raol

Kartmässigt beror på vilken sjökortsvariant man använder. Alla innehåller samma information, eftersom allt kommer från Sjöfartsverket (förutom i mindre områden där Hydrographica har lite mer detaljerad information, men det kan vara helt irrelevant om man har båten där det inte finns sån data). Visningen skiljer sig åt mellan olika märken, så det är väl mer en smaksak, hur konstiga färgskalor och sjömärkessymboler man står ut med. Är det enbart en djupvisning (dvs en djupsiffra i ett hörn av skärmen) du är ute efter, eller vill du också ha en visning av olika ekon på olika djup (fisk) och ekons styrka som kan visa om det är en hård eller lös botten? Om du bara vill ha en enkel djupvisning och ändå vill uppgradera plottern så har alla tillverkare nån enklare ekolodsgivare som kan kopplas in. Alla kommer att funka, för det är ingen komplicerad teknik. Om du däremot vill "se" djup och andra ekon grafiskt, så är min rekommendation att inte skaffa en ny plotter, utan komplettera med ett fiskeekolod av enklare modell. Att dela skärmen på en modern plotter mellan sjökort, ekolod och kanske andra visningar, är inte så bra. Det blir så smått. Därför anser jag att det är bättre att separera, så det är en skärm för varje funktion. För inte så många år sen fanns det såna för tusenlappen, men de är lite dyrare nu. Här är ett exempel: https://www.seasea.se/garmin-striker-plus-4

Det finns ju folk som är överdrivet pessimistiska... Tror inte många båtar från 80-talet får stående rigg bytt, och det är nog sällsynt att det behövs. Man får ha lite koll helt enkelt. Löpande rigg, byts när det behövs, och på en 40 år gammal båt är det nog redan gjort 1-2 gånger så det handlar kanske mest om en lina eller så för en nyss inköpt 40-åring. Vinschar är ju atombombssäkra. Extremt mycket gods och slitmån för en hel geologisk tidsålder. Man behöver bara rengöra och fetta/smörja för att hålla dem i bra skick. Inget som behöver bytas annat än om man vill åt modernare funktioner. Elektronik, spis, toa, det handlar om några tiotusentals kronor. Segelbyte behöver göras med ungefär samma intervall oavsett om båten är byggd 1985, 2000 eller 2015, så det är ingen kostnad som egentligen ligger en äldre båt i fatet. En sprillans ny har förstås nya segel, men en begagnad kan ju också ha nya segel... Kostnaden för en ny uppsättning segel behöver inte bli så extrem heller. Kanske byter man inte allt på en gång heller, så kostnaden kommer inte som en enorm klump. Motor, ja, här får man väl se vad båten kommer med. Skick kan variera väldigt, och en hel del båtar som är 40+ lär ha fått motorn bytt redan en gång, så risken för ett nytt motorbyte i närtid är ganska liten. Vi köpte en 31-fotare för fem år sen. Lite ny elektronik skaffade vi för att ersätta den antika plottern (från andra halvan av 00-talet) och diverse linor har bytts. Diodbaserade lanternor har den fått. Och sen skena och fock för att få självslående, i stället för den stora genuan som behövde baxas över vid varje slag. Säg 50 000 kr totalt, fördelat på de första tre åren. Det finns mer saker att göra, men det finns inget som MÅSTE göras. Ibland tror jag att folk går loss med hysteriska räkneexempel för gamla båtar för att motivera och försvara nyköp för sig själva. Vi med äldre båtar vet att det inte är så farligt som domedagsprofeterna försöker få det till.

En lösning kan vara att förtöja med dubbla linor. En korrekt dimensionerad, dvs "tunn", med lagom stor ryckdämpare och med lagom längd. Sen en tokigt dimensionerad försäkringsbolagslina, dvs alldeles för grov, men som är så mycket längre att den normala linan måste gå av för att den grova linan ska få effekt. Då får man en bra förtöjning utan att försäkringsbolagets nippriga regler sätts ur spel.

Både sliten och skiten. Inte lyckats få bort det med flera olika rengöringsmedel. Ska testa med ångtvätt härnäst...

Det lär ju vara en fråga om ekonomi. Materialet står för en bråkdel av kostnaden om man beställer från kapellmakare. Gör man det själv är det bara materialet man betalar för. Vår sprayhood ser hemsk ut och är småtrasig, men just nu finns det inte pengar ens till material för att sy själv. Dock har jag räknat på materialkostnaden, och det hamnar under 2000 kr, även med dyraste kapellväven hos lokala återförsäljaren. En ny från kapellmakare stannar nog inte på mindre än fem gånger den kostnaden.

Såna har dessutom fördelen att de gör att man kan ta ner seglet och bunta ihop på bommen, i stället för att dra ur. Man behöver bara "låsa" dem så de inte kan komma ner till den bredare öppningen i rännan. Man kan billigt lösa det med en tunn lina knuten hårt runt masten precis ovanför.

