sajjen

Hur många varv lägger du runt winchen? I väldigt lätta vindar räcker kanske t.o.m ett varv. Vid mer väder behöver jag lägga tre varv på mina.

Det fanns förr på SXKs Västkustkrets hemsida en skiss över hur de bojar de lägger ut var kostruerade. Jag tror det nu har bytt konstruktion och PDFen finns inte längre att hitta, men jag fann en bild-kopia.

Inställningen att det värsta som kan hända är att grabben blir av med sin motoriserade leksak är farlig. Reglerna finns till för att skydda liv, inte för att jävlas.

VP = vinylplast = polyvinylklorid. Inte polyeten.

Byta namn på tåden till "Det dubbla båtlivet"?

Idag fick jag personlig leverans hela vägen fram till dörren av FinaKillen! Tusen tack!

Reservdelar är alltid bra att ha. Var i vårt avlånga land finns grejerna?

Till förra årets påmastning så gjorde jag en egen, mycket lik den som länkas till på SeaSea av en spillbit fall-lina. Det funkade bra under lyft-momentet, men precis som appelis skriver så har den en tendens att vilja glida ner lite i början av lyftet. Den linan som gick ner till mastfoten (bomfästet i mitt fall) var i då en treslagen. Den fastnade lite i min hemmaknutna sling när vi skulle få ner den. Det hade nog funkat mycket bättre med en mantlad lina.

Det beror på vad den ska kopplas in i...

Eftersom att jag har precis likadana klämmor i min värmare så antar jag att de har suttit där i original. Med andra ord har de funkat i 25+ år, i en båt på västkusten.

Jag hade också läckande pump på min Thermo 1700. Tog isär pumpen och förväntade mig hitta sprickor/hål i membranet. Jag tyckte membranet såg helt och fint ut. Skar till en packning av tunnt packningsmaterial från Biltema och la mellan membranet och pumphuset. Men det hjälpte inte, det läckte fortfarande. Tog isär pumpen igen och borrade bort niten som håller membranet mellan brickorna. Klippte till ett nytt membran av en lite tjockare plastpåse. Lät också det gamla membranet sitta kvar. Nitade tillbaka brickorna med en vanlig 3,2mm aluminiumnit. Än så länge verkar allt funka fint, utan läckage!

Det ser ut som en klassisk "genuafallet snurrat sig runt föstaget"-skada. Fallet ser ut att gå genom en linledare i bra vinkel. Men kanske har det inte alltid sett så ut?

Det är teoretiskt möjligt att två regulatorer skulle kunna komma i någon form av resonansläge, men i princip så går det att koppla alla former av laddare i parallell.

Två regulatorer mot samma batteri funkar utmärkt. Om den ena regulatorn kan höja spänningen så mycket att den andra tror att batteriet är fullt så ÄR batteriet fullt.

Jag har också använt klätterkilar till förtöjning av min Johnson 26 på någonstans drygt två ton. Hur tunga båtar och i hur tufft väder har ni använt klätterkilar?

Sjösatte i fredags, mastade på och seglade till hemmahamn i lördags. YR lovar 18 m/s idag, men till helgen ser det ut att bli dags för första riktiga turen för året.

Såg lösningen i bilden i Fiskebäck här om dagen och tänkte på den här tråden.

"Vanlig" kopparbaserad bottenfärg på ett aluminiumdrev är en jättedålig ide. Drevet blir offeranod för färgen.

Nej. Med utombordaren hängandes på akterspegeln så tränger en sänkt båt undan båtens volym + utombordarens volym. Med motorn liggandes i ett stuvutrymme/flyttank så tränger den sänkta båten undan båtens volym. Vikten är i de båda fallen i princip den samma, skiljer med den luft som inte får plats i stuvutrymmet när motorn placeras där.

Vikten förändras inte, men volymen undanträngt vatten minskar ju med utombordarens volym. Flytförmågan minskar lite. Men om marginal för att sjunka är så liten, så kan båten knappast räknas som osänkbar.

Jag bytte vinschar till Andersen ST på min Johnson 26 för några år sedan. Det är en av de bättre uppgraderingarna jag har gjort.

Taggen kostade mig ca 300 kr om jag minns rätt. Parkeringstillstånd i Saltholmen ca 700kr/sommar. I Saltholmen förstår jag varför det behövs parkeringstillstånd. I de andra Grefabhamnarna känns det helt bisarrt att behöva betalda för att stå parkerad på de enorma tomma asfaltsytorna.

Skroven är säkert starkare, men det är långt ifrån den enda parametern som styr hur bra en båt är. En Maxi 77 med trasig motor, trasiga segel, mögliga dynor och sönderrostad spis kommer aldrig bli renoverad. Oavsett hur bra skick skrovet är i så blir renoveringskostnaden så hög att det blir billigare att köpa en båt i bättre skick. Bättre att en sådan båt blir skrotad än att den ligger å förfular sin närmiljö. Eller än värre blir såld eller skänkt till en glad båtnybörjare som kommer bli avskräckt från båtlivet av alla dyra renoveringskostnader.

Problemet med de mindre båtarna från -70 och -80 tal är att även om skroven är i bra skick och prislappen är låg så är segel, motor och inredning ofta i behov av byte. Bara segel till en Maxi 77 kostar mer än båten.

Nä, det var bara gnäll.