Gå till innehåll
måndag 08 juni 2026

raol

Guldmedlem
  • Innehålls Antal

    7 335
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    86

Allt postat av raol

  1. Så, efter ungefär 4711 svavelosande eder över de korkade båtkonstruktörerna i fordom som inte gjort det smidigt att dra kablar, så fick jag till slut igenom antennkabeln från salongen till akterspegeln. Det som hade varit ett tvåminutersjobb på en vettigt konstruerad båt tog nu lite över två timmar. Sen satte jag bara upp aluminiumröret provisoriskt på akterpulpiten, med antennen på toppen så den kom upp ca tre meter över vattenytan. Inte många båtar ute vid 21-tiden, men några större fartyg i hamninloppet och ett vid kaj i Älvsborgshamnen fick jag in. Helt ok med tanke på att det inte var fri sikt till nåt av dem, utan en hel rad bergskullar på 30-50 m över en sträcka på 13-19 km. Om allt går som planerat blir det premiärtur med AIS i morgon.
  2. Precis, och här är en passage som också lider av det. Hemsk när det är mycket sjö och vind från väster. Farleden förbi Valön mellan Bovall och Heestrand.
  3. En sak till. Om man är i "lä" bakom ett grundare område, så kan det lokalt driva upp våghöjden "nedströms" en bit, över våghöjden i det fria vattnet. Sen kan man ha en situation där "gammel sjö" kommer in och färska vindvågor nybildas lite i vinkel, som kan driva upp våghöjden lokalt. Så det kan mycket väl ha varit en hel del högre vågor än vad bojen söderut visade.
  4. Toppvärdet inträffade inte det datumet, utan flera dygn tidigare. Dock var det vid vågbojen dygnet innan som mest 1.7 m signifkant våghöjd och toppar på nästan tre meter. Med lite mer vind och längre kvardröjande norrut så är det fullt rimligt att det var runt två meter och toppar över tre meter.
  5. Ok, den dagen blåste det inledningsvis från SSV, snabbt över till SV och VSV vridande mot V mot kvällen. Dvs, mot senare delen av dagen frånlandsvind i viss mån. Mätdata från Skagsudde.
  6. Det har gjorts studier och de visar att man generellt överskattar våghöjd. Det erfarna kan göra är att räkna bort lite från det de tycker sig se, för att komma närmare verkligheten.
  7. Typiskt är att man visuellt överskattar våghöjden med en faktor 1.5 till 2, förmodligen pga vinkeln och bristen på fasta referenshöjder. Brantare vågor uppfattas som högre än flackare, trots att våghöjden är samma. Det finns ingen vågboj precis där du var, men det finns 23 mil söderut, vid Finngrundet utanför Gävle. Under senaste veckan var högsta signifikanta våghöjden (medelvärdet av våghöjden för den högsta tredjedelen av vågorna under en 30-minutersperiod) ganska precis två meter. Typiskt kan man förvänta sig att den högsta vågen inom samma intervall är upp till dubbelt så hög som den signifikanta våghöjden. I detta fallet är högsta uppmätta vågen 3.2 m, men det går inte att säga att den kom nära i tid till när den signifikanta våghöjden var som störst. Det jag också ser är att våglängden var ganska kort, ca 20 m, och det gör att vågorna ser mer brutala ut. 2 m våghöjd med en våglängd på 200 m skulle upplevas som en ganska beskedlig dyning. Hur som helst, förmodligen var våghöjden lite lägre än du uppfattade. Om du berättar datum och ungefärligt klockslag går det att svara lite bättre.
  8. Har inte egna barn, men har syskonbarn och kompisar med barn. Det vanliga är att flytvästarna är i båten och tas på ombord. Men så har det i princip bara varit fråga om låga flytbryggor, där det är 30-40 cm ner till vattenytan så inget farligt fall och lätt att direkt fiska upp ett barn som ramlat i. Inte för att det har hänt, men om... Själv har jag och alla gäster ombord flytväst på hela tiden när båten är på väg. Förtöjd i hamn, inte flytväst, för det blir svårt att lämna den i båten om man har den på sig... De få gånger jag övernattat i båt har jag så klart inte flytvästen på inne. Jäkligt jobbigt att sova med den på.
