Faderullan

Jag har varit med i olika former av nätforum sedan nittiotalet. Till största delen har det rört sig om teknik i olika former. De allra första forumen jag gick med i var helt enkelt e-postlistor. Den första jag gick med i var type2.com som fortfarande har liv i sin hemsida, biblioteket i det forumet är en outsinlig källa till kunskap om gamla luftkylda folkvagnsbussar. Det fungerade helt enkelt så att man lade upp sin e-postadress till listan och därefter flödade mejlen in med frågor och diskussioner. Rätt jobbigt att följa med och epostkontot fylldes snart till brädden. Redan där utkristalliserade sig en del olika typer av deltagare. Egentligen ser deltagarna likadana ut oberoende vilken form forumet har. Har listat några exempel och vissa har kanske anpassats en aning just för Maringuiden. Har säkert hemfallit till att vara någon av dessa själv ibland :-) Och kom ihåg att inte ta illa vid er. Det här är humor. Eller så var det åtminstone tänkt :-) Allvetaren: - Vet allt och delar med sig av sin outsinliga kunskap oberoende om det efterfrågas eller inte. Ovetaren: - Svarar i stort sett i alla trådar. Har inget svar på trådens frågeställning men delar ändå med sig av anekdoter (ibland riktigt trevliga) från sammanhang som med viss långsökthet ibland kan anknytas till tråden och ibland inte det minsta. Sverker/konsumentjuristen: - Ger råd om varför och hur varan kan sverkas oberoende hur gammal den är. Skriver förkortningen ARN i minst var fjärde mening. Begbåtsköparen: - Har köpt en 30 år gammal båt och kräver att allt skall fungera som nytt och känner sig totalblåst när det kommer fram att flera tändstift är dåliga. Kan ha givande utväxling med Sverker/konsumentjuristen. Advokaten: - Berättar att det där är olagligt och ni kommer alla att hamna i fängelse. Det finns egentligen inget lagligt sätt att göra det som trådskaparen vill. Kan tillsammans med Sverker/konsumentjuristen och Begbåtsköparen skapa trådar som genererar rundgång in i evigheten. Arbetsskyddsombudet: - Alla kommer att dö. Det finns inget säkert sätt att göra det som trådskaparen vill göra. Scenarioskaparen: - Din lösning på problemet kan bli livsfarligt om... Sedan skapas ett oerhört osannolikt scenario som utvecklas i en farlig riktning. Samarbetar gärna med Arbetsskyddsombudet och tillsammans kan de åstadkomma de mest förskräckliga scenarion som får trådskaparens idé att se ut som förstadiet till armageddon. Läkaren: - Det där är ytterst giftigt eller kan orsaka oåterkallelig kroppsskada. Finns egentligen inget sätt att göra det där utan att hamna på sjukhus. Tillsammans med Arbetsskyddsombudet och Scenarioskaparen blir det här en riktig idémördargrupp. Försäkringsjuristen - Hävdar att allt går att få ut på försäkringen och om man inte lyckats så beror det på att man är en dålig förhandlare. CE- märkesfetischisten: - Om du ändrar något på din CE-märkta båt så kommer Europols insatsstyrka och beslagtar den och arresterar alla som just då råkar befinna sig på platsen. Rättegången sker förmodligen i krigstribunalen i Haag. Käpphästryttaren: - Hen som ser den där ena grejen som roten till alla problem. T.ex. tvåtaktsmotorer, ingen kan göra ett inlägg som på något sätt berör tvåtaktsmotorer utan att bli påmind om hur nästan all bensin bara rinner oanvänd genom motorn och rakt in i djur- och växtlivet. Kan också vara gasspisar, spritkök, vedkaminer, plastbåtar, träbåtar eller aluminiumbåtar. SD-tourettarn: - Bär släktskap med Käpphästryttaren men har en smalare agenda; allt det där ordnar sig bara gränserna stängs. Konspirationsteoretikern: - Det är big pharma, Sweboat, miljömaffian eller nykteristlobbyn som ligger bakom trådskaparens dilemma. Det är dock aldrig alkoholen, big oil eller big tobacco. Miljöaktivisten: - Det där är miljövidrigt. Finns egentligen inget sätt att göra det där utan att ta kål på glaciärerna. Antimiljöaktivisten: - Säger sig göra saker på ett extra miljövidrigt sätt bara för att visa att hen inte följer fårskocken. Särskrivningspolisen: - Den där som vaknar till när någon skriver morgon kaffe, tak lucka, brytar spets, forum tråd, eller brun hårig sköterska. Den motvillige frågeställaren: - Ställer en fråga om sitt problem och bestrider sedan intensivt alla råd som ges. Den ovetande båtköparen - Hen som köpt en båt för tiotusentals kronor utan att ha den minsta aning om vad hen köpt och inte vågat fråga tidigare ägaren och vill nu slippa googla själv för att få reda på pricken exakt vilket märke och modell båten är. Och slutligen några som på något oförklarligt sätt hänger samman: - Hen som frågar om en Biltemaprodukt. - Hen som frågar om olja - Hen som frågar om olja från Biltema. Vi skall vara glada att vi är olika och att nätforum är bra på det sättet att handgemäng inte kan uppstå :-)

