raol

Och min erfarenhet är att man behöver få inställningarna rätt för att det ska funka bra. Så, låt oss lämna "om" och fokusera på "hur" som trådskaparen frågade om.

Fast om man vill styra den från en plotter så behöver den hantera det bättre. Det finns dessutom flera saker man kan ställa in, och flera av dem skulle kunna falla in under "kalibrering", och de gör verklig skillnad, som inställning av breddgrad, roderkänslighet och dämpning. Jag kunde inte förstå varför vår autopilot hade börjat bli kursinstabil från ena säsong till den andra. Tills jag gick in i inställningarna och såg att allt var "nollat", alltså standardinställt igen. Efter att ha matat in rätt värden uppförde den sig normalt igen. Och detta var alltså bara manuellt knappstyrd styrning, utan nån koppling till andra enheter.

Har du manualen? Försöker du komma in i menyn enligt instruktionerna, men det funkar inte?

Jo, i Bohuslän är det inte så fasligt långt mellan orterna med "riktiga" butiker (alltså dagligvarubutiker som är öppna året runt och belägna på rimligt promenadavstånd från gästhamnen). Jag har säkert missat nån ort på kartan här, men förutom mellan Strömstad och Grebbestad, så är det rätt tätt.

Men ärligt talat, det är inte så svårt att ha med sig mat för en vecka eller två. Det är väl möjligen färskt bröd, och kött om man äter det, som kan bli kinkigt med andra veckan.

Tyvärr har flyktigare och mer svårnavigerade diskussionsplatser som Facebook-grupper tagit över mycket av det som förr fanns på forum som detta. Jag själv föredrar såna här forum, men jag har tyvärr inte mycket att säga om motorbåtar eftersom jag mest håller på med segelbåtar. Men en idé som jag tycker man ska köra på i möjligaste mån är att ta sig till en större fritidsbåtshamn och bara gå runt på bryggorna och kolla på olika båtar. Om ägarna är i båtarna skadar det inte att snacka och fråga om fördelar och nackdelar. Kanske kan du få komma ombord och se och känna på saker också. Inte så mycket poäng med i januari, så klart. Det får nog ses som en aktivitet för sommarmånaderna, och då kanske du redan vill ha båten köpt och klar. Men, ändå, det är mitt tips.

Jag menade kompressorkylar. Nåt annat ser jag inte som intressant i nåt sammanhang.

Klibbduk då? Den som slipat borde stå för materialkostnad, minimum.

Det är fortfarande halogenerade kolväten, dvs freoner, men ämnen som inte ställer till det på samma sätt med ozonlagret. R134a är nog det vanligaste nu, och det är en etanmolekyl där fyra väte ersatts med fluor. Ersättaren är en lite mer komplex propanmolekyl med fyra fluor som ersätter väte. Man kan även använda ren butangas t ex. Den är förstås brännbar och potentiellt explosiv i rätt blandningsförhållande, men mängden i kylslingan i en båtkyl är så liten att det knappast kan ses som särskilt allvarligt. Det handlar om några tiotals gram.

Tungdrönare kanske?

Även om det inte finns vatten i hallen, så kanske du kan ta med dit i dunk, ransonera och jobba mycket med rengöringsmedel och torkpapper? Eller har du inte lov att använda vatten där?

Det går även att använda t ex en Raymarine ST2000+, med lite extra elektronik. Den kan bara "lyssna" på NMEA0183 och första generationens SeaTalk, men det finns elektronik man kan koppla in som omvandlar från N2K till valfritt av de två äldre, så man kan få in både styrdata och vinddata i autopiloten.

Suck, så tröttsamma människor det finns då.

Läs du TS inlägg i stället. TS skriver att batterierna är gamla och slutkörda. Det var därför jag svarade som jag gjorde.

Då låter det som att prio ett är att fixa helt nya batterier. Med en gammal kyl kan det vara så att gasen som cirkulerar i kylslingan har läckt ut delvis. Då måste kompressorn jobba mycket mer för att hålla tempen, och drar mer ström. Men det är nog svårt att kolla upp, mer än att mäta förbrukningen och jämföra med ett referensvärde för modellen, vilket kanske inte finns...

Nu har ju du rätt optimala förutsättningar, med ett stort, platt tak. Inte många tillfällen för nåt att skugga panelerna.

Det enkla svaret är: så mycket du får plats och har råd med. Men minst 100 W, skulle jag säga. Vad är det för kyl?

Fackspråkligt fel, vardagsspråkligt egalt. Och textningen lär rikta sig till en bred allmänhet, inte geologer och geotekniker.

