Hasse_O

Jag har det lilla peket från Båtsystem H65, jag har sett en billigare variant som såg ut att vara lika bra. Däremot när det gäller hoppiland-stege som går att sätta under peket då skiljer kvaliten mycket. Båtsystem stege är där mer gedigen och det går att dra ut ett eller flera steg utan att alla steg åker ner hela vägen.....och det är en skillnad med stor fördel. Har även ankarlyft i aktern till ankarspelet, där köpte jag en billigare kopia som jag bedömde såg lika bra ut som Båtsystem's dubbelt så dyra motsvarighet. Så dyrt är vanligen bäst, men ibland kan något billigare vara tillräckligt. Däremot är det svårt att bedömma kvalite i svetsar och material när allt är nytt och blankt i affären.

Hur effektiv är nuvarande lag Jag vill minnas att statestiken brukar berätta att ca 70% av alla drunkningsolyckor sker från liten båt i insjöar och strömmande vatten. (Vanligtvis medelålders män är de som drabbas) I princip alla av dessa i insjö-olyckor saknar de flytväst Mer än hälften av dessa dvs mer än 35%, har alkohol i blodet Och jag vill minnas att hälften av hälften av de som drunknar gör det med gylfen öppen, märkligt! Förslag på förändring Eftersom 0,19 lagen inte tycks fungera i dessa insjöar och inte heller kan kontrolleras av KBV presenterar här kompletternade lagförslag. 0,19 lagen behålls i insjöar men kan höjas med et 1:a steg till hav och kust till 0,4, där alkoholrelaterade dödsolyckor enligt statestiken är mindre, och dessutom mycket lättare att kontrollera. Tillkommande lag för insjöar får då bli obligatoriskt flytvästtvång och om inte det heller hjälper kanske lag om byxor utan gylf bör övervägas (det senare mycket lätt att kontrollera) Angående korrekt statestik kanske någon har en länk till sådan,,,,jag hittar den inte i skrivande stund ! Angående övriga förslag Att kolla synskärpa kan visst göras. Men om det skall vara rimligt så skall detta inte alltid ske direkt på allla utan först om misstanken är otvetydig. Men frågan är var kravet skall ligga. Rimlig praktisk nivå är att minst se så bra att föraren inte kör i eller över andra båtar som jollar och kanoter eller kapsejasadevindsurfare. och att avstånd kan bedömas någorlunda. Mörkerseende är betydligt svårare att sätta nivå på där kan man helt enkelt inte sätta ett lagkrav, men där är man ändå skyldig om man kör på något och bör därför avgöra själv om man är lämplig. Flytvästar har jag alltid, men lagkrav på detta tycker jag inte. men det skulle hjälpa många och är effektivare ju mindre båt det gäller. Som seglare till havs så värdesätter jag livlina som lika viktigt men inte heller det är rimligt att lagstifta. Det är upp till den enskilde att bedömma. Däremot helt klart borde det vara lagkrav på att flytvästar finns ombord till alla!

Gärna bilder på båtens insida och däckets ovansida där vanten skall sitta. Gissar att vanten skall sitta ute vid relingskanten eftersom båten är relativt smal och masten är relativt hög. Gärna bild en bit ner så går det att se om skrov-insidan går eller behöver förstärkas för att göra en bättre infästning.. Är tex skrovet styvt tillräckligt i infästningsområdet.

Du kan göra enligt 2 olika priciper. 1. Om du har ett relativt litet elsystem kan du rita in allt på ett enda elschema. men det kan bli lite grötigt och i synnerhet rätt krångligt om du börjar ändra i systemet. 2. Det andra sättet är att du delar in elsystemet i funktonsgrupper om elsystemet är lite större och du tänker ändra (så tänker jag göra) Då kan man rita ett elschema med detaljer för varje funktionsgrupp. och sedan ett förenklat blockschema som visar hur de är sammankopplade Då kan man tex använda en bokstav med logisk betydelse och sedan löpnummer. tex. A1- Huvudskena 1 (från H-strömbrytare till central) B1- Batterikrets 1 Från batteri bank 1 via huvdsäkring och skiljerelä till Huvudströmbrytare 1 B2- Baterikrets 2 Från batteribank 2 via huvdsäkring och skiljerelä till Huvudströmbrytare 2 C1- Kylskåpskrets (Cooler) I1- 220V Inverter I2- Landström 220V inkl jordfelsbrytare G1- Generatorkrets inkl regulator och laddrelä L1- Lantenor och prioriterad belysning (tex kompaslyse instrument lyse) L2- Övriga lampor och belysning (delas sedan i undergrupper vid behov tex (L2-F Lampor i för) N1- Navigation och instrumentering M1- Motorinstrument inkl tankmätare R1- Radiosystem 1 VHF och AIS R2- Radiosystem FM och TV R3- Radar S1- Solpanel inkl regulator T1- Toa (eltoalett och septitankmätare) H1- Värmare (Heater) T1- Bogpropeller (Truster) P1- Autopilot (Pilot) V1- Vattenpumpar (pentry) V2- Länspump W1- Ankarspel (Windlas)