Säga vad man vill om hans konstruktioner, attityd, framgångar och misslyckanden men jag känner många pensionärer som fyller tiden de har kvar med mycket mer meningslösa sysslor än Yrvind. Hoppas man har leklust och hälsa så det räcker när man själv blir pensionär...

Har motorn fungerat normalt tidigare i samma motorrum utan extra hål och fläktar? Problemet behöver nödvändigtvis inte vara brist på luft. Kan bero på luftkvaliteten också, läcker det in avgaser i motorrummet?

Skall man gå vidare med sin gamla motor? Frågan kan knappast ställas ur andra perspektiv än rent filosofiska. Ekonomiskt sett är det knappast försvarbart. Fast inget med båtliv är ekonomiskt försvarbart. Däremot är det värt varenda slant ur andra synvinklar :-) Om båten har samma ekonomiska värdebild som motorn lönar det sig inte att köpa en ny motor till den heller. Tröttnar man på ekipaget står man där och försöker sälja en gammal billig båt med en ny dyr motor. En svårsåld kombo i de flesta fall. Att köpa en annan begagnad motor till sin gamla båt är ett vågspel. Den nya gamla motorn kan krångla precis lika mycket som din gamla gamla motor. Med de två resonemangen blir det plötsligt inte ett helgalet alternativ att renovera den motor man redan har. Utgifter blir det hur man än försöker. Tricket är att börja genast på hösten. Skruva isär motorn och se vad som behöver göras och skaffas. Det kan ibland ta lite tid att få tag på delar och ifall man behöver lämna in motorn för jobb på någon motorverkstad så rinner vintern snabbt iväg. Var i ett lite liknande läge med min gamla bil i vintras. En liten skåpbil från 2004 som började få lite väl högt tryck i kylsystemet, typiska symptom på dålig topplockspackning. Skruvar det mesta själv men det här verkade lite väl stort. Ringde en bekant som har verkstad. Lite knappt 1000 €uro (Finland) skulle det gå på att byta topplockspackning. Ungefär hälften av vad bilen är värd. Det hade jag kunnat ta. Men om felet i stället varit en spricka i toppen hade kalkylen inneburit hela bilens värde. Ville inte chansa så jag bestämde mig för att skruva sönder bilen själv. För att få av toppen på en sån här bil måste motorn ur. Overall och handskar på! Efter några veckoslut i garaget knattrar bilen igen till priset av lite packningar och en topplocksplaning för säkerhets skull. Som bonus passade jag på att byta kamrem, vattenpump, koppling och lite annat smått och gott när allt ändå stod på golvet. Dumt? Kanske. Men nu vet jag vad jag har. Det hade jag inte gjort om jag bara köpt en annan begagnad bil. Kunde stå där med samma problem en månad senare med den också... Har också skruvat ihop motorn som sitter i båten själv samt en massa andra liknande grejer. Pysslar hellre ute i garaget än glor på TV hela kvällarna. Alla har inte lust att skruva och mecka eller vill ens förstå varför man skulle göra det. Fast känslan när man får igång motorn man själv haft i bitar och fått ihop igen går inte att slå! PS Kom ihåg: Att mecka båtmotor är också båtliv :-)

