Gå till innehåll
tisdag 16 april 2024

raol

Guldmedlem
  • Innehålls Antal

    6 743
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    68

Allt postat av raol

  1. Jag har gjort en variant av det där ofrivilligt en gång. Var ute på en tur med förra båten när jag plötsligt fick se ekolodet visa nästan inget djup alls. Där det borde vara flera tiotals meter djupt. Det kom och gick men jag hittade inget orsak under tiden jag seglade. Tillbaks i hamnen, vid bryggan och trodde att nån hade stulit förtöjningslinan för fören. Den låg inte på bryggan som den brukade. Då först upptäckte jag att jag hade lossat den från bryggan i stället för båten, och sen backat ut så linan föll i vattnet och sen släpades under båten, hängande från fören... Linan svepte sen då och då under ekolodsgivaren och gav ett väldigt litet djup på visningen! Tur att linan bara var runt halva båtens längd. Visserligen hade vi utombordare på den, så det hade varit enkelt att få ur linan, men det hade ändå kunnat bli tokigt.
  2. Ingen aning. Jag har aldrig haft med gasol att göra i hela mitt liv tidigare, förutom då såna där små campingkök med gasflaska i storlek med en ölburk. Det var för att jag inte hade koll som jag startade tråden och ställde frågorna.
  3. Hmm, men hur ska man se det där bubblandet? I vår båt är inte slangar/rör synliga utan att ta bort inredning. När det gäller gasvarnarna verkar det som om det är luftfuktigheten som ställer till det. De vanligt förekommande är gjorda för husbilar/husvagnar och gasuppvärmda hus (extremt vanligt i Nordamerika, t ex). Kanske tål sensorerna inte fukt i vissa nivåer?
  4. Jag har tyvärr bara läst dåliga saker om gasvarnare i båtar. Opålitliga. Larmar när de inte ska, missar att larma när det är gas. Ibland. Det enda säkra, som jag ser det, är att stänga av direkt på flaskan efter varje användning. Apropå flaskans placering... Ett par kompisar har en likadan, dock flera år äldre, båt. Vid ett tillfälle upptäckte jag att gasolflaskan stod i akterstuven, helt fritt. Det utrymmet är samma utrymme som hela resten av båten invändigt. En gasläcka där bak skulle gasfylla hela båten efter ett tag. När jag påpekade detta plockade de ur gasflaskan omedelbart. De hade aldrig använt den, och planerade inte att göra heller. De ligger bara i gästhamn pga yngsta dottern som inte trivs i naturhamn, så de kör en lös induktionshäll på landström när de ska laga mat.
  5. Biltemas kabel funkar alldeles utmärkt. Inget magiskt med en kabel, bara det att båtbutikerna måste ha högre priser för att klara marginalerna. Men varför överdimensionera kraftigt? Kablarna blir betydligt dyrare, tar mer plats och är stelare. Om det med råge räcker med 2.5 mm^2, då finns det ingen rimlig anledning att gå upp till 4+ mm^2. Om du nu inte beräknar att du kommer att fördubbla förbrukningen på flera eller alla ledningar. Även om du skulle lägga till nåt i framtiden, så är det billigare och bättre att byta just den slingan då, tycker jag. Dra allt i rör så långt det är möjligt, så kan du lätt stoppa i mer eller byta i framtiden.
  6. Jag köpte en tångamperemeter (borde väl kallas tångmultimeter snarare, men jaja) på Biltema för ett par år sen. Första gången jag använde den visade den väldigt höga värden (spänning i detta fallet) trots att jag inte hade mätpinnarna på nåt. Trodde jag. Den hade autojustering av enheterna, så den visade egentligen några millivolt, ren inducerad spänning i mätledningarna av att jag rörde mig i lägenheten. Jag hade inte sett den pyttelilla enhetssymbolen i kanten av skärmen, utan trodde att det bara var volt hela tiden. Är du säker på att det inte bara är nåt sånt dumt? Nu har du ju för all del förbrukning nånstans, men ändå...