Så här stod det i den inledande texten: Den här båten, en 5,5 ton tung 32 fots Aquador tappades rätt ner i backen med fritt fall på flera meter då lyftbommen brast som enligt uppgift var i aluminium, .... Lyftbomen tolkade jag då som kranarmen (kanske förhastad slutsats) Är det så att det var lyftoket som brast så är det en helt annan sak eller om det är ett stag till oket som böjts och därmed knäkts då är det felaktigt handhavande snarare än för liten kran.

Blyad lina är nog det mest optimala för ett ankarspel i aktern. I min båt valde jag kätting pga att fallhöjden under spelet var för litet. Om man skall ha lina bör man ca 1 meter under spelet för att linan skall lägga sig ner tillräckligt bra för att inte riskera att trassla till det. Bifogar länk på min installation av ett Anchorlift 1200W http://imagine.123minsida.se/187791364 Avseende förstärkning av skott så skulle jag göra det i glasfiberarmerad plast och om jag vill göra det styvt i så fall laminera dubbelskal med ett distansmaterial (men inte med plyfa) även om marinplyvood är det bästa trä-materialet så suger det alltid lite vatten och det är känsligt överallt där det borras hål. Även viktigt att kolla hur bra skottet sitter fast i skrovet, det är ju rätt stora krafter mitt spel orkar dra 1000kg så det är viktigt att det inte sviktar eller bryts när det drar vad det orkar.

Det skulle vara intressant att veta hur stor kranbil som utförde detta lyft. Att lyftarmen ger sig låter nätan osannolikt klantigt. Det som brukar hända är att båten glider ur eller att marken under ger vika eller att kranföraren kör ut armen så mycket att bilen tippar. Men att lyftarmen går av är ju märkligt, vet kranföraren verkligen vad han sysslar med. Enligt en kranbilstabell så borde det vara minst en 30 tons mobilkran som gör ett sådant lyft. http://www.edinskranar.se/pdf/Lyftdiagram.pdf För övrigt är det bara att beklaga det inträffade, sorgligt! Om båten fått skador? Alldeles säkert! Men hur mycket är nästa fråga. Båten bör besiktigas av någon som kan och som har tillgång till tex ultraljud eller någon annan typ av tekniskt undersökningsverktyg. Någonstans har det sannolkt blivit krosskador eller delminering och kommer det in vatten där så ökar skadorna år efter år. Detta kan så vitt jag kan bedömma bara avgöras med en nogrann undersökning med en metod som kan fastställa om det finns krosskador eller delaminering. Efter detta eller efter reparation, bör man även följa upp med att mäta fukthalten i skrovet kommande år, några år framåt för att vet om man kan bortse från det inträffade. Läge att stå på sig mot försäkringsbolaget! Min åsikt. Och att se till att få ett auktoriserat undersökningsdokument som intygar skrovets kondition.

Fler och mer kunniga lär väl fylla på nedan, men här kommer mitt svar så länge. Jag gillar skot som är mjuka att ta och dra i, men som inte fjädrar. Ju stummare desto bättre! Fjädrande skot eller fall på hård kryss är helt värdelöst. Därför gillar jag rätt tjocka tampar med kvalite, men inte så tjocka = tunga så att de tynger ner seglet i lätt vind. Man får ofta ta i och dra med frusna fingrar och då är det bra om man får bra grepp och det inte skär in i handen. Winscharna klara rätt tjocka skot, förmodligen mer än vad du behöver. Har du self-tailing så kan spåret för detta vara gränssättande för hur tjockt du kan ha liksom genuatravare och annat som skoten skall löpa igenom. Om du söker på Tågtabell så brukar man få träff för vilka dimensioner som rekomenderas för olika båtar. Avseende olika material har jag dålig koll, men du bör ha rätt bra kvalite på både skot och fall annars tror jag du blir besviken.