Det är ju lätt att missförstå termen bromsrengöring. Medlet är ju som tidigare nämnts avsett att rengöra friktionsytorna på bromsskivor och bromstrummor från fett och bromsdamm, inte gummidelarna i cylindrarna. Med det sagt är det lätt hänt att man snabbt lär sig att det är ett utmärkt och billigt medel att rengöra ett och annat som är fett och oljigt....

På bilden nedan syns vad du har framför dig. Innan du skruvar bort någonting skulle jag tappa ur oljan, eller vad som nu finns i växelhuset. Om du får ut metallspån i oljan kan du börja riva det hela. Om inte så testa vad som händer när man rör dragstången (2) uppåt och nedåt. Om växeln går i eller ur med den så har du bara ett reglagefel. För att få ut innanmätet ur växelhuset skall lagerbocken (23) ut. Om den inte varit ur tidigare i motorns 36-åriga liv så lär den sitta som berget. Korrosionen har jobbat 24/7 sedan motorn sjösattes första gången. På min -83'a hade jag ambitionen att byta alla packningar i växelhuset. Jobbade ett par kvällar med att få ut den där lagerbocken men fick ge mig. Förde växelhuset till en verkstad som skruvat mycket med de här motorerna och de gav sig också, de menade att risken var för hög för att hela rasket skulle deformeras om man tog i så mycket som behövdes.... Bytte slutligen bara det som gick att byta utan att riva det hela. Bilden är tagen ur Clymers manual, en toppenbok att ha. Man slipper göra en massa misstag när det gäller hur sakerna sitter ihop och hur de justeras in efteråt.

Eftersom det redan finns en MPPT-regulator så skulle jag inte fokusera på att köpa en lite större panel utan i stället söka efter paneler som gör att den tillgängliga ytan maximeras. Det kan betyda flera mindre paneler snarare än en stor. Eftersom du har en MPPT-regulator kan du seriekoppla panelerna till rätt hög totalspänning och på så sätt få ut det mesta även om någon panel är delvis skuggad. Bara att läsa på i regulatorns manual för att få reda på hur många paneler som kan kopplas i serie.

Har du följt rörelsen efter växelvajern? Den drar ju en arm som är kopplad till dragstången som går ner i drevet. Titta under förgasarna där armen är kopplad till dragstången. De skall sitta samman med en skruv. Om den lossnat så händer ingenting nere i drevet. Om din motor är riktigt gammal (typ tidigt 1970-tal) är dragstången skarvad bakom en liten lucka på sidan av drevet, den skarven kan också ge med sig,men det gäller som sagt bara på riktigt gamla motorer..

Har den fungerat normalt tidigare? B30 har väl sålts med minst två typer av förgasare som kan vara av märke Stromberg eller Solex. Kanske den finns med SU-förgasare också? Själv är jag mest bekant med Solex-förgasarna och de har accpumpar. Då drar man på gasen rejält några gånger innan man kör startmotorn. Accpumparna sprutar då in bensin som behövs i startögonblicket. Om membranen i accpumparna är dåliga pumpas ingen bensin in i förgasarhalsarna när man drar på gasen och motorn blir svårstartad.

Just på Terhis ABS-båtar är det ett större jobb än vad som är rimligt att separera skrovet och innerlinern. Delarna sitter samman med hjälp av skummet och är alltså fastkletat i alla ytor i hela mellanrummet. Hela utrymmet mellan ytter- och innerskrov är skumfyllt och skummet är en del av konstruktionen. Tar man bort skummet får man en väldigt sladdrig båt. Om du har fått en läcka i skrovet gäller det alltså att öppna upp skadan lite och på något sätt skrapa ut polyuretanskummet tills du bara får ut torrt material. Sedan sprutas nytt skum in och skrovets skada repareras med Terhifix som går att köpa hos närmsta Terhiåterförsäljare eller på nätet. Glasfiber med polyester eller epoxi fäster inte i ABS-plasten.

