Faderullan

Njäääee, med mera last i båten måste du ge mer gas för att komma upp till 1500 rpm och därmed ökar förbrukningen. Samma sak gäller med olika båtar, vikt utformning, utväxling, propeller osv inverkar. Du behöver helt enkelt mera eller mindre bränsle för att komma upp till ett givet varvtal beroende på en massa faktorer.

Den beter sig som snipor gör i allmänhet, rullar och är en aning slingrig i sned medsjö. Halvplanande och lär göra 18 knop med 80 hästar ungefär. Man skall komma ihåg att den är framtagen främst för fiske så den lär gå som bäst med ett halvt ton sik ombord. Här på finska sidan av viken är den lite av standardbåten för många kustfiskare, med akter- eller förhytt då. Det gör alltså inget om man i den överbyggda fritidsmodellen tar med sig gjutjärnskastuller i stället för aluminium. En avsevärd batteribank fyller av samma orsak flera syften 🙂 De allra flesta såldes i halvfabrikat som glasfiberklara så kvaliteten på inredningar kan variera.

Landa all fisk över 40 kg över aktern så går det nog fint 🙂

Tro banne mig att jag fick lite vårkänning i dag när den här tuffade förbi på Sandviksgatan i Vasa. Den tog en lov vid simhallen, kanske de kollade hur stora dörrar simhallen har 🙂

Den är en bra kompromiss mellan rodd och motor. Den funkar utmärkt att ro med. Med motor beter den sig som alla båtar vars akterskepp smalnar av; den sätter sig på häcken om man försöker köra fort med stor motor, så någon fartbåt är den inte. Om båten är splitter ny är materialet ABS en fördel, hållbart och lättskött. Tittar du på begagnade skall du försäkra dig om att den inte har allt för djupa repor i botten eller ser ut att vara reparerad. Om botten läcker utan att repareras omedelbart brukar flytmaterialet mellan ytter- och innerskrov dra i sig vatten som är praktiskt taget omöjligt att få upptorkat. Om båten känns tung skall du alltså gå vidare till nästa.

På facebookgruppen ramlar det in lite kommentarer med minnen om försök med en 40 hästars Johnson där farsgubben fick stiga i båten för att dra igång, förarens tonårsarmar räckte inte till för den motorn. Fast farsan fick inte vara för tung för då sjönk hela rasket :-) Båtmodellen tävlades med en hel del också, inte utan framgångar tydligen. Jukka Markkula tog 55 segrar med den i klasserna 35, 45 och 55 hkr. I annonsen finns en tabell med toppfart vid olika motoreffekter, 45 knop vid 50 hkr. Lite diskret och finstilt framgår att motorrekommendationen är 5 - 20 hästar... Texten i övrigt: Nya TORNADO Raketsnabb Rallybåt Exportmodell Mest vinnande båt, 100 segrar på 44 tävlingar Tillverkare Turun Veneveistämö Oy (Åbo Båtvarv Ab) Den gula båten på bilderna i förra inlägget är en av de senare modellerna med ett skott bakom förarstolen och lite mer strömlinjeformat fördäck. Konstruktören Keijo Parkkunen gick bort 2020.

På finska facebookgruppen Retro- ja vintageveneet blev det napp. Tornado. Ritad av Keijo Parkkunen. Åbo Båtvarf producerade. Exportmodellen hette FinTornado. På bilden konstruktören själv.

Tycker mig känna igen den men får inte framvärkt märket. Snodde bilderna och frågar på en finsk klassisk båtgrupp på facebook.

Kul att den här tråden gick igång igen. Det jag ser som den stora tradegin är att ett enda förlag dominerar marknaden, inte bara när det gäller båttidningar. Förlaget försökte ett tag med att ge ut Vi Båtägare, Båtnytt och PBA med minimala redaktioner vars redaktörer dessutom dök upp i samtliga tidningar. Ibland använde man samma (ibland lite omarbetade) artiklar i flera tidningar. Till slut insåg man väl det poänglösa i att ge ut tre tidningar med i stort sett samma innehåll men med aningen olika profil. Det råder inget tvivel om att det finns en god chans att en ny annorlunda och mångsidig (i båda avseendena) tidning på ett annat förlag skulle klara sig riktigt bra. Det borde finnas en del avlagda redaktörer från de nedlagda tidningarna som kunde åstadkomma något.

