Faderullan

Den finske artisten, komikern, uppfinnaren och visionären Spede Pasanen hade en variant på att förlänga båten genom att sätta en skida framför fören. Han var också en slagfärdig orator och kunde prata för sina uppfinningar. Trots det slog stävskidan aldrig igenom.

Du har så rätt! Man kan desutom få problem med jordslag om man har fel sorts jordning i båten :-)

Jag skulle köra med radklämmor på DIN-skena i det läget. De är lite längre än sockerbitarna vilket medger att du kan kapa ledningarna en aning. Tillbehör i form av sammankopplingskammar finns också. Men som sagts tidigare här så skulle en jordplint vara ett bättre alternativ än att länka minus mellan klämmorna. Radklämmor finns i ett otal varianter med massor av tillbehör hos varje tillverkare, de vanligaste märkena är Weidmüller, Wago och Phoenix. Någon tillverkare har även radklämmor med möjlighet att använda flatstifssäkringar, hittar dem bara inte nu i hastigheten... Det ser ut som att de flesta trådarna kommer in från höger så du kan säkert komprimera genom att dra hela paketet åt det hållet.

För att stödja påståendet att självpolerande bottenfärg fungerar som spärrskikt är det bara att be om ett dokument på det från berörd färgtillverkare. Det tror jag dock att det blir svårt att få. Färgen i fråga är knappast framtagen för att ha just den egenskapen. Så i ditt fall kan du lika gärna påstå att x antal lager Falu Rödfärg fungerar som garanterat effektiv spärrfärg. När du ändå har färgtillverkaren på tråden så kan du slänga med frågan om de har någon sertifierad spärrfärg som garanterar att inte TBT läcker igenom. Om de har en sådan vågar jag anta att det finns en hel del parametrar som måste tillgodoses för att färgen skall fungera. Däribland kan man anta att lagren av självpolerande bottenfärg skall slipas bort och när det är gjort skulle det kännas lite konstigt att inte fortsätta jobbet tills även TBT-färgen är borta. Jag anar att orsaken till ditt obstinerande inte beror på något medborgerligt rättspatos, egentliga orsaken är att du vill slippa sätta några tusenlappar på att fixa problemet. I stället bränner du andras surt förvärvade skattepengar genom att processa via myndigheter och rättsväsendet. Med det i åtanke får vi å skattebetalarnas vägnar hoppas att du en dag får betala vitet...

Kanske vi vänder på det här resonemanget. Det finns knappast något i båtklubbens stadgar som säger att klubben har en skyldighet att sjösätta och ta upp medlemmarnas båtar. Tror inte klubben protesterar om du lastar din båt på trailer och sjösätter den någon annanstans och därefter håller den borta från klubbens område. Om det nu var så att segling och båtliv var en viktigare hobby för dig än rättsprocesser.

Trots allt kanske klyftigare att hyra grejerna om man slipar botten ren vart fjärde decennium ungefär. Vilken byggverkygsuthyrare som helst har säkert lämpliga grejer. Brukar inte vara särskilt dyrt för ett veckoslut.

Med facit I hand kunde gamlingen gjort det både som 68-årig, kanske rentav med en 58-årigs energi. Bottenfärgen i fråga var på tapeten som miljöfarlig redan i slutet av nittiotalet. Fast i efterklokhetens universitet är vi alla professorer....

Grattis, du är därmed mannen som har tagit benämningen "bryggseglare" till en ny nivå och härmed är det dags att mynta uttrycket "vaggseglare".

Så gott som alla i listan plus bränslepumpen. "Felinställde förgasare (Stromberg 175 CD-2) Dubbla Dåliga tändstift? Brytarspetsen? Kondensatorn? Tändspolen? Fördelaren?" Börja med att skruva ur tändstiften och kolla hur de ser ut. Blöta, svarta, sotiga tyder på för mycket bränsle. Om motorn inte blivit körd på länge kan det vara flottörnålen i någondera förgasaren som inte stänger, då luktar det bensin och motorn får för mycket bränsle. Bränslepumpens membran kan vara dåligt, fast när motorn får för lite bränsle brukar den nysa och smälla snarare än blöddra. Om motorn går ok på tomgång är förgasarna i sig inte feljusterade, det enda man kan justera på de där är tomgångsrelaterat, spjällens stoppskruv, tomgångsblandning och spjällens synkronisering. De där förgasarna brukar ofta uppskatta en renovering. Satser med vad du behöver finns att köpa. Det är bland de simplaste förgasare jag sett sedan moppeåldern så det är inte speciellt svårt. Att synka inställningarna och justera dem fixar man också tämligen lätt när man hittar manualen för det på nätet och är läskunnig 😀 Också värt att kolla att fördelarens förtändningsjustering fungerar. När du vrider på rotorn skall den ge med sig lite och fjädra tillbaka. Ett justeringsstroboskob visar om det hela funkar, när motorn varvas upp skall tändläget bli tidigare. Eftersom båten är ny för dig är det inte fel att byta tändstift, brytarspetsar, kanske kondensatorn och ge tändkablarna en koll också.

