Faderullan

Inne i flottörhuset sitter flottören som via en nålventil reglerar bensinnivån i flottörhuset. Om någonting i mekanismen kärvar eller om det finns skräp i ventilen så räcker inte flytkraften i flottören till för att stänga nålventilen. Följden blir att bensin rinner över och in i förgasarhalsen. Motorn drar då i sig den överflödiga bensinen och går för fett vilket gör att tändstiftet blir blött. Lite samma effekt som att köra med choken på. Flottören och nålventilen sitter samman med en bit böjd tunn plåt. Vanligvis sitter den fast med en tapp eller sprint som man drar ut. Undvik att böja plåten som nålventilen sitter i, det är med den som man justerar i vilket läge som nålventilen skall öppna. Oftast fäcker det med lite rengöring för att allt skall börja fungera. I värsta fall har det gått hål på flottören, då läcker bensin in i den och då blir det fel nivå i flottörhuset. Man testar genom att lyssna om det skvalpar vätska i flottören eller så sänker man den helt i varm vätska och tittar efter små bubblor. När du gör det här är det viktigt att hålla rent runtomkring, du vill inte ha in damm och fnas i förgasaren. Hygien är en hederssak 😀

Låter lite som att flottören i förgasaren har hängt sig i öppet läge så motorn flödar. Har du tur kan det räcka med att knacka försiktigt på förgasaren med skaftet på en skruvmejsel. om det inte hjälper får du skruva loss flottörhuset och kolla om nålen stänger.

Inget från sjuttiotalet kan väl sägas vara bensinsnålt, framför allt inte amerikanska motorer. En stuggranne som hade en Chrysler 115 hkr på sjuttiotalet påstod att de drog så mycket bensin att den måste vara bensinkyld. Det är troligen enklare att få tag i delar till äldre OMC-motorer och Mercyry än till Chrysler men annars är det väl rätt solida grejer. Mycket kan dock ha hänt med en motor sedan 1979 så den kan vara som en bal på slottet, trist, tråkig, trött, slutkörd eller alldeles underbar...

Om Mackey avser den här artikeln Artikel om kinavärmare på totalvene. från 5 mars 2019 så är det inte ett test. Det är en artikel där VD'n för ett företag som säljer värmare (kända betrodda märken) intervjuas om kinavärmare. Deras websida heter heater.fi, VD Vanhala kan knappast anses neutral i frågan genom sin position. Jag tänker inte översätta hela artikeln men i korthet ondgör sig Vanhala över den generellt låga kvaliteten som kinavärmare har. Det väsentliga bör kanske ändå översättas:, "Varsinaista tutkimusnäyttöä tai testinäyttöä kiinalaislämmittimien puutteista Vanhalalla ei kuitenkaan ole vielä esittävänä. – Näistä on testauksia tekeillä, mutta dokumentoitu testaus on kesken. Halusin tulla tämä asian kanssa julki jo ennen testituloksia, koska tämä asia alkoi eskaloitua nyt nopeammin. Eli suoratuonti alkoi yleistyä kiihtyvällä tahdilla." Fritt översatt: "Några egentliga undersökningsresultat eller testdata på bristerna i de kinatillverkade värmarna kan Vanhala än så länge inte presentera. - De här testerna är under arbete, men dokumentationen är tillsvidare inte klar. Jag ville ta få ut den här problematiken redan före vi presenterar resultaten eftersom det här började eskalera allt snabbare. Det vill säga direktimporten från Kina ökar med accelererande takt." Det är alltså ett drygt år sedan artikeln skrevs och jag hittar inget mer om kinavärmare på totalvene än en annan artikel skriven i juni 2019 där Finnboat, den finska motsvarigheten till svenska branschorganisationen Sweboat varnar för direktimport av värmare, i något fall har man tom. funnit asbest. Huruvida man kan se Totalvene och Finnboat som neutrala aktörer kan säkert diskuteras i oändlighet. Jag tar heller inte ställning till det men det kändes som att mina finskakunskaper kunde bringa lite klarhet när google translate svek så vansinnigt 🙂

Tycker att du tänker rätt med impregneringen. Plastade träbåtar skall behandlas precis som träbåtar, impregneras på våren och tas upp i tid på hösten så de hinner torka innan det blir minusgrader, speciellt mahognybåtar. Jag skulle sätta lite tid och möda på att fixa läckorna i glasfibern innan du stryker dit impregneringen. Svårt att jobba med plasten om det rinner fet impregnering genom sprickorna. Läckorna på plastade båtar brukar finnas kring kölen, speciellt om det finns ett köljärn som är fäst med skruv genom plasten. Om du har brustna spant så brukar borden leva lite mer i skarvarna just där och om glasfibern är tunn så trasas den där.