Några basgrejer går ju alltid att kolla: Går motorn som den skall? Går den på alla cylindrar? Kommer den upp i sitt maximala varvtal? Har du rätt propeller? Kanske läge för ett kompressionstest? Är kamremmen rätt monterad? Ett par kugg fel betyder inte motorras men definitivt sämre prestanda. Har du vatten i mellanbotten? Är botten ren från beväxning?

Vad som är avgörande är om tanken var helt tom när det fylldes på med bensin. Antagligen har det funnits en del diesel i tanken ändå. De flesta båtägare kör sällan tanken nästintill tom innan man fyller på. En klassisk dieselmotor klarar som någon nämnde en del bensin i bränslet. Blir bensinhalten för hög får man problem med överhettning. I långa loppet är det insprutningspumpen som tar stryk. Det brukar vara värmeproblem som misstagstankare först märker och kontaktar verkstaden för. När dieselbilar kommer in på verkstaden med plötsligt uppkomna värmeproblem brukar en tidig åtgärd vara att öppna tanklocket och göra en doftttest och be ägaren kolla vad det står på kvittot från senaste tankningen. Det är ganska vanligt att folk tankar fel...

Eftersom det verkar vara för svårt/jobbigt att lyfta ur motorn för att mäta och konstruera något som passar så kan jag bara klura ut två alternativ. 1. Dra ut avgasröret genom aktern på enklast tänkbara sätt, skaffa hörselskydd för alla i båten och lev med att höra till de som kallas ljudmarodörer i skärgården. 2. Gör ett avgasrör som gör en 180' böj efter limpan framåt i båten som sedan med en ny 180' böj vänder in i en rejäl ljuddämpare som står bredvid motorn. Detta följt av en svanhals ut genom akterspegeln. Poängen är att få ett avgassystem som är möjligast långt vilket ger tillräcklig volym för att åtminstone i någon mån jämna ut trycket. Om det där med attityd, det är lite som på en arbetsplats. Alla bidrar till den goda stämningen, en del när de kommer, andra när de går...

Som yrkesman inom lektrisbranschen hyser jag en hereditär, själasund och innerlig aversion gentemot tillverkaren av föremålet på bilden. Eftersom jag vet att RBack hyser en viss aversion gentemot slit-och-släng och antagligen inte vill byta ut något som nästan fungerar kan jag ge två råd: 1. För att ta dig tryggt genom resten av säsongen så vore det en smal sak att byta kabelskorna och spreja någon form av kontaktrengörande medel på generatorns kontakter. 2. När säsongen är över och båten står på land så skruvar du loss generatorn och ägnar vintern åt att öppna den för att kolla hur kolen och släpringarna ser ut. Nya kol lär du hitta på den lokala (grannstadens) biltillbehörshandlare eller på nätet. Ser släpringarna repiga ut kan du slipa upp dem så de blir släta igen. I och med ovan nämnda åtgärder kan det hända att nästa sommar inte tillbringas i laddlampans sken.

På treans cylinderfoder ser det definitivt ut att ha läckt. Kolla om ytan på blocket går att få ren utan spår och skåror. I värsta fall måste blocket planas för att få ytan jämn. I övrigt är det väl bara att kolla att toppen är plan, byta packning och hoppas på det bästa... Märkena i toppen kan bero på tex att en del av tändstiftet har lossnat och dansat runt några hundra varv innan biten hittade ut genom avgasporten.

