Faderullan

Jag började med läsglasögon och efter några år när synen på långt håll försämrades gick jag över till progressiva. Hade inga problem med övergången till progressiva. Snarare var det en lättnad när man inte hade glasögonen i fickan där de endera krossades eller föll ut när man lutade sig framåt, i pannan därifrån de föll när man lutsde sig framåt eller där man råkade lägga dem och glömde var. Nu när de hänger på näsan hela tiden och man vet var de är och hålls dessutom på plats.

Jag tycker det där ser ut som att man haft bråttom när första lagret matta lagts och laminatet har inte blivit tillräckligt väl pressat mot gelcoaten i formen. Slipa rent, spackla, måla med topcoat.

Den eviga kompromissen bra roddbåt mot bra motorbåt. Jag har en glasfiberbåt som är en avgjutning av en gammal träbåt. Den är antagligen tänkt för rodd och segling men den har också en liten akterspegel. Den har en köl på 7 - 8 cm och är tämligen bred midskepps. Jag älskar att ro den här båten. Den är lättrodd och kursstabil även i sjögång. Man vänder den på rätt kurs, tar sikte på något landmärke som hålls mitt över aktern, sedan är det bara att ro och då och då vända på huvudet så man inte ror på stenar och svanar och annat som kan komma i vägen. Den funkar utmärkt med en 3 - 4 hästars snurra, mer än så är onödigt. Jag kör den med en 60 lbs elmotor som med lätthet drar upp den till skrovhastigheten på sådär 4 knop. Mitt-toften är täckt av en 100 w solpanel som laddar 2 st 100Ah batterier som sitter under solpanelen.

Epoxy fäster på många material. Men finns det färgrester kvar vet man aldrig om de är kompatibla med epoxy, har man otur börjar den gamla färgen reagera och man får bubblor och elände och får börja om från början

När jag läser det här kommer jag att tänka på den förträffliga boken"Liftarens guide till galaxen". Där ville man ha svar på den ultimata frågan om universum, livet och allting. Det lakoniska svaret från den kolossala superdatorn blev "42". Ingen förstod svaret. Om man inte förstår svaret på en fråga, behöver det inte vara svaret det är fel på, det kan lika gärna vara frågan som är felställd,

Vilken praktisk liten jolle! Ryktet om träbåtars snara död efter att de fått en glasfiberyta är starkt överdrivet. Det viktigaste att komma ihåg när man lägger glasfiber på träbåten är att det fortfarande är en träbåt och skall skötas som en sådan. Många tror att det nu är en glasfiberbåt slutar sköta sina båtar. En så liten båt är rätt enkel att lägga glasfiber på. Det viktigaste är att få bort all färg från ytan. Finns det färg eller fett kvar kommer glasfibern att släppa. Runda av alla hörn och kanter så det är lättare att få mattan att böja sig runt dem. Eftersom båten är så liten skulle jag kosta på mig att använda epoxy snarare än polyester. Epoxy fäster så mycket bättre i plywooden. Vill man jobba lite mer så gjuter man av den gamla träbåten, man använder den helt enkelt som mall. Då slipar man och polerar båten, lägger gelcoat och några lager glasfiber och kläcker en ny båt som håller i decennier.

Fälgrengöring är väl mest avsedd att rengöra fälgar med 😀 Testa med båttvättmedel eller oxalsyra i stället. Kom ihåg att din båt är gjord i ABS-plast så lösningsmedel som aceton och dylikt är inte bra.

På en del motorer fungerar bensinpumpen med tryckvariationerna i vevhuset. Om det har gått hål på membranet i bensinpumpen kan bensin läcka in i vevhuset den vägen.