Smältlim funkar också. Rengöring med aceton som får dunsta bort en stund före gör att det fäster bättre, gäller också om du väljer något av de redan nämnda alternativen.

Om det är enkellaminat är det knappast någon fara med att köra en säsong utan större åtgärder. Vill du täta så knaprar du bort det som sitter löst och målar med topcoat eller någon enkomponentsfärg. Vax kan innehålla silikon vilket gör att du kan få rengöra väldigt intensivt när du åtgärdar det på riktigt under vintern. Till nästa säsong skulle jag slipa ned halkytorna tills de är släta och lägga på någon anti-halkfärg. Eller om du vill snobbar till det så slipar du och lägger på fuskteak.

Konverterade något helt annat en gång i tiden. Kom fram till att det blev enklare att köra pumpen på rem än att försöka konstruera ett fäste som är tillräckligt bra linjerat med vevaxeln så det inte blir vibrationer. Att köra med rem kräver inte precision på tiondels mm när man monterar pumpen, linjering mot en axel gör det. Om remskivan på din vevaxel har dubbla kilspår kan du viga det ena av dem för vattenpumpen. Pumpen lär nog hålla att rotera på samma varvtal som vevaxeln. Pumpar av samma konstruktion finns ju på utombordare som varvar över 6000 rpm. Högre än så tänker du väl inte varva Rovern ändå?

Hållbara doningar. Lågt varvtal. Minimalt antal rörliga delar, fast antalet rörliga delar måste vara absolut rätt :-) Skönt ljud på avstånd. I närområdet upplevs den som slamrig, den är nästan vibrationsfri men endast på vissa specifika varvtal. Det som lär ta kål på de här motorerna är ägarens ambitioner att höja maxvarvtalet och/eller illa justerade ventiler. Man hör inte att ventilerna är illa justerade eftersom motorns övriga ljudeffekter överröstar slamrande ventiler. Så förutom det du redan gjort så är det klokt att kolla ventilspelet. Du behöver bladmått och verktyg i tumstorlekar annars har du skruvar och muttrar i en konstig dimension med runddragna skallar... Engelsmännen hade inte blivit informerade om det förträffliga metriska systemet när din motor byggdes (de tenderar att fortfarande ignorera det).

Det där är ett fenomen man ser ofta inom det kommunala även här i Finland. Jag jobbar inom byggnad och fastighetsbranschen och har ofta kommuner som kunder. Man ser ofta att politikerna stolt smäller med hängslena när en nybyggd idrottshall eller skola står färdig. "Se vad vi har åstadkommit!" Däremot är det ingen status i att vara den som kämpade i åratal för att få fixat dräneringen runt den gamla skolan för att den inte skall mögla bort. Påfallande ofta är just den där nya skolan följden av att man inte underhöll den gamla...

Skulle gissa vilt på att ordet krona ingår i namnet. Enkrona är väl en lite segeljolle så den är utesluten. Går man vidare och tänker amerikanskt kanske Crownline ligger nära till hands. Crownline 210 är väldigt lik. Härifrån får Peterlars bildgoogla vidare på egen hand :-)

Växelstången går i röret som bildar "gångjärnet" runt vilket motorn svänger. På din bild är det röret som syns nertill strax till höger om mitten. Skruven du skall ha loss sitter lite otrevligt till under nedersta förgasaren. Växelstången tittar upp genom undre kåpan där. Tror man skulle ha i backen för att komma åt bäst. Kom ihåg att inte vrida på växelstången när du har loss växelhuset, stångens läge justeras genom att man mäter avståndet mellan växelhusets överdel och stångens fästhål. Hur vet jag det? Jo, första gången jag bytte vattenpumpen vred jag lite på växelstången och tänkte "shit! den är ju inte åtdragen!" Efter det gick det inte att få i växeln hur man än justerade reglaget. Bara att ta loss hela rasket igen och mäta och vrida.... Bilden är snodd från Clymers "Evinrude/johnson outboard shop manual". En bibel för den som har en äldre Evinrude eller Johnson.