Det är sällan man ser en dieselmotor i en fritidsbåt som är utsliten när det gäller cylindrar, lager kolvar och dylikt som sitter så att säga inne i motorblocket, självklart under förutsättning att olja , filter, impeller är omskötta och utbytta. Vanvård, överhettning och dålig vinterförvaring är det som får motorerna att må illa och dö i förtid. Det mesta som vanligtvis fallerar med åren sitter på utsidan av motorn och sånt kommer man åt utan att riva isär hela rasket. Vanligt är sönderrostade avgasdelar, turbo om sådant finns, generator, startmotor, bränsleinsprutning och dylikt. När man väl fått rätt diagnos brukar det därefter mest handla om att skruva bort det gamla och sätta dit det nya. Låter ju enkelt :-) På båtar (och fordon i allmänhet) brukar det svåra vara att komma åt i trånga utrymmen. Man jobbar tre timmar för att komma åt att byta något som tar en timme att göra...

Samma kemist skulle antagligen också fortsätta med att det är därför TBT blir ett problem i hamnar och varv. Skulle TBT vara vattenlösligt skulle problemet vara mycket mindre i och med att det då skulle föras bort med vattenströmmarna och spädas ut till obefintlighet i stora vattenmassor. Eftersom TBT inte löses upp i vatten så innebär det att det i stället faller till botten där det via bottensedimentet sedan hamnar i näringskedjan via växter och bottendjur till fiskar därifrån vidare till fiskätande sjöfågel osv. Resultatet är sedan hormonstörningar långt upp i näringskedjan. Det är liknande långvariga utsläpp av kemikalier och tungmetaller som på sextiotalet resulterade i en nästan utrotad havsörns- och sälstam i Östersjön. Jag minns sjuttiotalet då man pratade om den där sommaren man såg en havsörn. Nu undrar man var de håller hus när man inte sett en enda på hela dagen.. Man kan som äldre (boomer) kanske unna sig lite fatalism och tänka att man snart ändå är borta och inte behöver ta konsekvenserna. Men har man efterkommande vill åtminstone jag göra så gott det går och ta i beaktande den vetskap som finns tillgänglig just nu för att inte svina ner i onödan.

En bra tankegång. Speciellt med tanke på den låga kvalitet många huvudbrytare har. De flesta ser inte ut att ha någon som helst form av korrosionsskydd. Man kan tänka sig att de som säljs billigt i båttillbehörsaffärerna egentligen är tänkta att sitta i bilar. Letade nyligen fel i ett solpanelsystem på en sommarstuga. Ägaren hade bytt huvudbrytaren för två år sedan så vi utgick från att den var ok. Det var den inte. När vi körde all tänkbar belastning, ca 45 ampere en stund så var brytaren så varm att man inte kunde hålla fingret på den. Den var märkt max 250 A. De där billiga brytarna i plast med röd nyckel verkar variera i kvalitet en hel del. Man kan tänka sig att en ärgad decenniegammal huvudbrytare kan till slut vara så dålig att man får problem även med generatorns dioder som är snabba på att falera i normalfall. I det läget är inte huvudbrytaren den säkerhetsdetalj som många ser den som. Det finns säkert en hel del trådar här på MG där mysko elfel slutligen kunnat härledas till just dåliga huvudbrytare.

De dubbla nu utrivna bottnarna är en viktig del i skrovets vridstyvhet, även sätesramarna har hjälpt till. Det finns några olika sät att få skrovet vridstyvt igen. Ett är att sätta in båda bottnarna igen med fräscht material och styva upp skrovets övredel med "spant", laminera tex. in halverade elrör upp mot sidorna. En annan metod är två längsgående balkar som sitter samman med några tvärbalkar med jämna mellanrum. Balkarna kan med fördel svängas upp en bit mot akterspegeln så styvas den upp också. Sidorna styvas även här med inlaminerade spant. Jag skulle föredra den här metoden eftersom du nu kan skruva fast en durk i balkarna och använda en del av utrymmet mellan balkarna som förvaring. Relingen kan styvas upp med att åter sätta in en några cm bred bit som sågas ut av den gamla överbyggnaden. Du skall likväl ha någon form av kant runt relingen så den gamla är en bra början. Kom ihåg att göra flyttankar på strategiska ställen så sjunker båten åtminstone långsamt när olyckan är framme. Allt det här behöver narurligtvis göras medan båten står upprätt. Den måste naturligtvis vara injusterad så den står i lod och våg medan du laminerar fast allting. Står båten tex en aning vriden när du laminerar in förstärkningarna kommer den för alltid att vara skev vilket kan ge en del oönskde egenskaper...