Om det är en liten båt så kan du ta en kort kraftig tamp (den röda på bilden) och knyta den som bilden visar och sedan förtöja båtens för, dvs sätta den mellan stagen i där Y-bommarna fäster i bryggan

Vagga är mycket bättre än stöttor i synnerhet om du tänker ha masten på under vintern. Jag har för övrigt en Tyresövagga typ 2 till salu lämplig för din båt (7000kr norra Sverige). Men på många marinor där de antingen vill rensa hamnplanen eller sjösätta med speciell sjösättningsvagn kan du inte ha vagga, utan där är det bara stöttor som är tillåtet, det bör du kolla upp innan du bestämmer dig. Själv har jag båtvagn eftersom jag rullar in båten i ett båthus.

Om man värmer upp ett utrymme tex en båtruff så minskar den relativa fukthalten i luften eftersom varm luft kan bära mer fukt, men mängden vatten är densamma som tidigare. När sedan utrymmet kyls ner så återgår värdena till samma som tidigare. Har du då varit inne i utrymmet och andats och jobbat är det dessutom troligt att fukthalten ökar till ett högre värde än tidigare. Så att bara värma upp för att få torrare fungerar inte, om du inte behåller det varmt hela tiden därefter. Att efter uppvärmning blåsa in kall och torr uteluft skulle kunna ge en viss torkande effekt däremot. Det är alltså mängden vatten i luften som avgör detta inte den realtiva fuktigheten eftersom den varierar med temperaturen liksom daggpunkten. Daggpunkten är när relativa fuktigheten når 100% och utfällning av vattendroppar äger rum och luften inte längre förmår hålla vattnet i gasform. Daggpunkten varierar med temperaturen. På denna länk finns rätt mycket info att läsa och hur man profersionellt kan göra sig av med oönskad fukt. http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=23&cad=rja&ved=0CDkQFjACOBQ&url=http%3A%2F%2Fwww2.autotech.se%2Fmvif_online%2Fpdf%2Fath%2Fath.pdf&ei=w87bUub-J8Ge4wTh_4FA&usg=AFQjCNGSz4zLWFsTyKEWXhgPsiUGN-BqEw&bvm=bv.59568121,d.bGE Negativa effekter (typ mögelmildning) får man normalt om relativa fuktigheten är mer än 80% och det samtidigt är varmare än +5 grader.

Ni tänker fel Ju större båt, ju mindre vatten behöver pumpas. Men det blir ändå en oerhörd massa vatten som behöver pumpas som kostar energi. I en älv kommer vattnet uppifrån och kan nyttjas gratis till detta system måste tillföras energi. Och rent praktiskt tror jag inte det är realistiskt att sänka mer än typ max 6 meter. Borde vara mycket billigare att göra en bro 6 meter högre än denna lösning.

Jag gissar att old innebär att ingen ny data finns, dvs att instrumentet inte har kontakt med givaren. Skulle satsa på att kolla att kabeln är hel, hela vägen ner till givaren och att du kollar alla kontakter mellan givaren och instrumentet. (ev sprayar med kontaktspray). Givarkablar är rätt känsliga för energiförluster som kan uppstå om de kommit i klämm eller böjts för kraftig. Utöver detta skulle jag inte lägga ned för mycket energi eller pengar, eftersom du får ett nytt rätt skapligt ekolod med givare för ca 1500 kr.

Helt rätt! En segelbåt är normalt enklare att hantera i låg fart. lyder roder bättre och även lättare att röra sig överallt på däck för att bära av etc. Men om det är strömt eller blåser mycket sidvind så kan det bli rätt mycket rörelse-energi om båten är tung efter en stund att hantera, om man samtidigt måste väja för något eller om man håller på att ta upp ankare etc. Ville bara säga att även i en segelbåt finns det situationer där en bogis skulle vara bra att ha även om man oftast klarar sig utan. Och att man i alla båtar bör försöka lära sig manövrera utan även om man har en.

