Georg_Ohm

Jag har Biltemas solcellsbentilator, den senare modellen där det är möjligt att köra fläkten åt båda hållen. Jag tvivlar dock på att den skulle vara bäst sannolikt inte näst bäst heller, men kanske inte heller sämst. Men den snurrar på såväl dag som natt. Den är tyst när den går, men man kan bara ana, förnimma, att den förflyttar någon luft. Men min vindmätare reagerar på den iallafall, impellern snurrar men visar ”typ” 0,2 m/s i displayen. Det är ett vanligt laddningsbart AA-batteri i vanlig batterihållare i den som kan bytas ut. Detta är den andra jag har köpt, den första började läcka varför jag fick täta runt solcellen med tätmassa. När jag skulle köpa en ny så visade det sig då att den modellen inte startade själv om den varit strömlös. Några härifrån hade påpekat det för Biltema så nästa modell ”mark III” hade riktiga strömbrytare istället för sådana där ”bubbelströmbrytare”. Och anledningen till att jag återigen valde en från Biltema, var att den modellen passar till hålet i taktet, nu kanske det är annorlunda, men då hade dom andra fabrikatens ventilatorer smalare hals, krävde mindre hål. I förra båten hade jag en begagnad datorfläkt monterad som utsug under en traditionell Elektroluxventilator, det fungerade bra det också. Datorfläktarna jag så använde var kanske inte avsedda för horisontellt montage, då dom började föra oväsen i lagren efter mer eller mindre konstant drift under 6-7 somrar.

Jag använde Hempels sprayfärg för propellrar, nu heter den någonting med ”eco” vilket gör mig misstänksam. Men föregångaren fungerade iallfall hyfsat bra, det växte några havstulpaner på givarna, men inte värre än att ”signalen gick fram”. Jag sprayade öven paddelhjulsgivaren (Silva Nexus) och dess genomföring med denna spray, men den har jag fått lyfta upp minst två gånger under säsongen och rensat från havstulpaner. Min erfarenhet annars är att havstulpaner släpper igenom ekolodets ljudpulser, det är däremot värre om man har en kombinationsgivare med paddelhjul för loggen som havstulpanerna blockerar. Ekolodsgivarens temperaturgivare låter ju sig heller inget hindras av havstulpanerna.

Innan montering i båten så skruvar du på mulventilen och ser efter var i förhållande till genomföringen, ventilens handtag hamnar, märk ut den positionen. Kladda på med sika eller annan kvalitativ marintätningsmassa. Montera genomföringen, se till att den kommer åt rätt håll, alltså att den påskruvade kulventilen får sitt handtag lättåtkomligt, justera detta innan tätningsmassan härdar. Skruva på genomföringens mutter för lösen, drag denna först efter det att massan härdat. Senast jag monterade en genomföring hade den en insexfattning i loppet så att man med insexnykel kan hålla emot, om man har en medhjälpare. Det hade inte jag, så jag fixerade insexnyckel i en träbit som jag sedan monterade på en garagedomkraft, som då hissades upp som mothåll, bra eller dåligt… ingen aning men det är fortfarande tätt.

På den förra båten bytte jag ut samtliga genomföringar till nya i marinbrons. Och då blev det en kylvattengenomföring med löstagbar sil av plast på utsidan. Minns nu inte om jag vände gallret framåt eller bakåt, det fanns då olika åsikter om det. Vi hade ju även då, för omkring 20 år sedan problem med havstulpaner, så redan på sensommaren efter detta byte hade jag påväxt av havstulpaner i denna sil. Sommaren därpå hade jag målat silen både på in och utsidan med den tidens giftiga bottenfärg, och därefter inga problem. Så jag föreslår att du sprejar silen på in och utsidan med Hempels ”propellerfärg” som jag nu inte minns vd den heter, den hade föregående säsong hindrat påväxning av mina propellrar men övriga båten inklusive kylvattenintaget i drevet var knôkfulla med havstulpaner, men det är en annan historia. Så om du seglat i det så kallade ”Västerhavet” skall du skydda detta kylvattenintag mot påväxt av havstulpmer och annan ohyra. På sensommaren håller du koll på kylvattentempen och har ett cyklop, eventeuellt en våtdräkt, en platskrapa och en hård borste redo, utifall det växer igen likt förbaskat. En sil på utsidan utesluter inte en mer finmaskig sil före eller efter sjövattenpumpen. Fördelen med att ha en sådan sil efter sjövattenpumpen är att delar från en havererad impeller inte letar sig in i värmeväxlarens rörsystem. Malacos kolasnören, finns i godisbutikerna, men i saltvatten växer en brun trådalg som ser likadan ut, men smakar inte alls likadant… dessa trådalger har en jäkla förmåga att sugas in i kylvattenintaget, trots silen på utsidan, likaså i toalettens intag, var uppmärksam på det särskilt nära land i naturhamnar. Den uppläggningssäsong då jag byter genomföringar på nuvarande båt blir det till sådana i kompositmaterial, dom korroderar inte, å andra sidan har nuvarande ännu inte visat tecken på det heller. Men jag brukar skrapa bort bottenfärgen på dessa varje höst för att kunna inspektera dem. T-rör för spolning?? Är det för att kunna spola kylvattenintaget baklänges eller för att ansluta en separat ”typ” däckspolningspump? Det kanske är bra att kunna spola baklänges, men då hade jag anslutit ett sådant T-rör med kulventiler (i pluralis) högre upp, ovanför vattenlinjenivån. Däckspolningspump är ju bra, jag har anslutit en sådan till toalettens spolvattenintag, det fungerar fint. Nödlänspump? Med litet finurlighet, litet slang och en trevägskran kan du ju använda motorns sjövattenpump som länspump, om du får en läcka och elbortfall men med motorn opåverkad.