Skulle påstå att det där är en Monark eller Crescent 505. Den har snarare ett snipskrov och är inte tänkt att plana. Bilden är en aning suddig men det ser ut som att botten svänger upp en aning mot akterspegeln i stället för att vara plan. I så fall är det orimligt svårt att få båten mycket över sin skrovhastighet vilkn borde ligga vid dryga 5 knop. Nyttan du får med 25-hästarsmotorn är att du kan cruisa på i 6 - 7 knop med ett behagligt lågt motorvarv. Fast 9,9'an räcker helt säkert bra till för det också. https://www.maringuiden.se/batguiden/;batID=2932&battypID=21

Om man lastar allt man skall ha med sig till stugan och lite folk inne i hytten blir det tveklöst baktungt. Be på ett diplomatiskt sätt den tyngsta i besättningen sätta sig i fören och kolla hur båten beter sig då. Utrymmet för om hytten är ju inte så stort så att ha väldigt mycket grejer där lyckas inte alltid. I övrigt gäller redan nämnda råd, det finns knappast en enskild orsak till problemet dock. Trimplanen är viktiga på den båten så att få dem att fungera är nästan en förutsättning för att det alls skall fungera. Ett tips till är att kolla om du kör omkring med vatten i mellanbotten. Är den skumfylld kan skummet dragit i sig vatten. Det ryms en hel del vatten under durken och om det slipper att rinna fram och tillbaka blir båten extra baktung.

Där ser man! Den här borde nog funka om du inte hittar ett membran: https://cdon.se/hem-tradgard/branslepump-passar-briggs-stratton-8086-56-filter-p52823000

Dags för en snabbkurs i bränslesystemet på gamla Monark/Crescent: Med blåsan på slangen pumpar du upp bensin via bensinpumpen (inringad till höger i bilden) till förgasaren. När motorn startat sköter bensinpumpen bränsletillförseln. Om du kopplar förbi bensinpumpen kommer motorn att stanna om du inte siter och pumpar på blåsan hela tiden. Kan upplevas som jobbigt efter några sjömil :-) Bensinpumpen fungerar med hjälp av tryckvariationerna i vevhuset. En slang frå vevhuset går till baksidan på ett membran i bensinpumpen. Membranets rörelse pumpar bensin från tanken till förgasaren med hjälp av två ventiler som ser till att bränslet bara färdas genom pumpen i rätt riktnig. Membranet brukar åldras och bli en aning stelt och spricker slutligen. Då finns en risk att man med blåsan pumpar in bensinen via det söndriga membranet in i vevhuset vilket surar ner motorn och om man får igång motorn går den med ojämnt varvtal och bara om du ständigt pumpar fram bensin med blåsan. Att få tag på ett nytt membran till en drygt femtio år gammal motor kan vara en aning problematiskt. Om man misslyckas med det så går det att anpassa en pump från någon annan motor,de flesta bensinpumparna på tvåtaktsmotorer fungerar på samma sätt. Själv har jag använt en Briggs & Stratton-pump som är en bra universalpryl, är billig och finns att köpas vid de flesta som säljer reservdelar till trädgårdsmaskiner.

Den här tex. https://www.biltema.se/bil---mc/elsystem/matare/timraknare-2000030628

Blev inspirerad till en illustration... Proportionerna på din MAN blev lite tokiga men utrymmet på boksidan är vad det är 😀

Hehe! I det avseendet är du friskriven från min tvekan 😆

Balken kommer väl att kunna vicka/rotera i sidled så mycket som draghandsken medger. Det medför att stödhjulet i mitten kommer att stå snett enligt hur det slumpar sig. Möjligen kan det funka med två stödhjul bredvid varandra om de är tillräckligt brett isär. Att backa i en av föraren vald riktning med den där kombon torde vara mer än vad de flesta normalbegåvade släpvagnsförare klarar. Men idén är inte utan poänger. En längre tillfällig dragbom skulle säkert vara till hjälp många gånger. Jag skulle lösa det med ett tre meter långt profilrör där dragkulan monteras en meter in på bommen. Längst bak två plattjärn vända uppåt så att man kan lägga en bult över trailerns dragbom. Längst fram förstås en handske på bilens kula.

Jag hade lagt en timräknare i stället för en pulsgivare. Med vetskap om pumpens kapacitet är det då lätt att få en uppfattning om hur mycket vatten som pumpats under en given tidsperiod.

Om bensin rinner ut kan det bero på att flottörnålen inte stänger och förgasaren flödar över och motorn får för mycket bensin. Det ser ut som att du har separat tank. Då har du också en bensinpump. Om bensinpumpens membran läcker så pumpar du in bensin i vevhuset när du klämmer på blåsan. Då rinner bensin ut både i förgasaren och i avgaskanalen. Om motorn stått oanvänd i åratal är det mycket sannolikt att membranet torkat och spruckit. Ta ur tändstiftet och kolla om det är fuktigt av bensin. Om så är har du något av de ovannämnda problemen.

Kunde vara en Chris Craft Lancer.

Tja, det var trots allt du som valde att ta det till regeringen. Det skedde inte per automatik. Nu är det lätt hänt att eventuell rättsprocess blir dyrare för dig om du förlorar än vad det hade kostat att fixa båtens bottenfärg med extra allt, premiumfärger och någon som gjorde det åt dig