Faderullan

Som redan nämnt finns det två problem. Problem 1: 62 kg överlast hämmar knappast köregenskaperna i någon avgörande grad. Går att kompensera med lite försiktighet i framfarten. Problem 2: Överkompenserar du med försiktigheten och krypkör ökar risken att åka fast och sedan beror det på hur noggrann pargrafryttare som stiger ur polisbilen 🙂 Skulle dock tro att det inte blir någon stor dramatik i mötet med lagens långa arm med så liten överlast, de koncentrerar sig nog på värre lagöverträdelser...

Varför skulle det inte gå att köra på E10?

Finns knappast som lagerförd reservdel. Kollade här på finska sidan och det verkar inte finnas någon här som har mallar heller. Vettigast är nog att låta en lokal kapellmakare ta mall av ditt gamla och sy upp ett nytt.

JB Weld anger 260'C som maxtemperatur. På en bil är 600'C normal temperatur i avgasporten vid landsvägskörning alltså ungefär vid 2000 rpm (varierar förstås på bilmodell). Båtmotorn är mer belastad vid samma varvtal och vid marshfart i båten ligger man betydligt högre... Edit: Din reparation kan hålla ett tag men det är inte en bestående reparation som du kan lita på. Men den tiden du kanske har till godo skulle åtminstone jag ägna helhjärtat åt att leta fram ett helt och fräscht topplock och en ny avgaslimpa.

842 inlägg vid det här laget. Och då har inte högsta förvaltningsdomstolen behandlat ärendet ännu. Den här tråden har alla förutsättningar att slå rekord i antal inlägg. Efter högsta förvaltningsdomstolen har vi åtminstone justitieombudsmannen och Europadomstolen kvar. Vi är nog många som hinner sjösätta och ta upp våra båtar många gånger om innan Marlinas botten klyver vågorna igen. Själv har jag lite planer på att bygga en till båt. Den kan vara klar om fyra kanske fem, eller rentav sex år. Vågar tro att jag hinner sjösätta innan TS ändå...

En större propeller eller en tyngre båt ger mer belastning och därmed skulle motorn nå sin maxeffekt. Om motorn spinner i luften kommer strömförbrukningen att vara minimal. Precis som en bensin eller dieselmotor så förbrukas bara den effekt som behövs för tillfället även om varvatlet är detsamma. Tex en bil som körs på 2000 rpm i en uppförsbacke drar mer bensin än när den kör med samma varvtal på slät mark eller i en nerförsbacke. Om din båt når sin skrovhastighet med den effekt du nu har är det ingen idé att labba med större propeller. Då är det bara att fröjdas över att du spar på batterierna.

Jag brukar använda en kulhammare. Om det är svårt att komma åt så lägger du kulhammarens kula mot pluggen och slår på med en annan hammare.

Utgår från att det är en Monark 8hp från 1976. Växeln måste vara i friläge för att man skall kunna dra runt motorn. Eller så har något i växelhuset skurit. Kan också vara kontinentalsockeln som lagt sig på tvären Är det kanske en fyrtaktare med sidventiler? Typ Ford v8 eller Olympia 1,2 eller rentav en trecylindrig? Då kan något i ventilmekanismen låst sig. Om den har toppventiler borde det ha släppt när du tog bort locket. Ärligt talat, ju mer du berättar om vilken motor det rör sig om desto lättare är det att få vettiga precisa svar 😀

För att undvika en större förgasarrengöring vore det klokt att plocka bort flottörhusen på förgasarna och rengöra dem innan man ens försöker starta eller pumpa upp bensin. När motorn stått länge brukar bensinen dunsta medan diverse beståndsdelar inte gör det, de åker sedan in i munstycken och kanaler. Dessutom brukar det bildas lite korrosion som bildar ett pulver som effektivt täcker till... Alkylatbensin brukar ha en rengörande effekt som hjälper mot diverse avlagringar, kör igenom några liter sådant till att börja med. Bensinpumpens membran brukar också torka och bli skört.