  9. Storseglet ger mycket drivkraft även "baklänges". Jag seglar läns i lite hårdare vind med storseglet hårt skotat i mitten i stället för utsläppt. Jag har testat utan försegel med storseglet utsläppt och skotat i mitten, och fartskillnaden är liten. Ingen risk för att seglet svänger över okontrollerat.
  10. Nu installerad i båten (har dröjt pga tidsbrist, dåligt väder och sjukdom, i den ordningsföljden). Dvs, inkopplad elektriskt, och sammankopplad med plottern. Antennen är inte monterad än, utan jag hängde bara antennen i en stropp från akterstaget för att få den lite fri. Det var helt "plug and play" via NMEA 2000. Så fort jag startade plottern och AIS:en efter att de var sammankopplade dök en annan båt (bara en inom räckvidd just då) upp på skärmen utan att jag behövde ställa in nåt alls. Och båten syntes direkt på Skippo och Marinetraffic. I morgon (om jag orkar) ska jag dra antennkabeln invändigt till aktern där den ska ut, förhoppningsvis genom att återanvända kabeldragning och hål för gamla 27 MHz-radions antenn (som faktiskt ligger kvar isärskruvad i ett stuvfack vid sidan av sittbrunnen - hysteriskt lång pjäs, förmodligen halvvåg så drygt fem meter!). Och montera "antennmasten" i form av ett fyrkantsrör av aluminium som ska fästas på akterpulpiten. Antennens bas hamnar då ungefär tre meter över vattenytan. Det ger en geometrisk räckvidd till sändare/mottagare en meter över havsytan på ca 6 nm avstånd, dvs i princip sämsta kombon av antennhöjder. Enda negativa jag har att säga hittills är att kontakten för ström och NMEA 0183 sitter på motsatt sida i förhållande till de tre kontakterna för NMEA 2000, GPS-antenn och VHF-antenn. Hade gärna sett att de var på samma sida, för det är stela kablar så det sticker ut mycket i båda ändar. Hade alla varit på samma sida hade alla kablar kunnat ledas rakt ut åt samma håll, i stället för musse pigg som nu.
  11. I praktiken verkar det i huvudsak vara badande som drunknar. En viss andel äldre män som inte begriper att de inte är lika starka och simerfarna som när de var 20 och sjunker under när de inte orkar. En viss andel som drunknar pga plötslig sjukdom, främst hjärtproblem. Mindre barn som inte hålls under uppsikt bra nog och drunknar på skenbart ofarliga platser. Andelen som drunknar i samband med fritidsbåtsaktiviteter är liten, och historiskt brukar det vara äldre män i småbåtar på sjöar som är ute och fiskar ensamma. Förmodligen ställer de sig upp och förstår inte hur katastrofalt båtens stabilitet påverkas av det, ramlar i och drunknar. Den kategorin brukar inte ha flytväst, och en del har säkert en viss förtunning i blodet också.
  12. Om du ska segla länge med seglet åt samma håll kan du ta en extra lina och fästa i skothornet och därefter i relingslisten (eller annat lämpligt) i höjd med där du vill ha seglet. Det blir inte perfekt, men förhindrar att det faller ihop helt eller fladdrar över på andra sidan. Funkar förstås bäst på en smal fock. Med en lång genua hjälper det nog inte mycket...
  13. Tyvärr verkar det inte finnas hårda regler, utan bara "bör"-fraser. Det enda är nog att kontakta kommunen och klaga, så kolla upp vilken fastighet bryggdäcket står på (Lantmäteriets utmärkta karttjänst har ett visningslager för fastighetsgränser och beteckningar) och skicka ett meddelande. Alternativt, eller också, kontakta fastighetsägaren direkt och påpeka att det är en fara för sjötrafiken. Det kan ju tänkas att man lätt kan skärma av dem upptill utan att det påverkar effekten man är ute efter.