Den båten ser ut att vara byggd och skött med kärlek. Det största felet med plastade träbåtar brukar vara ägarna. Allt för många tror att i och med att båten är plastad så kan man sköta den som en plastbåt. När det gäller utsidan så stämmer det rätt bra. Insidan skall däremot skötas som en vanlig träbåt. Den absolut största fuktbelastningen som skadar träet i en plastad träbåt kommer från insidan. På hösten skall båtens insida hinna torka upp och på våren skall den ytbehandlas med linolja eller något liknande som impregnerar träet utan att täcka in det. En välplacerad länspump som håller slagvattnet bort är en bra investering.

Hålet skall nog vara där. Det är till för att tömma riggröret på vatten när motorn tiltas upp ur vattnet så det inte fryser i kyla. Att det kommer olja beror på att avgaserna som också går genom riggröret innehåller oförbränd tvåtaktsolja som sakta rinner ner. Om oljan i växelhuset ser bra ut är det där inget att oroa sig över. Om oljan som rinner ut luktar transmissionsolja (växelhusolja) kan det hända att tätningen mellan riggröret och växelhuset är dålig, då kanske oljan tar den där vägen ut när motorn ligger ner.

Brukar vara typiskt på motorer som stått ett tag. Sot och avlagringar hindrar ventilen att stänga ordentligt. Med lite tur räcker det med att ta loss ventilen och rengöra den och slipa in den med indianpinne och slippasta. Om sätet är illa däran blir det att fräsa eller byta det helt, om det är löstagbart vill säga. När nu locket är av så skadar det inte att göra samma procedur på insugsventilen.

Kanske det är en vanlig o-ring som skall sitta mellan nylondelarna? De finns i standardstorlekar. Mät diametern på roderaxeln och ytterdiametern på spåret i nylonet så har säkert den lokala lager- och tätningsaffären den på hyllan. Biltema och dylika säljer också o-ringssortiment som med lite tur kan innehålla rätt o-ring.

Kan inte heller säga vad det där är för fabrikat men... Det är ju lite 1970-talsstuk på den där, ser riktigt trevlig ut om man frågar mig. Om jag gissar rätt så kan den alltså rentav vara fyrtio eller femtio år gammal. Mycket kan ha blivit ombyggt på fyra decennier. Kanske har överbyggnaden skadats någon gång och blivit ombyggd? Ännu en bit in på åttiotalet gick det dessutom att beställa en båt och själv bestämma lite hur den skulle se ut. Speciellt inredningar och överbyggnader gick ju att bygga lite som kunden ville. Numera bestämmer fabriken vad alla vill ha :-) På -70 och 80-talet var det också vanligt att man köpte båten som halvfabrikat och gjorde en hel del jobb själv. Ett varv jag jobbade på i slutet av åttiotalet hade en modell som såldes i olika stadier. Ibland bara skrovet, ibland skrovet och en däckskrans, ibland med överbyggnad. Skrovet fanns också i två varianter, den äldre skrovmodellen funkade bättre med mindre motorer och såldes ibland som halvfabrikat trots att varvet egentligen inte gjort den modellen på femton år. Jag har sett den båten i många skepnader under åren. Någon har en överbyggnad som aldrig sålts från det varvet osv. Den gick också att beställa med vilken motor som helst. Din båt kan vara ett halvfabrikat som fått en vindruteram gjord enligt självbyggarens modell. Eller så har den blivit beställ så där. Med detta vill jag få sagt att det inte lönar sig att kolla på detaljer utan leta likadana skrov och möljigen däckslösningar. Om du gillar båten tycker jag inte att fabrikatet skall stå ivägen för ditt val. En dag kanske det klarnar när grannen i gästhamnen börjar berätta om när han hade en likadan...

Min salige far hade en standardmotfråga när man undrade var ens grejer fanns. "Var hittar man en hund utan ben? - Precis där man lämnat den!" Fast ibland när jag meckar ute i verkstan inträffar det där fenomenet; man lägger ifrån sig ett verktyg och några sekunder senare när man behöver det igen så är det totalt försvunnet, trots att det borde finnas någonstans inom en armlängds avstånd. Jag brukar gå in och ta en fika. När man sedan komner ut i verkstan igen så ligger det där... Jag kallar det för "Fikaféns signal"

Motorn på en bogpropeller är skapt lite som en startmotor, den är tänkt att en hög effekt under en kort period. Därmed är den inte särskillt energieffektiv heller.