Är du säker på att båten inte är målad ovanpå gelcoaten? Tycker inte det där ser ut som blåsor i gelcoat utan snarare i ett färglager. Har inte sett gelcoat flexa så där pass mycket utan att spricka. Med andra ord; om du pillar bort ytan på en sån där blåsa, ser du då ren glasfiber eller gelcoat?

Linjerna i fören påminner om ryska Amur och Kasanka, fast de brukar vara byggda i aluminium.

Topcoat går att blanda till med samma typ av färgpigment som bilfärg. Jag gick in på den lokala bilfärgshandlaren och de kunde beställa topcoat i vilken RAL-kulör som helst. De kan också leta fram rätt nyans från ett färgprov av båten. En del gör det med "ögonmått" men det finns apparatur för att läsa av kulören också. En bilmålare kan kanske hjälpa till också. Ett trick är att leta rätt på färgkartor från tex International eller Hempel, sådana får du tag på i närmsta båttillbehörsaffär. Där kan du hitta rätt kulör och sedan få topcoaten blandad enligt den.

Med stor skepsis köpte jag en gång en 12 V hårtork. 200 W är inte mycket jämfört med en normal 230 v hårtork som ofta är i kW-klass. Min sakta avklingande frisyr torkar av en lätt bris så jag användr inte hårtork. Frun använde torken en gång varefter den hamnade i lådan tillsvidare. För den som vill ha en skruvdragare med sig i alla lägen finns Ryobis sortiment. De har en laddare som laddar 18 V batterierna med en tolvvoltsladdare I den serien finns en dammsugare som verkar ha skaplig effekt och går att packa ihop i ett litet utrymme. De har också en fläkt som kunde fungera som effektiv hårtork...

För sin tid var den långlivad men inte i jämförelse med en modern motsvarande. I bilvärlden var det nog mer regel än undantag att en B20 fick åtminstone en topplocksrenovering vid ca 20 tusen mil. Vid det laget började den ofta släppa olja genom ventilstyrningarna med blårök som främsta kännetecken. Kan jämföra med den Opel Omega från tidigt nittoital vi hade, när den såldes var den körd nästan en halv miljon km och hade aldrig varit öppnad. Fortfarande drog den inte mer olja än att man inte behövde fylla på mellan oljebytena...

Exakt! Jämför den starkaste Volvo B20'n som i sina bästa dagar gav ut 130 hästar SAE vilket är ca 100 hästar DIN. Den var visserligen hållbar men i jämförelse med en modern motor i samma effektklass så är den både kortlivad och effektsvag. 100 hkr DIN tas idag ut ur en 1,4l motor. Motorn i en modern bil behöver mycket mindre service på en given körsträcka jämfört med en sextiotalskonstruktion. Det var inte ovanligt att en sjuttiotalsbil med en lite mindre motor krävde renovering innan den var körd 20 tusen mil. I dag går en lika stor motor det dubbla om den sköts med oljebyten och kamremmar. Material och hållfasthet har helt enkelt utvecklats under decennierna. Det som tar kål på båtmotorerna är sällan mekanisk utnötning. Det som tar kål på de flesta båtmotorer i dag är nog slarv vid vinterkonserveringen med korrosion som följd eller överhettning när impellern gett upp, eller så stockas sjövattenintaget. Dessutom har de flesta lite modernare motorer sötvattenkylning som standard vilket förlänger livslängden betydligt och är en aning mer förlåtande om man slarvar med höstservicen.