Jag tolkade det som att linan är fäst precis under bojen, under vattnet, och att linan sen går upp till båten därifrån, dels för att eliminera bojens konstruktion som möjlig svag punkt, dels för att minska risken för att att bojens pinne/ögla slår i båten och repar eller spräcker skrovytan.

Ett alternativ till att ha kabeln liggande på däck är fixa små fästen att sätta på lite drygt 2 m höjd uppe på förstag och vant, som kabeln kan hänga i på vägen från bryggan till aktern. Fritt från däck och inget att trassla in sig i. Med lite kardborreband och små stumpar elastiskt band får man färdiga upphängningsfästen som bara tar några sekunder att sätta upp.

En schackel, schackeln, flera schacklar, schacklarna.

Nej, det är inte jättekonstigt. De flesta har nog plottern fast i båten, i alla fall på större båtar. De flesta har en mobil eller annan portabel enhet med trådlös anslutning, som man använder för att koppla dem. Dessutom finns det trådlös anslutning i många marinor, småbåtshamnar och gästhamnar. Det är inte nån liten skruv extra du begär, utan en ganska rejäl och resurskrävande apparat. Inte på nåt vis försumbart. Tillverkaren kan bara ta ansvar för de egna produkterna, inte vad köpare gör i övrigt. Mycket knas blir det för att saker är "båtgrejer", som att priserna är 2-10 ggr högre för samma sak, men detta är definitivt inte en sån grej.

Nej, det är verkligen inte självklart. Väldigt få skulle använda en sån, och nästan ingen av dessa få skulle använda den mer än en mycket kort stund när produkten var ny. Det skulle vara ett groteskt slöseri att skicka med en sån klump med varje exemplar, och skulle fördyra betydligt. Man skulle kunna jämföra med att det följde med hemkörningsdäck till en ny bil, som sen aldrig mer användes. Den som vill torrsimma med plottern kan köpa en valfri 12 V batterieliminator från närmaste elektronikkedja för några hundralappar, och sen koppla röd tråd till plus, svart tråd till minus. Gärna en som klarar minst 2 A.

Väldigt märkligt. Varför skulle man ha en sån regel? Men iofs, jag läser ju ofta om helt nippriga regler som hamnar har, så det förvånar mig knappt längre.

Varför skulle man använda en schackel för förtöjning? Ögla runt en knap bara.

Om du berättar vad för märke/modell av båt du har blir det lite enklare att komma med konkreta tips.

Heltokigt, nja, om du har motorn snabbt redo är det väl ok. Men det är ju jobbigt att ta ner och dra upp segel, så bättre att du lär dig smidigare och snabbare tekniker. Som att ligga bi.

Misstänkte att det rörde sig om en liten båt. Jag började också i en sån. Marginellt större med strax över sex meter, men rätt likt. Saker händer snabbare i en liten båt. Mitt tips är att öva på båthantering och såna här specialgrejer när det är svag vind. 2-3 m/s är perfekt. Vinden är svag nog för att saker ska gå långsamt och med små krafter, men det är ändå nog för att fylla segel och ge viss fart framåt.

Här är en hyfsat tydlig video som visar hur man ligger bi ("heaving to" på engelska) och lämnar positionen när man är klar. En kanske bättre video, där det blåser mer. Det syns tydligt hur lugn och stadig båten blir.

Jag gissar att du har en rätt liten segelbåt, och kanske också en liten budget? Om seglen är balanserade och du seglar ganska högt mot vinden, så bör det för de flesta gå att hitta ett läge som är stabilt även om man släpper rorkulten en kortare stund. I alla fall så pass stabilt att man kan fästa en lina på var sida sittbrunnen, och dra några varv runt rorkultens ände (där man har handen), och spänna linan (t ex genom att vinkla upp rorkulten, om den är trög nog för att "låsa" sig uppvinklad). Friktionen mellan linan och rorkulten gör att den håller roderpositionen. Är då båten stabilt trimmad, och vinden är hyfsat stabil, kan båten hålla kurs fint i flera minuter på det viset. En annan metod, som dock kräver att både storsegel och fock/försegel är uppe samtidigt, är att ligga bi. Det åstadkommer man genom att styra upp mot vinden, och slå, fast utan att släppa på skotet för förseglet. Då kommer förseglet vilja trycka bort fören från vinden och bromsa båten. Men samtidigt drar man rodret som för att styra upp mot vinden. Rodret kommer då vilja få fören närmare vinden, medan förseglet kommer vilja få fören bort från vinden. Med hjälp av storseglet, som oftast behöver släppas ut ganska mycket, kan man hitta en balanspunkt där båten håller samma vinkel mot vinden och blir väldigt lugn och stabil, och driver väldigt långsamt med vinden, eller lite snett framåt också. Med försegelskotet fast, och en lina som håller rorkulten fast i rätt läge, så kan man behålla den positionen nästan hur länge som helst. Man får bara hålla koll på vad som kommer i riktningen man driver, och man rör sig ju knappt alls under tiden. När man vill börja segla aktivt igen släpper man försegelsskotet, skotar på rätt sida, rätar upp rodret och skotar in storseglet, så får man fart framåt igen på några sekunder. Det är väldigt lätt att göra! Har man mer pengar, kan man skaffa en autopilot. Den kräver förstås att man har nån form av 12 V-elsystem i båten, om så bara ett löst batteri fastspänt i en stuv, med en kabel direkt till autopilotens kontakt. Autopiloten har en elektronisk kompass och inställing för att hålla en viss kurs som kan justeras med knappar på den. Men en autopilot kostar många, många tusen, och sen batteri, kablar och annat till det, plus att den är kinkig att montera korrekt (väldigt noga med mått och vinklar!) så det är inte en jätteenkel lösning. Själv har jag/vi en medelstor segelbåt nu, och har autopilot, så den styr båten säkert 60-70 % av tiden när jag är ute. Händerna fria att göra vad som än behövs.