  7. Pga ryggproblem och pandemi har det bara blivit senaste sommarens korta båtsemester för min del. Ena av brorsorna var ute ett par dagar sommaren 2021, med sambo och två kompisar. Vet inte vad de käkade, men de låg i gästhamn större delen av tiden, så jag antar en kombination av lite mackor och sånt till frukost, sen käk på matställen i land resten. Under min korta semester lagade jag mat med värme exakt en gång. Det gjorde jag på ett löst gaskök med liten gasflaska ute i sittbrunnen. I övrigt mackor, mängder av mjölk (min stapelvara nr 1), lite godis. Kaffe drack jag inte just då. Dricker det i perioder bara, framför allt under vinterhalvåret. Jag äter inte varm/lagad mat hemma heller mer än 3-4 gånger i veckan normalt, så att inte göra det två av tre dygn i båten är inte nåt konstigt för mig. Det var så varmt att jag knappt hade aptit ändå. 23-26 grader, nästan vindstilla och gassande sol är svårt att hantera för mig. Jag vil ha 18-20 grader, lätt mulet och 3-4 m/s ljummen vind. Idealvädret! Men, tanken är ju att vi ska fixa till så gasspisen är säker och funktionell. Förutom då det med att slangarna ska bytas, så ska även hela spisen lyftas upp i "vaggan" igen. Just nu är den avlyft och står bara i botten av utrymmet där den egentligen ska kunna svänga fritt i sidled när båten kränger (inte för att vi tänkt laga mat under färd, men vi vill ha den monterad på rätt sätt).
  8. Som jag skrev så har vi aldrig använt den utöver några sekunder när båten visades för oss inför köpet, och några sekunder för att testa igen efter att vi kört hem båten några veckor senare. Därefter har kranen på flaskan varit stängd.
  9. Aha! Det bör ju vara den modellen som heter 2012 (har det nåt med året att göra tro?), och för den står det 249 kr för byte. Sen lika mycket för en fyllning. Det är ju ändå mer överkomligt. Hur lång tid "gäller" en flaska?
  10. Vi köpte vår nuvarande båt hösten 2020. I ett utvändigt dränerat stuvutrymme i fören står en gasolflaska som försörjer gasspisen i pentryt. Efter första hösten när vi testade att det fungerade, har flaskan varit stängd med vredet på den, och alltså inte använts. Vi har aldrig haft ur flaskan för att kolla hur mycket gasol som finns i den, och vi vet inte riktigt skicket på den i övrigt, mer än att den ser hel och ren ut, så att säga. I år har vi ambitionen att se över alla gasledningar (stommen är kopparrör, med gasolslangar sista biten till flaskan och sista biten till spisen. Slangarna ska bytas ut mot nya, fräscha av rätt typ. Flaskan så. Det är en ganska liten blå stålflaska. Den står instoppad under den halva av utrymmet som är under "däck", och alltså inte rakt under den öppningsbara halvan, så vi har aldrig gjort annat än att öppnat och stängt flödet med vredet på flaskan. Min minnesbild är att den är i storlek med en tillplattad basketboll ungefär. Med tanke på hur lågt utrymmet är så kan den inte vara mer än max 30 cm hög med anslutningar och allt. Gissningvis 2 kg gas. Jag har förstått att flaskor måste vara godkänt trycktestade med ett visst intervall för att få fyllas på nytt. Vår lär inte ha trycktestats på mååååååånga år. Kanske aldrig sen den såldes (kanske är den jämnårig med båten?). Ska vi därmed räkna den som ofyllningsbart skrot och budgetera för en helt ny flaska? De verkar kosta från knappa tusenlappen för stål. 2 kg verkar inte finnas i armerad plast, utan de börjar på 5 kg, vilket inte får plats.
  11. Vilken mässa pratar du om? Med tanke på att det står Stockholm på dig, misstänker jag att du menar mässan som nyss var i den trakten. Tråden, och mina inlägg, handlade ursprungligen om Båtmässan i Göteborg, för en månad sen.