Ja det var min tanke.

Det finns forumdeltagare som kan mer om gamla utomborare än vad jag kan. Men jag vet att dessa iallmänhet inte brukar ha någon ”generator” i ordets rätta bemärkelse, men däremot en spole under svänghjulet där det bidas en spänning som blir till en mindre laddningsström, alltså det finns laddning men den brukar inte vara så omfattande. Så med den ingången är det ju inte fel att stödladda med en liten panel. PWM eller MPPT… dom fungerar på olika sätt, och MPPT är ju effektivare, och dyrare, så det är ju den där ekvationen när man skall väga in pengar, laddning och parametern ”irritation” när grejerna inte lever upp till dina förväntningar. Så kan man ju även tänka att en mindre panel behöver en effektivare regulator.

Vad praktiskt, sådana finesser hade ägarna till de båtar jag såg inte beställt.

Jag har sex stycken sådana självlänsar, varav två har ett litet knixigt utlopp. Sommartid har alla sex en liten spiral i inloppet för att hindra tappade småsaker att hamna i loppet. På hösten tar jag bort dessa för att få fritt flöde. Innan presenningen kommer på kan det samlas löv som orsakar stopp och en mindre översvämning på akterdäck. Jag har pallat upp hela båten så att fören står litet högt, då rinner vattnet ur självlänsarna. Annars har jag inte vidtagit någon mer åtgärd. Men en följdfråga, hur gör andra båtägare som har likadan båt som du har?

Det är väl för att det inte skall frysa, om nu det har någon betydelse. Jag har ingen aning om varför man byter till betong, eller så här; jag har inte förstått varför man förankrar presenningen i dunkar eller så överhuvudtaget, men det kanske är bra? Jag har även sett andra fyllningar i dessa dunkar, grus, sand eller kasserade balanseringsvikter från någon däckfirma. Nu senast jag var ute vid havet såg jag att en båtägare hade ställt ut sådana där lätt koniska men fyrkantiga betongklumpar som man använder till att sätta upp tillfälliga vägskyltar på. Sådana lyfter man inte med handkraft… så den lättviktställningen med presenning lär ju iallafall inte blåsa bort. Ja det kanske blir bra, jag ser att alltfler använder sig av sådan inpackning. När jag förberedde min båt för upptag spanade jag efter varmluftsballong, eftersom jag hörde ett väsande ljud från en gasbrännare… men det var en firma med servicebil i hamnen som krympte på plast på flera uppställda båtar. Men hur gör du om du vill gå ombord i båten medan plasten ligger på? Och vad blir det för miljöavtryck med en sådan engångstäckning? Jag noterade inte vad firman hette så jag kan inte ge dig tips, men det var någon i Göteborg vanligt förekommande marinservicefirma med egna servicebilar.