Vi har alltid bundit fast linorna direkt i ringar och liknande. Knyt hårt, så rör det sig inte nåt särskilt. Inget märkbart slitage under alla år. Inte värt besväret att rigga med kaus och splits när linorna håller i många, många år utan.

Jag vet att det inte är hälsosamt, men dieselavgaser luktar ju gott! Samma med avgaser från flygfotogen. Sött och komplext. Ju smutsigare diesel, desto bättre luktar det. Moderna dieselbilar med bra filter och elektroniskt styrd förbränning luktar iofs inte så gott. Litet stickspår, men jag blev så förvånad över att läsa att folk kallar det "stinkdiesel" och att de mår dåligt av lukten. Så olika det kan vara!

Jag hade nog monterat ett antal, kanske 8-12, små krokar med låsbygel längs kanten på insidan, med lagom avstånd inbördes. Sen "byggt" en nätpåse som är finmaskig nog för att linorna inte ska ramla igenom, med en lina till botten av påsen som man kan fästa upptill för att lättare kunna dra upp och nå djupt ner i påsen. Påsens mått kan anpassas till stuvens form och mått, så den ligger fritt när den hänger normalt. Då blir ingen lina liggande mot en fuktig yta, utan kan torka upp. Överkanten av nätpåsen får en lite grövre lina som fästs i raden av krokar runt stuvöppningen.

Fjädring behövs inte. Bommarna rör sig så mycket att de tar upp krafterna fint. Legat vid Y-bom i många år med helt vanliga, ofjädrade linor. Om båten är kortare än bommen är det bara att fästa en lina i varje hörn och sen dra in öglorna till båten. Är båten längre får man mixtra lite mer med linornas vinklar och ha mer koll på hur nära båten kommer till bryggan, men det går det också.

Segla vidare, i 0.7 knop när det blåser styv bris... Det hela är väldigt enkelt. Se på utvecklingen för bottenfärger och vad som har varit tillåtet och hur det gradvis stramats åt. Vad får dig att tro att den trenden, som drivs av myndigheten som har ansvar och ensam beslutanderätt i frågan, skulle brytas just nu? Nej, naturligtvis kommer den att fortsätta.

Du förstår inte det? Jag hoppas du har en billig båt, så förlusten blir minimal när du ser att jag fick rätt.

Du verkar inte förstå att det är svenska myndigheter som bestämmer i Sverige. Du nämner själv det danska förbehållet (som i praktiken är ett förbud, för inte mer än några alldeles för rika idioter skulle betala för att få botten målad - lägga ut många tusentals, tiotusentals, kronor för nåt man kan göra gratis på några timmar!). Det finns inget som hindrar den svenska myndigheten från att bestämma att vissa inte får användas. Det är helt självklart att giftiga bottenfärger kommer att bli otillåtna i Sverige på sikt. Frågan är om det sker inom fem år, inom tio år eller om vi får lite längre respit än så. Men det är bra att ha det med sig att det kommer att ske, så man inte står där med en oanvändbar, och osäljbar, båt 2035-2040. Offren blir bobara deplacementsbåtar från Öresund till norska gränsen. De kommer i praktiken bli omöjliga att använda utan giftiga bottenfärger. Snabbare motorbåtar kan använda färg som är hal så påväxten släpper med fart, eller bottendukar vid hamnplatsen. Mindre båtar kan lyftas ur på kärra eller vagn mellan användningstillfällena, eller enkelt lyftas så ofta för rengöring att det är oproblematiskt. Och eftersom inte alla drabbas, ser myndigheten det som en acceptabel förlust.