  14. I Norge har de stora offentliga bidrag till nybygge och restaurering/underhåll av äldre träbåtstyper, så där finns förmodligen mycket bättre tillgång till information och kanske köp av såna.
  15. Jag har 50 m blyad lina, och jag skulle tro att den väger 400-500 g/m. Satans tung att bära runt på. Inte använt den till ankring än. Men jag skulle tro att den har blystycken på snöre inuti. Inte min bild, men detta är vad jag tippar är inne i den. Köpt begagnad och den verkar vara lite äldre modell.
  16. Bly är väldigt mjukt, och det deformeras lätt plastiskt, dvs det återtar inte formen (elastiskt). Bly är bly. En dyrare lina lär inte vara bättre på just det.
  17. Utgår från att det handlar om segling i föreningar, i jollar och små kölbåtar. Inte semestersegling. Den typen av segling märks ju inte i fritidsbåtshamnar, naturhamnar och gästhamnar.
  18. Det jag reagerade på var att runt 10 hk försvann mellan motor och propeller. Det är massa värme att kyla bort på ganska lite metall. Hu! Också intressant hur detta förmodligen sågs som stora motorer. I dag är 150-300 hk nästan standardstorlek för allt utom småbåtar, känns det som.
  19. Jag undrar hur väl det funkar framtill, där linorna "börjar"? Där borde rörelsen vara väldigt liten.
  20. En rutt med mix av mest utomskärs men med de genaste delarna inomskärs, ger drygt 70 nm. Fågelvägen, dvs om man byter båt mot helikopter, är 63 nm.
  21. Med maximal sträcka inomskärs och skyddat hamnar det på ca 81-82 sjömil, och då har jag mätt från gästhamnen i Marstrand till gästhamnen Korshamn-Ekenäs på Sydkoster. Om det är en motorbåt utan hög mast kan man korta av vid Klädesholmen (en dryg sjömil kortare), och är det en högre mast än ca 16 m måste man gå på utsidan Skaftölandet, inklusive Islandsberg som är en genare väg men mer utsatt, särskilt vid kraftig vind och sjö från sydväst/väst.
  22. Tekniska råd om VP-motorer från 80-talet lär ju vara lika bra i dag som för 15 år sen. Men trådar om wifi-routrar blir nog snabbt föråldrade. Bästa produkten för fem år sen kanske inte ens säljs längre... I övrigt har jag inget att säga. Har inte haft behovet själv. Än.
  23. Har båten i Nordre älv, men nedströms färjan, så har inte funderat på hur det ser ut längre upp. Men Sjöfartsverket har sjökort att titta på, även om positionen inte kommer in där, som du kan planera efter och säkert även följa med i via en mobil eller så. Annars finns ju Skippo, som visar samma men där krävs registrering och årsbetalning för att få navigeringsdelen, alltså se egen position. Bara se sjökortet statiskt är gratis, men kräver nog gratiskonto, och det ger inte mer än Sjöfartsverkets karta förutom kanske smidigare hantering i en mobil. https://geokatalog.sjofartsverket.se/kartvisarefyren/ De har också ett kartlager som visar djupinformationens kvalitet, och den visar grönt, dvs modernt sjömätt med full bottentäckning för hela Nordre älv från delningen uppe vid Bohus ända ut till mynningen, där det dock blir sämre. Ett grund på 1.3 m som funnits tidigare är inte med i senaste upplagan, vilket gör mig lite nervös. Har de mätt om och sett att det inte är där, eller har de slarvat? Jämför Skippo (som inte uppdaterat till 2025 års upplaga än) med Sjöfartsverkets: I övrigt är det en väldigt vacker sträcka. Jag njuter av omgivningarna varje gång jag åker ut och in där. Väldigt rikt fågelliv. På kvällarna är det mycket aktivitet och även en säl eller två kan sticka upp skallen i älven.
×
×
  • Skapa nytt...