Det är sorgligt när icke simkunniga landkrabbor regerar i en hamnstad. Där jag bor har dom (landkrabborna) planer på att skära av hela hamninloppet med en järnvägsbro. Lyckligtvis kommer det aldrig att finnas pengar till det! I en hamnstad skall det naturligtvis finnas båttrafik om det är djupt tillräckligt så att båtarna skall kunna lägga till vid kaj ända in i stan. Boende i bostäder får då acceptera att hamnen är i drift och stör lite. På samma sätt får man acceptera att broar blir höga eller att de inte kan placeras där de stör båttrafiken. Kan man inte acceptera detta så får man bygga bostäder och handelscentrum på annan plats, ofta fanns hamnanläggningarna där före bostäderna. Skall däremot hamnanläggningen expandera så är det hamnen som måste flytta. Men med måttlig och god planering så bör det gå att ha både hamn och bostäder rätt nära varann. Och det kan ofta bli rätt trevlig miljö om det görs med lite tanke, jag tycker Stockholm har lyckats rätt bra med detta..

Jag har inte provat men tycker att Lowrange HDI ekolod verkar vara mycket intressant. Det verkar vara ett kombinerat ekolod 200Mhz och sonar 800Mhz då med den högre frekvensen skall kunna ge en detaljrikare bild. Sonar har normalt inte lika bra prestanda på djupare vatten brukar gå till ca max 50m medan ett ekolod brukar klara ett par -tre 100 meter. Detta lod skall då ha båda funktionerna om jag förstått det hela rätt. Det skall numera även finnas kombinerade lod med GPS där du kan bygga-spara egna djupkurvor med ledning av dina mätningar då du gått olika rutter med GPS-funktionen. - Det verkar hända rätt mycket på detta område just nu!

Flatstiftsäkingar av den typ som används i bilar är en bra typ. Angående däcksgenomföring brukar jag göra så här, om det är ett sandwich-däck. Borra ett hål ca 12mm om kablarna är 10 mm. Sedan kratsa ur en del av kärnan några mm invändigt i hålet. Därefter sätter jag en tejp på undersidan och fyller igen hålet helt med epoxi. När det sedan härdat borrar jag ett nytt hål 10mm för kablarna, och tätar sedan med sikaflex när kablarna kommit på plats. Däckskontakter använder jag helst inte, bara om jag vill kunna ta bort kablarna varje höst. (brukar ofta vara en orsak till kontaktproblem).

Ja, skall man ha en Wallas då bör den sitta ute i ett stuvfack. Inne i ruffen är det nog bara Glembring som duger, om man inte vill ha gasol.

Jag har provat att ha både VP-rör för raksträckor samt dessa flexrör. VP-rören har fördelen att det går att dra in kablar i dessa i efterhand, och det går att skjuta in rören in i och förbi i trånga utrymmen. Men skall man göra böjar etc då blir det varken snyggt eller praktiskt. Flexrören går att dra precis där man vill ha dom och böja efter behov, Men har nackdelen att de måste klammas relativt tätt och att det går inte att dra in kablar i efterhand. Oftast bäst att dra in alla kablarna först och sedan böja och montera fast flexröret därefter. Andra alternativ är kraftig krympslang eller svart kableslang som används i bilar. Kraftiga kablar och batterier bör monteras fast så att tex sjöhävning eller kapsejsning inte gör att elsystemet slits isär eller får överslag. Jag har mina batterikablar synliga (lätt ispekterbara) och klammade, och slang bara korta sträckor där risk finns för nötning, tex spantgenomgångar. Alla kablar på plus-sidan bör vara säkrade. Om man har en säkringspanel inne i båten för småförbrukare så bör även drivkabeln till panelen vara säkrad, så nära batteriet som möjligt. Lämpligt då att ha säkringsplint på skyddad plats där den samtidigt är lätt åtkomlig för kontroll. Säkringshållare bör vara av hög kvalite eftersom dålig kontakt i säkringar är en mycket vanlig orsak till kontaktproblem. Moderna bilsäkringar är en bra typ.

När du placerade högtalarna där, så begick du ett misstag som jag tror slutar med att du får byta autopilot. Till en typ med extern fluxgate eller raitgyrokompass som då kan placeras var som helst i båten och då helst långt ifrån magneter, strömkablar och annat som stör. En högtalare är den kraftigaste magnetiska störningskällan du har ombord, båda avslagen men främst tillslagen. Avslagen så har den en permanetmagnet som ofta är så stark att man kan fästa skruvar etc mot dess bakplan. När den är i drift ger den ett starkare och även pullcerande magnetfällt i takt med musiken, den är då en varierande elektromagnet med växlande riktning och styrka på magnetfälltet. Möjligen går det att minska magnetfältet genom att kapsla in hela högtalaren framåt med ett metallnät som jordas med båt-jord och även kapsla in högtalaren bakre del på liknade sätt. Då kan man minska magnetfältet. Men sitter autopilotens kompass bara några decimeter i från högtalaren kommer det inte vara tillräckligt för att ta bort störningen.