  12. Måla en 7 m motorbåt med bottenfärg går nog på en dryg timme. Det tar några timmar för oss att måla knappt 10 m segelbåt.
  13. Jag får exakt noll sökträffar på det produkt/modellnamnet, men det kan ju bero på Googles kraftigt försämrade sökfunktion de senaste åren. Men ändå, det kan inte vara nån vanlig grej. Hur gammal är den, skulle du tro? En äldre radio har säkert goda radioegenskaper, men saknar sannolikt vädertätning (den jag har är helt vattentät och klarar alltså att sitta ute i sittbrunnen, där en VHF-radio ska vara - den gör noll nytta djupt nere i en salong!), och högst troligt saknar den DSC, som jag tycker är viktigt att ha. En modern, osofistikerad VHF-radio med DSC kostar från runt 2500 och upp till ca 4000 kr i Sverige.
  14. Att man får lov att ha båten på ställen där bottenfärg inte är tillåten...
  15. Vilka dimensioner handlar det om? Biltema har ett hyfsat sortiment av tunnare kablar som är förtennade (jag tar inte heller ordet "förtent" i min mun!). Jag har själv använt dem många gånger under båtåren hittills, och planerar att göra det framåt. De kostar ungefär som de priser du nämner för obehandlade kablar. https://www.biltema.se/bil---mc/elsystem/kontakter-och-uttag/lagspanningskabel-1224-v-2000045550 https://www.biltema.se/bygg/elinstallationer/installationskablar/silikonkabel-rhx-2000021965
  16. För mig som tycker att vattentemp under 29 grader är som att bada i syra och knivar, så är det inget alternativ att bada och skrubba! Jag skulle förmodligen få hjärtstillestånd om jag hoppade i en normal havsvattentemp... Därför måste antingen bottenfärgen göra jobbet, eller en tvättmekanism som går att använda från däck eller brygga. De flesta motorbåtar har fördelen av att de rör sig snabbare genom vattnet då och då, och det gör att mer av påväxten kan släppa. Vi har båten på västkusten, och med de bättre godkända färgerna är åtminstone havstulpaner och "grov" påväxt inget bekymmer. Det som blir är ett brungrönt "slem" på botten, och ibland enstaka trådar med sjögräs precis i vattenlinjen.
  17. Jag gjorde en liknande lösning till förra båten. Det var en enkel borste som jag spikade fast på en tvärgående bit planka med borrade hål i ändarna. Där fäste jag en lina i varje hål. Efter första testet insåg jag att det behövdes en vikt som "köl" för att hålla borsten riktad åt rätt håll, så jag bara knöt fast några bergskilar som fick hänga fritt under. Det funkade fint för de delar av skrovet där det inte var en köl i vägen, och självklart kan man inte heller skrubba köl och roderblad med det, men TS har nog en motorbåt, och där är det ju inget problem. På Dominant 78, som det var, är kölen väldigt kort i längdriktningen, och roderbladet helt fritt hängande på akterspegeln, så säkert 90 procent av skrovet gick att skrubba med den metoden. Men det var svårt att veta var man hade tagit. Jag använde en undervattenskamera för att kolla av under arbetets gång. Tog säkert en timme eller mer totalt. Här är en bild från när det mesta av främre delen av skrovet var skrubbat.
  18. Hur stor båt har du? Att skrapa vår 31-fotare till 80-85 procent tog väl 8-10 timmar, uppdelat på flera arbetspass och personer. Skrapa, skyddsutrustning och så kostade nån tusenlapp. 40-50 tusen för en sanering, då låter det som en enorm båt. 60-70 fot kanske?
  19. Här är i alla fall en bild som kan ge lite känsla för det, även om man inte kan se hur mjukt det är...
  20. Japp, det låter ju som det är så som ni beskriver, att det är kapellväv, fast åldrad och av äldre typ. Hmm, då får jag tänka om!
  21. Hmm, så du tror att det kanske varit stel kapellväv ursprungligen? Jag upplever det som mycket tjockare, alltså kanske 2-3 gånger tjockare, än kapellväv. Jag hade hoppats på att kunna hitta nåt likadant. Sprayhooden är förmodligen minst lika gammal, och materialet i det har en helt annan karaktär och är väldigt likt ny kapellväv, fast lite mjukare, dessutom med en tydlig "utsida" och "insida" där insidan är slätare, ljusare och mer "plastig". Bomkapellets tyg är likadant på båda sidor, som jag minns det. Får kanske vänta tills jag får ner det i slutet av månaden och kan undersöka det närmare, men det fördröjer mitt sökande ganska mycket.
  22. Bomkapellet vi har är förmodligen relativt gammalt, men det är hur fräscht som helst. Det är inte gjort av typisk kapellväv, i alla fall inte såna som förekommer i dag, utan det är ett mycket tjockt, vävt tyg utan nån uppenbar integrerad beläggning (däremot verkar det vara behandlat med nåt medel för att göra det ganska vattenavstötande). Det är samtidigt mycket mjukt och följsamt, jämförbart med tjockt jeanstyg, och inte styvt och stelt som kapellväv. Vad kan det tänkas vara för material? Jag är nämligen på jakt efter mer för att tillverka andra saker, men vet inte vad jag ska söka efter. Kapellväv är dyrt och stelt, så jag använder mycket hellre nåt som detta, om det går att få tag i. Tyvärr är bomkapellet 13 mil bort, så jag kan inte fixa bilder eller så just nu, men nån kanske har en bra känsla för vad jag menar ändå?
  23. Det är enbart viskositet, dvs hur trögflytande den är, inget om vad den tål innan den bränns. Enkla oljor har bara ett viskositetsvärde, men mer specialkomponerade oljor har ett bredare spann där de har acceptabla egenskaper. Talen är bara en påhittad skala, och har inget med faktiska temperaturer att göra. En 5W30 kommer att vara mer lättflytande vid en viss, låg temperatur än 10W30, men det är inga astronomiska skillnader. Oljan får inte vara så trög att motorn blir svår att starta för att oljan är för seg, men samtidigt inte så lättflytande att den smörjer dåligt när motorn är kall. Men mellan 5W30 och 10W30 skulle jag inte föreställa mig att en båtmotor i Sverige skulle märka nån skillnad. Det högre talet är den viskositet som oljan har vid 100 grader, som väl får antas vara en arbetstemperatur för motorn. Det talet är viktigare eftersom motorn arbetar majoriteten av tiden vid den temperaturen.
  24. Ja, den största källan till vatten i en båt är garanterat genom hål. Axelgenomföringen är förmodligen nummer ett, sen diverse små läckor här och var i överbyggnad, sittbrunn och annat. Men Faderullans experiment visar i alla fall tydligt att vatten i typiskt skrovlaminat inte suger vatten. Ja, vikten ökade med några gram, men ytan i förhållande till vikten är enorm eftersom det var massa småbitar och stora ytor med exponerade genomskärningar. Det kommer alltid vara lite vatten "klistrat" på ytan som inte torkar enkelt, och med så stor yta är det säkert rimligt med några tiotals gram. Det kan också tänkas finnas nån spricka i ett skikt där en större mängd vatten kunnat tränga in i sidled. I båda fallen är det vatten som inte kommer in i båten om insidan är torr och skrovet är helt. Så jo, experimentet visar klart och tydligt att vatteninträngning i skrovets laminat INTE är orsaken till den viktökning en del ser vid upptagningen på hösten.
  25. Vi har inte kollat nåt än, men just det är jag ändå säker på inte är problemet. Problemet uppstod när jag använde för grovt toapapper, och det är i röret mellan skålen och pumpen, eller i själva pumpen, det är stopp. Om det nu inte löst upp sig och funkar igen efter nio månader. Vi har inte kollat sen september och stoppet inträffade i början av juni förra året. Innan funkade det utmärkt. Toan är mycket måttligt använd sen alla slangar (enligt uppgift) byttes i mitten av 10-talet.
×
×
  • Skapa nytt...