raol

Borde dock vara skillnad om det inte är under vattenlinjen.

Om lanternorna sitter på sidan av en överbyggnad/hytt lär de vara avskärmade från att lysa "förbi" rakt fram hur illa de än lyser. Är det en kombinerad lanterna med en röd och en grön sektor, blir det i praktiken väldigt liten skillnad eftersom de ersättningslampor som finns verkar ha vertikala rader med lyspunkter, separerade med 45-90 grader runt om. Det innebär att majoriteten av ljuset man ser från en viss vinkel kommer från en sån rad, och ljuspunkterna i den är runt två millimeter breda. Jämfört med knappa millimetern för en glödtråd. Godkända lanternor med integrerade lysdioder kommer att ha i princip samma inre uppbyggnad, med ett par millimeter breda ljuskällor, och det är uppenbarligen ok. Så vinklarna ser jag inte som det stora problemet, utan det är färgerna som kan bli riktigt fel. En glödlampa avger ljus med mest ljusstyrka i den röda änden av spektrat, och sen i stort sett linjärt avtagande styrka mot den blåa änden av spektrat, där ljusstyrkan kanske bara är tio procent av vad den är vid rött. Summan av de olika intensiteterna vid olika färger blir ett gulaktigt ljus. Glödlampor har också ett komplett spektrum, eftersom det handlar om svartkroppsstrålning. En lysdiod avger i grunden bara ljus inom ett smalt våglängdsområde, och behöver kläs på med diverse ämnen som avger andra våglängder när de träffas av ett visst ljus. Genom att kombinera olika såna ämnen kan man bygga upp en ljussammansättning som ser, t ex, gulvit ut. Men det är inte ett komplett spektrum, och vissa våglängder, alltså färgområden, kan vara väldigt svaga eller saknas helt. När man kombinerar såna ofullständiga spektrum med färgfilter gjorda för spektrum som en glödtråd avger, kan färgerna bli rätt märkliga. Om ett filter ska skapa grön färg på ljuset, så lär det vara gjort så att det filtrerar bort mycket av det röda, inget av det gröna och mycket lite av det blåa. Då blir det nästan bara grönt kvar av ljuset från en glödtråd. Men från lysdioden kanske det är en stor topp i det gröna, en liten topp i det blåa och sen en röd "svans", och det gröna filtret kommer då släppa igenom nästan allt blått, allt grönt och blockera allt rött eftersom det knappt fanns till att börja med. Då blir ljuset blågrönt, turkost, i stället, och blir starkare eftersom så mycket mer av den totala ljusmängden redan var i det gröna. Om filtret ska skapa röd färg blockerar det det mesta av både det gröna och det blå. Men med en lysdiod som bara skickar ut en liten mängd rött ljus, men desto mer grönt och blått, får inte mycket ljus kvar på andra sidan filtret. Det blir ett betydligt svagare, och lite blekare rött, kanske lilaaktigt, ljus som når ut. Så det kan bli en stark turkos till styrbord och en svag purpur till babord i stället för en klargrön och en klarröd av ungefär samma styrka. Förmodligen funkar båda på nära håll, men kanske inte på långt håll.

På en tidigare båt rann det in vatten i sittbrunnen från den lägre självlänsen när båten lutade mycket. Det handlade bara om några liter, men ändå nog för att ge ganska blöta skor. Seglar man länge med vinden från samma håll skulle det vara smidigt att stänga den så det inte blir så fuktigt i sittbrunnen.

Nu förväntas ju lanternor till fritidsbåtar vara små och kompakta, men annars är det en mycket bättre metod för att få rätt lysvinklar att ha en vinkelmässigt ganska okänslig ljuskälla djupt inne i en "låda", med öppningar. Avståndet till öppningens kant från lampan är så stort att även om ljuskällans bredd är nån centimeter, så blir gränsen väldigt skarp på avstånd. Även godkända, vanliga, lanternor har så stora vinkelfel i praktiken att det inte blir nån katastrof med ersättningslampa. Glödtråden må vara tunn, men "glaset" runt kommer att smeta ut ljuset i alla ledder så mycket att den faktiska vinkeln när ljuset inte längre syns är kanske 5-10 grader för långt åt det mörka. Och på nära håll syns även de svagare delarna av det utsmetade ljuset så mycket att felet mycket väl kan vara flera tiotals grader.

Ja.

300-400 spänn för ett par sidolanternor.

Precis!. Med tanke på hur bra och billiga det finns i dag, så är det svårt att motivera att ha kvar gamla med glödlampor. Dessutom ger de mer ljus för mycket mindre ström.