En aspekt är motorns vikt. Om du letar en motor på 10 hp kommer du snart att inse att samma motor också finns i en 15 hp version som inte är tyngre än 10 hp varianten. Det betyder att du kan hänga på en femtonhästare utan att båtens gångläge påverkas nämnvärt. Det kan hända att båtens egenskaper gör att det inte går att köra fullt när du är ensam i båten men med lite last kan det hända att din båt blir riktigt användbar i fler lägen. Att båte kan bli en (liten) aning övermotoriserad när du kör ensam kan enkelt kompenseras med det som sitter mellan dina öron, det går att köra utan att dra gasen i botten. Mognad kallas det 🙂

Problemet är helt enkelt att du gubbkör. Ta modell av mopopojkan i byin, varva som om fenomenet tomgång aldrig existerat. Med en båt som din är det lätt hänt att motorn inte någonsin körs på de varvtal som den tänktes för när den sitter i en traktor eller en lastbil. Om du vill avhjälpa problemet så kan du än en gång lära av mopopojkan i byin; dreva! Byt endera remskivan så du får lite mer varv på generatorn.

Går motorn tungt att vrida om du lossar på styrvajerns fäste vid motorn ( bulten mitt i bild)? Om så är så finns problemet i motorns styrled som behöver smörjas. Nipplarna på bilden smörjer leden som motorn tilltar på. Nipplarna för styrningen sitter nere på nederdelen. Ligger motorn djupt i vattnet så kan den nedre nippeln vara under vattenytan. Fettet torkar gärna i nipplarna. De går ju att skruva ur och rengöras eller bytas. Ibland räcker det med att värma dem och pressa in fett medan de är varma. Bäst gör man det här jobbet när båten står på land. Den noggranne smörjer både vid höst- och vårservicen...

Lite mer från början av mitt projekt finns här: https://uupee.wordpress.com/ Jag målade formen med spruta och använde tvåkomponentsfärg för stålkonstruktioner. En bra idé är att måla en testbit som man sedan vaxar, målar med gelcoat och laminerar några lager. Om färgen på pluggen klarar den proceduren är det bara att köra Om pluggen är en glasfiberbåt räcker det gott att reparera eventuella skador med topcoat eller gelcoatspackel. Sedan är det bara att rengöra och polera ytan och sedan dra på formvax ett par gånger. Kom ihåg att kolla att pluggens form är sådan att du får loss den nya gjutningen sedan 🙂

Jag körde min förra båt med två lösa tankar. Använde blåsan bara när jag råkat köra slut på bränsle och måste fylla bränslesystemet igen. Om alla slangar och anslutningar är hela och täta behöver man kanske inte pumpa på blåsan före de start. Om allt fungerar normalt för TS så är det här ett icke-problem.

Tvåtaktsdieseln är en helt annan motor än en bensindriven tvåtaktare. Tidigare var många stora fartygsdieslar tvåtaktare och de är precis lika lågvarviga som fyrtakts fartygsdieslar och kan köras i veckotal på lågvarv om så behövs. Båtversionen av Detroitdieseln är gjord för att användas precis på samma sätt som vilken båtmotor som helst.

Din båt har en ganska skarp V-botten och sådana kommer inte riktigt till sin rätt med för liten motor. Om max är 85 hkr så skulle jag inte gå under 70 hkr. Det finns inget tråkigare än att sätta pengar på en motor som visar sig vara för liten. Då står man där och flyttar folk och grejer i båten för stt komms upp i plan, laborerar med trimplan, propellerbyten och trimfenor på motorn och varenda resa blir en påminnelse om ens snålhet. Det går alltid att köra långsamt med en stor motor men det går inte att köra fort med en för liten motor.

Lägg upp ett par bilder så kanske någon forummedlem kan identifiera den.

Om dina bärplan är lätta att demontera så är det en bra idé att testa hur det funkar utan. En rätt motorsvag snipa jag hade en gång blev faktiskt en halv knop snabbare utan bärplan. De flesta bär/trimplan man ser på snipor är ditsatta i efterhand och utformade och placerade lite enligt vad någon tror fungerar eller tycker ser bra ut. Båtars utformning är alltid en summa av en mängd kompromisser. När man ändrar på något får man nya egenskaper men samtidigt byter man ut dem mot andra mindre önskade egenskaper...

Noa Xark