raol

Inte mek och teknik i alla fall...

Det där ser ut som visning för den tillåtna avvikelsen i sidled från den önskade rutten. En autopilot använder ett avstånd från mittlinjen för att beräkna hur mycket och i vilken riktning den ska styra tillbaks till önskad linje. I vår plotter, Raymarine, visas såna linjer när man har en brytpunkt på kartan att navigera mot. Kanske är det en sån navigering som är aktiv?

Kan du inte börja med att justera vinkeln så motorn är mer vinklad ut från akterspegeln? Propellern styr ju inte vinkeln på kraften, så det lär knappast påverka alls. Letade upp en bild som illustrerar detta:

Svaret beror nog på hur och var du seglar. Jag som bara dagseglar inomskärs eller i övrigt väldigt kustnära, har helt andra behov än nån som ger sig ut på öppet hav, och inte ser land på flera dagar eller veckor. Eftersom du visar en kartbild med en bit av östra Atlanten, och pratar om ruttplanering, antar jag att du tillhör den senare kategorin.

Svaret var främst på frågan var det kan komma högspänning från i motorn. Men startkretsen i reglaget lär ju vara kopplat till tändkretsen i motorn, så trasig kabel eller annan kortslutning där skulle kanske kunna få tändspolarnas spänning på villovägar.

Tändspolarna ger rejält med spänning. Tiotusentals volt.

Motorn är ju en stor luftpump i sig. Din MD2040 har 1.5 liter slagvolym. För varje motorvarv pumpar motorn halva slagvolymen luft. Vid 2300 v/min motsvarar det alltså ca 1700 liter i minuten. En bra datorfläkt (12 V är nästan alla för, inte 5 V) ger ungefär samma luftflöde på max. Men om du ändå har ett hål för en fläkt kan du lika gärna bara ha ett hål, för motorn kommer att suga det som behövs. Kylningen borde motorns vattenkylning ta hand om. Kanske kan du hitta en plats för ett tilluftsrör, där ljudet inte når dig direkt där du kan bli störd?

Att få tillstånd för en flytbrygga är nog rätt långsökt. Inget man bara kan lägga ut på eget bevåg. Det lär också kosta en eller två storleksordningar mer än en skruttig båtkärra.

- Har tagit en ny bit bra lina och fäst i en fender som hade samma slitna lina som en fender som försvann (linan slets av när det var hårt väder), och satt på en ny mantågskrok som är riktigt bra (tvåpack Biltema) och hängt ut. - Fyllt vattentanken. - Uppdaterat till senaste versionen av systemet i plottern. - Fäst och spänt upp styrbords under mantåg, som inte suttit fast sen i vintras. - Tagit av flaggan från flaggstången och plockat med hem. Ska sy fast flaggan ordentligt i linan igen, så den inte släpper helt en dag...

Nä, jag föreställer mig att det handlar om en sandstrand. Kärran ska ner i vattnet, men personen behöver inte ner i vattnet, möjligen med undantag för några decimeter djupt, som kan lösas med stövlar. Putta ner kärran i vattnet. Ta lång lina som är fäst i fören på båten och dra in den mot kärran, vinscha upp. Sen vinscha upp själva kärran tillbaks på det torra. När båten ska i puttar man ner kärran i vattnet, puttar av båten (och håller i linan till fören), och ger sig av.

Kanske köpa en enkel båtkärra och ha permanent på stranden. Fäst en rejäl stolpe djupt 10-15 m från stranden och sen en vajervinsch på den, som kan kopplas på kärran. När båten ska upp, släpp på vajern, rulla ner kärran i vattnet, kör på båten, fäst i kärran, sen vinscha tillbaks kärran upp på land, långt nog från vattnet för att högvatten och vågor inte ska nå dit.

Jag löste det genom att rulla ihop tyget. Man får plats med förvånansvärt mycket kapellväv i en tajt rulle.

Skippo kostar runt 200 kr. Jag har inte testat nån annan eftersom jag främst vill ha AIS-funktionen och färger/symboler som följer svensk sjökortsstandard väl. Har två plottrar för den egentliga navigationen, så appen är mer som en extra reserv utöver det jag främst har den till, alltså för att se AIS hyfsat väl (nyfiken, inte för att undvika kollisioner).

Jodå, krav på vattenskoterförarbevis sen några år.

Kartmässigt beror på vilken sjökortsvariant man använder. Alla innehåller samma information, eftersom allt kommer från Sjöfartsverket (förutom i mindre områden där Hydrographica har lite mer detaljerad information, men det kan vara helt irrelevant om man har båten där det inte finns sån data). Visningen skiljer sig åt mellan olika märken, så det är väl mer en smaksak, hur konstiga färgskalor och sjömärkessymboler man står ut med. Är det enbart en djupvisning (dvs en djupsiffra i ett hörn av skärmen) du är ute efter, eller vill du också ha en visning av olika ekon på olika djup (fisk) och ekons styrka som kan visa om det är en hård eller lös botten? Om du bara vill ha en enkel djupvisning och ändå vill uppgradera plottern så har alla tillverkare nån enklare ekolodsgivare som kan kopplas in. Alla kommer att funka, för det är ingen komplicerad teknik. Om du däremot vill "se" djup och andra ekon grafiskt, så är min rekommendation att inte skaffa en ny plotter, utan komplettera med ett fiskeekolod av enklare modell. Att dela skärmen på en modern plotter mellan sjökort, ekolod och kanske andra visningar, är inte så bra. Det blir så smått. Därför anser jag att det är bättre att separera, så det är en skärm för varje funktion. För inte så många år sen fanns det såna för tusenlappen, men de är lite dyrare nu. Här är ett exempel: https://www.seasea.se/garmin-striker-plus-4

