raol

För mig som tycker att vattentemp under 29 grader är som att bada i syra och knivar, så är det inget alternativ att bada och skrubba! Jag skulle förmodligen få hjärtstillestånd om jag hoppade i en normal havsvattentemp... Därför måste antingen bottenfärgen göra jobbet, eller en tvättmekanism som går att använda från däck eller brygga. De flesta motorbåtar har fördelen av att de rör sig snabbare genom vattnet då och då, och det gör att mer av påväxten kan släppa. Vi har båten på västkusten, och med de bättre godkända färgerna är åtminstone havstulpaner och "grov" påväxt inget bekymmer. Det som blir är ett brungrönt "slem" på botten, och ibland enstaka trådar med sjögräs precis i vattenlinjen.

Jag gjorde en liknande lösning till förra båten. Det var en enkel borste som jag spikade fast på en tvärgående bit planka med borrade hål i ändarna. Där fäste jag en lina i varje hål. Efter första testet insåg jag att det behövdes en vikt som "köl" för att hålla borsten riktad åt rätt håll, så jag bara knöt fast några bergskilar som fick hänga fritt under. Det funkade fint för de delar av skrovet där det inte var en köl i vägen, och självklart kan man inte heller skrubba köl och roderblad med det, men TS har nog en motorbåt, och där är det ju inget problem. På Dominant 78, som det var, är kölen väldigt kort i längdriktningen, och roderbladet helt fritt hängande på akterspegeln, så säkert 90 procent av skrovet gick att skrubba med den metoden. Men det var svårt att veta var man hade tagit. Jag använde en undervattenskamera för att kolla av under arbetets gång. Tog säkert en timme eller mer totalt. Här är en bild från när det mesta av främre delen av skrovet var skrubbat.

Hur stor båt har du? Att skrapa vår 31-fotare till 80-85 procent tog väl 8-10 timmar, uppdelat på flera arbetspass och personer. Skrapa, skyddsutrustning och så kostade nån tusenlapp. 40-50 tusen för en sanering, då låter det som en enorm båt. 60-70 fot kanske?

Här är i alla fall en bild som kan ge lite känsla för det, även om man inte kan se hur mjukt det är...

Japp, det låter ju som det är så som ni beskriver, att det är kapellväv, fast åldrad och av äldre typ. Hmm, då får jag tänka om!

Hmm, så du tror att det kanske varit stel kapellväv ursprungligen? Jag upplever det som mycket tjockare, alltså kanske 2-3 gånger tjockare, än kapellväv. Jag hade hoppats på att kunna hitta nåt likadant. Sprayhooden är förmodligen minst lika gammal, och materialet i det har en helt annan karaktär och är väldigt likt ny kapellväv, fast lite mjukare, dessutom med en tydlig "utsida" och "insida" där insidan är slätare, ljusare och mer "plastig". Bomkapellets tyg är likadant på båda sidor, som jag minns det. Får kanske vänta tills jag får ner det i slutet av månaden och kan undersöka det närmare, men det fördröjer mitt sökande ganska mycket.

Bomkapellet vi har är förmodligen relativt gammalt, men det är hur fräscht som helst. Det är inte gjort av typisk kapellväv, i alla fall inte såna som förekommer i dag, utan det är ett mycket tjockt, vävt tyg utan nån uppenbar integrerad beläggning (däremot verkar det vara behandlat med nåt medel för att göra det ganska vattenavstötande). Det är samtidigt mycket mjukt och följsamt, jämförbart med tjockt jeanstyg, och inte styvt och stelt som kapellväv. Vad kan det tänkas vara för material? Jag är nämligen på jakt efter mer för att tillverka andra saker, men vet inte vad jag ska söka efter. Kapellväv är dyrt och stelt, så jag använder mycket hellre nåt som detta, om det går att få tag i. Tyvärr är bomkapellet 13 mil bort, så jag kan inte fixa bilder eller så just nu, men nån kanske har en bra känsla för vad jag menar ändå?

Det är enbart viskositet, dvs hur trögflytande den är, inget om vad den tål innan den bränns. Enkla oljor har bara ett viskositetsvärde, men mer specialkomponerade oljor har ett bredare spann där de har acceptabla egenskaper. Talen är bara en påhittad skala, och har inget med faktiska temperaturer att göra. En 5W30 kommer att vara mer lättflytande vid en viss, låg temperatur än 10W30, men det är inga astronomiska skillnader. Oljan får inte vara så trög att motorn blir svår att starta för att oljan är för seg, men samtidigt inte så lättflytande att den smörjer dåligt när motorn är kall. Men mellan 5W30 och 10W30 skulle jag inte föreställa mig att en båtmotor i Sverige skulle märka nån skillnad. Det högre talet är den viskositet som oljan har vid 100 grader, som väl får antas vara en arbetstemperatur för motorn. Det talet är viktigare eftersom motorn arbetar majoriteten av tiden vid den temperaturen.