Som vanligt spårar folk ur och tycker att branschspecifika facktermer ska användas i vardagsspråket. "Sjöcontainer" förekommer inte i vardagsspråket. Om situationen är så otydlig att man behöver specificera så garanterar jag att folk kommer att säga "fraktcontainer" eller "lastcontainer" eller liknande. "Sjöcontainer" lär bara folk som jobbar med just det använda, och även där blir det dumt eftersom ordet helt saknas i vardagsspråket. Jag, som geologiskt utbildad, vet att ras och skred är två helt olika saker. I de flesta fall handlar det om skred, men folk säger ras. Och det är helt ok, för i vardagsspråket saknas betydelseskillnaden, eller är för svag för att ha betydelse, och det råder ingen risk för missförstånd. Samma sak med den tröttsamma diskussionen om skruv och bult som ofta uppstår när torra ingenjörstyper ska hävda att fackspråkliga, snäva definitioner även ska gälla i vardagsspråket. Så är det så klart inte, men det brukar vara svårt att få den kategorin människor att förstå sånt...

Ekonomin satte stopp, så det blev inget elektriskt ankarspel för vår del, men det jag planerade för var att ha ett extra batteri närmast. Det blev kostnadsmässigt likvärdig med långa kablar när jag räknade på det. Och jag kan inte riktigt se problemet med att ha ett extra batteri där fram. Kanske är det annorlunda på en snabb motorbåt, att vikten påverkar gångläget? I vårt fall skulle vikt i fören bara hjälpa, eftersom aktern har alldeles för lite bärighet pga 70-talets idiotiska mätregler.

Jag har själv aldrig hört ordet tidigare. Det finns ju inget "sjö" alls med det. Samma container oavsett om den är på ett fartyg eller en lastbil. På svenska heter det bara "container". Det är sannolikt engelskans "shipping container" som spökar, där "shipping" antas ha med sjöfrakt att göra, trots att ordet i dag bara betyder frakt i största allmänhet.

Lönen för en typisk undertextare är kanske 100-120 kr/tim. Det är uselt betalt. Mer vill inte mediebolagen betala, och då kan man inte förvänta sig djupa detaljkunskaper, eller ens att de som saknar den hinner ta reda på vad den korrekta termen är i ett visst fall. Det ska gå oerhört snabbt. Ett program med speltid på 45 minuter ska ta kanske 3-4 timmar att färdigställa. Starta en video och titta på ett par minuter med normal mängd tal. Tänk sen att dessa två minuter ska textas färdigt på 10-12 minuter. Översättning, redigering, urval, tajming. - - - Tågstation är mer naturligt. Vi säger inte rullbaneplats, utan flygplats. Vi säger inte asfaltsvägsstation, utan busstation. Man gör sig utmärkt förstådd med båda orden.

"Motorn kokar" är ändå en rimlig översättning. Vattenkylda motorer är så totalt dominerande, att en översättare inte ska förväntas ha koll på att just ett visst fordon är luftkylt. På svenska kan vi även använda "koka" i överförd betydelse, som "jag kokar i den här värmen". Det betyder ju inte att man bokstavligt nått hundra grader och börjar bubbla. Alltså kan man även säga att en överhettad motor kokar, trots att den råkar vara luftkyld, utan att det är fel rent språkligt. Jag tror att en hel del i dag är delvis maskinöversatt. Ett första pass sker med en dator, och sen sitter en undertextare och fixar till det. Undertextare är väldigt dåligt betalda som regel, och det är få som är specialiserade på det. Det är mest ett extraknäck för folk som pluggar eller har ett visst språkintresse och vill dryga ut en i övrigt klen inkomst. Undertextning har fördelen att det kan skötas hemifrån, och på helt fritt valda arbetstider (i de flesta fall), så det är attraktivt för vissa, trots den skrala ersättningen. Med de förutsättningarna är det inte rimligt att förvänta sig att smala fackuttryck ska bli korrekt översatta. Att det sen blir fel där "shipping container" blir "sjöcontainer" kan förmodligen skyllas på att det är maskinöversatt i första omgången. När undertextaren går igenom ligger nog fokus främst på att korrigera grammatik och anpassa textlängden till tiden det ska synas i bild (det finns läsbarhetsriktlinjer för sånt). Med kraftig tidspress går det nog inte att få alla ord korrekta. Detta kan man tycka vad man vill om, men det är så det ser ut.

Även manuell ordbehandling kan ställa till det. När jag pluggade på universitetet hade jag en lärare från USA. När han skrev sin doktorsavhandling på 70-talet anlitade han en person för att renskriva allt på maskin. När han fick tillbaks den maskinskrivna texten hade personen "rättat" alla förekomster av "foreset bed" (en del av en sedimentär struktur) till "forest bed"... Många sidor fick skrivas om, eftersom just den typen av struktur var ämnet för avhandlingen!

Inget jag ser på några av mina enheter, webbläsare i dator och webbläsare i mobil.