Man skall ju också komma ihåg att vi lite äldre forumrävar inte på något sätt är förpliktigade att svara på alla inlägg. Speciellt om man varit med om att älta ett ämne flera gånger tidigare. Man kan bara lite faderligt följa med diskussionen och försynt, artigt och belevat styra upp det hela om det håller på att gå käpprätt åt h****te. Eller så hänvisar man till sökfunktionen eller länkar till någon diskussion från 2009 där ämnets alla sidor redan vänts fram och tillbaka 🙂 Vi behöver inte skrämma bort nykomlingar med att skälla ut dem för sina nybörjarmisstag. De kan ha insikter som de senare kan bidra med om de bemöts på ett ok sätt från början. Och även om någon ny medlem tar upp en av de där sedan länge sönderältade ämnena från 2007 eller lyfter en tråd vars skapare aldrig sedan synts till så ska vi inte misströsta. Det finns säkert ett stort mörkertal av sådana som inte ens är medlemmar som hittat forumet och sökfunktionen och där hittat sitt svar utan att besvära oss det minsta lilla. Jag tycker forumet är en guldgruva just i kraft av sin ålder. Själv har jag varit med sedan 2009 och likväl lär jag mig något nytt hela tiden och ibland kanske kan hjälpa någon också. Det blir inte mycket bättre än så på något nätforum. Och handen på hjärtat ni gammelrävar; Gå och titta på era första inlägg, vi har inte alltid varit allvetande orakel själva heller 🙂

Testa med en lös kontakt. På min Citroën finns en liten flik i bilens kontakt som trycker på en microbrytare som bryter backsensorn. Upptäckte den när jag skulle byta kontakt på bilen. Då, för några år sedan fanns det att köpas kontakt med den funktionen inbyggd.

Blir nog jobbigare än vad man kan föreställa sig vid den initiala snilleblixten. Dubbla längden blir det aldrig. Bottenvinkeln är inte densamma under hela skrovet och skrovet har olika form längs hela sidan. Att kapa den båt som kommer i aktre änden och få den att passa ens någorlunda mot aktern på den främre båten är inte enkelt i och med att skrovets bredd och form varierar längs hela skrovlängden. Om man fortfarande insisterar så gäller det att välja båtar med omsorg. Skulle föreslå en modell som har släta skrovsidor, att få ihop Ranans Klink mot varandra i skarven blir jobbigt. Om båten dessutom har konstant bottenvinkel under hela längden blir det också lite enklare. För att undvika att det långa skrovet vrider sig allt för mycket i sjögång behöver bottenbalkarna vara ordentliga. Hur kommer en så lång smal båt att uppföra sig? Tja, i plan blir den våta ytan lång så den kan gå rätt bra i mot- och medsjö, den räcker ju antagligen över flera vågkammar hela tiden. Långa smala båtar rullar alltid i sidsjö.. Om du skrider till verket blir det ju en intressant projekttråd :-)

Problemet heter legering och galvanisk korrosion. Marinmotorer gjuts i aluminiumlegeringar som tål saltvatten. Rovern är avsedd att sitta i bilar och med kylsystem fyllda med korrosionshämmande kylarvätska. Man har kunnat använda en legering som inte behöver klara saltvatten. I våra trakter kom Yamahas utombordsmotorer starkt i slutet av sjuttiotalet och början av åttiotalet. Vanligast här var väl tjugohästarsmotorerna. Några år senare kom Mariner med en licenstillverkad lite billigare version av Yamahan. Några av de där gamla Yamaha-motorerna finns kvar än i dag, Mariner från samma årgångar finns inte längre. De fick problem med genomfrätta kylkanaler mycket fortare än Yamahamotorerna. Spekulera i varför. Gissar att vi snart börja se samma fenomen med de kinesiska hondakopiorna. Det minsta kan behöver göra med rovermotorn är att förse den med sötvattenkylning, värmeväxlaren skall vara ordentligt dimensionerad och gjord i rätt material. Därtill skall man komma ihåg att aluminuimmotorer är känsligare för överhettning. De behöver inte gå varma länge innan åtminstone cylinderlocken är skeva. Roveråttan är en tacksam motor i bilar tack vare den lägre vikten och den går säkert att sätta i båten men den kräver mycket klurande med kylning och materialval för att klara sig från galvanisk korrosion. Helst borde avgaslimporna vara gjorda i aluminium de med, rätt sorts aluminium...

Men det blir dubbelt högre tryck om man seriekopplar 😉

Ser ut att vara sådär 25 - 27 fot. Bildgooglade på Sea Ray 25, Sea Ray 26 och Sea Ray 27 och är den inte lik modellen Sea Ray Sundancer 27 och Sea Ray 268? Det var så lite så...