Vi hade båten i hela förra vintern. Vår lösning var att som vanligt köra glykol genom kylsystemet i motorn, men sen drog vi självreglerande värmeslingor (egentligen gjorda för att stoppas in i vattenledningar) runt alla genomföringar och slangar på genomföringar upp till vattenytans höjd. Två slingor på 14 m och 280 W var, så 20 W/m ungefär, för kanske 400 kr/st om jag minns rätt. De gav noll effekt vid +10 grader och max effekt vid +3 grader eller lägre. Runt slingorna/slangarna/genomföringarna virade vi byggisolering och fäste med buntband, för att maximera värmen där den behövdes och slippa värma upp båten mer än nödvändigt. Båda var sen kopplade på fristående landström (inte via båtens landström alltså) via en liten apparat som agerade termostat (av/på). Den slog på när det gick under +3 grader och slog av när det gick över +5 grader (inställbart, så det var vad vi valde). Apparaten hade ett mobilkort i sig och kommunicerade via SMS, så man skickade en sifferkod till den, så svarade den med temp och status, och andra sifferkoder kunde ändra status eller ändra inställningar. Den hade också ett inbyggt batteri eller en kondensator så den kunde skicka larm om strömmen bröts, innan den själv hann bli strömlös. Den var ju inte gratis, men den gjorde gott för tryggheten. Nu hade vi väl tur att det var en rätt mild vinter. Hamnen var isfri, som oftast är fallet här på västkusten, och det var väldigt få dygn med ordentlig kyla. Vi konstaterade att tempen vid mätaren visade ungefär 5-6 grader över yttertempen i området när värmen var på. Sen låg ju mätaren fritt i salongen, medan värmeslingorna låg runt genomföringarna och hade isolering runt, så där var det säkert mycket varmare. Men när det då var runt noll på mätaren kändes det ändå lite nervöst. Vid salthalten som råder i Gbg är fryspunkten runt en minusgrad. I övrigt gjorde vi inget annat än att ta ur dynorna. Batterierna lät vi vara kvar och stödladdade genom att koppla in båtens landström, som har en permanent laddare inkopplad, under ett dygn ett par gånger under året. Men, nu var ju detta för förvaring under vintern, inte för att använda båten. Men i princip kan man väl göra som vi gjorde med värmeslingor även på en båt som används regelbundet.

Ingen plotter kan försörjas via NMEA2000. Så är det kopplat så är det inte konstigt om det blir problem.

Spelar mindre roll när bommen är så sjukt klen. Den ser ut att vara lagom hållbar för en liten plasteka eller roddbåt, inte mer än så. Den som äger hamnen bör uppgradera snarast, för sån där skit kan man inte ha i längden.

Själv var jag vid båten för några dagar sen, för att ta av seglen. Har fem förtöjningslinor permanent. Och fyra fendrar mot bryggan. Ligger långsides, med den fria skrovsidan åt sydöst. Så den värsta vinden senaste dygnet gick alltså rakt in där, och tryckte båten rakt in mot bryggan. Inga större krafter på linorna därmed, men det brukar bli lite skav när båten "tar sig igenom" fendrarna ibland.

Men jösses, den där y-bommen är ju vansinnigt underdimensionerad! På de som var där jag hade båten senast var nog själva bommen 4-5 gånger större än den där, och säkert med grövre plåttjocklek också.

Har inte möjlighet att köra med värmefläkt. Men jag funderar på att stoppa in dynorna i påsar utan att suga ur luften inledningsvis, men stoppa in kiselgel för att suga åt sig fukten som finns under några dygn. Sen suga ut och ha påsarna kvar. Tänker att fukten lättare kommer ut i luften och kan nå påsarna om det finns luft för transporten. Kiselgelspåsarna är väldigt billiga. Ungefär 100 kr/kg. Som lösgodis ungefär.

Ta ur tillfälligt är inte ett realistiskt alternativ, utan de kommer att behöva vara i båten hela tiden. Tösalt och det har vi gjort flera vintrar, så det blir det nu också. Men vakuumförpackade dynor påverkas förstås inte av det.

Jag undrar varför motorn skulle ta skada av generatorn? 60 A vid 14.5 V är 870 W, och med en verkningsgrad på, säg, 70 % motsvarar det ca 1.2 kW, eller runt 1.7 hk. Det är bara runt sju procent av motorns totala maxeffekt, men generatorn kanske klarar att leverera det redan vid 3/4 av maxvarv, så säg att det motsvarar 10-15 % av totaleffekten. Inte direkt nån extrem last. Vid tomgångsvarvtal ger inte generatorn särskilt mycket, så belastningen på motorn är också mycket lägre. Vi har en generator på 45 A, och enligt tillverkaren ger den runt 7-8 A på tomgångsvarvtal, och även om verkningsgraden kanske bara är 20-30 % där, är det ändå inte mer än runt en halv hästkraft totalt, vid ett varvtal där motorn, också enligt tillverkaren, ska klara att leverera runt fem hästkrafter.

