3DHOMESPLICE.SIM%26ao%3D1%26asc%3D20131231084308%26meid%3D9a916d5ddd13462882bc1bab2153da99%26pid%3D100010%26rk%3D3%26rkt%3D12%26mehot%3Dpp%26sd%3D283974307243%26itm%3D283969284672%26pmt%3D1%26noa%3D1%26pg%3D2047675%26algv%3DDefaultOrganicWithAblationExplorer%26brand%3DMarkenlos&_trksid=p2047675.c100010.m2109 Dvs en buck-omvandlare helt utan batteriladdningsfunktionalitet. Det går ju att ladda ett batteri från en solcellspanel med en sådan, men man får i princip välja på att aldrig ladda batteriet fullt eller på att koka det om det laddar för länge. [EDIT] Länken till eBay
  22. Om störningarna är på frekvenser som inte överlappar med något i VHFen spelar det ingen som hälst roll hur stora de är. Generellt så kan en PWM-regulator jobba på mycket lägre frekvenser än en MPPT-regulator eftersom de inte innehåller några spolar som pga ekonomi behöver hållas små genom att öka frekvensen. PWM-regulatorer jobbar normalt på tiotals kHz, högt nog för att komma ut ur frekvenser som en människa kan höra, men så låga som möjligt för att hålla nere förlusterna i FETarna.
  23. Om det nu faktiskt är så att det där är den produkten som jag påstår inte finns i praktiken så blir jag minst sagt nyfiken. Vad är det för modell? Har du möjlighet att ta mer detaljerade bilder på kretskortet så att det går att göra en analys av hur kretsen faktiskt funkar? (Nej, jag söker inte din hjälp för industrispionage, jag har lämnat mitt jobb i sydostasiatiska solelsbranchen för flera år sedan.) Men jag ska inte vara sämre än att ställa samma krav på mig själv. Imorgon är det jag som pallrar mig till båtaffären å köper en PWM-regulator för att plocka isär och dokumentera här. Jag är rätt säker på vad jag kommer att hitta i den. (Helt ärligt så kanske det inte blir imorgon, utan om några dagar, vi får se vad schemat tillåter) Att det kommer mycket störningar från en billig PWM-regulator säger jag absolut inte emot. Jag tror inte en sekund på att en regulator som säljs för några hundralappar i svenska butiker eller för en femtedel av det priset på AliExpress, med till stor del identiskt innehåll, skulle klara ett korrekt utfört EMC-test. CE-klistermärken är billiga, riktiga certifieringstester är dyra. De flesta tillverkarna nöjer sig med klistermärken.
  24. Vilket är viktigt med en PWM-regulator. Om du använder en MPPT-regulator (eller en buck-regulator utan MPPT, om de nu finns) så gör det inget att spänningen mellan panelerna och batterierna är olika eftersom den kan omvandlas i regulatorn med liten förlust. I många applikationer är det då bra att seriekoppla många paneler för att få upp spänningen och ner strömmen (relativt en parallellkoppling). Lägre ström tillåter betydligt klenare kablage, vilket ofta är en viktig parameter. På en båt blir ekvationen ofta annorlunda än på t.ex. ett hus, eftersom avstånden är kortare och sol/skuggförhållanden ofta skiljer sig mycket mellan olika paneler.
  25. Om du hade förstått hur en buck-omvandlare fungerar så hade du vetat att det är induktorn som gör att den kan omvandla mellan två spänningsnivåer, inte brytaren. Om du öppnar dina PWM-regulatorer och analyserar kretsen så kommer du se att de inte är några buck-omvandlare. Men jag skulle mer än gärna bli motbevisad, inte av prat utan av bilder på din icke-MPPT buckomvandlarregulator. EDIT: Jag har inte påstått att halva effekten går förlorad om man använder PWM. Jag sa att om man seriekopplar två st "12V-paneler", dvs 32 - 36 celler vardera, till en PWM regulator så kommer man bara få ut i storleksordningen hälften av märkeffekten från panelerna. Detta eftersom att regulatorn inte innehåller någon buck-regulator. Varje panel kommer att jobba vid ca halva batterispänningen vilket är så långt ifrån panelens MPP att uteffekten blir långt under Pmpp. EDIT 2: Ordval
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy