Ledartavla

Fast se till att fylla på utanför båten. Om man spiller lite, eller bara dammet som bildas när man häller upp saltet är starkt korrosivt. Fråga mig inte hur jag vet det

Att lägga polyester ovanpå epoxy funkar dåligt. Likaså att lägga epoxy ovanpå nyplastad polyester. Det är stor risk att du får släpp. Jag hade tagit hem rodret, och lagat med epoxy. Och spacklat vid behov med epoxyspackel. Jag hade också övervägt att slipa av epoxybehandla hela rodret (under vattenlinjen) om det inte är gjort.

Ja men bara om man eldar i den. Vilket är fullständigt livsfarligt. Ingen normal människa har mer öppen eld än nödvändigt i en båt i synnerhet som det idag finns helt säkra LED alternativ.

Hade en Southerly 115 Mk1 i sex år och jag kan instämma med en del saker men långtifrån allt. Sittbrunnen är djup, skyddad och bekväm men alldeles för liten för en besättning större än 3-4. Akterruffen är verkligen inte trång. Vilken 37-fotare från 90-talet har en större akterruff? Jag skulle tvärtom vilja påstå att akterruffen gott kunde vara mindre för att sittbrunnen skulle få större plats. Ljus och luftig med gott om garderob, hyllor och lådor. Badrummet helt fantastiskt bra. Generös ståhöjd, dusch med läns, långskeppstoa, gott om skåp och svängrum. Och nära rörelsecentrum. Varför båten hade en till toa, i gången till akterruffen fattade jag aldrig så den tog jag bort. Förpiken definitivt för trång för vuxna ffa på längden. Inre styrplatsen har jag ingen uppfattning om för den hade tidigare ägare tagit bort vilket säger en del. Men jag har svårt att förstå i vilket läge man skulle vilja sitta där och styra. Bara sikt åt sidan och framåt dessutom. En nödlösning för att kunna påstå att båten hade invändig styrplats. Hade istället fasta vindrutor och ett bra sittbrunnskapell som tog hand om behovet att vara skyddad. Fjärr till autopiloten gjorde att det ändå gick att styra inifrån t ex på natten utomskärs. Pentryt otroligt bra, rymligt med bra kontakt med både sittbrunn och omvärlden. Mycket bättre att laga mat under gång om man kan hålla koll vad som händer runt båten. Bra också i hamn. En detalj är att båten har portlights på strategiska platser vilket gör att man ser vattnet i stort sett var man än är. Salongen var inte så bra, bordet blir kojbotten i en generös dubbelkoj om man sänker ner det vilket gör att det är för stort. Soffan mittemot funkade som sjökoj med slingerduk om än något kort. Båten seglar helt ok för att vara en cruiser, ungefär som en HR352, går hyfsat högt och tål mycket vind. Men långtifrån upphetsande. Väldigt styv oavsett vilket läge kölen befinner sig i. Sänkkölen funkade f ö alldeles utmärkt. Har byggts över 1000 Southerly i olika storleka med samma lösning, en tung "grounding plate" som står för det mesta av rätande moment och en hyggligt tung fena som ffa utgör lateralplan. Man inser inte hur praktiskt det är med en grundgående båt (70 cm!) förrän man har en. Eller säljer den. Rodret ser inte ut att höra hemma på en segelbåt men det funkar. Båten hade säkert seglat bättre och varit lättare att styra med ett djupt balansroder men då hade det krävt en komplex mekanism. Propellern ytterligt väl skyddad med en balk under. Southerly är kända för att vara välbyggda vilket syntes på plastarbeten, röstjärnsinfästningar etc. Träarbetena går inte att jämföra med Orust eller Österbottensbyggen utan är betydligt enklare och framförallt färre. Inga teakgarnerade skrovsidor t ex för den som gillar sånt. Inte heller teakdäck vilket i alla fall för mig enbart är en fördel. Teak i sittbrunn, självklart, men inte på däck. Southerly 115 är som alla båtar en kompromiss som jag vill påstå fungerar utmärkt för den som vill ha en bekväm och praktisk båt för ett par som vill vara ute på sjön lång tid. Eller mycket lång. Ryms utan tvekan inom budget med det finns nog bara ett par stycken i Sverige, den som till äventyrs vill hitta en gör nog bäst i att leta i England, Holland eller Frankrike.

Bara en sådan sak gör i alla fall mig orolig. Kurt Gelin brukar ju inte ha många rätt 😁

Du får inte ha resväska på ett fartyg, det ska var sjösäck som även är lätt att stuva

Jag har faktiskt sett folk bära sig riktigt dumt åt, och inte bara med länspumpslangar !!

Lös länspump i sittbrunnen med slang över sargen. Du stuvar undan alltihop när du ska segla.

Numera så har man provat montera foils på en Optimist men trots det är det en något liten jolle för en fullvuxen. Med en jolle kan man ha riktigt roligt mellan skären. Se denna video där man med en krageröterne nästan seglar på daggen. Ska man ha en jolle på ett biltak så får man bara lasta ca 50-100 kg beroende på bilmodell vilket begränsar de jollar som kan komma ifråga. På biltaket: Laser, inte så stabil men riktigt rolig att segla och riggas snabbt. På trailer: Snipe kan kappseglas och bommen sitter högt vilket kan vara skönt. Trissjolle är stabil och det kappseglas även en hel del 420 som är något mindre än 470. Härlig jolle som seglar bra Contender är en enmansjolle med möjlighet att stå i trapets Oslojolle verkar vara en stabil och trevlig jolle Tvåkrona används ofta i seglarskolor C55 en liten kölbåt med jollekänsla E-kanot en av många olika typer av seglingskanoter D-kanot även denna en seglingskanot Andunge en liten kölbåt som kanske kan trailas Wayfarer ett alternativ till Snipe krageröterne 505 vilken är riktigt snabb men man bör vara två ombord Flying Dutchman även denna bör man vara två ombord

Kan man dra alla kunder över en kant eller🤔hmmmm

Vi använder väl vår båt likt som många gör sina sommarstugor. På våren är det fix, moderniseringar och reparationer för att förbereda för semesterboendet. Kan väl vid fint väder bli någon eller några spontana övernattningar innan och efter på helgerna. Tiden räcker inte till på vardagen då vi båda heltidsjobbar. Under semestern är vi ute så mycket vädret tillåter, gärna alla 4 veckor. Ser man till det totala utnyttjandet under de drygt 3 månader båten är i sjön är det ju procentuellt lite utnyttjat. Men om jag jämför med hur mycket en vanlig sommarstuga blir nyttja tror jag inte det är någon större skillnad. Vad funderade du på med din trådstart? Om jag hade mera fritid, pengar och bättre väder skulle jag nyttja båten mera men samtidigt räcker en fantastisk sommardag, kväll och natt i båten för att jag ska fortsätta med samma visa nästa år och tycka det är värt varenda krona och arbetad timme 😀

Kanske det är med båtarna som med dopp i grytan hos familjen Svensson i det där julprogrammet; ingen äter ur den men "DEN SKALL STÅ DÄR!" Båten skall ligga vid bryggan oberoende om man använder den eller inte... För min egen del har jag börjat skjuta upp sjösättningen till efter midsommar. Insikten kom efter att ha satt ut båten redan i mitten av april ett år. Jag var jättenöjd! Så tidigt hade isen inte gått på många år! Sedan stod båten i stort sett oanvänd fram till mitten av juni. Det råkar sig så att i min familj infaller morsdag, födelsedagar, skolavslutningar och en massa annat i veckosluten under maj och början av juni. De få veckoslut som är tillgängliga brukar regna eller blåsa bort. Det kan ju vara så med alla båtar som ligger i hamnarna också, de där veckosluten när inget annat står i vägen är sista slutligen rätt få och då kan man ha otur med vädret. Båten som ligger bredvid min i hamnen sjösätts troget i slutet av maj och tas upp första helgen i september. Jag har aldrig sett ägaren till den båten och den ligger där vid bryggan och blir dammig. PS Filosofisk betraktelse: Min farfar och farmor var båda industriarbetare på sextiotalet. Då jobbade man även halva lördagen (Finland). När de gick till jobbet på lördagsmorgonen var stugväskan packad och togs med. När visslan blåste kl 12:00 gick de ner till båten och vevade igång den encylindriga Wickströmaren och tuffade iväg på tretimmarsresan ut till stugan. Minns inte att jag som liten parvel någonsin skulle ha upplevt att de verkade stressade. I veckorna hann de sköta hemmet, facklubben, dansa på onsdagskvällen, hjälpa barnen med läxorna, vara sociala med släktingar och vänner. I dag när vi har betydligt mindre arbetstid, flextid, digitala hjälpmedel, båtar som gör farfars stugresa på en halvtimme, generellt bättre ekonomi och alla förutsättningar till en storartad fritid så hinner vi inte med någonting längre. DS

Det räcker att du skriver detta inlägg i en tråd. Där har du också fått svar och diskussionen fortsätter.... ("Bra tips", nu kopierade du nog lite mycket.....)

Hej, Har en likadan setup som dig, det är bara köra en stor polygrip och vicka i olika riktningar, tillslut släpper det efter. Mvh Kim

Hej Är sugen på att montera en akterpropeller på min Bavaria 34 Sport. Den har dubbla KAD44or. Har letat på nätet utan hitta någon lämplig lösning när man har drev. Är det någon som har lite tips, vad det kostar mm. Calle

Tack för alla svar, jag monterade en akterpropeller, själva motorn Sitter på insidan mellan motorerna, en tunnel på utsidan mellan dreven, Fungerar hyfsat, båten är nu till salu. Har köpt en Bavaria 37 Sport 2x330hk Självklart ska det monteras akterpropeller Även på den nya båten.

Ok! Trådskaparen efterfrågade specifikt om akterpropeller. Men fick lite andra svar. Behövs inte..... går i alla falll.... etc. Därför inflikar jag frågor till dessa. Om man nu inte har bogpropellrar, utan ett vanligt dubbel montage med synkad styrning. Hur i hela världen menar ni att man skall kunna få till en sidoförflyttning? Ge mig gärna ett svar på det. Jag menar inte en rotation.

Hej. Min båt är 3,50bred, min båtplats är ca 3,60. Jag backar in på min plats. Det är inte lätt att backa in när man har kraftig sidvind samt lite ström samtidigt. Hade jag akterpropeller hade detta underlättat betydlig. Håller med om att man inte ska använda bogpropellrar i tid o otid. Jag lyckas fört det mesta utan att använda bogpropeller. Men ibland hade det varit bra, då jag har stenar sidan om innersta stolpen. Är det ingen som gjort en montering av akterpropeller som kan ge lite tips på lämplig produkt samt hur man kan montera den. Tack på förhand. Calle

Hej. Har sett ett antal båtar i min storleksklass som använder sig av akterpropeller i sommar. Går inte att hantera båten på ett tillfredställande sett hur duktig man än är utan. Jag har ganska stor erfarenhet av båtar med dubbla drev. Önskar mig ändå akterpropeller då det i vissa situationer är värt guld. Finns vissa situationer i somras som jag hade önskat mig akterpropeller. Calle

Alternativet var nog tyvärr konkurs med de siffror som Båtaccentens verksamhet genererade. Jag pratade för en tid sedan med en av ägarna till Hjertmans och han bekräftade att det finns ingen som helst möjlighet att ha rejält kompetent personal i båttillbehörsaffärer. Marginalen och säsongen räcker helt enkelt inte till. Han ondgjorde sig också över alla dessa kläm-och-känn-besökarna som efter en runda i butiken, med frågor om allt mellan himmel och jord, åker hem och köper pryttlarna från långtbortistan på nätet. Han berättade bl.a. om en herre som hade kommit in i en av deras butiker och velat ha hjälp med en reklamation på en produkt som var köpt via Ebay... Så vi får helt enkelt det bemötandet vi förtjänar.

Bra tips, monterade en Sidepower 6hk för två år sedan. Ingen konst att montera, men ska kolla hur det ser ut med anodbrickan. En liten språklig fundering bara... Akterbogen? Bog = Bow = Bug = För. Bogpropeller / Bowthruster / Bugstrahlruder Stern = Heck = Akter. Akterpropeller??? / Sternthruster / Heckstrahlruder Betyder att akterbog blir lite knasigt, uttalad betydelse blir "akterför". Ingen kritik, och inte för att jag vill vara besserwisser (lite språkpolis är jag, tvångsmässigt beteende). Med mitt inlägg vill jag bara belysa hur fattigt svenska språket kan vara. Av den anledningen satte jag tre frågetecken efter direktöversättningen av Sternthruster och Heckstrahlruder. Rent logiskt - de flesta båtar har redan en propeller i aktern, så varför ska man ha en till...? Men i och med att vi saknar ett vettigt ord för "sidoverkande propeller" (jämför "thruster" och "strahlruder") så är det lätt att hamna i påståenden som "jag monterade en bogpropeller i aktern..." Därmed efterlyser jag ett nytt (eller sedan tidigare bortglömt ord som betyder "Sternthruster".

Så bra då... för alla som skriver: Brytare för huvudström, landström, batterier Lackerat rufftak, bord, inredning, durk mm. mm. mm. el dragen till, vindrutertorkare, gps, lanternor, däckbelysning, salongsbelysning, toabelysning, kartbordsbelysning och fler andra belysningar mm. mm. mm. ...ja dom som skriver all utrustning dom kan komma på i sina säljannonser. Dom kan ju skriva "häck-propeller/ akterpropeller".. även om dom bara har den som sitter på utombordaren, som dom ju såklart beskrivit med att det finns fästen för montage i akter på båt, gasreglage, startanordning, tändstift, lackerad kåpa, dekaler, tankanslutning... mm. mm. =) "sido-förskjutar/förflyttar-propeller" monterad i för och eller i aktern..

Det är väl lite som med dom där plasthuvorna man drar över skallen i vissa verksamheter.. för att inte hårstrån ska sprida sig.. dom byter ju namn när man förflyttar dessa till kroppens sydligaste trakter.. "skoskydd" fast det är ju inte skorna utan där skorna transporterar runt dej.. som skyddas. Samma pryl.. annat namn beroende på läge. Landskrapa borde då vara typ ett långt hus.

Bra tips, monterade en Sidepower 6hk för två år sedan. Ingen konst att montera, men ska kolla hur det ser ut med anodbrickan. En liten språklig fundering bara... Akterbogen? Bog = Bow = Bug = För. Bogpropeller / Bowthruster / Bugstrahlruder Stern = Heck = Akter. Akterpropeller??? / Sternthruster / Heckstrahlruder Betyder att akterbog blir lite knasigt, uttalad betydelse blir "akterför". Ingen kritik, och inte för att jag vill vara besserwisser (lite språkpolis är jag, tvångsmässigt beteende). Med mitt inlägg vill jag bara belysa hur fattigt svenska språket kan vara. Av den anledningen satte jag tre frågetecken efter direktöversättningen av Sternthruster och Heckstrahlruder. Rent logiskt - de flesta båtar har redan en propeller i aktern, så varför ska man ha en till...? Men i och med att vi saknar ett vettigt ord för "sidoverkande propeller" (jämför "thruster" och "strahlruder") så är det lätt att hamna i påståenden som "jag monterade en bogpropeller i aktern..." Därmed efterlyser jag ett nytt (eller sedan tidigare bortglömt ord som betyder "Sternthruster". Ursäkta urspårningen från tråden, men jag lägger upp detta som en egen tråd - någonstans....

Med risk för att framstå som bror duktig igen. En båt med dubbla drev kan man flytta i sidled även utan bogpropeller. Fast det får vara vindstilla typ. Dubbla drev o bogpropp så är det inga problem att flytta båten i sidled.

Håller med Zinderella. Om inte båten går dit du vill med dubbla motorer och bogpropeller så ligger inte problemet i att du inte hart någon akterpropeller utan att DU inte kan hantera båten. Ut och öva. För prygalna och icke körkunniga finns det förlängare att montera så du får ut akterpropeller utanför dreven. Ha lite stolthet och lär dig hantera båten. Är pinsamt att se båtar med dubbla motorer som ligger och tokkör med sina bogpropellrar

Hej Calle. Det verkar inte helt enkelt att få plats för en utvändig tunnel till motorrn då den måste monteras mellan dreven. Jag har ingen förståelse för varför du har detta behov. En båt med dubbla drev kan man förflytta hur som helst även utan bogpropeller. Det kräver lite övning sedan är det som att lära sig att cykla. Jag tog bort mina stödhjul efter två veckor och har fått en båt som jag känner mig riktigt säker med när jag är i trånga utrymmen. Be att få följa med en erfaren skeppare som kör dubbelmotage med drev eller ännu hellre ta med denna på din egen båt och låt denna visa dig hur enkelt hanterar båten utan extramotorer. /Zinderella