raol

Ah, den metoden tänkte jag inte på. Är den bara skruvad uppifrån, tro?

Ja, det hade varit fint. Utrymmet är bara så svårt att nå. Längst in i hörnet av ett L-format pentry, mellan gasspis och vask/diskho och utan enkel access till undersidan. In genom ett skåp under vasken, förbi röret för avloppet och sen en 30-40 cm till... Så det mer realistiska blir nog att offra lite av det generösa innerutrymmet och bygga in en ny, bättre isolerad kylbox där. 20-25 mm isoleringsmaterial som jag limmar på väggarna och därefter täcker med en hygienisk plastyta. Men det får bli en annan sommar...

Mm, jag har funderat på att mäta upp kylhålan i detalj och bygga ett inre isoleringslager med ny yta i stället för den ganska ofräscha som är där nu. Det är nån masonit eller tunn fanérplywood med vanlig väggfärg skulle jag tro. Det är gott om plats, men formen är knepig, massa vinklar och konstiga hörn.

Jo, det har jag, men en vecka kan ju vara väldigt atypisk. Och här handlar det om att göra om kopplingen helt med tröttsam kabeldragning i obekväma ställningar (pga att folk som konstruerade båtar för var idioter alternativt gymnaster utan leder), så inget jag gärna gör på chans.

Nu har min semester börjat och jag tänkte äntligen få upp de två solpanelerna på 100 W styck (200 W totalt alltså) på bågen, allt inköpt för över fem år sen... Båten har i dagsläget en liten panel på gissningsvis 40-50 W på rufftaket. Inte testmätt den, men den gör ett bra jobb för att hålla batterierna fulladdade mellan turerna, och stöttar upp elförbrukningen under segling. Sammanlagt kommer det vara 240 W nominellt när allt är kopplat, varav 200 W i väldigt fri, horisontell placering utan större risk för skugga. Hamnen med omgivning är väldigt öppen så inga träd eller byggnader som skuggar förrän sen kväll, och båtplatsen är sista åt söder, så inga master som skuggar heller. Batteribanken består av fyra vanliga blysyrabatterier på nominellt 75 Ah var, inköpta samtidigt 2018 eller 2019, men alltid väldigt lätt urladdade och med undantag för en vinter har de varit underhållsladdade av solpanelen genom vintern. Jag bedömer att de är i hyfsat bra skick, men jag har inte hårdtestat dem. Ett startbatteri är också inkopplat, men jag har planer på att sätta in ett skiljerelä (också inköpt sen flera år men inte installerat än...), dock med manuell förbikoppling för vintern. Kylen är ett nyare aggregat (kanske Isotherm?). Vi fick med det nytt i låda när vi köpte båten 2020. Säljaren hade köpt det för att installera det året, men de bestämde sig för att sälja båten i stället pga nyfött barn som inte var så båtkompatibelt. Vi installerade kylen året därpå, och det funkar fint. Det drar ca 45 W när kompressorn jobbar. Kylutrymmet är måttligt isolerat med frigolit, men har dräneringshål som nog läcker en del värme, och frigoliten täcker inte hela utsidan av lådan, kanske 90 % bara. Inte testat det under lång tid. Nu är min fundering om det är rimligt att koppla in kylen så den är på även när vi lämnar båten i hamnen, under sommarmånaderna? Kanske med att stoppa i några stora flaskor vatten som ger temperaturtröghet i utrymmet.

I filmen som länkas till tidigare i tråden kommer det en ganska vettig alternativ förklaring, att det handlar om att sända krypterad data (motsvarande så kallade "nummersändare" som ofta förekommer som markbaserad kortvåg) över ett stort område i ett frekvensområde som fienden inte kan störa ut eftersom det överlappar GPS-signalerna. För övrigt framkom det i en granskning nyligen att GPS-satelliterna har en sån funktion, och att den varit aktiv sen 2007. Svårt att veta exakt, så klart.

Det är en gammal forumsanning att man inte kan lägga gelcoat över epoxy för att det inte fäster. En av de stora epoxytillverkarna, West System, släppte nyss en video där just detta testas. Slutsatsen är tydlig i videon, gelcoat på epoxy funkar utmärkt om man gör rätt. I testerna släpper laminatet under epoxyn, inte gelcoaten från epoxyn.