Man måste också understryka att resultatet från mitt experiment med skrovbitarna motsvarar en illa ytbehandlad båt som ligger helt sjunken under ytan ett halvår. I normalläget utsätts bara en liten del av båten konstant för "ytkontakt" med vattnet. Så länge gelcoaten på botten är hel blir viktökningen över en säsong procentuellt enormt mycket mindre än i mitt experiment. Det skall också sägas att den vetenskapliga nivån på utförande inte riktigt höll akademisk nivå

Måste skärpa mig med korrekturläsningen och ta kål på den där #€%#€€% autocorrect 😀

Sedan har vi påfundet med testkrav av båtar från -95 eller tidigare, vilket är en rekommendation från Båtunionen, vilket en del kommuner har uppfattat som en "lag"......genomlyser frågan i morgon. En båtklubb har även ansvar för annat än den enskilde båtägarens rättigheter. Ponera att klubben en dag behöver muddra sin hamn. Om någon får för sig att vara noggrann kan det bli problem med var man skall deponera muddermassorna om de innehåller stora mängder gifter. Ett sådant scenario bli överkomligt dyrt för en vanlig båtklubb. Då är det betydligt mer rättvist att klubbens medlemmar fixar sina bottnar och deponerar avfallet korrekt. Det handlar trots allt bara om några kilogram som kan tas om hand mycket enklare än tusentals ton med bottenlera. Och om man inte har renslipat hårbotten på tre decennier så är det nog dags ändå...

En båtklubb eller en kommun kan likväl kräva att medlemmarnas båtar fyller krav som klubben eller kommunen har. Detta kan vara krav som är strängare än lagstiftningen dock inte tvärtom. Lagen skall ses som ett minimikrav.

Det här måste vara någon form av nordiskt rekord i att göra en enkel sak maximalt komplicerad.

En gammal segelkatamaran där man skippar masten skulle ge riktigt stor yta för solpaneler om man samtidigt bygger om mittkabinen så man slipper gå och huka sig där inne. De är ofta väldigt lättdrivna. Dessutom skulle dubbla motorer ge fin manöverförmåga. Nackdelen är att man blir tvungen att satsa på dubbla motorer...

Efter några säsonger med min soleldrivna roddbåt har jag drömt om att skala upp det med att göra samma sak på en båt stor nog att övernatta i. Roddbåten har en 100 W solpanel och 200 Ah AGM batterier. När elutombordaren drar 20 A når man skrovhastigheten på 4 knop. I teorin kan jag alltså köra 10 timmar innan batterierna är urladdade. Praktiken har visat att jag under min normala användning aldrig någonsin varit under 60% laddning. Poängen är att solen laddar båten där den ligger i stranden och även under färd får man några ampere från panelen. Att skala upp det hela till en större båt kräver naturligtvis att jag satsar mera pengar. En skapligt bra snipa att börja från är inte speciellt dyrt. Solpaneler är billiga i dag. Inte ens elmotorerna är dyra jämfört med en liten diesel. Problemet är batterierna, att få till en tillräcklig batteribank kostar en och annan skjorta. Att lasta in mängder med AGM-blybatterier är en lösning men blir tungt och kräver därmed större motor som i sin tur kräver mer batterier osv. Tanken var därför att försöka komma över ett bättre begagnat batteri från en elbil. Även det har tett sig en aning dyrt. Speciellt med tanke på att batteriet kommer att användas i bästa fall i fem månader av året för att sedan stå oanvänt under resten av året. Men när man under några veckor har följt med priserna elbörsen fick jag en ide. Om båten står hemma på tomten kan man ju använda batteriet som buffert till husets elsystem under uppvärmingssäsongen. Nu under vintermånaderna drar vår jordvärmepump i genomsnitt ungefär 20 kWh per dygn. Ett begagnat 24 kWh batteri från tex en Nissan Leaf skulle alltså (i teorin) klara av ett dygn när elpriset skenar. Sedan när priset är lågt kör man igång laddaren. På det viset kunde man använda båtens dyra batteri året om och kanske rentav kunna spara in en del av kostnaden för det.

Jag brukar köra ett spår med tunn (1 mm) kaptrissa i vinkelkapen, långsmed axeln, nästan igenom men inte så långt att man kapar i axeln och sedan slå i springan med huggmejsel. Då brukar lagerbanan spricka och gå att få bort. Det finns också avdragare som klämmer sig in bakom lagerbanan och kilar den utåt tex den här: https://www.biltema.se/bil---mc/bilverktyg/avdragare/demonteringsverktyg-2000051414 Fattigmansversionen är att ta sin samling gamla moraknivar som man slår in bakom lagerbanan från olika håll tills man kommer åt med trepunktsavdragaren.