Ja, den största källan till vatten i en båt är garanterat genom hål. Axelgenomföringen är förmodligen nummer ett, sen diverse små läckor här och var i överbyggnad, sittbrunn och annat. Men Faderullans experiment visar i alla fall tydligt att vatten i typiskt skrovlaminat inte suger vatten. Ja, vikten ökade med några gram, men ytan i förhållande till vikten är enorm eftersom det var massa småbitar och stora ytor med exponerade genomskärningar. Det kommer alltid vara lite vatten "klistrat" på ytan som inte torkar enkelt, och med så stor yta är det säkert rimligt med några tiotals gram. Det kan också tänkas finnas nån spricka i ett skikt där en större mängd vatten kunnat tränga in i sidled. I båda fallen är det vatten som inte kommer in i båten om insidan är torr och skrovet är helt. Så jo, experimentet visar klart och tydligt att vatteninträngning i skrovets laminat INTE är orsaken till den viktökning en del ser vid upptagningen på hösten.

Vi har inte kollat nåt än, men just det är jag ändå säker på inte är problemet. Problemet uppstod när jag använde för grovt toapapper, och det är i röret mellan skålen och pumpen, eller i själva pumpen, det är stopp. Om det nu inte löst upp sig och funkar igen efter nio månader. Vi har inte kollat sen september och stoppet inträffade i början av juni förra året. Innan funkade det utmärkt. Toan är mycket måttligt använd sen alla slangar (enligt uppgift) byttes i mitten av 10-talet.

Mystiskt! Det finns väl inget särskilt i den färgen? Är det så illa i Danmark att man som båtägare inte får måla på bottenfärg själv? Lite som att man inte får fylla tanken på bilen själv i vissa amerikanska delstater - en absurd inskränkning utan rimliga bevekelsegrunder.

Det klart att det skulle vara möjligt att göra ett länksystem som ökar utväxlingen för autopilotens kolv, så man får ut det fulla utslaget. Nackdelarna är många. Det är mer komplext, och det blir en sak till att hålla koll på så det inte uppstår glapp, saker lossnar eller spricker av överbelastning. Det minskar precisionen i autopilotens kontroll eftersom roderutslaget blir mycket större än vad autopiloten "tror". Möjligen blir det även ryckigare om minsta justeringsvinkel som autopiloten kan ge blir så stor att den ibland inte kan hitta ett stabilt läge, utan gör att båten slingrar sig fram. 90 grader är nästan tre gånger större än 35 grader, så det blir en betydande skillnad.

Ungefär så här kan det nog se ut. Vid 35 graders rodervinkel lär det mesta av kraften vara i båtens längdriktning, medan ett tvärställt roder kommer att tvinga det mesta av flödet i sidled eller nettobromsa, så majoriteten av kraften är i sidled.

Inga konstigheter så länge skrovet inte har flera skikt där du ska montera den. Solitt trä, armerad plast eller metallplåt funkar, men inte konstruktioner där det är stabiliserande/isolerande mellanskikt. I vår förra båt monterade jag en givare som egentligen var för akterspegelmontering inuti skrovet, i förpiken. Jag använde då ett tunt lager akrylfog, mest för att det var nåt jag snabbt fick tag i (skulle jag göra om det i dag hade jag valt en fogmassa som är gjord för att tåla fukt), och det funkade fint. Jag såg ingen uppenbar försämring av funktionen, och den såg botten klart och tydligt på drygt 60 m djup. Det var det djupaste vattnet jag var på med den båten, men ekolodet hade säkert klarat mer än så också.

Ledsamt! Men nästan vad som helst kan ju hända. Plötslig sjukdom kan man inte räkna bort oavsett ålder, men vid 64 är risken så klart större än vid 24.

Jo, jag ser att jag läste slarvigt...

En annan variant kunde vara att helt isolera startkretsen från förbrukarkretsen. Köra en generator enbart kopplad till startbatteriet och en enbart till förbrukarbanken. De kommer ju få gemensamt minus, men det är allt.

Jag tolkade det som att mothållet ska ge en slät yta också.

Om du använder epoxy så funkar t ex byggplast och plastfilm ("gladpack") som släppmaterial. Jag har själv använt plastfilm med utmärkt resultat. Vet inte om det funkar även för polyester, men det går ju att kolla upp. I så fall ett lager sånt innerst, och sen en tunn, slät, flexibel skiva som böjs och pressas mot för att ge formen och mothåll.

När jag säger stora bitar plåt menar jag det. Tänk kanske 15x15 cm eller så.

Men insidan är det väl ingen som ser? Utsidan kan du ju göra lika snygg, eller snyggare, även om kravet på hållfasthet minskar...

Jag skulle rekommendera att skära till några bitar plåt, gärna flera millimeter tjock, som är så stora som det finns plats till på insidan/baksidan. Sen skruv och bricka på det, så belastningen fördelas över en mycket större yta. Då blir lagningen du gör i plasten bara kosmetisk, vilket underlättar.

Sån rök skulle jag då kalla svart. För att den ska bli grå krävs dimma av helt oförbränt bränsle eller olja. Läste fel, och tänkte det stod syrebrist... Så naturligtvis blir det inte svart rök av för lite bränsle. Men jag låter det felaktiga stå kvar.

En väldigt stor skillnad är ju också att husbilar nästan alltid har "landström", så goda möjligheter att ladda. Dessutom har de flesta ett enormt tak som säkert rymmer 1500-2000 W solpaneler i normalfallet.

Jo, men vet man inte vad det heter är det inte så enkelt att leta upp. "DIN rail" är ett helt okänt begrepp för mig, t ex. Tack för länken. Det var ett vettigt pris ändå.