På kajaker, sup-brädor och kanoter stryker man bara lite Roundup inför varje åktur så glider det bra. Roundup funkar exceptionellt bra på kajaker när man skall göra eskimosvängen, det säger ju sig självt liksom... 😀

Den monteras i undersidan av avgaslimpan. Har du otur har skruven gått av och sitter kvar i hålet.

Båda institutionerna i det här fallet finansieras av finska staten. Ingendera uttalandet gjordes i namn av någondera institutionen utan var bara konstateranden enamerande från respektives studier, kunskap och erfarenhet. Mellgårds konspirationstourette när forskning och fakta inte passar hans åsikter och sätt att resonera pekar på ett fenomen man ser allt oftare, framförallt inom populistisk politik som ofta låtsas vara intresserad av varifrån olika fakta kommer och vem som kan tänkas vara den konspiratoriska kraften bakom. Det här öppnar helt klart för följande frågeställning: Hur skall forskning vara finansierad för att dess framkomna fakta skall ses som trovärdig av alla? Mellgård har säkert en åsikt men knappast fakta i den frågeställningen också....

Den som ansvarar för din bottenfärg är nog du själv och ingen annan 🙂

Glasfibern i båten har knappast blivit starkare med åren så att sätta en större motor är kanske inte att rekommendera om du inte förstärker akterspegeln. En något tyngre motor (tex fyrtaktare) ger samma resonemang. Vill man ha en modernare motor med äldre look så kan man sätta en äldre kåpa på en nyare motor. Har sett en nittiotals Evinrude med kåpor från tidigt sextiotal. Med lite mekarglädje kan man säkert åstadkomma lite vad som helst i det avseendet.

Inte en chans att reda ut eller fixa utan att börja skruva. Börja med att ta av topplocket. Kan vara topplockspackningen i bästa fall. Värre är det om du har en spricka eller korrosion i locket.

Med lite värme och tur går det kanske att knacka ut skadorna. Om det misslyckas så blir det att skaffa en ny och ha den gamla som reserv. Kör du i steniga vatten tycker jag det är klokt att köra med aluminiumpropeller. De är lite mjukare och tar smällen utan att böja propelleraxeln. Aluminium går dessutom att få fixad hos någon som kan svetsa aluminium.

De flesta fjärreglage har en funktion som gör att man kan gasa utan att växeln går i. Känner inte till hur man gör på reglaget på bilden men kanske drar man ut spaken en aning samtidigt som man trycker in knappen i mitten. Då kan man ge mer gas utan att växeln slår i. Om du drar på mer gas utan att koppla ur växeln så finns det en spärr som hindrar att motorn startar med växeln i, man vill inte att motorn ryter igång med mycket gas och växeln i. Det är en klassisk scen i gamla utombordarhistorier när skepparn drar igång, båten åker iväg, skepparn faller över akterspegeln, där ligger han sedan och badar i aktersvallet och ser hur båten försvinner i fjärran:-) Om motorn blir sur så tar man av choken och gasar rejält så vädras bensinångorna ut på några drag. I värsta fall måste man skruva ur tändstiften och dra runt motorn några varv för att vädra. Samtidigt torkar man av stiften med en trasa och blåser torrt. Klassiskt snurrepyssel 🙂 De flesta äldre utombordare har lätt för att sura. Som någon redan skrev: Ett drag med choken på nästa drag med halv choke och sedan utan. I skede två borde en frisk motor redan vara igång. Dock har olika motorer olika behov, brukar ta några starter innan man lärt sig...

Lite marigt när sidostöden är självjusterande. Annars brukar jag justera ner sidostöden på ena sidan så att båten väger över en liten aning och lutar på bara ena sidans stöd. Det behövs inte mycket, bara så båten väger över en liten aning. När båten står på ena sidans stöd justerar jag ner stöden som på den obelastade sidan och målar hela den sidan på en gång. När den är klar justerar jag över det hela till andra sidan. Med TS's trailer blir det onekligen en aning knepigare.

O heliga ståhöjd!