Man kan väl filosofera över ordet prisvärd också. Vad betyder det och kan samma vara vara prisvärd för alla potentiella köpare? Ett exempel kan vara en billig något bedagad båt med lite skönhetsfel och en motor som hostar till ibland. Den som hoppas på en skön sommar efter en vända med putstrasan kan bli väldigt besviken när hen plötsligt ser semesterplanerna och semesterkassan försvinna på närmsta båtverkstad och en massa tid satt på reklamationer, konsumentombudsmannen och ARN. Den båten var definitivt inte prisvärd. För den som anser att båten är ett lagom stort vinterprojekt med sjösättning nästa vår efter en rejäl vända med putstrasan och en intressant motorrenovering är det lite annorlunda. För hen bjuder båten på lite trevligt hobbypyssel under vintern och belöningen är sköna sommarturer med en fin klassiker. Denne tycker säkert att båten var prisvärd. Själv är jag nog i den senare kategorin. Pyssel och mekande under vintern är lika intressant som turerna ut i skärgården. Min båt kostade 800€ (den gröna i profilbilden) när jag köpte den utan motor. Första vintern gick åt till att skaffa och skruva ihop en fungerande drivlina. Den funkade ok men utvecklades nästa vinter. Följande år målades båten. Nästa vinter byttes marinkopplingen och vinkelväxeln ut mot en koppling med inbyggd vinkelväxel. Följande vinter fixades nya säten och en packbox i vinkelväxeln byttes. Sådär håller man på. Jag tycker båten är osannolikt prisvärd. Den kostade inte mycket och man handlar och vandlar med begagnade grejer som man sätter tid och en smula pengar på varje år. Någon annan tycker jag är en klantskalle som håller på med det där gamla vraket. Min stenrike kinesiske granne sa väl inte det rent ut när han frågade varför jag inte bara köper en ny båt, men jag anar att han tänker lite åt det hållet 🙂 Köpa en splitterny båt? Nää, det går ju inte! Vad skall man göra om vintern då? Dessutom är jag inte stenrik... Det är väl så att vi har olika preferenser...

På jobbet använder vi ofta en robust 4g-router som heter Teltonika RUT240. Den har 4g-anslutning, I/O-port, WLAN och ethernetportar. Vi använder den för att få upp fastighetsautomation på nätet om inte fastigheten har något vi kan använda. På jobbet använder vi inte I/O-portarna eftersom våra anläggningar är till stora delar I/O-portar ändå. Den här routern går att driva på DC 9 - 30V. Har planer på att skaffa en till sommarstugan för att få nätanslutning med WLAN och möjlighet att fjärrstyra en värmare, allt i samma låda..

Självklart skall man användas maskinen främst till det den är avsedd för. Mitt argument när jag reklamerade den illaluktande maskinen var att den enligt infon har överbelastningsskydd. Fast ärligt talat behövde jag inte argumentera speciellt mycket för en ny maskin. Kan bero på att jag är en ofta sedd kund i butiken... Däremot tycker jag att det är förvånande att inte de här tillverkarna av batterimaskiner med batterier som passar hela sortimentet har lagt till en batteridriven utombordare. Det mesta annat finns ju från korkskruv till stora motorsågar och gräsklippare.

Med hög belastning och envetenhet kan man dock bränna en skruvdragare. Röken kom ut ur min 18V Milwaukee när jag försökte starta en utombordare med den. Handlaren som motvilligt gav mig en ny på garantin rådde mig att använda den lägre växeln när jag startar min utombordare nästa gång...

Jag har full förståelse för TS dilemma och oro. Fast här kunde vi ägna säljaren en öm tanke också. Att lämna tex. 20% obetalt tills båten är sjösatt och testad är ju också att lämna öppet mål åt en lite oärlig köpare. Föreställ er följande scenario: Köparen får båten sjösatt, kör en vecka och hittar under tiden en massa "hittepåfel", "låter dit inte lite konstigt från drevet?", "tycker det luktar illa från toan ibland", "misstänker att det finns föroreningar i tanken" osv. Att hitta lite diffusa symptom där inte ens ett varv kan säga säkert hur det ligger till är en bra grund att pruta bort den där sista 20% med. Sedan blir det polemik om huruvida ett eventuellt fel har uppstått pga. köparens handhavande med båten under provkörningen osv. Säljaren kan i det här läget bara se på när de där sista 20% försvinner i processen. Ett vattentätt kontrakt om vilka specifika villkor som skall uppfyllas för att betala slutsumman skall nog upprättas i det läget för att skydda både köpare och säljare. Tycker man hör allt oftare hur köpare av begagnade grejer i efterhand systematiskt kräver säljaren på återbetalning för fel som hen nog "antagligen vetat av och borde ha berättat om". En slags efterprutning helt enkelt. För det är väl inte så att säljaren alltid är oärlig och köparen är ett oförvitligt lamm? Envar kan tänka sig in i det själv; när jag säljer min båt ses jag som potentiellt oärlig och försöker dölja en massa fel, när jag sedan köper min nästa båt är jag som köpare berättigad till en fullständigt felfri produkt. PS Med detta vill jag inte på något sätt sätta en stämpel på TS, bara varna för hur det går till ibland när folk köper och säljer.