Exel319 skrev Om jag fattat TS rätt, så var det linor att ta med som han frågade efter. Då väljer jag http://www.poly.se/poly/storm/ alla dagar i veckan. Använder 16 mm till drygt 4 ton båt. Vilken fröjd att slippa rycken som blir i båten om man har för stumma linor när det kommer svall/vågor. En av de bättre uppfinningar som gjorts som befrämjar nattsömnen Jag har alltid ryckdämpare på mina fasta förtöjningar och ibland även mot brygga då jag ligger på ankare......Detta med polyrop fjädrande tamp var faktiskt väldigt smart och kanske lika bra, men betydligt enklare! - Jag skall definitivt testa det jag med, fördelen att det alltid dämpar och man slipper få gummidämparen på fel ställe på tampen, då fjädringen så att säga finns utefter hela linan. Tack för länken och dina goda erfarenheter av denna.

Jag känner inte igen problemet eftersom jag har lämpligt stora knapar ca 26 cm långa. (se bild). Men har du mindre knapar än så, då stämmer det att det blir för trångt på knapen och då måste man gå ner i dimension. Går man ner i dimension bör man då istället öka kvaliten eftersom marginalen minskar. Att öka på med mer tamp om det blåser mer, det systemet kör jag bara då jag sover i båten! Aldrig annars!. Lämnar jag båten så förtöjer jag alltid för storm,detta eftersom jag kan vara på tjänsteresa eller annat, när det börjar blåsa och då inte kan påverka situationen.

Jag har använt 3 slagen tamp i många år, fungerar bra. Har nu gått upp i båtstorlek och har då lite tjockare förtöjningslinor och tycker då att den flätade är betydligt smidigare att hantera. Mitt 1:a råd är att unvika det billigaste skräpet, bla de ljusblå plastrepen är helt värdelösa. Mitt 2:a råd är att ha gärna lite kraftigare rep en rekomenderat. De är skönare att hantera och ger även en viss tålighet mot nötning. Körde med 16mm på min förra båt 2,7ton och har 20mm på min nuvarande som väger 7 ton. Mitt 3:e råd är ryckdämpare i gummi (de som lindas runt tampen) till de stationära förtöjningarna. De är ljudlösa och håller väldigt länge.

Generellt är det ofta bra om man kan flytta vikt från ändskeppen eftersom de ökar energin i båtens rullande rörelse i kraftig sjö. Vikten gör mest nytta i mitten och helst lågt då blir det negativa bidraget minimalt och kanske tom till fördel (ger stabilicerande effekt.) På min förra båt som hade motorn fram, så gjorde jag omvänt, flyttade battribanken från främre salongstoften ( 1m framför Tp) till stick-kojen (2m bakom Tp). Fördelen var bla närmare till alla förbrukare, men längre till motorn, därför blev det kraftigare kablar till motorn (ökade från 25 till 50 mm2 kablar) eftrsom sträckan blev längre. Men jag tror att en flytt av batterier 2x30kg ca 2 meter från tp-centrum inte betyder särskillt mycket. (momenttillskottet blir då ca 600 x 2 = - 1200Nm i stället för + 600Nm, när båten slår i stora vågor) - Märkte dock inge seglingsmässig skillnad i den båten. På min nya större båt har jag nyligen installerat ankarspel längst bak (vilket inte bra ur vikt-synpunkt) men helt nödvändigt för att kunna hantera både båt och ankare ensam. Ankare med kätting och spel väger ca 100kg (momentet blir där 1000N x 6 (halva båtlängden) = - 6000Nm). Effekten av det är således 10ggr större men båten är då 3ggr tyngre så det borde märkas mer än i den gamla båten. Vet inte om jag märkt så stor skillnad här heller, men jag kommer att montera in en extra batteribank i förpiken och lite annat som delvis kanske motverkar momentförändringen.

Ja, jag har funderat på att installera Parallells i Mac'en, (då kan man köra PC-program inne i Mac'en i en avdelad sektion av hårddisken). Lite bökigt men det brukar gå att köra de flesta PC-program på det sättet i en Mac. Men går det att göra något liknande i en I-pad eller Aj-fån ?