Vi hade nu under en del år en mindre segelbåt på trailer, en Monark nånting, lillasyster till Maxi 66. Vintertid stod den på inre Saltholmen, där blåser det en hel del. Den hade en väldigt enkel täckning med masten som takås och hemmasnickare ”A” i fören och aktern som masten vilade på. Presenningen var fäst med linor runt skrovet, inte i trailern. Första vintern gungade den betänkligt då det blåste, det var ju trailerns hjul som medgav det. Jag stöttade då med fyra pallbockar mot trailerns ram. Då blev det bättre. Andra vintern pallade jag på samma sätt och skruvade dessutom bort hjulen, det var väl inte så bra, men det hände inget mer dramatiskt än att trailern stod och vaggade litet på pallbockarna, ja det var en riktig vinterstorm, vill minnas att det var 22 m/s i byarna. Alla lättviktspresenningarna i närheten hade slitits sönder, en hade fastnat på spårvägens kontaktledning. Tredje och fjärde vintern stod båten mer skyddad mellan en större båt och en byggnad. Detta om mina trailererfarenheter. Senare och tidigare har jag haft pappas Olsson 8:8, och två olika motorbåtar i kommunala hamnar, och sett både egna och framförallt andras täckningar skadas av stormarna. Då har dessa båtar varit pallade med hamnens materiel, som varit ett krav har inte pall ingen/stöttningen varit något problem. Båtarna har ju stått stadigt, men presenningar har rivits sönder. Jag ser idag att hur man än gör blir det aldrig optimalt. Min uppfattning är att presenningen skall ligga tajt mot skrovet, vinden skall aldrig få komma åt och riva i den. Båthus som inte är byggda av gedigna Haki-ställningar eller liknande flyttar på sig eller blåser omkull med skador på egen och andra båtar. Båtägare som fäster presenningens linor i vattenfyllda dunkar gör det bara en gång, nästa år har de ersatt dunkarna med betong som dom gjutit i olika sorters formar, eller fyllt dunkarna ned flytande betong istället för glykolblandning. Så det finns verkligen anledning att titta till båten och dess teckning ofta, och då även vintertid ”lyssna på sjörapportern”. Dessa erfarenheter då efter att ha haft mina båtar uppställda i några olika hamnar (nära havet!) där det kan blåsa en hel del. Lågprisvaruhusen? Jag vill gärna försvara Julas (Hard Head) 600g/m2 presenningar, dom håller bra! Numera står min båt på egen tomtmark, relativt läigt, men vinden kan komma åt vid vissa vindriktningar ändå. Dessa julapresenningar finns i olika storlekar och är inte dyrare än att man kan ersätta dem utan att bli pank. Men det är ju viktigt vilken presenning man än har att skydda den mot nötning, att vaddera kritiska punkter på täckställningen, numera använder jag bubbelplast fastsatt med eltape till det.

Ja, sedan kan man lyfta upp givaren med skruven och ”hästskon” och vika/vrida ur den ur hålet.

Jag kan bara hålla med om att startbatteriet inte behöver någon solcellsladdning. I min förra båt hade jag en omkopplare efter solcellsregulatorn där jag kunde koppla om mellan startbatteriet och förbrukarbatterierna, men den omkopplaren användes aldrig, behövdes inte. Regulator skall du ha! Och då en MPPT-regulator, dom är effektivast. Även om Biltemas skiljerelä är bra och prisvärt så behöver du inget sådant i solcellsladdningskretsen, däremot ett mellan startbatteriet och förbrukarbatteriet som kopplar ihop dess när generatorn laddar. Hur stora solpaneler hade du tänkt dig? Som exempel så driver jag ett kylskåp på 42 liter och en kylbox på samma volym samt övriga förbrukare på 200 watt solcellspaneler som är kopplad till en batteribank på 280Ah. 100 W solcellspanel(er) är sannolikt minimum om du har ett kompressorkylskåp ombord, då blir det likt sannolikt en del energi över.

Det är iallmänhet en hästskoformad bricka, eller mothåll med gängade hål på insidan, och som @Lintott skriver är det en (eller två) skruvar som är längre än de andra som man då inte skall skuva ut helt, för då ramlar ”hästskon” ned i tanken, och den är utförd i rostfritt stål, inte magnetiskt och då svår att fiska upp. Det är ju bara det att man aldrig vet vilken av skruvarna som är den långa, ibland finns det en markering på bränslegivarens fläns, men det är ju inte säkert att installtören skruvat i den långa skuven i just det hålet.

Se över och mät på solcellerna och regulator, under strålande solsken, skugga och mulet… Men hur många watt solcellspanel har du? Du bör ju ha minst 50 watt (för enbart batteriladdning) gärna 100 watt beroende på vad du har för förbrukning. För syvene och sist går det mesta av solcellernas elproduktion till båtens förbrukare, det som blir kvar går till batterierna, om nu inte båten ligger i hamn med alla förbrukare avstängda. Sedan tar det ju längre tid att ladda upp större batteri än ett mindre. Solstrålarnas infallsvinkel mot panelen och eventuella skuggningar påverkar ju också utbudet. Det finns även olika regulatorer, billiga PMW som sannolikt inte längre är så vanliga är mindre bra än MPPT som då är effektivare. Sedan man man ju alltid undra över ett allmänt batteristatus om man anser att laddningen blir dålig. Det finns många olika sätt att spekulera, men man måste ju mäta över tid för att kunna avgöra vilken parameter som man skall åtgärda. Vad jag läst här och själv erfarit då jag köpt en ”ny” begagnad båt är att batterierna är helt kassa, dåliga eller halvdåliga trots att säljaren hävdat det motsatta. Så det är ju aldrig fel att börja det ”nya” båtägandet med nya batterier så har man ju iallafall ett gynnsamt utgångsläge. Så skall det vara! inget mer att säga om det egentligen. (Det kan dock finnas sällsynta specialfall då man vill ha separata minuskopplingar, men ytterst sällan, som jag kan se det, i en ordinär fritidsbåt).

Blötsnö och en massa vind i Göteborg. Dimensionera täckningen efter det! NOA och P&S har ju teleskopiska ben, så det skall ju egentligen inte behöva kapas. Ett tips till, jag använder billiga spännband för att förankra presenningen med. Men om man spänner för hårt lossnar öljetterna.