Det finns ju folk som är överdrivet pessimistiska... Tror inte många båtar från 80-talet får stående rigg bytt, och det är nog sällsynt att det behövs. Man får ha lite koll helt enkelt. Löpande rigg, byts när det behövs, och på en 40 år gammal båt är det nog redan gjort 1-2 gånger så det handlar kanske mest om en lina eller så för en nyss inköpt 40-åring. Vinschar är ju atombombssäkra. Extremt mycket gods och slitmån för en hel geologisk tidsålder. Man behöver bara rengöra och fetta/smörja för att hålla dem i bra skick. Inget som behöver bytas annat än om man vill åt modernare funktioner. Elektronik, spis, toa, det handlar om några tiotusentals kronor. Segelbyte behöver göras med ungefär samma intervall oavsett om båten är byggd 1985, 2000 eller 2015, så det är ingen kostnad som egentligen ligger en äldre båt i fatet. En sprillans ny har förstås nya segel, men en begagnad kan ju också ha nya segel... Kostnaden för en ny uppsättning segel behöver inte bli så extrem heller. Kanske byter man inte allt på en gång heller, så kostnaden kommer inte som en enorm klump. Motor, ja, här får man väl se vad båten kommer med. Skick kan variera väldigt, och en hel del båtar som är 40+ lär ha fått motorn bytt redan en gång, så risken för ett nytt motorbyte i närtid är ganska liten. Vi köpte en 31-fotare för fem år sen. Lite ny elektronik skaffade vi för att ersätta den antika plottern (från andra halvan av 00-talet) och diverse linor har bytts. Diodbaserade lanternor har den fått. Och sen skena och fock för att få självslående, i stället för den stora genuan som behövde baxas över vid varje slag. Säg 50 000 kr totalt, fördelat på de första tre åren. Det finns mer saker att göra, men det finns inget som MÅSTE göras. Ibland tror jag att folk går loss med hysteriska räkneexempel för gamla båtar för att motivera och försvara nyköp för sig själva. Vi med äldre båtar vet att det inte är så farligt som domedagsprofeterna försöker få det till.

En lösning kan vara att förtöja med dubbla linor. En korrekt dimensionerad, dvs "tunn", med lagom stor ryckdämpare och med lagom längd. Sen en tokigt dimensionerad försäkringsbolagslina, dvs alldeles för grov, men som är så mycket längre att den normala linan måste gå av för att den grova linan ska få effekt. Då får man en bra förtöjning utan att försäkringsbolagets nippriga regler sätts ur spel.

Både sliten och skiten. Inte lyckats få bort det med flera olika rengöringsmedel. Ska testa med ångtvätt härnäst...

Det lär ju vara en fråga om ekonomi. Materialet står för en bråkdel av kostnaden om man beställer från kapellmakare. Gör man det själv är det bara materialet man betalar för. Vår sprayhood ser hemsk ut och är småtrasig, men just nu finns det inte pengar ens till material för att sy själv. Dock har jag räknat på materialkostnaden, och det hamnar under 2000 kr, även med dyraste kapellväven hos lokala återförsäljaren. En ny från kapellmakare stannar nog inte på mindre än fem gånger den kostnaden.

Såna har dessutom fördelen att de gör att man kan ta ner seglet och bunta ihop på bommen, i stället för att dra ur. Man behöver bara "låsa" dem så de inte kan komma ner till den bredare öppningen i rännan. Man kan billigt lösa det med en tunn lina knuten hårt runt masten precis ovanför.

Jag tolkade det som att linan är fäst precis under bojen, under vattnet, och att linan sen går upp till båten därifrån, dels för att eliminera bojens konstruktion som möjlig svag punkt, dels för att minska risken för att att bojens pinne/ögla slår i båten och repar eller spräcker skrovytan.

Ett alternativ till att ha kabeln liggande på däck är fixa små fästen att sätta på lite drygt 2 m höjd uppe på förstag och vant, som kabeln kan hänga i på vägen från bryggan till aktern. Fritt från däck och inget att trassla in sig i. Med lite kardborreband och små stumpar elastiskt band får man färdiga upphängningsfästen som bara tar några sekunder att sätta upp.

En schackel, schackeln, flera schacklar, schacklarna.

Nej, det är inte jättekonstigt. De flesta har nog plottern fast i båten, i alla fall på större båtar. De flesta har en mobil eller annan portabel enhet med trådlös anslutning, som man använder för att koppla dem. Dessutom finns det trådlös anslutning i många marinor, småbåtshamnar och gästhamnar. Det är inte nån liten skruv extra du begär, utan en ganska rejäl och resurskrävande apparat. Inte på nåt vis försumbart. Tillverkaren kan bara ta ansvar för de egna produkterna, inte vad köpare gör i övrigt. Mycket knas blir det för att saker är "båtgrejer", som att priserna är 2-10 ggr högre för samma sak, men detta är definitivt inte en sån grej.

Nej, det är verkligen inte självklart. Väldigt få skulle använda en sån, och nästan ingen av dessa få skulle använda den mer än en mycket kort stund när produkten var ny. Det skulle vara ett groteskt slöseri att skicka med en sån klump med varje exemplar, och skulle fördyra betydligt. Man skulle kunna jämföra med att det följde med hemkörningsdäck till en ny bil, som sen aldrig mer användes. Den som vill torrsimma med plottern kan köpa en valfri 12 V batterieliminator från närmaste elektronikkedja för några hundralappar, och sen koppla röd tråd till plus, svart tråd till minus. Gärna en som klarar minst 2 A.