Jag vågar påstå att på fem dygn händer inget mer än att det kommer lite slem på ytan, bara att spola av när båten är upptagen igen. Nån mätbar korrosion kan jag inte tänka mig uppstår på så kort tid.

Den visar enbart FLYG som störs och har inget att göra med marknivån att göra. Flyg har enormt mycket längre sikthorisont och kan därför påverkas av störsändare på långa avstånd. På markytan/havsytan kan störningarna, som kommer från störsändare på relativt låga master i Ryssland, strikt sett bara påverka på några mils avstånd, men i vissa fall kan skikt i atmosfären böja av signalerna så de kan påverka på större avstånd.

Men tror du inte den kan hämtas från botten? Om du vet var det hände bör inte sökområdet vara så stort. En ny propeller går väl på 30 000 eller mer, så det bör väl gå att till och med anlita dykare och ändå komma undan mycket billigare?

Jag är inloggad i webbläsare på min dator och "inloggad" i appen på min mobil, samtidigt. Inga problem där. Jag upplever inte att den drar mycket data, jag har bara 5 GB surfpott och snittar oftast inom 1-2 GB per månad för all min användning. Men jag har laddat ner relevanta avsnitt av landet som offlinesjökort, så den behöver inte ladda nåt särskilt medan appen används.

Nä! Lukttröskeln för bensinångor verkar vara ungefär en miljon gånger lägre än explosiv koncentration. Ca 3 ppb. Och verkliga erfarenheter stödjer det. Några droppar bensin på en yta inne i en båt stinker rejält, men ett par centiliter bensinångor i flera kubikmeter luft är helt ofarligt. Drygt en procent måste vara bensinångor för att komma inom det explosiva spannet. Vår båt har förmodligen 20-25 kubikmeter luftvolym, så det krävs 300-400 liter bensinångor, vilket gissningsvis motsvarar flera deciliter som fullständigt avdunstar.

Fast utseendet stämmer bättre med Cayman, som på bilderna jag lagt in.

Baserat på lyckade bildsök och lite letande utifrån det, skulle jag tro att det är en Lofrans Cayman. Kolla på denna och se om det är rätt:

Laddbar, tja, du kan ju skaffa en godkänd runtlysande lanterna för 12 V och ha ett litet 12 V-batteri som du enkelt kan ladda och bygga ihop till en enhet. Då blir det enligt lagar och regler. Eller så fixar man den enkla nödlanternan i form av en lykta: https://www.biltema.se/fritid/lampor/lyktor/campinglykta-100-lm-2000046269 Jag har en och den lyser väldigt bra. Pga konstruktionen lyser den lika mycket i alla riktningar horisontellt. Jag hade den som topplanterna när jag körde båten från hamnen där jag mastade på till hemmahamnen, mitt i natten. Hängde den i mastens framkant, i ringen för att fästa spinnakerbom. På så vis blockerade masten ljuset bakåt, så sektorn blev hyfsat nära vad den borde vara.

Ringen inspekterad på nära håll, det är bara mycket tunn rost på ytan, knappt så det gick att skrapa bort med mejsel.

Ja, fremmed fartøy står ju inledningsvis och innebär utländska fartyg, men i det som vi diskuterar är det fremmed statsfartøy, dvs en annan sak. Vi har samma konstruktion i svenskan med statsfartyg och statsflygplan. Fartyg och flygplan i staters tjänst. Alla militärflyg, regerings/statschefsflyg, övriga myndighetsbrukade dito. Och hade det inte gällt fritidsbåtar hade det inte blivit den uppståndelse det blivit i danska båtkretsar.

Fast det betyder statsfartyg, dvs fartyg i staters tjänst. Fritidsfartyg faller inte in under den definitionen.