Släng i ett par skruttiga startkablar i stället. De är för billiga för att vara värda jobbet att bryta sig in i bilen. Själv har du möjlighet att få hjälp av någon med en bil som startar efter ett par veckors stillestånd.

Det lär nog inte finnas mycket att ge skambud på om du väntar till våren. Produktionen har upphört för ett bra tag sedan på grund av för få beställningar -ingen försäljare har helt enkelt beställt något du kan skambuda på. En båt som sådan tappar kanske inte heller så mycket i värde även om märket inte längre finns. Själva båten är trots allt ett plastskal som försetts med utrustning från andra större tillverkare, motor, instrument osv. Kvaliteten på plastskalen varierar inte speciellt mycket mellan olika tillverkare heller så begagnade Ryds-båtar kommer knappast att falla speciellt mycket i pris. En stor del av priset på en båt beror på vilken motor och övrig utrustning den har. En mindre del består av mervärdet från en populär design och layout.

Det här är nog samma fenomen som gör att strumpor tappar sin maka under tvättprocessen. Antagligen ligger skruven i samma kosmiska miniatyr-svartahål som 10 och 13 mm hylsorna och nycklarna som alltid är borta hur många man än köper. Din skruv kommer inte att dyka upp förrän du köpt en ny. PS. Strump-problemet har jag löst genom att en gång för alla köpa upp ett mindre parti identiska svarta strumpor. Det trixet har tvättmaskinstrollet gått bet på hittills. Blir det hål på en strumpa behöver man bara kasta den ena, den andra har fortfarande ett tjog likadana att förena sig med. Jag har helt enkelt löst upp alla mina strumpors parförhållanden.

Y-bommar är inte idealiska för snipor, speciellt relativt smala båtar. Snipor rullar gärna så fort det blir lite vågbildning och då händer det ofta att fendrarna åker upp över bommen och båten står och skaver mot bommen. PS Härlig båt det där!

I min roddbåt satte jag en solpanel på mittsätet, har inte behövt släpa batterier annat än vår och höst när jag sjösätter och tar upp båten. Jag har 200 Ah batterier och 100w panel, har aldrig behövt oroa mig för att ha för lite laddning. Skulle gott klara mig på halva batterikapaciteten. Leta på nätet efter en tunn panel som passar, sedan behöver du en regulator förstås.

Några höjdare till bilar var de inte de engelska normalbilarna från den tiden. Kvaliteten var lite sådär och försäljningen sjönk vartefter japanerna dök upp. Fast om du har ett facebookkonto kan du ju bjuda ut dem på någon lämplig grupp, tex. gruppen "Hundkoja Mini Bmc Austin Leyland.." Motorerna inbringar knappast några stora summor men de kan vara till glädje för någon entusisat

Ber att få korrigera mig, det handlar snarare om motorer från Austin Maxi :-)

Motorn på första bilden är definitivt en bilmotor från en framhjulsdriven bil. växellådan sitter ju kvar, uttag för drivaxlarna syns nere till vänster. Ingendera motorn har någon sjövattenpump eller fästen för en sådan som jag kan se. Skulle slänga en vild gissning på Austin 1100.

Det här verkar vara olika inom olika länder i EU. I Finland gäller släpvagnens egenvikt plus den last man har. Körkortsreglerna är dock lika. Bilen jag kör till vardags har en största tillåten släpvagnsvikt på 520 kg på ett obromsat släp, 720 kg med bromsar. Det är en lätt Citroën med 82 hästars trecylindrig motor, med andra ord inget man väljer att dra med i första hand ändå. Mitt obromsade släp har en maximal totalmassa 825 kg, 750 på axeln och 75 på kroken. Vagnen väger 223 kg och då får jag alltså lasta 520-223 kg = 297 kg. Det gäller alltså att ha koll på hur mycket man slänger på. Å andra sidan har jag inte ens hört talas om att någon skulle ha åkt fast för överlast om det inte har varit helt uppenbart att ekipaget är överlastat. Så om TS bodde i Finland hade hen fått dra sin tomma vagn och till och med kunna slänga på en liten roddbåt. Behövs kanske större incitament för att emigrera ändå 🙂