Jag har hittat vakuumpåsar för hela sängmadrasser (220 x 100 cm) på Amazon för ganska små belopp, och de rymmer de största dynorna. Kan inte köra med avfuktare mer än några timmar i taget eftersom elen inte får vara inkopplad mer än korta perioder dagtid, så det är inget riktigt alternativ. Och så fort man öppnar kommer det in fuktig luft igen, så det gör ingen direkt nytta...

Tror nog att det är medvetet och bra. Eftersom det är förhållandevis stora datamängder är det smartast att användaren själv får välja tillfälle att uppdatera.

I kartläget, klicka på kartlagersymbolen (översta, med två fyrkanter), och i menyn som visas, rulla ner till "Offline maps", klicka där. Då öppnas en sida där du kan ladda ner offline-kartor för olika områden.

Pga ändrade bostadsförhållanden finns från och med denna vintern ingen förvaringsplats för båtens dynor inomhus, men att låta dem ligga helt "öppna" i båten är kanske också tveksamt ur ett mögelperspektiv. Ett par flytvästar som legat i båten under vintern har fått lite prickar, men det är inget synligt mögel i övrigt, inte heller på ryggstödens "dynor" som är fastbyggda och alltid varit kvar i båten. El kommer inte finnas möjlighet till under vintern, så att köra avfuktare eller värmare är inte möjligt, och skulle ändå bli väldigt dyrt. Hyra lagerlokal för dynorna finns det inte pengar till. Nu funderar vi på en lite mer skyddande lösning, och jag kom på att man kanske kan lägga in alla dynor i vakuumpåsar. Med nästan all luft utsugen borde det vara minimalt med fukt kvar, och med lite billiga påsar med kiselgel i för att ta det sista av fukten borde det väl vara hyfsat skyddat? Nån som har testat, inte bara dynor utan generell förvaring av tygföremål (filtar, lakan, kuddar, täcken eller annat sånt) i vakuumpåsar i båten under vintern?

Håller man till på västkusten bör man kika på var i tidvattencykeln man är när man förtöjer. Jag låg förtöjd mot land en gång, med flera decimeter fritt under fören. Vaknade under natten av att det dunkade. Jag såg då att vattenståndet var ca 20 cm lägre än innan, och botten slog helt enkelt i stenarna som var där. I tonåren var vi ett gäng som då och då åkte till en ö i området för att festa och tälta. Där fanns en liten, flack sandstrand som vi drog upp båten på, så fören precis satt lite fast, men aktern var flott. Och sen en lina från fören in till en fästpunkt i land. På morgonen när vi skulle åka låg båten helt på land, med vattenlinjen akter om båten. Lågvatten... Bara att vänta några timmar, sen kunde vi släpa ut båten tillräckligt. I Bohuslän bör man räkna med ett tidvattenspann på 30-35 cm. Oftast lägre, men det kan toppa där. Väder påverkar också vattenståndet, men inte cykliskt förutsägbart, utan då behöver man kolla prognoser.

Första helgen med riktigt fint väder på hela säsongen i Göteborg, så jag passade på att få mig en skön eftermiddagstur.

Björlanda kile har en sjömack med blankdiesel (ta inte fel, för en är färgad diesel - det är väldigt dåligt skyltat där och generellt väldigt dåligt skött, ingen personal, men det funkar bra att tanka). Jag har bara varit där landvägen, med lösa dunkar, men det finns en ordentlig kaj som förhoppningsvis har vettigt djup. Lär finnas nån på nån av öarna i Öckerö också, men inte varit där själv. Annars är det bättre att helt tömma tanken än att fylla den.

Metall korroderar över tid. En kort behandling på några dagar är ok, men man kan ju titta på hur det såg ut hos killen som hade en ozongenerator inkopplad i sommarstugan över vintern (pga timer som gått sönder). Allt var förstört. https://www.gp.se/nyheter/vastsverige/luftrenaren-rostade-sonder-kimmos-inredning-inga-forsakringar-galler.c019cd0d-2278-41a2-8a31-88563e5649f5

Kan det vara en sammanblandning mellan "mites" och "mice", som uttalas snarlikt?

Blixtar har inte en enda styrka, utan det är ett väldigt stort spann, från några miljoner volt till nån miljard volt, med snittet nånstans runt 100-300 miljoner volt. En svag blixt ger så klart inte samma skador som en kraftig blixt. Sen är det väl främst genom aluminiummasten som blixten leds, där motståndet är mycket lägre än i stålvajrarna.