5% oljeinblandning på en motor från mitten av 1950-talet är inte orimligt. Vanlig tvåtaktolja går bra att använda. Gamla Seagull utombordare skulle ha 10% oljeinblandning. Det går att köra på mindre blandning men då tätar inte lagrena tillräckligt bra och motorn går sämre...

Att motorn går efter att tändningen slagits ifrån tyder på glödtändning som brukar bero på sotavlagringar eller helt fel tändstift. Sotavlagringar brukar bero på endera att motorn får fel blandning eller att tändläget varit felställt länge. Börja med att plocka ut tändstiften och kolla hur de ser ut och justera tändningen. Förgasaren behöver säkert också en översyn och nya packningar. Tjuvluft brukar leda till ojämn tomgång som man då kompenserar med att ställa upp den så att motorn inte tjuvstannar. Det är helt eneklt dags för att ge motorn en rejäl översyn och noggrann injustering.

"Vatten rann ut när du testade att tömma den". Du har inte sett något läckage? Om du inte ser av något läckage och oljan ser normal ut så kan du haft tur och motorn har klarat sig. Sätt på spolmuffen och testa att köra ett par minuter. Sedan kollar du färgen på oljan och letar efter läckage. Om du inte hittar några symptom så kör du en stund till och kollar igen. Även med rätt liten mängd glykol i vattnet så bildas sörja snarare än is i motorn och det spräcker inget.

Verkar som att Stavhammar ensam sköter sajten. Han kan knappast ha jour 24/7. Han har väl ledigt som många andra i veckosluten. Blir väl fixat i veckan antar jag...

Som vanligt när man söker "fakta" som man själv behöver för sina argument så väljer man gärna vilka meningar man lämnar bort och vilka man klistrar in. "In Finland there is very little awareness of the negative environmental effects of toxic antifouling paint use and also very little in the way of infrastructure to support more sustainable practices. Fouling of the sea in Finland means visible litter and industrial effluence; antifouling paint is not recognized as a source of environmental degradation." Mellgard valde kanske av denna orsak inte att översätta första (kursiverad) meningen i stycket om Finland. Den som antyder att allmänheten har måttliga insikter i vad giftiga färger gör med vattenlivet. Stycket i sin helhet ger en bild av vad gemene man har för insikter i de marinbiologiska konsekvenserna av giftfärger. Det är alltså inte myndigheternas eller forskarnas åsikt och forskningsgrund som avses i stycket ovan. I ett annat senare inlägg argumenterar Mellgard precis som en typiskt populist gör när argumenten tryter; man gör sitt bästa för att misskreditera de som ägnat en hel yrkeskarriär åt att studera ett ämne. Då undsläpper man sig meningar som "Man kan ha i åtanke att marinbiologer tillhör en yrkesgrupp som måste upptäcka och framhäva faror för sin fortsatta försörjning. I Sverige finns det många marinbiologer, samt särskilda gymnasieutbildningar för sådana." Jag råkar känna två marinbiologer, mycket närstående dessutom. En som nyligen skrev sin kandidatexamen på universitetet och därefter fortsatt studierna och en som ägnat en snart fyrtioårig karriär åt fiske- och marinbiologiska frågor. Båda anser att TBT är ett otyg som inte borde få komma ut i kretsloppet varken på land eller i vattnet. För det handlar inte bara om bottenkrypen i hamnbassängen, de äts upp av småfisk som äts upp av större fisk som äts upp av än större fisk. Dessutom har vi fiskande fåglar som kommer in i kedjan och så vidare... Ingen av ovanstående marinbiologer har fått en cent för att yppa dessa ord. Jag upprepar min åsikt att Mellgard bråkar i ett ämne som förklarades slutdiskuterat för decennier sedan när TBT-färger förbjöds i Europa. Att driva det här ämnet år 2021 kommer inte att leda till att lagstiftning eller båtklubbsregler ändras. Mitt råd står fast: Efter trettio år av påmålning är det nog dags att för en gångs skull slipa av all gammal färg och modernisera ytbehandlingen till något miljövänligt. En så vacker båt är värd det.

Ursäkta en finne men... Måste man vara medlem i en båtklubb för att ha en segelbåt i Sverige?