Med erfarenhet från ventilationsanläggningar i byggnader kan jag komma med ett fungerande men tyvärr lite tråkigt råd. Ljudet från själva luftkanalerna minskar med större diameter. Lufthastigheten sjunker med större diameter och med lägre lufthastighet blir suset från ytorna i kanalerna mindre. Naturligvis inte det lättaste att göra något åt i en trång båt men man kan kanske göra så gott det går...

Det ser ut att vara på håret med tätningsytan. Fast det går ju att mäta. Det väsentliga är att inte vattenkanalen når in på metallringen som omger cylindern i packningen. Det är bara att mäta hur bred tätningsringen är och kolla måtten mot blocket och locket.

Har testat ett par olika 12V kaffebryggare på stugan där vi gör vår el med solpaneler och batterier. En bryggde direkt i koppen eller kopparna, det rymdes två koppar bredvid varandra. Den var så långsam att kaffet kallnade i koppen innan det var klart. Helt hopplöst blev det om man bryggde två koppar på samma gång. Bytte till en 12V termosbryggare men även den var så långsam att kaffet var ljummet när det var klart. Tröttnade och köpte en billig 1000W "fulvågsinverter" och en 230V bryggare. Från det konceptet finns ingen återvändo till 12V leksaker. Kör med en termosbryggare på 960W som brygger varmt riktigt kaffe på några minuter. Termosbryggaren har dessutom fördelen att den slår ifrån automatiskt när kaffet är klart så man slipper dra ur batterierna i onödan på grund av glömska. Grädden til Irish Coffee vispas med skruvdragaren och en visp från en skrotad elvisp. Med invertern skulle det naturligtvis vara möjligt med en vanlig elvisp men gillar inte att ha en massa extra prylar som tar upp utrymme.

På tiden för det gamla registret var det kanske ovanligt med skrovnummer på båtarna? På den tiden var de flesta båtar byggda av med dagens mått små varv som nätt och jämnt skruvade fast en liten plakett med varvets namn och telefonnummer. Affären gjordes upp med kontantbetalning och en handskakning och så var man båtägare. Nu när de flesta båtar som säljs nya är gjorda av fabriker med CE-märkning så är det väl mer eller mindre lag på att det skall finnas skrovnummer och dokumentation. Numera är registrering en smal sak när det finns såna där datorer och den där interwebben. Gamla registret sköttes med blanketter, stämplar, underskrifter och arkivlådor i trä...

Man kan tycka vad man vill om ett båtregister men några fenomen skulle ni svenskar slippa med ett register: - Frågorna här på forumet där en ny medlem vill veta vad hen har köpt för båtmodell egentligen. - Risken att köpa en stulen båt eller motor minskar. Här i Finland har vi haft ett register sedan länge. Båtar med motor över 20 hkr eller en längd över 5,5 m skall registreras. När båten registreras får man ett dokument precis som det man har till sin bil. När man säljer gör man en överlåtelseanmälan till vårt trafikverk. Några i tråden har redan utryckt farhågor över att ett register automatiskt leder till en båtskatt.. Här försökte Finlands motsvarighet till Sverigedemokraterna Perussuomalaiset få till en båtskatt. Aldrig tidigare har en skatt lanserats med så genomskinliga avundsjukemotiv, partiledaren inledde det hela med frasen "Nyt laitetaan herrojen huvikuunarit verolle" "Nu sätter vi skatt på herrfolkets nöjesskonare". Progressiviteten i lagförslaget var mycket brant. Förslaget hade lett till att redan en relativt anspråkslös båt hade kostat lika mycket i skatt som en 50 fots yacht.Taket på skatten hade varit 300€/år. Lyckligtvis torkade det hela in. Efter skatteverkets utredningar framkom det att båtskatten borde vara orimligt hög för att bara täcka hanterings- och indrivningskostnaderna.