Förra året infördes en ny bestämmelse i Norge, som går ut på att alla utländska (ja, även svenska) fartyg med minst 15 m längd (eller minst 50 bruttoton), måste följa nya, oerhört stränga regler. Alla omfattade fartyg måste anmäla planerad färdväg, inklusive planerade hamnar och tider för det, minst 24 timmar innan man kommer in på norskt inre vatten (inte enbart territorialvatten), till militärens sambands/övervakningscentral, och därefter uppdatera var sjätte timme, dygnet runt med position och hur man följer planen. Om planen ändras utifrån den anmälda, måste man omgående meddela ändringen med nya förväntade positioner och tider. Dock verkar AIS vara ok för löpande positionsrapportering. Om man vill ankra måste man först söka tillstånd hos militären, och få svar, normalt via mejl, innan det är godkänt. Ska man också lämna fartyget i en mindre båt, gummibåt/RIB/jetski och åka in till land, måste även det sökas tillstånd för i förväg och godkänt svar ha kommit, och dessutom måste man kontakta den lokala polisen så de känner till det. Man får bara färdas i farleder, och använda de ankringsplatser och hamnar som anvisats av myndigheterna. En brutalt hård förändring som garanterat kommer att innebära att större fritidsbåtar från framför allt Sverige och Danmark inte kommer att våga åka till Norge längre. För mig, med en båt som är långt under gränsen, är det inga saker alls av det här slaget att ta hänsyn till. Sammanfattning av lagen: https://www.forsvaret.no/om-forsvaret/organisasjon/forsvarets-operative-hovedkvarter/anlopsforskriften Lagtexten: https://lovdata.no/dokument/SF/forskrift/2024-11-01-2627

Sög upp vatten från båtens nedre delar. Mestadels regnvatten som kommit in genom ett otätt fönster (nu tätat!) under vintern. Lite spilld frostskyddsvätska från höstens motorkonservering också, under motorn. Lånade brorsans våtdammsugare, och vilket sug! Sköljde den efteråt genom att suga rent vatten, och den sög i sig en tiolitershink på bara några sekunder! Jag fyllde också på vatten i tanken, 120-150 liter (fått olika bud från tidigare ägare, men inte kontrollmätt), längst fram i fören. Passade på när våtdammsugaren var där, för jag sög inte ur vatten ur systemet i höstas och det har varit en brutalt kall vinter bitvis. Men allt funkade, inga läckor. Nu är skrovet i bättre balans, i stället för att vattenlinjen är 7-8 cm under i aktern och 10-12 cm för högt i fören, som det är när vattentanken är tom. Aktern släpper mycket bättre under gång när det är mer "höjd" där bak. Nästa vecka ska nya eltoan installeras (den gamla gick sönder för nåt år sen).

Behövs knappast nån specialsymaskin för supertunn spinnakerduk...

Spände upp undervanten som var för slacka och drog sen ut på säsongens första tur med segel uppe. Tyvärr var det i stort sett noll vind. Rörde mig 150 m på en halvtimme. Men det var ändå bra att se att allt funkade. Återvände till hamnen ganska snabbt. Många olika skäl till att årets premiärtur blev så fruktansvärt sen. Båten har snart varit i en månad. Senaste premiärturen under alla år hittills. Jag siktar annars på att börja senast under andra halvan av april.

Städade i båten, slängde skräp, fixade in dynor på rätt plats. Kollade riggspänningen, den var nästan rätt, ska justera det sista senare. Sen kopplade jag in allt "elektriskt" från masten. VHF-antenn, vindgivare och topplanterna. Allt funkade - skönt!

Det är mer otympligt än tungt. Hela seglet väger nog max 15 kilo, men det väller ju ut åt alla håll. Bommen väger 15-20 kg, men är ju stel som en pinne och mycket lättare att hantera. Nä, det jobbigaste med att göra jobbet ensam är att antalet armar och händer inte räcker till. Jag måste säkra upp, staga, hålla med en hand medan jag försöker på i en bult eller på en mutter med den andra, i nån konstig vinkel. Och få upp seglet tar evigheter eftersom jag måste hissa en liten bit, låsa, mata in nästa travare, spärra så det inte kan glida ur skåran, hissa lite till, låsa, mata in... osv, och varje gång måste jag gå från masten ner i sittbrunnen och tillbaks. Om man dessutom råkar ha fallet ett varv runt akterstaget men upptäcker det när det börjar bli fruktansvärt trögt att hissa får man börja om efter halvvägs igen! Är man två kan en mata och en hissa, och hela proceduren tar ett par minuter i stället för en halvtimme. Samma med att montera bommen. Om en hade kunnat hålla hade den andra kunnat fästa överallt, också på minuter i stället för närmare en timme.

Nu även bom och storsegel på. Allt tar så förbaskat lång tid när man är ensam. Över två timmar tog det. På två personer hade det förmodligen varit klart på under en halvtimme...